Svårt att avverka skog och testa bilar

Av Martin Hedberg

Vintern borde ha dragit ner över såväl Norrland som norra Svealand så här års. Men när kylan uteblivit så har markerna inte frusit. Det påverkar i sin tur skogsindustrin som får svårt att avverka.

Dels kör skördarna (som sågar ner träden, kvistar och kapar upp dem i stockar) lättare sänder markvegetationen om marken inte är frusen.

Dels är det svårt eller omöjligt att köra ut timret ur skogen på de klena grusvägarna innan tjälen har gjort dem stabila. Det blir en avvägning mellan att förstärka upp vägarna eller vänta till dess det blivit kallt.

Även de internationella bilföretagens tester av bilar i vintermiljö, tex i Arjeplog, dras med förseningar. Det är helt enkelt inte tillräckligt mycket vinter. Inte kallt, pyttelite snö och finns det is på någon sjö, så är det i alla fall ingen bärighet i den för att köra bil på.

Utsikterna…? Ta tex Arjeplog. Kommande tio dagar kommer temperaturen att pendla mellan -5 och +5 grader. Temperaturen kommer oftare att vara över, än under noll grader.

Sen är vintern.

/Martin

Högtryck håller emot

Av Martin Hedberg

Det seglivade högtrycket håller i sig. Så länge det haft sitt centrum över östra Europa så har det medfört att för årstiden mild luft strömmat upp över Skandinavien.

Nu rör det sig lite och det öppnar upp för lite svalare luft att komma in över Sverige. Men kalluften etablerar sig inte, den blir inte kvar beständigt. Högtrycket fortsätter att kalva omkring och i och med detta så kan återigen lite mildare luft komma in om ett par dagar.

Under lördag och söndag så blir det moln eller dimma på många platser. Men tidvis så kan det spricka upp och den bleka, men/och välkomna, novembersolen visar sig.

Vindarna blir mestadels svaga, men under söndagen blir det blåsigt i Lapplands- och Jämtlandsfjällen. Detta i samband med att ett nederbördsområde passerar från väster till öster över norra Norrland under söndag-måndag.

Kanske kan det äntligen bli lite snö där det borde varit snötäcke för länge sedan? Men jag misströstar, temperaturen kommer att vara kring noll grader. Det må vara vitt i luften, men det är blöt snö som hamnar på marken. Inte som det brukar i fjällen i november.

/Martin

Att balansera eller inte

Av Martin Hedberg

Vi fick just en kommentar från ”Rick” som anser att jag är lite ensidig i min belysning och acceptans av kommentarer. Jag lyfter upp frågan:

”När någon skriver ett inlägg som strider mot dina teorier så pratar du om cherrypicking, vi fattar inte vad människan har påverkat klimatet etc. När du hittar något som stödjer dina teorier är det fritt fram att publicera. Ska det inte vara lite från båda sidor när det finns trovärdiga källor till de flesta teorier.

Martin: Jag tackar för uppmärksamheten, men det är faktiskt varken ”mina” eller ”teorier”. Det är inte jag som bedrivit forskningen. Och i den betydelsen som ”teorier” har i allmänhet så är det jag skriver något som snarast kan kallas fakta.

Oj, nu tog jag kanske i? Nej, men för att belysa det ur ett annat perspektiv: Darwins utvecklingslära är också bara en teori. Den är i och för sig bekräftad genom miljontals vetenskapliga observationer, men det finns fortfarande människor som hävdar att människan härstammar från Adam och Eva och att vi inte på något sätt är avlägsna kusiner till aporna.

Om det här vore en blogg som handlade om livets uppkomst och om jag vore skolad inom biologi, skulle det vara korrekt av att ”balansera” varje vetenskapligt påstående med ett som handlar om Adam&Eva? Trots att jag vet att det senare handlar om saker som inte bekräftats genom vetenskapliga observationer?

Nej.

Och varför skulle det vara annorlunda med klimatfrågor? När det gäller klimatfrågor så skriver jag om saker som bekräftas genom vetenskapliga observationer och metoder.

Förekomsten ”förnekare”, eller ”skeptiker” som de hellre vill kalla sig, är i och för sig ett fascinerande område. Det kan behöva belysas som företeelse (det är bekräftat, med vetenskapliga observationer att det finns förnekare). Men man behöver inte lyfta fram deras åsikter som argument inom klimatvetenskapen. Det finns nämligen inga vetenskapliga belägg som stödjer förnekarnas åsikter.

Klimatvetenskap handlar om vetenskap, inte åsikter. Inom politiken finns också olika teorier, men framför allt finns olika åsikter. Och åsikter behövs eftersom politiken handlar om hur man skall agera och forma samhället. När det gäller åsikter så är det okay att belysa och balansera med ”den andra sidan”.

Men inom vetenskapen så skall man vara neutral och inte blanda in sina åsikter. Först gör man observationer. Därefter lägger man fram flera antaganden till förklaringar till dessa. Och efter det så försöker man motbevisa dessa antaganden. Det antagande som inte låter sig motbevisas står kvar som Förklaring, eller teori om du så vill, till dess någon annan lyckas hitta en förklaring som står bättre pall för försöken att motbevisa dem.

Det är skillnad på vetenskap och politik. Jag koncentrerar mig på vetenskap.

/Martin

Fler tropiska cykloner

Av Martin Hedberg.

Jag läste just en intressant artikel om hur människan påverkar sannolikheten för oväder, i det här fallet tropiska cykloner. Det sker både på regional och global skala. Artikeln i Nature: ”Arabian Sea tropical cyclones intensified by emissions of black carbon and other aerosols”.

I Arabiska havet (nordvästra delen av Indiska oceanen) är vattentemperaturerna tillräckligt höga för att det skall kunna bildas tropiska cykloner när som helst på året. Men eftersom tack vare monsunvindar så bildas det bara tropiska cykloner när det inte är monsunsäsong.

Uppkomst (cirklar) och banor (linjer) för tropiska cykloner före monsunen 1979-2010. Fyllda cirklar är cykloner med vindar över 50m/s. Färgskalan anger optiska djupet, ett mått på hur mycket partiklar som finns i luften, åren 2003-2009. Till höger visas förändringen av havstemperaturen mellan 1955-2004. (Nature 479, 94–97. 3:e November 2011)

Monsunen förknippas med kraftig vindskjuvning, dvs att vinden blåser med olika hastighet och riktning på olika höjder. Detta medför att det inte är tillräckligt homogena förhållanden i vertikal led som krävs för att de tropiska cykloner skall kunna bildas. Embryot till cyklon slits helt enkelt sönder innan den hunnit bli stor.

Men nu visar forskare dels att förekomsten av tropiska cyklonerna ökat, dels att vindskjuvningen minskat. Därtill har utsläppen av sot och svavelföreningar i området ökat med sex gånger sedan 1930-talet. Även temperaturen i havet har ökat under perioden.

Man bedömer att utsläppen av sot- och svavelpartiklar påverkar förekomsten av tropiska cykloner i området. Man skriver att:

”In principle, this aerosol-driven circulation modification could affect tropical cyclone intensity over the Arabian Sea, but so far no such linkage has been shown. Here we report an increase in the intensity of pre-monsoon Arabian Sea tropical cyclones during the period 1979–2010, and show that this change in storm strength is a consequence of a simultaneous upward trend in anthropogenic black carbon and sulphate emissions.”

Hur som helst. Av en eller flera anledningar så har vindskjuvningen minskat och det har blivit mer gynnsamma förhållanden för tropiska cykloner. Och som författarna påpekar:

”Because most Arabian Sea tropical cyclones make landfall, our results suggest an additional impact on human health from regional air pollution.”

Samtidigt som luftföroreningarna har förändrat sannolikheten för tropiska cykloner så har den troligen också hållit nere förändringen av temperaturen i havet. Havet hade blivit ännu varmare om det inte varit så mycket partiklar i luften.

Partiklar kan man relativt lätt få bort från luften genom att minska utsläppen. Uppehållstiden för partiklar är nämligen kort. Ett par veckor/månader efter att man minskat utsläppen så blir luften renare.

Däremot går det inte att göra samma sak med växthusgaser. De faller inte ner till marken av gravitationen eller med regnet som sot och svavel gör. Uppehållstiden för växthusgaser i luften är alltifrån tiotals år(metan) till tusentals år (freoner). Koldioxid däremellan.

Forskare visar på massor av sätt hur vi människor påverkar vår omgivning på ett negativt sätt. Det är inte moraliskt okay att skapa dess förändringar avsiktligt (eller?).

Men är det okay när det sker oavsiktligt? Om man inte förstår att det man gör får allvarliga konsekvenser? Det kan väl bara försvaras fram till den tidpunkt när man inser vad man håller på med, eller?

/Martin

Kallt nästa vecka -men bara en dag

Av Martin Hedberg

Det är mellan tisdag och onsdag (8-9 nov) som kalluft temporärt sveper ner över Skandinavien.

Ja och att säga ”kallt” var kanske att ta i. Men det blir i alla fall under eller omkring noll grader. Så här i ljumma vintertider får man nöja sig med det.

Men sedan ser det alltså åter ut att vara för årstiden milt.

Nu skall sägas att prognoser över en vecka inte alltid är så trygga, men så ser det i alla fall ut i horisonten idag.

Det skall bli intressant att se hur resten av november utvecklar sig. Det kan vara så att det relativt plötsligt slår om och blir vinter på riktigt.

/Martin

Anthropocene, högtryck och milda höstvindar

Av Martin Hedberg

Högtrycket över östra Europa står emot lågtrycken från Atlanten. Vi ligger i och för sig i gränslinjen och understundom stjälper något regn/snöområde in över Skandinaviska fjällkedjan. Men på det hela taget är det det högtrycksdominerat väder i Sverige kommande dagar. Och eftersom högtryckscentrum ligger sydost om oss så matas mild luft upp över Skandinavien med sydliga vindar. Det är tre till fem grader mildare än vad erfarenheten (statistiken) säger oss att det brukar vara så här års.

Det är milt här hemma, men det snöar i New York. Och är översvämningar i Thailand. Verkar inte vädret vara lite ur gängorna? Vad kan det bero på? Kosmisk strålning och en annalkande istid? Ovanligt mycket vulkanutbrott?

Eller kan det vara så att koldioxid, metan och freoner faktiskt är växthusgaser och att vi människor, otänkbara tanke, har förändrat dess förekomster och koncentrationer. Att skogsskövling påverkade ekosystemens förmåga att binda tex kolföreningar och att luftföroreningar påverkade jordens albedo? Att halten koldioxid, nu drygt 390 ppm istället för de 280 som var före industriella revolutionen, såväl förstärker växthuseffekten som medför att haven sakta försuras?

När koldioxiden är i luften så förstärker den växthuseffekten vilket påverkar strålningsbalansen av energi till/från Jorden och att det, via komplexa återkopplingar i naturen, påverkar allt liv. Men koldioxid löses också i vatten och detta påverkar livet i haven som har skal och strukturer som byggs upp av kalciumkarbonat. När koldioxiden löses i vattnet blir vattnet surare, pH-värdet sjunker. Växter och djur som använder kalciumkarbonat för att bygga skal/skelett får det svårare. Till slut löses skal och strukturer helt enkelt upp.

Nej, inte kan väl vi människor, som är så små (låt vara sju miljarder små), påverka Jorden som är så stor? Nej, det vore jättekonstigt.

Fast okay. Lite skillnad kanske vi gör. Men att det skulle kunna bli sämre, det har jag svårt att se. Det kan ju liksom bara bli bättre. Se tex på Aralsjön. Förut var det en sjö, nu har det blivit två! Det är i och för sig bara en bråkdel av vattnet kvar och det mesta av livet i och kring sjön är borta, men ändå!

Nej, om vädret är ur led så måste det bero på något annat än oss människor. Det ser förresten ut att bli fint väder idag, jag tror att jag skall gå ut och gräva lite sand. Kanske stoppar jag ner huvudet en stund.

Eller så låter jag bli.

Välkommen till Anthropocene. Som National Geographic skrev: ”It’s a new name for a new geologic epoch—one defined by our own massive impact on the planet.”

Vi påverkar vår planet i stor omfattning, men vi kan inte styra eller kontrollera förändringen. Det skapar inte bara stormar, översvämningar, torka och annat extremväder. Det skapar även fina höstdagar. Men vi kan inte välja när och vad vi skall få.

Att förneka vetenskapliga resultat fördröjer och försvårar. Men det förändrar inte omvärlden till det bättre. Men även om den mest hårdförnekande individerna bara är ett fåtal (om än högljudda), så har våra samhällen en förmåga att förneka det vi står inför. Samhället i stort tror att vi kan undvika problem genom att köra lite mindre och sänka inomhustemperaturen.

Men Anthropocene är redan här. Vi måste lära oss att leva i den tidsperiod vi varit med och skapat. Och samtidigt inte göra saken ännu värre. Det är en utmaning och den förutsätter att vi inte förnekar vetenskaplig kunskap.

/Martin

När kommer vintern?

Av Martin Hedberg

(Uppdaterad) Det är nu många som längtar efter vinter. Nej inte alla, men många.

Vintern har kommit fläckvis i Lapplandsfjällen, inte mer.

Statistiskt sett borde det vara vinter i nästan hela Norrland (inte Medelpad, Hälsingland och Gästrikland) samt Svealand väster om Siljan.

Varför det inte är mer vinter än det är? Det är inte kallt nog.

Jo, det var en enkel tulipanaros, men man kanske inte skall vänta sig mer vinter än så. Bara för att det varit kallt och de två senaste åren så betyder inte det att kommer att vara det denna vintersäsong också.

Men man kan ju önska. Och man kan göra prognoser.

Om vi tittar på de närmsta dagarnas prognoser som sträcker sig en vecka in i november så ser det ut att bli ett par grader mildare än normalt.

Och tittar man på långtidsprognoser, t.ex. de från WSI, så förkunnar de att hela vintern blir mildare än normalt här i Norden.

Så vi kanske skall ställa in oss på en lång höst istället för en sträng vinter. För sydligaste Sveriges del kanske man skall stryka första ordet i rubriken och bara säga: Kommer vintern?

/Martin

Ut ur dimman

Av Martin Hedberg

Dagens blogg är ett svar på en fråga från en läsare, Stefan, som vi fick angående dimma:

Fråga: En liten undran varför det verkar så svårt för er att förutse var dimmolnen ligger kvar eller inte. Har ni bättre verktyg nu, eller är det lika svårt som förr. Igår var det en gul sol i er prognos och lika idag. Men ute ligger dimmolnen gråa, och det gäller ett stort område, så det går väl inte ”som du brukar” säga att det är svårt att säga för en lokal ort… Tacksam för svar! PS och när kommer vintern? DS

Svar: Hej Stefan. Dimma är svårt att prognostisera dels eftersom den kan vara mycket lokal, dels eftersom det är mycket små saker som avgör om dimman skall lätta eller inte. Om dimman är 40 eller 60 meter tjock respektive hur kompakt den är kan göra skillnad mellan att solen förmår ”bränna igenom” eller inte.

När solen väl har trängt igenom dimman och kan värma marken så lättar den ofta rätt snabbt. Därefter kan dimman antingen lösas upp eller övergå till stackmoln/stratocumulus. Det kan i sin tur göra att solen åter går i moln, trots att dimman lättade.

När dimma väl lättar så stiger ofta temperaturen flera grader. Det hänger givetvis samman med att solen värmer en hel del, men lika viktigt är att den så kallade inversionen löses upp.

En inversion är en situation där temperaturen stiger med höjden. I en inversion är det alltså kallare närmare marken än högre upp. När inversionen löses upp så blandas varmare luft ner till marken.

Inversioner är vanliga höst- och vintertid och temperaturskillnaderna kan vara av storleksordning tio grader på en höjdskillnad av bara hundratalet meter.

/Martin

Klimat och skiftnycklar

Skiftnyckel

Klimat och skiftnycklar

Av Martin Hedberg

Det är som bekant känt att vi människor påverkar såväl klimatet som vädret genom olika aktiviteter.

Vi genererar nettotillförsel av växthusgaser till atmosfären, detta minskar utstrålningen och värmer därmed planeten. Det påverkar även den kemiska sammansättningen i haven eftersom koldioxid löser sig i vatten. Detta gör att pH-värdet sakta sjunker vilket påverkar växter och djurs förmåga att bygga strukturer, skal och skelett.

Vi förändrar även jordens albedo, dels genom utsläpp av aerosoler (partiklar, luftföroreningar), dels genom att vi förändrar reflektionsförmågan på markytan i sig, tex genom att bygga städer eller förändra växtligheten.

Vi gör detta i all välmening (oftast). Vi vill helt enkelt skapa oss lite bättre bättre livskvalitet. Men samtidigt så visar det sig att det, och en del andra saker vi gör (t.ex. utrotning av växt- och djurarter, spridning av kemiska föroreningar, övergödning mm), är på väg att få rätt så långtgående negativa konsekvenser.

Frågorna som vi hanterat hittills har mest handlat om hur vi skall kunna bli lite ”grönare” eller mer ”miljövänliga”.

Jag är själv lite kluven till att bara se problemen genom detta synsätt. Jag brukar poängtera att det viktiga inte är att göra rätt utan att sluta göra fel. Nu kanske någon påstår att det är två sidor av samma mynt, men så enkelt är det inte. Om t.ex. jag (eller hela Europa) använder lite mindre diesel/bensin i min bil så betyder det dels att priset på olja sjunker (något), dels att det finns olja tillgängligt för någon annan att använda. Men samtidigt kan man inte försvara att jag/vi skall elda upp oljan för att det inte skulle göra någon skillnad eller för att förhindra någon annan att göra det.

Kruxet är att det inte är tillräckligt effektfullt att anta att marknadskrafterna kommer att lösa våra problem. När priset på olja/kol/naturgas är högt så lönar det sig att leta/utvinna den till och med från svårtillgängliga platser. När den är billig så lönar det sig inte att investera i förnybar energiproduktion. Vill man förhindra att människan använder olja/kol/naturgas så skall man låta bli att gräva upp den från början. Men det är ett beslut ingen kan fatta annat än på mycket lokalt plan eller på sin höjd inom en nation.

Detta leder till fortsatt Business As Usual, och sålunda att vi fortsätter att påverka vår omgivning negativt.

Det leder oss också till mer extrema och kontroversiella förslag och åtgärder för att ”köpa oss tid” och försöka undvika de mest negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Forskare och beslutsfattare samlas nu för att diskutera möjligheterna att aktivt påverka klimatet i en önskvärd riktning. Det kallas ”geoengineering”.

Det handlar främst om olika åtgärder för att kyla av planeten lagom mycket för att förhindra fortsatt avsmältning av glaciärer och för att säkerställa vattenresurser. Det handlar även om att framkalla regn och förhindra värmeböljor/torka.

Metoderna och uppfinningsrikedomen förefaller vara stora, men de samlas kring två principer: Minska solinstrålningen respektive ta bort växthusgaser ur atmosfären.

Att ta bort växthusgaser ur atmosfären kan lösa en stor del av grundproblematiken, kruxet är att det är en långsam process, det är osäkert om den fungerar och den är dyr. Man talar tex om att göda haven för att stimulera fotosyntes (och att plankton när de dör faller ner till havsbotten och sedimenteras).

Att begränsa instrålningen är lättare och går snabbare. Men dels löser den inte det egentliga problemet, dels kan/kommer den att få andra konsekvenser. Det mest diskuterade förslaget är att sprida svavelpartiklar i stratosfären. Det har kallats för ”The Pinatubo option” för att det är att härma kraftiga vulkanutbrott. Man vet att det skulle kyla planeten, men man vet inte hur det skulle påverka andra viktiga processer, tex ozonskiktet, jetvindar, monsunregn osv.

Att aktivt påverka klimatet är mycket kontroversiellt. Hur kan vi vara säkra på att våra åtgärder får önskade resultat? Vem är det som skall fatta besluten? Hur gör vi (vem) om någon nation går sin egen väg i tron att de skall fixa till sitt eget väder (vilket även kommer att få konsekvenser för övriga nationer).

Men samtidigt kan man inte försvara att vi inte skulle agera alls om det nu finns en möjlighet att förhindra katastrofer. Och eftersom vi redan påverkar klimatet, låt vara inte avsiktligt, varför skulle det vara sämre att föröka göra bra och genomtänkta saker än dåliga ogenomtänkta? Är det sämre att sprida svaveldioxid i stratosfären än att elda kol (med svavel) vid marken?

Vi har hittills försökt lösa frågan genom att samlas och försöka göra lite mer rätt och lite mindre fel (formaliserat tex genom Kyotoprotokollet). Nu verkar det finnas teknologiska ambitioner som i och för sig inte löser de grundläggande problemen, men…

Nåväl, tärningarna är kastade och fler är på väg att kastas. De kommer att både landa och rulla, men ingen vet riktigt hur. Det påverkar oss alla.

Trevlig helg.

/Martin

Saker som finns, även om man inte ser dem

Av Martin Hedberg

Jag gav en intervju häromdagen med anledning av ett seminarium om energi där jag hade belyst klimatfrågorna. Journalisten ställde många många belysande frågor och så kom en som gjorde mig lite förvånad: ”Vad svarar du de som säger att växthuseffekten inte finns?”

Jag blev lite brydd eftersom jag inte visste om hon menade växthuseffekten som sådan eller den förstärkta växthuseffekten. Journalisten hade precis innan poängterat att jag skulle vara konkret och inte använda för krångliga ord. Jag skulle gärna ge ett långt och förklarande svar, men svarade något i stil med att utan växthuseffekt skulle planeten jorden vara en djupfryst planet och man kan se paralleller till istider då växthuseffekten är svagare än den är idag.

Det som är lite fascinerande, och skrämmande, är hur vissa påståenden lever vidare, trots att de blivit besvarade massor av gånger, såväl med vetenskaplig stringens som med metaforer så att förskolebarn förstår. Men det är klart, om en journalist ställer frågan som ovan så kan man som lekman lätt få intrycket av att det fortfarande är en relevant fråga, trots att växthuseffekten som sådan beskrevs första gången för snart 200 år sedan (av matematikern Joseph Fourier år 1824).

Att det finns en växthuseffekt borde i dagens upplysta samhälle inte vara mer kontroversiellt än att jorden är rund eller att vatten utvidgar sig när det fryser till is eller att kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter är ett irrationellt tal.

Inget av dessa saker ser vi direkt med blotta ögat, men när vi trots det förstått hur det ligger till så klarnar mycket av bilden varför världen runt omkring oss fungerar som den gör. De har det alla gemensamt att det visats genom vetenskaplig bevisföring innan det blivit allmän kunskap.

Jorå, växthuseffekten finns, vi människor har förändrat den och genom detta har vi ändrat balansen mellan hur mycket energi som kommer till respektive lämnar planeten jorden. Och detta får konsekvenser på såväl väder och klimat som ekosystem, glaciärer, hav mm.

Och trots all vetenskaplig kunskap som finns i ämnet så har människan ännu inte lyckats skapa en hållbar färdplan för hur vi skall undvika mycket besvärande situationer rörande just dessa förändringar. Vi närmar oss, eller har redan kommit fram till, den punkt där vi dels tvingas till anpassning, dels börjar dra upp riktlinjer för hur vi skall kunna ”fixa” klimatet. Det senare tex genom att sprida svavelpartiklar i atmosfären, järn i haven osv. Det oroar mig.

Men frågan är vad som är värst: Att förneka vetenskapliga resultat som säger att vi påverkar klimatet eller att tro att vi skall kunna styra väder och klimat.

Vi är inte i någon av dessa ytterligheter, vi är mitt emellan: Vi påverkar klimatet, men kan inte styra det på ett kontrollerat sätt.

/Martin