Av Martin Hedberg
Jag är i Visby och skall hålla en föreläsning på högskolan om klimatförändringar nu under förmiddagen. Det är för en grupp internationella studenter som är här och studerar vindkraft.
Som bekant finns det en hel del vindkraftverk på Gotland, men även utbildningar som alltså inte bara attraherar svenska studenter utan även utländska studenter.
Igår deltog jag i ett seminarium som handlade om vindkraftens roll globalt, nationellt och regionalt. Jag inledde med att ge en översiktlig bild av grunderna i klimatfrågorna och förutsättningarna, på global och nationell nivå, att nyttja energin i vinden för att producera elektricitet (som vi bara förutsätter skall finnas till hands i vårt samhälle).
Det finns många, såväl enskilda markägare som större energibolag, som vill bygga vindkraft på sin egen eller arrenderad mark. Det är dock inte bara att sätta upp en mast, regelverket är omfattande (om än hanterbart) och det finns många intressen som skall tas tillvara.
När man har tar bort områden som ligger för nära bostäder, inkräktar på naturområden, stör kulturarv, skymmer utsikter, inkräktar på djurliv, stör flygtrafik, radiokommunikation, väderradar (!) mm så är inte ön så stor längre. De allra bästa platserna sett till vädret och ekonomin, dvs hur mycket det blåser och hur lämpligt det är att ansluta vindkraftverket till nätet, de tas bort tidigt.
Men kvar blir i alla fall områden där man nu vill styra upp byggandet av vindkraftverken så att det redan från början finns en långsiktig plan över såväl teknik som estetik.
Regering och Riksdag har fattat beslut om att bygga ut den förnybara energin i Sverige. Det är inte bara av ”miljömoraliska” skäl, nej det kanske snarast är av geopolitiska och ekonomiska skäl. Och det är inte heller bara på Gotland det skall ske, men här finns en stolthet och stora ambitioner över vad man gjort hittills och den potential man har.
Vårt beroende av fossil energi (såväl i Sverige som i världen) är stort och förfogar vi inte över de resurserna själva så måste vi importera dem. När det dessutom tar lång tid att ställa om energiinfrastrukturen i landet så sitter vi lite i klistret om/när tillgång och priser förändras. Något som de gjort och rimligen kommer att fortsätta att göra. Detta beaktande att mängden fossila resurser är begränsade och att vi dessutom blir fler människor såväl på planeten som vill ha tillgång till denna ändliga resurs.
Bättre är väl då att utvinna energi ur förnybara resurser (t.ex. vind-, vatten-, sol- och vågenergi samt biomassa) och samtidigt skapa arbetstillfällen och exportmöjligheter? Vi kan exportera såväl energi som teknik och kunskap.
Vi har gjort en del, men/och det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det kommer inte att ”rädda klimatet”, men det är ett geopolitiskt, strategiskt och ekonomiskt viktigt vägval.
Det är också viktigt att respektera de olika intressegrupper som påverkas av besluten. Det är naivt att tro/önska att allt skall vara som det alltid har varit.
En viktig aspekt som ofta glöms bort är att förnybar energiproduktion är en stor möjlighet för enskilda individer, dvs privatpersoner, att återta makt från de stora företagen. Allt måste inte ägas och styra av myndigheter eller stora bolag.
De flesta privatpersoner har inte möjligheter att bygga en vattenkraftdamm, kärnkraftverk eller kolkraftverk. Vare sig för att producera energi till sig själv eller andra. Men genom såväl småskalig produktion som att gå samman i föreningar så kan enskilda individer, med eller utan egen fastighet, vara med och producera förnybar energi. Detta främst genom vindkraft, men även andra former av förnybar teknologi (t.ex. sol- och bioenergi).
Förnybar energi är en viktig del i vår framtida välfärd. Det är miljömässigt mycket bättre än fossil energi. Och det ger oss möjligheten att återta och sprida lite av makten över väsentliga funktioner i samhället som t.ex. energiproduktion. Förnybar energi lämpar sig mycket väl att producera och vara ägd av såväl stora bolag, som enskilda individer.
/Martin