Category - Klimat

Vetenskap så man begriper.

Hur går det i Paris?

Nu är vi snart halvvägs inne i andra veckan av klimatförhandlingarna i Paris. Det börjar med andra ord närma sig upploppet och världen väntar med spänning på resultatet. Flip eller flop?

Jo det kommer att bli ett avtal, frågan är hur kraftfullt det kommer att vara. Och frågan är hur stor del av världen som verkligen frågar sig hur det går med förhandlingarna. Hur många bryr sig?

Jo, jag är allvarlig. Det är en av vår tids stora frågor och man har samlat enorma resurser, men det mesta ute i samhället förefaller rulla på som vanligt. Utövarna, dvs förhandlare, tjänstemän, NGO’s, näringsliv, forskare, administratörer och alla kring förhandlingarna de är totalt koncentrerade och fokuserade på uppgiften.

Det påminner lite om konståkning. Eller bandy, segling, schack, golf, ridning mm. De som är insatta är superintresserade. Andra vet knappt om att det händer. Men okay, media bevakar Paris rätt så intensivt. Det går inte att slå upp en tidning, se eller lyssna på några nyheter utan att i alla fall någon gån få reda på att ”förhandlingarna går trögt”, ”…in i slutfasen” eller liknande.

Hade det varit ett OS så hade man blivit idiotförklarad om man inte följde med i åtminstone ett par grenar som man kunde småsnacka kring vid kaffemaskinen på jobbet.

Det är bara det att det här är en så vansinnigt mycket viktigare fråga än att utse årets bäste löpare, rugbylag eller liknande.

”Det handlar om planetens framtid”. Nix, ”planeten” klarar sig fint, med eller utan oss. Även liv på jorden klarar sig bra. Många växt- och djurarter decimeras och utrotas just nu, men ge det ett par miljoner år till så återkommer liv och mångfald. Inte på samma sätt som idag, men det blir liv.

Det handlar om hur vi människor väljer att se oss själva. Vi är helt klart en mycket säregen djurart med unika förmågor. Dels rent tekniskt, dels filosofiskt. Vi kan resonera om dåtid, nutid och framtid. Vi kan sätta upp scenarier och göra konsekvensanalyser och sannolikhetsberäkningar.

Men vi klarar inte av att undvika stora faror som tex klimatförändringar innebär. Människor dör redan idag till följd av att vi har rubbat strålningsbalansen till/från planeten. Värmeböljor har redan blivit hundra gånger vanligare än de var för femtio år sedan. Glaciärer smälter, sötvattenresurser sinar, haven försuras, stormar blir kraftigare.

Vi förstår varför och vi vet hur vi kan förhindra det. Men vi har ingen känsla för var felet ligger. Det som skapar problemen har ingen upprinnelse i något som vi upplever som moraliskt fel. Vi gör goda saker, typ värmer hus, odlar och lagar mat, hälsar på vänner, konsumerar kultur osv. Och så blir det ändå fel i långa loppet.

Fakta på bordet räcker inte. Det är varken nödvändigt eller tillräckligt för att få oss att sluta skada vår egen nutid och framtid. Men det finns andra vägar:

  1. Moral. Att vi upplever det som moralsikt förkastligt att tex gräva upp och förbränna fossilt kol.
  2. Ekonomi. Att de dåliga alternativen är så pass dyra i relation till hållbara och rena lösningar att vi låter bli fossila energikällor.
  3. Resursbrist. Att det fossila kolet sinar.
  4. Förbud. Att det blir förbjudet att bryta och bränna fossilt kol.
  5. Vädjanden. ”Alla måste dra sitt strå till stacken”
  6. ?

Om någon har några fler alternativ så lyssnar jag gärna. För dessa verkar inte så framgångsrika. Det kan kan hoppas mest på är nog trots allt nummer 2, ekonomiska argument. Men det är svårt eftersom det skulle krävas något överstatligt organ som kunde övervaka vad nationer gör och som kunde döma ut och verkställa straff till de som inte följde avtal. Vem skall göra detta? FN?

Nåväl. Jag är säker på att vi kommer att få ett avtal från Paris på fredag eller senast på söndag. Jag är också säker på att det kommer att vara för urvattnat för att verkligen göra nytta.

Men hellre ett litet steg i rätt riktning än att fortsätta i fel riktning.

/Martin

Antropocen: Dramaten om klimatet

Ikväll går jag på Dramaten. Det är en mycket speciell föreställning (vilken är inte det?). Föreställningen är resultatet av ett samarbete mellan Dramaten, Riksteatern och SEI, Stockholm Environment Institute. Det handlar om Antropocen – människans scen.

Som man skriver på Dramatens hemsida:

Vår planet har gått in i en ny fas – Antropocen. Det är en ny tidsålder som kännetecknas av hur människan påverkar jordens fundamentala system (klimat, vatten, ekosystem) för att säkerställa utveckling och ekonomisk tillväxt. Hur kan vi förstå och reflektera kring hur detta påverkar oss som människor, våra samhällen och vår planet? 

Nio forskare, tre regissörer och två dramatiker möttes för att ta sig an utmaningen.

Det ges bara en föreställning och biljetterna är sedan länge slutsålda. Men eventuellt blir det ett fortsatt samarbete med andra grupper så att fler kan ta del av projektet.

I morse när jag var på SVT Gomorron för att tala om klimatförhandlingarna i Paris så passade jag på att fråga Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute, lite mer om föreställningen. Ni ser intervjun här nedan.

Intervju med Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute om Antropocen som framförs ikväll 7 december 2015 på Dramatens lilla scen.

Läs mer om Antropocen på Dramatens hemsida respektive på SEI:s hemsida.

/Martin

Klimat, Paris och media

Så var de igång. De stora klimatförhandlingarna i Paris. Många är där, gnuggar sina argument, vässar sina pennor och lägger ut texten. Media bevakar som vore det ett världsmästerskap i retorik.

Och till råga på allt så fick vi stormen Gorm som svepte förbi Danmark och Sverige under natten mot idag.

Jag har gjort tre framträdanden i media idag, 2 x SVT och 1 x SR.

Det första, i SVT Gomorron, är inplanerat sedan tidigare där vi, kl 06.50 – 07.00, följer klimatförhandlingarna dag-för-dag. Idag handlade det om själva öppningen av förhandlingarna. Jag sitter i studion med Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores. I dag startade vi lite tidigare och körde lite längre med anledning av att det var första dagen.

Jag och Mattias Goldmann medverkar i SVT Gomorron med anledning av klimatförhandlingarna i Paris.

Jag och Mattias Goldmann medverkar i SVT Gomorron med anledning av klimatförhandlingarna i Paris.

Inslaget finns 15:30 in på SVT Play.

Jag kommer att finnas med på motsvarande sätt, med eller utan extra gäst, under kommande två veckor som förhandlingarna pågår.

Direkt efter medverkan på Gomorron så fick jag frågan om jag kunde komma med två trappor upp för att vara med och kommentera stormen Gorm i SVT:s webbsändning. Jag svarade lite förvånat att jag kunde. Jag tänkte att det främst var en fråga för SVT:s egna meteorologer, men han som var på plats hade full tupp med de ordinarie sändningarna.

Sändning på SVT Nyheter tillsammans med David Boati

Sändning på SVT Nyheter om stormen Gorm tillsammans med David Boati.

Det blev ca 45 minuters sändning tillsammans med David Boati. Till största delen handlade den om stormen Gorm som under natten drog fram över Danmark och Götaland med orkanstyrka i byarna. Vi hann även med att koppla lite grepp kring klimatfrågorna och förhandlingarna i Paris.

Jag hann bara vara hemma en stund innan telefonen ringde. Nu var det Sveriges Radio P5 som undrade om jag kunde ge en överblick av klimatproblemen och förhandlingarna.

Sändning på P5 Stockholm (tidigare Metropol) med

Sändning på P5 Stockholm (tidigare Metropol) med Rasmus Almerud.

Det blev en rapp pratstund, varvad med musik, med Rasmus Almerud på P5 Stockholm. På SR webben ligger ett kortare utsnitt av sändningen på ca 2,5 minuter. Du kan också spela den direkt nedan:

När jag lyssnar så slås jag av hur fort jag pratar, men det är faktiskt avsiktligt och helt i linje med den puls och attityd som kanalen har.

SR P5 Stockholms nya lokaler på Drottninggatan invid Sergels Torg i Stockholm.

SR P5 Stockholms nya lokaler på Drottninggatan invid Sergels Torg i Stockholm.

I morgon är det SVT Gomorron igen kl 06.50-07.00.

Därefter deltar jag i ett seminarium med Global Utmaning.

/Martin

Fungerar ”carbon offset”, typ klimatkompensering?

Okay, vi släpper ut för mycket koldioxid. Kan vi ta bort det på något sätt? På något sätt kompensera för våra utsläpp?

Växter ”andas” ju koldioxid. Så om jag planterar ett träd varje gång jag bidrar till att fossilt kol förbränns och därmed tillför koldioxid, så borde väl det kunna suga upp koldioxiden? Nej inte min koldioxid, men det spelar ju ingen roll om jag plockar upp mitt eller någon annans skräp när skräpet ser likadant ut. Då skulle jag kunna flyga hit och dit, köra min bil, använda hur mycket el som helst, strunta i allt tjat om att minska utsläppen och slippa engagera mig i frågor om vilja energisystem som samhället bör utveckla och använda.

Amerikanska NPR resonerar kring det i en podcast.

Att plantera träd är bra och det stillar vårt samvete. Men det kan inte kompensera för utsläppen från det fossila kolet. Det fossila kolet tillför netto kol till atmosfären. Och om det skulle fungera med ”carbon offset”, vad händer när trädet är vuxet och antingen faller ner eller förmultnar eller att någon annan hugger ner det och bränner upp det? Borde inte då den personen betala för det fossila utsläppet som trädet kompenserade?

Skog

Skog

Att plantera ett träd är en naturlig sak att göra när man har huggit ner ett träd. Att hantera fossila utsläpp gör man genom att… låta det fossila kolet ligga kvar i marken. Det går inte att ”kompensera” fossila utsläpp.

Jo säger en del, vi har ju CCS, Carbon Capture ans Storage! Dvs att koncentrera koldioxid efter att vi utvunnit energin och injicera koldioxiden djupt ner i marken, tex i gamla olje och gaskällor. Det låter bra, men…

Dels är det inte utvecklat i industriell skala, dels så har vi redan släppt ut miljarder ton fossilt kol som vi bör städa upp innan vi släpper ut för mycket mer. Det är helt okay att göra det med CCS, och när vi städat upp allt kol vi redan har släppt ut, då kan vi använda CCS eller andra tekniker, för att på ett försvarbart sätt utvinna mer fossilt kol. Men fram till dess gäller det att klara energibehovet genom förnybar energi.

Och att inte låta sig villfaras av att vi kan ”kompensera” ett felaktigt beteende.

/Martin

Förbereder seminarium om EU:s energi

I går hade jag möte med Klas Jansson på Europaparlamentets informationskontor i Stockholm. Vi gick igenom upplägget för det seminarium om Europas energiunion som jag skall vara moderator för nästa fredag.

Det är viktiga frågor som mejslas ut i detta förslag, såväl ur säkerhetspolitiskt, klimatrelaterad och ekonomisk synvinkel. Du har möjlighet att få förhandsinformation och insikter vid seminariet som går av stapeln nästa fredag (20 november kl 10-12 i Stockholm).

Ett klipp från inbjudan:

En av de av de högst prioriterade frågorna på EUs dagordning just nu är att skapa en europeisk energiunion. I vintras presenterade kommissionen sitt förslag. Målet är att ge EUs konsumenter – hushållen och företagen – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris.

Förslaget har diskuterats i medlemsländerna och behandlas för närvarande i Europaparlamentet. Senare kommer konkreta lagförslag inom olika delar av energiområdet.

Det preliminära programmet lyder:

10.00–10.15 Energiunionen – hur är läget just nu? Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige

10.15–11.15 Energiunionen – vad innebär den för oss? Europaparlamentariker Jasenko Selimovic (FP), Helén Axelsson, energioch miljödirektör på Jernkontoret, Alexandra Lindfors, ansvarig för marknad, EU och internationella frågor på Svensk Vindenergi, Henrik Wingfors, chef för internationella enheten på Svensk Energi och företrädare för Energimarknadsinspektionen

11.15–12.00 Hur går diskussionerna om Energiunionen i Bryssel? Europaparlamentarikerna Linnéa Engström (MP) och Olle Ludvigsson (S) samt Nils Vikmång, statssekreterare hos energiminister Ibrahim Baylan.

Har du några aspekter som du vill skall belysas? Posta dem som en kommentar nedan så kanske den kommer med i diskussionen.

För en månad sedan arrangerade Europahuset ett liknande seminarium om klimatfrågan, vilket sändes av SVT Forum. Tyvärr har inte SVT Forum möjlighet att sända detta, minst lika viktiga, seminarium. Så vill du ta del av det så behöver du vara på plats i Stockholm på fredag 20 november.

Program till seminariet (öppnas i nytt fönster).
Anmälan (obligatorisk) kan du göra på Anmälan (öppnas i nytt fönster).

/Martin

Koldioxidens elake bror heter Metan

Utsläppen av koldioxid är ett stort problem. Men/och de fullständigt oöverkomliga problemen kommer när/om vi ökar halten koldioxid så mycket så att naturen själv börjar släppa ut de stora lager av metan som ligger lagrade i tundra och på havsbottnar. Det handlar om metanhydrater som just nu, ännu så länge, ligger stabilt i frusen form.

Till vänster: En meteorit. Storleksordning kilometer, 65 miljoner år sedan. Till höger: Metan, skala picometer (10^-12). 250 miljoner år sedan, och möjligen åter igen.

Till vänster: Meteorit. Skala kilometer. Källa: yttre rymden. Tidpunkt: 65 miljoner år sedan.
Till höger: Metan. Skala picometer (10^-12). Källa: havsbotten och tundra.  250 miljoner år sedan, möjligen högaktuell igen.

Men om uppvärmningen av planeten, tex till följd av vad vi håller på med just nu, blir två-tre grader så kan vi stå på randen till ostoppbara återkopplingar som till slut leder till utrotning av merparten av livet på planeten.

Last hours” har gjort en snygg animering och film om det:

Låter det osannolikt? Det kanske det gör initialt, men det har hänt förr, så om inte annat för av den anledningen så kan man ta sig en funderare på vad det var som skedde då. Nej, det var inte den stora meteoriten som slog ner och utrotade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Det var utsläpp av koldioxid och metangas för 250 miljoner år sedan som medförde en så snabb uppvärmning, att omkring 70% av alla djurarter på land och 95% av alla arter i haven dog ut.

Jovisst återhämtade sig livet på planeten. Men det tog ungefär 150 miljoner år.

”Business As Usual”, det vi håller på med just nu, är en beskrivning för att om ett par decennier hamna på en väg som leder till en liknande situation. Det är ett sluttande plan, när det väl har börjat halka utför blir det brantare och brantare, det krävs mer och mer för att bromsa resan. Till slut är det inte längre möjligt.

Metanhydrat, dvs metan infrusen i vatten. Från WOR.

Metanhydrater, dvs metan infrusen i vatten. Från World Ocean Review.

”Men så illa kan det väl ändå inte vara att man måste jämföra det med massutrotning av liv?”. Jo, saken är den att vi i vår enfald och hybris tror att vi kontrollerar våra utsläpp och påverkan på klimat och miljö och därmed kan bromsa eller begränsa en obekväm utveckling av klimatet. Men det är en lång bromssträcka och naturen har återkopplingar som vi varken kan, eller kommer att, kunna styra.

Vi har redan påbörjat den sjätte stora utrotningen, ”sixth mass extinction”. Läs tex artikel i The Guardian. Hur långt skall vi låta det gå?

Det enda sättet att ta reda på exakt var ”point of no return” ligger är att passera den. Men det vore väl rätt dumt?

/Martin

Varför är det så varmt?

När Aftonbladet frågar SMHI varför det är så varmt så svarar meteorologen att ”det är lågtryck som för in varmare luft över oss”. Men meteorologen på SMHI svarar egentligen inte på frågan och reporten borde inte nöja sig med svaret. Följdfrågan bör rimligen vara ”men varför är det just varmare luft som förs in?

Svaret på den frågan är att det i princip bara finns varmare luft. Det är varmare än normalt över mycket större områden än det finns luft som är kallare än normalt. Men det törs/kan inte alla säga. För tänk om det blir kallt? Det är inte helt osannolikt, då har man ju bränt sina argument. Eller?

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar extremvärme och kyla. Credit NOAA.

Temperatur-percentiler för september 2015 som visar gott om värme och extremvärme, samt lite kyla. Credit NOAA.

Nej, anledningen till att det är en mycket mild höst/”vinter” stavas Global uppvärmning. Det betyder inte att alla dagar kommer att vara varma/milda. Men sannolikheterna har förändrats radikalt.

Det är numera dubbelt så sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara varmare-än-normalt, än att den skall vara kallare-än-normalt.

Och det är lika sannolikt att en slumpmässigt vald dag skall vara extremt varm som att den är normal-kall.

(Extrem varm definierad som tre standardavvikelser från det normala. På 1950-80-talet var sannolikheten för extrem värme 0,13%. Nu är det hela 10%).

Värmerekorden avlöser varandra, såväl lokalt som globalt. Eller som NOAA skrev i en analys för september:

The combined average temperature over global land and ocean surfaces for September 2015 was the highest for September in the 136-year period of record, at 0.90°C above the 20th century average of 15.0°C, surpassing the previous record set last year in 2014 by 0.12°C. This marks the fifth consecutive month a monthly high temperature record has been set and is the highest departure from average for any month among all 1629 months in the record that began in January 1880.

Det är inte konstigt att det är en mild/varm höst.

Det konstiga är att människan inte fattat det tidigare, trots att vetenskapen flaggat för det i decennier. Och att beredskapen och åtgärderna för att hantera framtiden är så ljumma.

/Martin

Insiktsfullt av Adam

Adam, 10 år, såg inledningen av ett videoklipp med mig som handlade om varför vi människor har så svårt att ta till oss fakta om att klimatet förändras och att vi människor är orsaken. Men till skillnad från vuxna så har uppenbarligen inte barn så svårt att ta till sig vetenskapliga slutsatser.

Nej, Adam har inte exakt koll på strålningsdynamiken, källor och sänkor, alla konsekvenser, förhandlingar eller åtgärder.

Men han har greppat den stora bilden. Det är mer än man kan säga om många vuxna, bland dem ledande politiker och företagsledare som inte bara har bristfälliga kunskaper utan även har det dåliga omdömet att debattera ”sin” sak.

Lyssna en halv minut på en svensk 10 åring.

/Martin

PS. Filmen som föranledde Adam att förklara växthuseffekten var nedanstående. DS.

Grattis John Pohlman på födelsedagen

John Pohlman fyller år idag. Jämt dessutom.

John är en av en mest folkkära personligheter vi har i Sverige och jag vet att jag delar lyckönskningarna med många TV-tittare, åhörare och musikintresserade.

John Pohlman och undertecknad inför föreläsning i Göteborg den 7 maj 2004.

John Pohlman och undertecknad inför föreläsning i Göteborg den 7 maj 2004. (selfie)

Jag är själv starkt påverkad av John på många sätt. Dels eftersom jag, som så många andra av Sveriges befolkning (nåja, i alla fall de över 30) har växt upp med John som en färgstark, pedagogisk och trevlig TV-meteorolog.

Även om det finns många kompetenta meteorologer som gått genom rutan så är ändå John en av de få som i mångt och mycket är förebilder över hur man skall presentera väder på TV.

John på SVT på 1970-talet

John på SVT på 1970-talet

Saklig, glad och allvarlig. Alltid väl förberedd och mycket medveten om vikten av att få såväl helheten som detaljerna rätt. Man börjar i det stora och vandrar inåt, men kan också lyfta detaljer för att detaljer  öka förståelse och engagemang. Något som inte minst visar sig genom Johns intresse för kultur och musik.

John Pohlman framför Chroma key-kartan på SVT Rapport ca år 2000.

John Pohlman framför Chroma key-kartan på SVT Rapport ca år 2000.

Vi lärde känna varandra när vi arbetade vi ihop på SVT. När John gick i pension och jag minskade på mitt frilansande på TV så började vi resa runt i Sverige för att hålla föreläsningar om klimat och miljö. Först på uppdrag av Naturvårdsverket, därefter på egen hand genom vår firma SWC där även John är styrelseledamot. ”På turné med Martin och John”.

Förberedelser inför turné. Stockholm (fiket på Sveriges Radio) 31 januari 2005.

Förberedelser inför turné. Stockholm (fiket på Sveriges Radio) 31 januari 2005.

John står för musiken och jag för bildspelet. John är lugn som solen mellan stackmolnen om sommaren, medan jag står för yrvädret.

Men hur mycket jag än vill hylla John som en förebild och kollega så är det ändå personligheten och vännen John som är störst.

Ett stort grattis på födelsedagen John!

/Martin

PS. Jag vet att John föredrar att fira och firas i det lugna framför allt med familjen. Jag hoppas att du får en bra dag, precis som du vill ha den och att du kan konsumera gratulationerna i den takt du själv föredrar. DS.

DN faller också för vargavintern

Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.

(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger "vargavinter", men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.

Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.

DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.

Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:

”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.

Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.

 

WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:

November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.

Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?

Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa

Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:

”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.

While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”

Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.

Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.

Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?

Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.

Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.

Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?

Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.

Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.

Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?

/Martin