Okay att det är molnigt och regnar ibland, men varför är det så kallt just nu, mitt i sommaren? Här förklarar jag.
/Martin
Category - Uncategorized
Först regn och blåst, och när lågtrycket rör sig österut så sveper nordliga vindar ner över oss! Men till helgen blir det högtryck och någon grad varmare.
Nä, det är inte så att jag inte tycker om den svenska sommaren. Jag gillar den. Men +9° i mitten av juli är lite för kallt kan jag tycka.
Prognoserna på Vädercentralen.
/Martin
Efter regn kommer… mer regn.
Den här sommaren verkligen jobbar på att göra semesterfirare besvikna. Men det växer bra i naturen och brandrisken är, typ liten.
När slutar det regna? När kommer nästa högtryck?
Jo som jag beskriver i filmklippet ovan så är det ostadigt väder fram till och med fredag. Det blir inte regn hela tiden, men ändå betydligt mer regn än sol.
Fast under helgen så kommer en högtrycksrygg och stabiliserar vädret. Inte så att vi får värmebölja igen, men i alla fall en del sol och lite varmare.
Vill du se mer klipp eller prenumerera på dem? Besök vår YouTube-kanal.
Vill du söka på prognoser på just din ort, inklusive se det senaste väderklippet? Besök Vädercentralen.
/Martin
En del är nöjda, men de flesta är redan är trötta på det ostadiga vädret. Nåväl, det gäller tydligen att vara beredd på tvära kast den här sommaren.
Från uselt väder i maj och juni till värmebölja första dagarna i juli. Men den varade inte ens en vecka och därefter föll temperaturen i kapp med regnet och humöret.
Nu blir det fortsatt ostadigt väder ett par dagar, men till helgen ser det lite mer stabilt ut. Inte värmebölja, eller kanske ens högsommarvärme, men i alla fall en högtryckspassage och flera timmar med uppehåll och sol. 🙂
Värmen är ojämnt fördelad. I södra Europa är det fortfarande extremt varmt med omkring 40 grader. Det kan vara värt att tänka på när man huttrar i sina regnvåta kläder här hemma.
Lagom är bäst, men det är det varken här eller där.
Prognoserna hittar du på Vädercentralen.
/Martin
Så där, då var den värmeböljan lagd till historien. Nu stundar det gamla vanliga vädret: Regn, moln vindar och temperaturer mellan 10 och 22 grader.
Högtrycket förskjuts åt sydost och istället är det regn, åska och blåsigt väder som gör entre nu under natten med början i Götaland.
För en kort resumé: se videon:
Veckan som följer bjuder på lite ”varannandagsväder” med en dragning åt det blöta hållet.
Prognoser för din ort på Vädercentralen.
/Martin
Högsommarvärme, värmebölja, tropiska nätter, högtryck… Soldyrkare jublar, kvällstidningarna flödar av superlativ* och försäljningen av bordsfläktar når oanade höjder. Glassförsäljningen slår rekord, husdjuren flämtar, folk blir uttorkade och drunkningsolyckorna ökar markant.
Vi bara väntar på när nästa skogsbrand skall bryta ut och vi retar med kompisarna som bokade resor söderut för att de trodde att den svenska sommaren skulle fortsätta på samma kylslagna sätt som maj och juni stod modell för.
Frågan alla ställer sig handlar inte om politik och inte heller längre om fotboll, utan om vädret: Hur länge skall värmen stanna?
Svaret är… till och med söndag.
Det hela når sin kulmen idag fredag 3 juli, sett till yta och antal människor som berörs av värmen. Senare idag kommer det in regn över Norrbotten och Västerbotten. Och under helgen tryck värmen allt längre söderut.
Men fortfarande blir det varmt och relativt soligt i Götaland och Svealand under lördag och söndag. Dock med allt mer moln och markant ökad sannolikhet för regnskur, eventuellt med åska.
Dagstemperaturerna landar på omkring 25-30 grader på många platser från södra/östra Norrland ner över Svealand och Götaland under lördag och söndag.
Men på måndag är allt som vanligt igen. Ett omfattande regnområde drar in över Götaland och rör sig sedan norrut över Svealand, södra och norra Norrland.
Temperaturen faller till 20-25 grader i söder, 15-20 i norra Svealand/södra Norrland och 10-15 i norra Norrland.
Regnet drar bort och under tisdag kan väl solen visa sig lite igen, främst i söder.
Men på onsdag kommer det in ett nytt regnområde. Temperaturen stannar på mellan 10 och 20 grader. Med reservation för tajminen av dessa regnområden och soltimmar. Nästa vecka blir i alla händelser återigen ostadig och varken lika solig eller varm som denna.
Prognoser på Vadercentralen.se.
Ni som inte står ut i värmen: Håll ut ett par dagar. Ni som njuter: Passa på idag och i helgen.
För nästa vecka är det nytt väder och nya rubriker.
/Martin
*Från Wikipedia: Superlativ (från latinets superlativus) är inom grammatiken en böjningsform, komparation, för adjektiv och adverb. Komparationsformerna uttrycker en ökande intensitet av den egenskapen adjektivet eller adverbet avser, där superlativ indikerar den tredje graden.
Relativ superlativ jämför flera föremål eller handlingar och tillskriver ett av dessa den egenskap adjektivet eller adverbet uttrycker i en högre grad än alla de övriga. Absolut superlativ jämför ett föremål eller en handling inte med andra sådana, utan snarare med ett hypotetiskt normalfall, och tillskriver då föremålet eller handlingen adjektivegenskapen i väsentligt högre grad än detta normalfall.
När nu den hett (sic!) efterlängtade sommaren äntligen gjorde entré så gjorde den det med besked. ”Värmebölja råder”, men vad krävs för att det skall bli det? Och då menar jag inte hur låg- och högtryck skall röra sig utan rent krasst, vilken temperatur som definierar ”värmebölja”.
Det är klart att det måste vara varmt, men hur varmt? Och hur länge?
Låt oss börja med den beskedligaste formen av värmedefinition, ”Högsommar”. För att det skall vara högsommar så skall det vara varmare än 25° någon gång under ett dygn.
För att det skall vara en värmebölja så skall det vara varmare än 25°, fem dygn i sträck.
Med det florerar flera definitioner av värmebölja, inte bara globalt eller ens i Sverige, utan även inom SMHI. För fjällen så räcker det tex med ”i närheten av 25°”.
Rätt intressant är att WMO (World Meteorological Organization) definierar värmebölja enligt att det skall vara fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5° över den för årstiden normala under perioden 1961–1990.
Enligt den definitionen så kan det förekomma en värmebölja när som helst på året, även mitt i vintern. Bara temperaturen överstiger genomsnittet med minst fem grader, fem dygn i sträck.
Till vänster: Medelvärde av årets högsta temperatur under perioden 1961-2012. Till höger: Skillnad mellan årets högsta temperatur 1961-1990 fram till 1991-2012. Från SMHI.
Eftersom det kan vara besvärligt med värme, och sannolikheten för detta har ökat i takt med klimatförändringarna, så har SMHI infört kriterier för när det utfärdas varningar relaterade till värme.
Specifikt meddelande, eller varning, om värme utfärdas enligt:
- Man utfärdar meddelande om höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på minst 26° tre dagar i följd.
- Man utfärdar en klass 1-varning (den lägsta på den tre gradiga skalan) för mycket höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på 30° tre dagar i följd.
- Och man utfärdar en klass 2-varning för extremt höga temperaturer om prognoserna visar på maxtemperaturer på 30° fem dagar i följd. alternativt 33° tre dagar i följd.
Mer information om värmeböljor finns på SMHI:s faktablad nr 49, 2011.
/Martin
Så här i högsommarvärmen så använder vi speciella begrepp för att beskriva hur varmt det är. Ord på temat ”tropik” och ”värme” är ganska gångbara. Men vad krävs för att vi skall kunna kalla det för tex ”tropisk natt”?
Tropisk natt råder när temperaturen inte någon gång under natten understiger +20°.
Detta är vanligare i slutet än i början av sommaren. Samt vanligare i städer och i närheten av stora vattendrag än i inlandet. Anledningen till detta är att både vatten och sten, asfalt samt byggnader är bra på att magasinerar värme som under natten kan avges till luften.
Antal tropiska nätter per år fram till 2014. Grafik från SMHI.
Hur vanligt är det med tropiska nätter? I genomsnitt förekommer det ca 5 nätter per år när en eller flera väderstationer noterar en tropisk natt. Men variationerna är stora, vissa år förekommer inga tropiska nätter och en del år är det över 20. Rekordåret 1997 var det 30 tropiska nätter. (Notera att det inte behöver betyda att det varit varmt i hela Sverige, det räcker att en väderstation noterat tropisk natt).
Tropiska nätter förekommer vanligen från mitten av juni till början av september. Sannolikheten att de skall inträffa är som störst i månadsskiftet mellan juli och augusti.
Antalet tropiska nätter, antalet platser som berörs samt storleken av dem kommer att öka i takt med klimatet som förändras.
Grafik från Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) och SMHI som visar det genomsnittliga antalet tropiska nätter per år för utsläppsscenario A2.
Kravet för att det skall vara en tropiska natt är alltså att nattens lägsta temperatur (i praktiken dygnets lägsta temperatur) inte understiger +20°C.
Den varmaste tropiska natten vi noterat i Sverige var 23,7° vilket Kullen hade den 10 augusti 1975. Den näst varmaste var inte långt efter, Gotska sandön hade 23,6° den 4 augusti 2014. (Källa SMHI)
/Martin
Så här i den första dagen på högsommarvärmen så njuter många av sol, bad och värme, medan andra söker svalka. Många frågar sig, av lite olika anledningar, hur länge vädret kommer att hålla i sig.
Vad kan väl då vara bättre än att presentera hur långt vi har kommit i utvecklingen av vår nya sajt? Målsättningen är att göra en riktigt bra vädersajt, en sådan som vi själva vill använda.
Nu ligger den ute. Den kommer att kompletteras med mer väderinformation och smarta tjänster, men vi vill gärna visa upp den som den ser ut idag.
Vi har en översikt som visar detaljerna just nu på den sökta orten. Vi har detaljer Timme-för-timme med en smart zoomfunktion. Du kan läsa av detaljer eller skapa översikt.
Som källa för prognoserna använder vi SMHI, Yr och Amerikanska OpenWeather. Den svarta linjen och punktprognoserna är medelvärdet av vädret för dessa tre institut.
Sajten är responsiv och fungerar både på vanliga datorer, på surfplattor och i mobiler.
Vi redovisar det spannet för temperaturerna med temperaturfältet som begränsas av röda och blå linjen. Det är alltså max- och minvärdet från dessa tre källor. Det mest sannolika är medelvärdet, men man kan inte utesluta att det blir varmare eller kallare. Är det ett stort eller litet spann? Det förväntade vädret kommer med största sannolikhet att hålla sig inom linjerna och dessa visar på variationer i lokala avvikelser och prognosernas säkerhet.
Vi gör det som de flesta andra gör, kollar flera källor, men vi samlar det på ett ställe och gör det mer tillgängligt.
Gå in på vadercentralen.se och kolla vädret på din ort. Ge oss gärna feedback.
/Martin
PS. Sajten är inte ”färdig”. Dels kommer vi att stuva om såväl detaljer som stora saker. Vi har hittills kommit till punkt 6 på vår To-do-lista, som totalt har drygt 40 punkter. Sajten kommer att utvecklas och förändras ordentligt. Men/och och vi tar feedback löpande. DS
Just nu rasar omfattande skogsbränder i Alaska. Totalt är det ca 400.000 hektar skog som brinner fördelade på ca 600 olika bränder. Hälften av dem är orsakade av mänsklig aktivitet, hälften till följd av blixtnedslag.
Och det sprider sig. Bara idag lördag så beräknar Alaska Departement of Natural Resources att ytterligare 120.000 hektar skog kommer att antändas.
För att sätta det lite i perspektiv till något vi själva haft runt knuten: Branden sommaren 2014 i Västmanland omfattade totalt 138.000 hektar skog. Nästan lika mycket ökade alltså bränderna i Alaska med bara på ett dygn.
Skogsbrand. Källa: Stefan Hinman/Mat-Su Borough
Stefan Hinman/Mat-Su Borough.
Skogsbränder är en naturlig del av skogens liv. Kruxet blir när de blir omfattande. Och det blir de bland annat eftersom vi håller tillbaka dem. Till slut har det byggts upp enorma resurser brännbart material och när det då väl brinner så blir det mycket omfattande.
Antalet stora skogsbränder i Alaska har ökat de senaste decennierna. Från 20 stora bränder per år på fram till 1990 till ca 40 från 1990-talet och framåt. (Större skogsbrand omfattar en yta överstigande mer än 400 hektar). Källa Washington Post.
Nu brinner det också till följd av att skogen slagits ut och dött. Detta till följd av klimatförändringar, så väl förändringar av temperaturer som vattentillgång. Klimatförändringar har även lett till ökad utsatthet av skadeinsekter vilket i sin tur skapat stora arealer med död, torr skog som lätt antänds.
Förutom att skogsbränder är förödande för skogsnäringen så har de en besvärlig återkoppling på klimatet. Vid bränderna frigörs koldioxid vilket ytterligare spär på halten i atmosfären. Vidare så bildas som bekant sot och andra partiklar. Dessa sprids över stora ytor och faller de ner på glaciärer och snö så förändrar de jordens albedo. Marken blir mörkare och mer solljus absorberas. Isarna smälter snabbare både till följd av sotet och ökningen av temperatur. Detta frigör i sin tur mer bar mark och ännu mer solljus absorberas.
Det vi bevittnar i Alaska är stort och mycket allvarligt.
/Martin