Category - Uncategorized

Snart mildare, eller inte så kallt i alla fall

Av Martin Hedberg

Vintern har nu kommit till 2/3 av landet: Hela Norrland samt Dalarna och lite till i Svealand. Vädret växlar mellan mulet med regn/snö och situationer med klart väder och i alla fall en del sol -så länge den är över horisonten.

Men det svänger: Lågtryck och högtryck avlöser varandra. I morgon onsdag blir det blåsigt, sedan svagare vindar och så blir det blåsigt igen till helgen.

Men blåsigt är inte detsamma som blåsigt. I morgon onsdag är det nordvästliga vindar som drar ner mer kalluft över landet. På lördag är det sydvästliga vindar som drar upp mildare luft över landet.

Jag letar efter ett bra ord, och ”mildare” är det närmaste jag kommer. Inte blir det varmt, men i alla fal inte så kallt. Säg att det i Stockholm stiger från noll till +6. Det är varken kallt eller varmt något av dem.

Inte heller är det lika i hela landet: Samtidigt som det idag varit flera plusgrader i söder så har det varit femton-tjugo grader kallt i norr. Se det som att det blir en allmän höjning av temperaturen till helgen med drygt fem grader.

/Martin

Klart lanserar Nyheter om väder och natur

Av Martin Hedberg

Vi har en tid arbetat på att hitta ett sätt att skapa ett nyhetsflöde på sajten där vi presenterar nyhetsartiklar relaterade till väder och natur. Genom den här satsningen hoppas vi ytterligare stärka vår position som leverantör av Sveriges bästa väder.

Ni kommer dit genom att klicka på den nya fliken ”Nyheter” på sajten. (även ovanstående bild leder dit)

Nyheterna kommer från Tidningarnas Telegrambyrå, men/och under hösten och vintern kommer vi att lägga till fler nyhetsbyråer och tidningar.

Artiklarna går att kommunicera via Facebook, Twitter och Google+. Vill du dela dem med dina vänner så gör du det enkelt genom att klicka på respektive knapp i anslutning till artikeln.

/Martin

Kulmen på det milda vädret

Av Martin Hedberg

Det milda vädret står sig över helgen. Eller rättare sagt: Det når sin kulmen under fredag och lördag, därefter blir det sakta lite svalare.

Vädret just nu styrs av ett rätt så omfattande lågtryck med centrum mellan Island och Storbritannien. Det gör att vi, just nu, har sydvästliga vindar över Skandinavien.

Det matar på en del regnområden som drar förbi, men på det hela taget så kommer det att vara mer uppehåll än regn i helgen. Tidvis kommer tom solen att titta fram, både under lördag och söndag 🙂 Dock så kommer det att vara molnigt och en del regn i Götaland. I Norra Norrland även där en del moln och snöfall. Men däremellan, Svealand och södra Norrland få i alla fall mestadels uppehåll under lördagen.

På söndag så har vi en intressant utveckling i form av ett lågtryck som snabbt fördjupas på södra Östersjön. Som prognoserna ser ut just nu så kommer det att medföra en del regn på söndag förmiddag över Öland och Gotland inna det drar vidare in över Baltikum. Men utvecklingen är hastig, det kan förvisso regna intensivt, men troligen inte så långvarigt. Övriga landet får på söndag svagare vindar än under lördagen och mer uppehåll. Samt lite kallare.

Men det som händer i närtid är att ett omfattande regnområde drar in över västra Götaland under torsdagskvällen. Under natten mot fredagen och fredag förmiddag drar det vidare norrut. Från Värmland-Dalarna och norrut faller nederbörden ut som snö.

/Martin

Därför är orkanen Sandy så speciell

Superstorm Sandy

Av Martin Hedberg

Orkanen Sandy kommer att orsaka skador för miljarder då den nu drar in över amerikanska östkusten. Stort fokus riktas mot de höga vindhastigheter som orkanen för med sig. Det är inte konstigt eftersom vindarna är själva definitionen på en orkan samt vilken klassning den har. Och nog blåser det alltid. Både kraftigt och över en mycket stor yta. Det gör den här orkanen lite speciell. Men det är inte bara det.

De största problemen torde komma från vatten. Orkaner är nämligen rätt så blöta historier. Dels regnar det kopiöst, dels för orkanen med sig en stormflod. På kuststräckan mellan Virginia och New York är havsnivån redan omkring en meter över det normala och vindstyrkorna 40-50 knop.

Satellitbild från NASA Earth Observatory. Bilden är tagen 06.42 UTC vilket motsvarar 02.42 Eastern Daylight Time, dvs mitt i natten lokal tid. Det som lyser som stjärnor i bilden är ljus från städer som i vissa fall tom strålar igenom molntäcket.

Men det kommer inte att stanna där. Havsnivån i The Battery i New York City väntas stiga till 11,7 fot (3,57 meter) över det normala när stormfloden kombineras med tidvattnet. Det kommer i så fall att slå det senaste rekordet på 10,5 fot (3,2 meter) från 15 september 1960 i samband med orkanen ”Donna”.

Till att råga på allt så drar orkanen in över väldigt tätbefolkade områden. Det medför inte bara att många människor drabbas av den. Till det kommer problem med sekundära effekter tex att många människor skall evakueras.

I ett känsloladdat officiellt meddelande från National Weather Service, den statliga amerikanska vädertjänsten, sade man att: ”If you are reluctant [to evacuate], think about your loved ones, think about the emergency responders who will be unable to reach you when you make the panicked phone call to be rescued, think about the rescue/recovery teams who will rescue you if you are injured or recover your remains if you do not survive.”

 Förutom de personliga lidanden som kommer att uppstå så finns det många anledningar till att vara bekymrad över materiella skador. Man kommer att stänga kollektivtrafik, skolor osv. Människor skall inte behöva ha en anledning att vistas ute.

Minnet av förra stormen som hotade New York gör dock att vissa tar varningarna med ro. Det var orkanen ”Irene” som hotade New York i slutet av augusti 2011. Då visade det sig att varningarna inte besannandes av verkligheten.

Men Sandy är av en annan kaliber och hotet mot tex New Yorks tunnebanesystem är påtagligt. Om peaken i stormfloden kommer i samband med tidvattnet (som är extra högt just nu på grund av astronomiska orsaker) så kommer troligen en del av tunnelbanan att ta in havsvatten. Det blir i så fall både svårt, tidsödande och dyrt att åtgärda.

Sandy får sin energi från det varma havsvattnet och i takt med att Sandy rör sig norrut och framför allt in över land så borde intensiteten avta.

Men Sandy är inte den enda störningen på väderkartorna. Ungefär samtidigt som energiflödet från underlaget minskar så inträffar det som brukar skapa lågtryck över såväl New York som på våra breddgrader: En ”baroklin instabilitet”.

Baroklin instabilitet uppstår när varm och kall luft möts. Den kalla, med högre densitet, glider då in under den varma. Den varma luften glider i sin tur upp över de kalla luften. Detta gör att läges/potentiell energi frigörs och omvandlas till rörelseenergi. Eller uttryckt i andra termer: Det blåser, regnar och snöar.

Rent tekniskt kommer amerikanska nationella vädertjänsten att ”konvertera” Sandy från en tropisk orkan till ett lågtryck med beteckningen “Posttropical cyclone Sandy”. Detta kommer att ske när det inte längre är det varma havsvattnet som är den primära källan som matar Sandy med energi. Utvecklingen kommer då istället att likna vanliga lågtryck vilka är mer osymetriska med fronter som ringlar sig runt dem.

Man väntar sig alltså att det skall fortsätta blåsa kraftigt även efter det att Sandy dragit in över kallare vatten och land. Det blir lite som ett mycket omfattande lågtryck med flygande start. Det är möjligt att Sandy i samband med detta slår ett rekord i form av att prestera det lägsta lågtrycket i Nordamerika. Tidigare rekord är från 1938 och lyder på 946 hPa.

Men som jag sade inledningsvis: De största hoten relaterade till Sandy kommer från stormfloden. Den har högre destruktiv potential än tex orkanerna Katrina, Rita Wilma och Andrew. Alla dessa var kategori-5 orkaner relaterade till vindstyrkorna. Sandy är ”bara” en kategori-1 orkan. Men har trots detta en mycket större destruktiv kraft i sin stormflod. Det är den enorma yta som omfattas i kombination med lågt lufttryck och extra kraftigt tidvatten gör att Sandy extra destruktiv. Samt att baroklin instabilitet tar över när det varma havsvattnet inte längre matar på med energi.

/Martin

Stökigt väder

Av Martin Hedberg.

Det var vackert väder på många platser i helgen. Men nu är det annorlunda. Stökigt är nog ett bra ord om man bara skall använda ett ord.

Ett nederbördsområde har kommit in över Västkusten och det rör sig åt nordost över landet. I Götaland och södra Svealand faller nederbörden ut som regn. Från Värmland-Örebro-Västmanland och norrut faller det ut som snö.

SMHI har utfärdat en klass-1 varning för snöfallet. Jag kan även tänka mig att det bli halt på många platser där regn faller på kalla vägbanor och trottoarer. Regnet fryser helt enkelt till is på kalla ytor. Det kommer även att kunna kondensera vattenånga direkt från luften på kalla ytor.

Det som händer är att mildare luft strömmar upp över landet. Låt vara att det kan vara någon kall natt, men överlag så blir det lite drygt fem grader varmare kommande dagar.

Och i övergången, dvs idag, så blir det både regn, snö och blåsigt.

/Martin

Vindens matematik del 2

Av Anders Persson:

I en tidigare artikel beskrev jag uppkomsten av ”nattliga jetströmmar”. Under den korta tid som denna process verkar hinner lufttrycket inte ändras nämnvärt.

Figur 1: En schematisk bild av vind som accelereras i ett konstant lufttrycksfält (se förgående artikel).

När samma process upprepas på en större skala i övre atmosfären sker det över så stora områden och tar så lång tid att lufttrycket hinner påverkas av lufttransporterna.

Accelerationen av vinden härrör nu från energin från de stormar som utvecklas i troposfären, där lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. Den föränderliga vinden och lufttrycket söker komma i balans med varandra, anpassa sig till varandra för att idealt uppnå den sk. ”geostrofiska balansen” då vinden strömmar parallellt med isobarerna.  Detta lyckades de aldrig helt med och resultatet blir de ”bananformade” jetströmmar som vi känner igen från väderkartorna. Vinden varierar mellan att vara något svagare än det ”geostrofiska” värdet Vg till något över Vg i jetströmmens ”kärna”.

Fig. 2:  Vinden och lufttrycket påverkar varandra och söker anpassar sig till varandra.

”Bananformade” är inte det vetenskapligt korrekta ordet; en matematisk analys visar att de kurvor som visats är sk. ”cykloider”, tex figur 1, dvs samma kurva som en lampa fäst vid ringen på en cykel skulle visa i mörker (se http://sv.wikipedia.org/wiki/Cykloid) . Den första kurvan är en normal cykloid, jetströmsbilden motsvarar snarare vad som kallas en ”curate cykloid” med lampan så att säga fäst närmare hjulnavet.

Figur 3: En typisk cykloidformad jetström över Nordamerika. Lägg märke till hur vinden i början på jetströmmen (i väster) rör sig in mot lägre lufttryck, i slutet (i öster) mot högre lufttryck. När lågtryck börjar utvecklas under jetströmmen tappar den efterhand sin ”rena” cykloidiska form.

Att tolka den meteorologiska matematiken korrekt tar lite mera tid än att lättjefullt släntra över den med någon skenbart lättbegriplig förklaring. Men belöningen blir desto större när vi på detta sätt kan avlocka atmosfären dess fascinerande hemligheter.

/Anders

Vinterdäck på!

Av Martin Hedberg

Lågtrycket har nu passerat Sverige och dragit in över Finland. Det lämnar utrymme för kallare luft från norr att strömma ner över Sverige. Och det är just det som sker.

I kombination med relativt klara nätter så sjunker temperaturen ytterligare. I Norrland har det ju redan varit såväl flera dagar med minusgrader som snöfall. Men för folk i söder så kommer kommande dagar att vara årets första riktiga känning av vintern.

Väderläget gör att man redan under torsdagsmorgon kommer att ha allmänt med minusgrader och frost i Svealand. På fredag morgon är det samma sak för Götaland. Undantaget är platser i närhet av öppet vatten som fortfarande värmer luften. Men å andra sidan kan det där uppstå dimma och i samband med det även frostpåläggning. Så väder blir det i alla fall.

Det blir alltså minusgrader under natten och morgontimmarna, men under dagen så gör solinstrålning dels att det blir lite varmare, dels att luften blandas om. Bägge resulterar i att temperaturen klättrar några grader. Det blir alltså inte minusgrader hela dagarna i södra Sverige.

Jag flaggade tidigare i veckan för att det är hög tid att sätta på vinterdäcken på bilar och andra fordon. Det gäller i ännu större utsträckning nu. Man måste dessutom med sin körstil ta höjd för att andra trafikanter kanske inte har bytt däck.

Men notera att det inte blir halt bara för att det blir kallt. Det krävs fruset vatten också. Men det kan/kommer att förekomma, om än inte i så rikliga mängder: Det kan dels kondensera ner vattenånga från luften, dvs frost. Dels kommer det att uppstå lite lättare snöfall, dels kan det förekomma lokal nederbörd i anknytning till lite större vattendrag i samband med konvektion över dessa.

En sådan här situation med minusgrader och eventuellt lätt nederbörd skulle man inte varna för i januari. Men eftersom det är oktober och årets första lite mer omfattande känning av vintern i en stor del av landet så kan det vara befogat. Man kan vara lite ringrostig, eller måste ta höjd för att andra kan vara det.

Har vintern kommit för att stanna? I norr: Ja. I söder: Nej, mildare luft kommer in i nästa vecka. Men vi rör oss så sakteliga mot mer vinterlika förhållanden.

/Martin

PS. Och ni som har frostkänsliga växter ute: Dags att plocka in dem under tak eller täcka över dem. DS.

Nu kommer kalluften även till södra Sverige

Av Martin Hedberg

Det har ju varit ett massmedialt stort nummer av att varm luft under helgen kom upp över Götaland och delar av Svealand. Samtidigt regnade det rejält i Svealand och sydligaste Norrland och var kallt i mellersta och norra Norrland.

Det som händer på väderfronten kommande dagar är att ett högtryck förstärks över södra Skandinavien. Det får dock på onsdag ge vika något för ett rätt så intensivt lågtryck som drar in över Norrland. I samband med det så blir det både blåsigt och kallare. Kalluften kommer även att beröra södra Sverige.

Så har man inte satt på vinterdäcken ännu så kan det vara hög tid att göra det nu. Även i södra Sverige.

/Martin

Långtidsprognoser, fungerar de?

Med anledning av mitt senaste inlägg om vädret kommande vecka så uppstod en diskussion kring långtidsprognser. I en kommentar gav meteorolog och forskaren Anders Persson oss en viss inblick i värdet av dessa prognoser.

Av Anders Persson

Så vitt inget hänt de senaste månaderna vill jag hävda att inget existerande säsongsprognossystem har någon användbar kvalitet, det amerikanska möjligen undantaget. Men dessa verkar nerströms från en jättelik ocean, Stilla Havet; är dess ytvatten lite varmare än normalt blir det också lite varmare än normalt över Nordamerika (och kallare om vattnet är kallare än normalt). För en del år sedan besökte jag i Washington dem som utarbetar och utfärdade dessa amerikanska säsongsprognoser. De utgjordes av drygt ett tjogtal frustrerade meteorologer som tillbringade en hel del tid att tala om för ivriga kunder att prognoserna var så gott som värdelösa. –Jo, men det är bättre att ni gissar än vi gör det!

Och däri ligger pudelns kärna: väderberoende beslut måste tas för flera månader framåt, kanske för ett halvår eller mer. Den bästa ”prognosen” är att anta normala förhållanden. Men skulle det bli kallare eller varmare än normalt drabbas kanske beslutsfattaren av kritik, Det slipper han om ”meteorologerna” satt sina namn under en utsaga som han kan hänvisa till för att avleda kritiken. Därav frustrationen hos mina amerikanska kollegor: de var betalda för att fungera som syndabockar.

Nu forskas det intensivt i långtidsprognoser. Om inget stort inträffat nyligen kan man säga att säsongsprognoserna har ett visst litet värde i tropikerna tack vare El Nino och La Nina (när de behagar uppträda). På högre breddgrader har de så gott som inget värde, bortsett från de områden som ligger ”i lä” av Stilla Havet.

De norska och danska meteorologiska instituten utfärder, skrupelfria som de är, säsongsprognoser utan något praktiskt värde. Och, som replik till Xavier, de är för övrigt inte ”hjemmelavede” utan tagna från ECMWF, det europeiska vädercentret i Reading. De svenska och finländska instituten har visat gott omdöme och samhällelig ansvarskänsla genom att inte följa sina norska och danska kollegor. Istället har de, åtminstone SMHI, begränsat sig till att förmedla månadsprognoserna från ECMWF. Dessa har användbara information för första and andra veckan, till en liten men långsamt växande grad också för tredje veckan.

Dessa ECMWF prognoser för 32 dagar framåt görs två gånger i veckan. Som privatperson har jag inte tillgång till dem men genom mina internationella kontakter har jag fått veta att de för nästa vecka prognoserar lite kallare än normalt över Västeuropa, varmare än normalt över Balkan och Ishavet, för därpå följande vecka (22-28 oktober) normala temperaturer över Europa eller lite över det normala.

/Anders