Category - Uncategorized

Först blir det kallare…

Av Martin Hedberg

…men ganska snart blir det lite varmare.

Prognosen för den kommande veckan bjuder först på sjunkande temperaturer. Det hänger samman med ett högtryck i norr. Det ger nordliga eller nordostliga vindar över Skandinavien vilket i sin tur medför att svalare luft förs in över oss.

Därtill gör högtryckssituationen att det lokalt blir mindre moln. Detta i kombination med att solen inte når så högt över horisonten gör att temperaturen sjunker pga utstrålningen av värme överstiger instrålningen av solljus. Dvs det gör också att det blir kallare vilket vi i de fallen upplever främst om nätter och morgontimmar.

Situationer med halka kan därmed mycket väl uppstå till följd av frost eller att blöta vägbanor fryser. Det kan även komma snö eller snöblandat regn. Detta främst i Norrland och nordvästra Svealand.

Det ännu öppna och relativt sett varma Bottenhavet i kombination med nordostliga vindar gör att regnskurar/snöbyar bildas längs med Norrlandskusten.

Men i mitten av nästa vecka så är det istället lågtrycken på Atlanten som tar kommandot och präglar vädret. Det gör att det om ungefär en vecka, nästa fredag, matas upp lite mildare luft över Skandinavien. Detta scenario är dels ECMWF och NCEP:s huvudsprår, dels återfinns det i ensemblerna.

Men först en helg med temperaturer som pendlar mellan -5 och +5, kanske uppåt +10 i söder. Växlande molnighet och såväl regn som snö som lite sol.

/Martin

Att göra en översvämning av ett glas vatten

Av Martin Hedberg

En stor kvällstidning gjorde igår en artikel om att ”polarkylan” snart slår till mot Sverige. För att illustrera det hela visade man en bild på en person som vandrar längs en väg i ett landskap som ser ut att vara både djupfryst och blåsigt.

Läser man artikeln så finner man dock varken de orden eller något annat som försvarar vare sig bilden eller rubriken. Meteorologen på SMHI använder istället ord som ”kyligare luft”, ”lokalt minusgrader”, ”högtryck”, ”regn”, ”över noll grader”.

Jag hajade själv till när jag såg artikeln. Som meteorolog gör man det ibland, inte så mycket för att vädret växlar, utan snarare om man själv inte har gjort samma prognos. Man funderar då snabbt igenom vad man kan ha missat.

Men nu visade det sig att jag inte hade gjort en särskilt annorlunda prognos än vad min kollega på SMHI hade gjort. Däremot fick jag det intrycket när jag såg rubrik och bild i tidningen.

Det här är inte bra. Tidningen skapar genom illustration och rubriksättning en felaktig bild av vad den man intervjuat har sagt. Jag förstår att man säkert försvarar sig med att personen ifråga är korrekt citerad och återgiven i texten… Förvisso, men intrycket man får av artikeln, dvs hela ”produkten”, avviker kraftigt mot vad den intervjuade, i det här fallet en sakkunnig, faktiskt säger.

Det här får (minst) tre allvarliga konsekvenser:
1. Läsarnas förtroende för tidningarna minskar.
2. Allmänhetens förtroendet för sakkunniga minskar.
3. Viljan bland sakkunniga att låta sig intervjuas minskar.

Jag har själv varit med om liknande situationer. Det var en annan kvällstidningen som i fjol somras gjorde om mina ”regnskurar, lokalt kraftiga”, ”varannandagsväder” och ”fint väder” till ”Regnkaos hotar hela landet”. Jag visste ju att jag hade gjort en intervju med tidningen i fråga. När jag såg löpsedeln undrade jag vad jag hade missat. De måste ha blivit ett snabbt omslag i prognoserna som de fått in via någon kollega? Men när jag läste artikeln visade det sig att allt byggde på min prognos. Den var någorlunda korrekt återgiven i texten, men löpsedel, rubrik och bilder förmedlade något helt annat.

Nu kanske någon tycker att det jag beskriver är en storm i ett vattenglas (sic!). Men det spelar faktiskt roll. Vårt samhälle bygger i mångt och mycket på att man skall kunna känna förtroende för såväl sakkunniga som massmedia. Och i de allra flesta fall(?) så kommuniceras information någorlunda korrekt. Men i vissa fall så, och det kan få proportionellt sett ganska stora konsekvenser, så brister det. Och det är minst sagt onödigt, olustigt och i vissa fall allvarligt.

/Martin

En på miljonen att det inte blir snö?

Av Martin Hedberg

I en tidigare blogg uppstod en diskussion om hur realistiskt det är att önska sig att det inte blir någon snö alls i södra Sverige. Jag lyften på hatten för varje individs frihet att önska sig vad han/hon vill, trots att sannolikheten för just det utfallet kanske är mycket litet.

En helt snöfri vinter i södra Sverige kanske är lika osannolik som att vinna högsta vinsten på lotto?

Och ändå spelar folk på lotto.
Och trots höga odds så händer det att någon enstaka vinner högsta vinsten. 😉

Tänk om det är en på miljonen att det blir en helt snöfri vinter. Statistiskt sett är det då osannolikt att vi skulle ha upplevt den tidigare: Noteringar om väder som skulle kunna verifiera en sådan situation är ju på sin höjd ett par hundra år gamla. Och ännu mer osannolikt att den skulle inträffa just i år. (Men mest tanke på hur klimatet har förändrats så är den mer sannolik i år än ett enskilt år tidigare.)

Men hur som helst så är den inte otänkbar. Och framför allt så har man ju all frihet att önska sig en så’n vinter om man vill det.

Själv vill jag ha snö. I alla fall där jag skall vara. Hur det skall vara på andra platser överlåter jag till andra att önska. 🙂

/Martin

Inte mer dricks när solen skiner

Av Martin Hedberg

Vi har ju tidigare resonerat i vilka termer som vi människor påverkar klimat och väder. Men hur är det med det omvända? I vilken utsträckning påverkas vi av vädret?

Och då menar jag inte bara det uppenbara att vi blir blöta om vi är ute när det regnar eller att vi blir kalla på vintern, solbrända i solen eller ramlar omkull om det blåser kraftigt. Nej jag tänker på humöret och hur det i sin tur påverkar våra beslut och hur vi agerar gentemot vår omgivning.

Två forskare, Sean Masaki Flynn och Adam Eric Greenberg, undersökte detta och skrev en rapport som publicerades i Journal of Applied Social Psychology: ”Does weather actually affect tipping? an empirical analysis of time series data.”

I början av sin rapport skriver de att: ”Loewenstein (1996) argued that visceral factors—including sex drive, hunger, pain, and mood—affect human choice and, thus, economic activity. For instance, extreme thirst would cause impulsively higher demands for water, which could result in an increase in the price of water. For this reason, it seems plausible to assume that weather, vis-à-vis mood, affects behavior, including economic behavior.”

Sedan testar de sin tes på i vilken utsträckning folk betalar dricks i samband med restaurangbesök. Men det kanske inte är riktigt jämförbart med hur villig man är att betala en stor summa pengar för vatten om man är törstig? Hur som helst så skulle det, trots den haltande jämförelsen, kunna finnas ett samband. (Själv skulle jag låta bli att ge drick om jag tvingas gå törstig från en restaurang, men det har ju i så fall inget med vädret att göra.)

De konstaterar vidare att det är klarlagt att det finns en korrelation mellan väder och: självmord, brott och avkastning på eget kapital (ROI). De två första kan jag tänka mig, men den sista undrar jag framför allt hur man undersöker: Vädret växlar ju rätt så mycket, typ från en dag till en annan. Men ett företags avkastning på eget kapital snarare beräknas på längre tidsskalor.

Nåväl, man konstaterar även att restaurangbesökarens sinnesstämning påverkar hur mycket dricks han/hon ger. Vidare att andra undersökningar visat att servitören får mer dricks om han/hon är trevlig, om han/hon vidrör besökaren och/eller nämner denne vid namn.

Men, frågar man sig, kan vädret påverka besökarens sinnesstämning i en sådan utsträckning att det i sin tur påverkar hur mycket dricks man ger?

Man testar på en restaurang under två år där man för statistik över dricks som betalas med kreditkort. Man testar mot solsken/moln, temperatur, daggpunkt, luftfuktighet, lufttryck, sikt, nederbörd och vind.

Det man finner är att vädret inte påverkar hur mycket dricks som lämnas. Däremot ser man att gästerna ger lite bättre dricks på onsdagar och fredagar, men det har som bekant inte med vädret att göra.

Så, om man jobbar inom restaurangnäringen så behöver man inte förvänta sig bättre eller sämre dricks beroende på om det regnar, är solsken, varmt eller kallt.

Visst påverkas vårt humör av vädret, men uppenbarligen inte så att man ger bort mer pengar än vad den service man fått föranleder, bara för att solen skiner. Däremot gissar jag att vädret påverkar antalet gäster som besöker restaurangen. Samt att det kan vara bra att kolla vädret om man skall hålla en eventuell uteservering öppen. Jag tror även att öl samt glass säljer bättre när det är varmt ute, medan varm mat säljer bättre när det är kallt.

Vädret påverkar våra behov och vårt beteende, men vi blir tydligen inte mer givmilda på restaurangen bara för att solen skiner.

 /Martin

PS. Jag har frusit i en för tunn sovsäck en höst i Lapplandsfjällen. Där och då var jag villig att betala väldigt mycket för en bättre sovsäck. Men det handlade mer om att vädret skapade ett fysiskt obehag än en speciell sinnesstämning. DS.

Hur fungerar varma högtryck?

Av Anders Persson

Eftersom jag varit borta från Sverige i flera år är det ju naturligt att jag försöker ”hinna ifatt”. Bland annat så lyssnar jag på nätet på gamla upplagor av det populära väderprogrammet ”Cirrus” i P1 där de folkkära SMHI-meteorologerna i Malmö svarar på allmänhetens frågor. Den 31 juli 2011 ställdes min gamle kompis från Sturup, Mats Andersson, inför en knepig fråga: varför har vi varma högtryck? Den som undrade, Ricky Eriksson i Skärholmen, påpekade, helt riktigt, att varm luft innehåller färre molekyler per volymenhet varför den borde vara förknippad med lågt lufttryck.

Kartan visar väderläget den 27 juli 21011, kanske den dag Ricky Eriksson skickade in sin fråga till ”Cirrus”: ett lågtryck har rört sig västerifrån mot Island och håller på att försvagas, men delar av dess energi har gått över i ett mindre högtryck nerströms som under loppet av ett dygn förstärkts från 1015 till 1020 hPa (från Wetterzentrales arkiv).

Mats trevliga och lättsamma svar kan ni lyssna på här
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3188&grupp=5147

I mitt tycke var Mats kanske alltför respektfull; frågan är svår men inte “enormt” svår. En svårighet är att vi i svenska språket använder ”tryck” om två olika saker: trycket i en uppblåst ballong och (luft)trycket i samband med väderkartor där ju som bekant linjer för lika lufttryck kallas isobarer.

Trycket i en uppblåst ballong beror på molekylernas r ö r e l s e r, de ”bombarderar” gummihöljet och håller det därmed utspänt. Ju hastigare rörelser, ju varmare luft och högre tryck – i denna mening. Men det ”andra” lufttrycket beror på något helt annat, nämligen tyngden av all luft ovanför oss. Om denna luft är varm eller kall spelar ingen roll (i stort inte heller om den rör sig uppåt eller neråt) – det är nu m ä n g d e n av molekyler som räknas. Så när det är högt eller lågt lufttryck har vi alltså ovanligt mycket eller lite luftmolekyler över oss (räknat upp till där atmosfären tar slut).

Isobarkartor kan man också rita för högre höjder i atmosfären. Då märker man att lågt lufttryck på en viss höjd är kopplad till kall luft och högt lufttryck till varm luft. Detta beror på att lufttrycket avtar hastigare uppåt i kall luft än i varm. Vinden blåser därför ofta med kall luft på vänster sida och varm luft på höger. Detta, kommer det att visa sig, är betydelsefullt för att förstå varför 90% av alla högtryck är varma.

När luften är kall och tung (tätt packade molekyler) är det lätt att förstå att de skapar en effektiv tyngd, men svårare att förstå när luften är varm – tills vi inser att temperaturen spelar en underordnad roll. Det viktiga är att förstå vilken mekanism som åstadkommer att en massa luft samlas i jättelika ”luftberg” ovanför oss.

Högt däruppe finner vi jetströmmarna med hastigheter på 40-80 m/s. De rör sig i stort sett parallellt med isobarerna. Men skulle vindhastigheten öka styrs vinden mot högre tryck. Detta beror på jordens rotation (”corioliseffekten”) och är den verkligt knepiga biten att förklara, så det tar vi en annan gång. När vinden i jetströmmen rör sig mot högre tryck transporteras luft mot högre tryck, dvs i uppförsbacke i det förut omtalade ”luftberget” som således blir än högre och mäktigare. Eftersom detta ”luftberg” ligger till höger om vindriktningen innehåller den, som sagts ovan, varm luft.

Alla ni som gillar att kolla på väderkartorna på nätet, t.ex. www.wetterzentrale.de kan lägga märka till att många högtryck utvecklas nerströms från och efter en kraftig lågtrycksfördjupning. Eftersom lågtryck omvandlar potentiell energi till kinetisk, eller på svenska, lägesenergi till rörelseenergi, så har ni fått svaret varifrån den energi kommer som förstärker högtryck, det är den del av den frigjorde rörelseenergin som underhåller och förstärker jetströmmarna.

/Anders

Lågtryck över England skickar regn över Sverige

Av Martin Hedberg

Över Storbritannien ligger ett omfattande lågtryck och det berör även Sverige. Kopplat till lågtrycket finns fronter med nederbörd. En del av dem kommer under kommande dagar att ge regn, i högre terräng i Jämtlands- och Lapplandsfjällen snö, i Sverige.

Nu under tisdagen berörs främst Götaland och Svealand av regn. I morgon onsdag kommer nya regnområden in och då blir det även lite snö i Norrlandsfjällen.

Men trots att prognosen innehåller snö så skall man veta att det faktiskt är lite mildare luft som kommer in över landet i samband med nederbörden. Det kommer främst att märkas i Götaland och Svealand.

/Martin

Regnskurar i Götaland och Svealand

Av Martin Hedberg

Lågtrycket som på gav riktigt med regn under lördagen tar lite längre tid på sig än beräknat att dra vidare österut. Det gör att det fortsätter att vara ostadigt väder med regnskurar i Götaland och Svealand även under söndagen. I Norrland däremot väntas mestadels uppehållsväder.

I morgon måndag blir det mest uppehåll, men/och på tisdag är det dags för nästa nederbördsområde att dra in från sydväst.

Hösten har nu kommit så långt att det var och varannan dag är ett par minusgrader nattetid i framför allt västra Norrland.

/Martin

Regn i söder

Av Martin Hedberg

Ett område med regn kommer under dagen att beröra stora delar av Götaland och efterhand även Svealand. Även under lördagen blir det molnigt och regn i söder, i stort sett upp till och med Dalarna och Gästrikland.

Norrland får överlag annars mest uppehåll, både under fredagen och lördagen.

På söndag har vi en sadelpunkt i lufttrycket över Sverige. Det ger svaga vinder, troligen en hel del dimma och frost om morgonen. Men å andra sidan även sol på dagen, om den förmår bränna igenom dimmolnen.

/Martin

Infrastrukturministern vill ha snö

Av Martin Hedberg

SvD skriver att ”Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en kall vinter med mycket snö”. Saken är den att man efter de senaste årens besvärliga vintrar har rustat sig till tänderna. Nu känner man sig starka och vill mäta sig mot naturen vinterkrafter.

På Näringsdepartementet har man samlat Trafikverket, SJ, Veolia, Arlanda Express, Jernhusen, Västtrafik och Green Cargo för att utbyta information och diskutera olika lösningar. Arbetet har pågått under lång tid och nu känner man sig redo.

Det hela får mig att tänka på Disneys saga om Matadoren som skall möta tjuren Ferdinand.

Tänk om det inte blir någon vargavinter? Tänk om de två (av tre) senaste vintrarna bara var temporära händelser på samma sätt som när Ferdinand satte sig på sin humla (geting?).

Men vad skall man dimensionera efter? Det sannolika eller det extrema? I fallet med tjuren Ferdinand så hade han ju faktiskt visat att han kunde leverera ett #&!! humör. Ingen skulle väl efter den uppvisningen föreslå att man skickar in skolungar på arenan? Bäst lämpad är den skickligaste matadoren.

Samma sak är det med den svenska vintern. Även om den blir lika mild som i fjol så måste man rusta för snökaos och isbark. Det har bevisligen inträffat och kan därmed inträffa igen.

Den stora frågan är väl snarare hur man rustar sig för det osannolika men inte otänkbara. Det som man med modeller, statistik och sannolikhetsberäkningar kan visa skulle kunna inträffa, men som trots detta inte satt sig i medvetandet som sannolik risk. ”Known unknowns”.

Och ännu svårare: Kan man överhuvudtaget rusta sig mot riktiga överraskningar? ”Unknown unknown” för att citera USA:s förre försvarsminister Donald Rumsfeld:

There are known knowns; there are things we know that we know.
There are known unknowns; that is to say there are things that, we now know we don’t know.
But there are also unknown unknowns – there are things we do not know, we don’t know.
(Wikipedia)

Se där något att bita i. När det gäller ”unknown unknown” så kan vi ju inte veta om dem, per definition.

Det gäller att förpassa så mycket till området ovanför, dvs till ”known unknowns”, eller ännu hellre ”known knowns”. Det är det man gör genom forskning. Då går de att hantera.

Ordleken utgör en matris med fyra kvadrater: Det borde rimligen även finnas ”unknown knowns”. Vad är det?

Personligen hoppas jag på en vanlig vinter. En vinter som den var på 70-talet. Snö, men inte överdrivet mycket. Så att man åka skidor i större delen av landet. Skridskoisar, men inte bottenfruset. Och att det när det väl blivit vinter fortsätter att vara det till dess det blir vår -inget hattande hit och dit genom nollan.

Och det vore skulle förstås även intressant att se om myndigheternas strategi för att bibehålla kommunikationerna öppna i Sverige håller.

/Martin

Kraftigt regn i södra Norrland

Av Martin Hedberg

Ett område med kraftigt regn rör sig under måndagen över nordvästra Svealand och framför allt Norrland. Mest regn väntas i Dalarna norr om Siljan, Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. På en del av dessa platser kan det bli upp till 30 mm. I norra Lapplandsfjällen faller nederbörden ut som snö.

I södra Sverige kan det  för all del komma lite regn, men då handlar det inte om samma mängder som beskrivet ovan.

I morgon tisdag är det lite av tvärtom: Regn i söder (dock inte lika mycket), och mest uppehåll i norr.

Vad gäller temperatur så har vi en sjunkande trend fram till och med kommande helg. Därefter ser temperaturen ut att stiga något igen.

/Martin