Category - Klimat

Vetenskap så man begriper.

Hej då fossil

Icon made by Icon Works from www.flaticon.com

Hej då fossilindustri, energimonopol och konservativa tankat som ”det går inte”.
Välkommen kreativa idéer, självförtroende och framåtanda.

Förändringen när vi går från centraliserad till distribuerad energiproduktion är stor. Det är som skillnaden mellan att världen bara har ett fåtal superdatorer som alla skall köpa tid av, till som idag att alla har var sin, eller flera egna datorer som är sammankopplade med alla andra, inklusive superdatorer.

De flesta känner väl till att Tesla under eldning av Elon Musk driver på utvecklingen och att även BillGates är mycket engagerad i energifrågor.

I gårdagens Guardian finns en intressant artikel om utvecklingen inom amerikanska energidepartementet som forskar på området. De har under avdelningen ”Arpa-E” (Advanced Research Projects Agency-Energy) nyligen gjort stora framsteg.

Dr. Ellen Williams (till höger), Arpa-E director: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.

Dr. Ellen Williams (till höger), chef på Arpa-E: ‘We want power to be easy.’ Foto: ARPA-E via Guardian.

Ellen Williams, Arpa-E’s chef summerar:

“I think we have reached some holy grails in batteries – just in the sense of demonstrating that we can create a totally new approach to battery technology, make it work, make it commercially viable, and get it out there to let it do its thing,”

Världen förändras och människan driver utvecklingen. Det blir bättre och bättre, tex ovanstående. Och sämre och sämre, tex rörande klimat och ekosystem. Allt snabbare.

Vi människor är förunderliga.

/Martin

To bet on global temperature

This was fun. Two climate deniers loose 1000£ each to a climate scientist, betting on the development of the global temperature.

Sir Alan Rudge (picture above) from the climate denial think tank the Global Warming Policy Foundation (GWPF), accepts that he must pay 1000£ to Chris Hope, a Cambridge University researcher. The bet, made in 2011, was about the year 2015 being more than 0.1C cooler than 2008. But as we now all know 2015 was the hottest year on record, and actually 0.35°C warmer than 2008.

There is also a twist in the phrase: ”You win some, you loose some” from Benny Peiser, director of the Global Warming Policy Foundation (where sir Alan Rudge is an adviser).

But the answer is actually No. This since the development of the global temperature is not a product of chance. It’s a product of of a decrease in planet Earth’s ability to get rid of energy. And that in turn is a consequence of the increased amount of greenhouse gases in the atmosphere. (Making long wave radiation, i.e. heat, escaping to space from a higher altitude in the atmosphere than before. Higher up it is colder, hence less energy escapes. Hence the planet warms).

But if you relentlessly deny the physics, you will end up placing your bet on the wrong horse.

However they should be honoured for putting their money where their mouth is. Continuing doing so they will eventually be out of business.

That is evolution. But/and I bet they deny evolution as well. 🙂

/Martin

Read the full article in Reuters and DeSmog.

Globala temperaturen 2015 på steroider

Så där, då har NOAA, NASA, MetOffice och Japanska vädertjänsten redovisat hur 2015 blev ännu ett klimatmässigt rekordår. Det var i och för sig bara en bekräftelse på det alla insatta förstod redan i november. För det var redan då tillräckligt varmt för att det skulle räcka till en totalseger.

Marginalerna mellan temperaturerna från ett år till ett annat, och trenden, brukar mätas i hundradelar per år. Men nu slog vi förra rekordet, som sattes 2014, med hela 0,16 grader. Det är mycket med tanke på att hela förändringen under det senaste århundradet är 1 grad. Eller om man beaktar att det ner till en istid bara är 3-5 grader.

Det är lite som när Stenmark åkte slalom och vann världscuptävlingar med flera sekunder marginal (rekordet var 3,16 sekunder den 17 januari 1982 i Kitzbühel).

Skillnaden är att Stenmark inte var dopad, och att det idag finns andra som åker snabbare än han.

Men vår atmosfär är dopad och kommer så att vara under överskådlig tid (tusentals år). Dessutom ökar vi atmosfärens dopning för varje fat olja, varje ton gas och varje skopa kol vi gräver fram.

Det blir allt varmare och vi bör förvänta oss att trenden fortsätter.

MetOffice (Englands motsvarighet till SMHI) skriver:

”The global temperature series shows that 2015 was 0.75 ±0.1 °C above the long-term (1961-1990) average, a record since at least 1850.  When compared with the pre-industrial period, the 2015 average global temperature was around 1 °C above the long-term average from 1850 to 1900.”

Prof Phil Jones (University of East Anglia’s Climatic Research Unit) säger vidare att:

”While there is a strong El Niño-elevated global temperature this year, it is clear that human influence is driving our climate into uncharted territory.”

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4_1200km.

Förändringen av globala medeltemperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa: NASA GISS_ERSSTv4 1200km.

 

Globala temperaturen 2015 jämfört med 1951-80. Källa NASA

Data som ovan, men en annan projektion av planeten. Sett över Nordpolen till vänster och över Sydpolen till höger. Källa NASA

Notera att det blivit varmare på i princip alla platser utom runt kanterna på de stora glaciärerna Grönland och Antarktis. Men att det är kallare än normal här är inget att hurra för. Mycket tyder nämligen på att anledningen till att det är kallare i luften ovanför havet runt glaciärerna beror på att glaciärerna smälter och att det är smältvatten som kyler luften. 

Notera också att det framför allt, precis som forskare sagt i decennier, är över de arktiska områdena som förändringen av temperaturen är som störst. Det medför att isar smälter och permafrost töar. Detta medför i sin tur dels att albedot, jordens förmåga att reflektera bort solljus, förändras och det blir varmare. Dels att metangas och koldioxid sipprar ur marken och ytterligare spär på uppvärmningen.

 

Fig.A2_m

Förändring av globala medeltemperaturen. Källa NASA.

Och den ”platå” eller avkylning av temperaturen som ”förnekare” eller ”skeptiker” talat om de senaste åren den finns inte. Men det var inte heller någon nyhet för de som är insatta.

Men säger någon, hur kan man mäta temperature på alla platser och har det inte blivit varmare för alla städer som växt fram de senaste hundra åren? Jo, man har tagit hänsyn till det. Men man kan få lite olika svar på hur globala temperaturen har förändrats beroende på hur man låter respektive väderstation och väderboj representera olika ytor (NASA):

”NASA’s analyses incorporate surface temperature measurements from 6,300 weather stations, ship- and buoy-based observations of sea surface temperatures, and temperature measurements from Antarctic research stations. These raw measurements are analyzed using an algorithm that considers the varied spacing of temperature stations around the globe and urban heating effects that could skew the conclusions if left unaccounted for. The result of these calculations is an estimate of the global average temperature difference from a baseline period of 1951 to 1980.

NOAA scientists used much of the same raw temperature data, but a different baseline period, and different methods to analyze Earth’s polar regions and global temperatures.”

15 av 16 rekordår har alla inträffat sedan 2001. De två senaste åren har bägge varit mer än en grad varmare än förindustriell nivå (1850-1900). Senaste gången vi slog ett köldrekord var år 1911.

Målet är att begränsa uppvärmningen till 2°C, med sikte på 1,5°C…

Att lyckas med det utan att destabilisera såväl marknader som nationer eller utan att införa storskalig ”geo-engineering”, vilket i sig är en global roulette, det förefaller allt mindre troligt.

Man skall inte ge upp, men det som krävs för att undvika stora geopolitiska konsekvenser är en mycket seriösare och mer genomgående strategi än mänskligheten hittills använt. Vi behöver vakna, på riktigt. Och vi behöver förbereda oss på konsekvenserna av att klimatet förändras.

En av de mer otrevliga systemegenskaperna som klimatet har är ”tipping points”, dvs sluttande plan som gör att man hamnar i en situation där systemförändringar blir självförstärkande. Hamnar man där så kan man inte bromsa systemförändringen.

Och som forskaren Stepehen Schneider sade:

”Tipping points, we know for sure they are there. But we don’t know for sure where.”

En annan besvärlig sak med tipping points är att det är först efteråt som man förstår när det var man passerade ”point of no return”.

Vi skall alltså inte vara så naiva att vi tror att en process stoppas eller ”planar ut” samtidigt som vi börjar bearbeta den, utan snarare att effekterna av det vi gör syns först decennier senare.

1988 började NASA officiellt kommunicera den globala uppvärmningen. Det året var ett rekordvarmt år. Men 1988 finns inte längre med bland top-20 av de varmaste åren.

Och mycket tyder på att 2016 kommer att bli lika varmt som, eller varmare än, 2015.

/Martin

Persienner och kyla

Hur skall man, i ett vanligt tvåglasfönster, ställa sina persienner för att de skall bidra till så god isolering som möjligt?

Det finns tre alternativ (fyra om vi även räknar med att man kan hissa upp persiennerna):

  1. Luta persiennerna inåt,
  2. Ha dem horisontellt,
  3. Luta dem utåt.

Vilket av dessa ger bäst isolering?

/Martin

Klimatåret 2015

2015 kommer att gå till historien som ett klimatintensivt år med flera viktiga händelser. Det som ligger färskast i minnet är kanske COP21, klimatförhandlingarna i Paris. Men många andra, inte lika muntra, händelser har också präglat året.

Med det i bagaget undrar man hur 2016 kommer att gestalta sig.

Men först en tillbakablick. Det får bli det stora händelserna, men ha i minnet att det finns många andra dramatiska historier som inträffat under det gångna året.

COP21 in ParisParis, COP21. Den 12 december kunde Frankrike utrikesminister, Laurent Fabius, konstatera att man funnit en överenskommelse som var ”differentiated, fair, durable, dynamic, balanced and legally binding”. Den som vill studera detaljerna finner det 31-sidiga dokumentet här (pdf som öppnas i nytt fönster).

Avtalet beskrivs som en enorm framgång, men det är främst i perspektiv av tidigare uteblivna framgångar. Det är många länder som skall bli överens (konsensus gäller) och det är lätt får något land med särintressen att obstruera.

Själv känner jag att det var bra att man fick något på pränt och att man kunde uppleva att världen står samlad för att lösa våra gemensamma problem. Men…

Det är samtidigt märkligt att man beskriver det som en framgång när man inte ens nämner det som skapar merparten av problemen, fossilt kol. Jag undrar dessutom om man skall skratta eller gråta över att vi avtalar om något som vi inte direkt kan kontrollera (atmosfärens medeltemperatur), men att vi  undviker att nämna det vi faktiskt kan påverka (våra gemensamma utsläpp av växthusgaser, i grunden genom mängden fossilt kol vi bryter).

co2_data_mlo

Koncentration koldioxid. (NOAA)

CO2. Tiden med en koldioxidhalt under 400 ppm (miljontedelar) är förbi. Under senaste istiden var den 180 ppm. Förindustriell nivå (dvs normal nivå) var 280 ppm. För att undvika risker för tipping points, irreversibla klimatförändringar och katastrofer så bör vi hålla oss under 350 ppm. Nu är vi alltså uppe på 400 och det stiger med drygt 2 ppm/år. Och hastigheten ökar.


El Niño. Det kombinerade havs- och atmosfärsfenomenet som påverkar vädret över hela planeten är rekordkraftig. De förhärskande vindarna på Stilla havet är västliga (blåser österut) och varmt vatten samlas längs med ekvatorn i östra Stilla Havet. Det påverkar fisket, korallblekning, orkaner, nederbörd, torka och monsuner i större eller mindre grad över hela planeten.

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NOAA)

År 2015 kommer att bli varmare än det tidigare rekordåret 2014. (NASA)

Mer än en grad (1°C) varmare än förindustriell nivå. Vi har just genomlevt det varmaste året i historien, ja troligen det varmaste sedan värmeperioden före förra istiden. Näst varmast var 2014.

Vad kommer då att ske under 2016? Personligen tror jag att vi kommer att se fler klimatrelaterade katastrofer, flyktingar och kanske ännu en sommar med rekordvärme över västvärlden, typ som det var i Europa 2003 och i Ryssland 2010.

Vi kommer att se fler skogsränder, översvämningar och stormar. Men också att solceller, vindkraft och annan förnybar energi och teknologi tar fart.

Investerare, fonder och placerare kommer att tala allt mer om Hållbara Investeringar, Ansvarsfulla Investeringar mm.

Jag tror dock att det krävs mer än detta för att människan på allvar skall inse vart vi är på väg och va som krävs för att förhindra irreversibla katastrofer och obehagliga förändringar.

/Martin

NASA visar nya värmerekord i november

I måndags presenterade NASA sin senaste månadsrapport över globala temperaturer. Det var ingen munter läsning. För andra månaden i rad noteras över en grad högre temperaturer än referensperioden 1951-1980.

Även enligt Europeiska Centret ECMWF blev det ett ännu en varm månad.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde.

Löpande tolv-månaders medelvärde av globala medeltemperaturen globalt respektive över Europa jämfört med 1981-2010. De mörkare linjerna är respektive års medelvärde. Källa Copernicus.

 

Därtill kan man nu med 99.999% sannolikhet slå fast att 2015 kommer att bli ett ännu varmare år än rekordåret 2014.

Hallå alla tvivlare som för något år sedan skrek sig hesa över att temperaturen hade ”planat ut”, ”att det hade slutat bli varmare” och annat humbug. Var är ni nu? Ni kanske gömmer huvudet i den varma sanden och hoppas på en kall fläck någonstans, en snöboll till i senaten eller något annat halmstrå som till slut bara kommer att vara bleka löjliga minnen.

Jag gjorde en liten animering av NASA:s månadskartor mellan december 2014 och november 2015 som kan ses i videon nedan.


Förutom att det är rekordvarmt så vill jag poängtera två saker som syns på kartorna, dels den väl utvecklade El Nino över östra Stilla havet, dels den blå fläcken på norra Atlanten, söder om Grönland.

El Niño är den kraftigaste man uppmätt hittills. Den blå fläcken söder om Grönland är till stor del smältvatten från Grönlandsisen som rinner ut och lägger som som ett lager över det salta Atlantvattnet. Skall vi ta och fundera lite på hur det kan påverka golfströmmen…

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Globala temperaturavvikelser i november 2015 jämfört med referensperioden 1951-80. Källa: NASA.

Det här är inte bra.

Men förhandlingarna i Paris gick ju vägen. (lite ironi där). Jo det gick bra givet hur det hade kunnat gå, men det är inte så att vi har löst klimatproblemen eller kommer att kunna undvika översvämningar, skogsbränder, värmeböljor, försurning, havsnivhöjningar, missväxt och annat för att vi ”lyckades” på COP21 i Paris. Men det är en början på en lång resa som kommer att kantas av dispyter och katastrofer.

För Europa lite mer specifikt så blev det ett temperaturöverskott på ett par grader.

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt perioden 1981-2010

Temperaturavvikelse enligt ECMWF för november 2015 relativt genomsnittet för november månad under perioden 1981-2010. Källa Copernicus.

Hur som helst så kan man roa sig med att vi som upplyst generation får vara med om en riktigt stor show på en planetär skala så omfattande att den kan observeras från yttre rymden. Jo, det syns faktiskt från rymden, i och med förändringar av den långvågiga värmestrålningen från jorden, att vi håller på att gå igenom omfattande klimatförändringar här på planeten.

God och glad grön jul på er alla.

/Martin

Jag vill inte vara pessimist, men…

…det går inget vidare i Paris. Och just nu är det en hårfin skillnad mellan realism och pessimism.

Dels kommer man inte överens om hur man skall formulera avtalet. Det är finansiering, vilka länder som skall tillhöra vilka grupper (vilka har olika åtagande och förmåner och en del annat.

Men framför allt så är man inte konsekvent. Man bestämmer sig å ena sidan för att begränsa uppvärmningen till ”väl under 2 grader Celsius”. Det är bra.

Men å andra sidan så är man väldigt diffus om hur man skall åstadkomma detta. En alldeles uppenbar sak är att man måste begränsa utsläppen av växthusgaser, men de formuleringarna har man tagit bort.

Vi måste i princip ta en peak så snart som möjligt, typ 2020, minska de årliga utsläppen med 5-10% per år för att landa på noll utsläpp av koldioxid år 2050 för att ha en rimlig chans att klara begränsningen på max 2 graders uppvärmning.

Egentligen är nog inte det heller tillräckligt. Vi ser redan en uppvärmning med 1 grad. Men dels ser vi inte den totala uppvärmningen eftersom vi maskerar, kyler globala temperaturen med ca 0,5-1 grader i och med de enorma luftföroreningarna i Asien.

Så vi har redan skapat en uppvärmning på 1,5-2 grader men ser det inte. Vi har därmed i princip inget kol kvar att släppa ut. Lösningen heter Geo-engineering, dvs att släppa ut svavelpartiklar i stratosfären eller på annat sätt kyla planeten. Tjoho, vilken fest det kommer att bli om att komma överens om vilka som skall styra den utvecklingen.

Vi kan iof räddas av att haven fortfarande, innan de blir för varma, absorberar koldioxid och på så sätt kommer att dränera luften på en del. Det kan ge oss lite respit med fortsatta utsläpp, men det är inte långsiktigt hälsosamt eftersom detta även medför att haven håller på att försuras.

Vi kommer även att kunna absorbera en del med hjälp av ökad mängd biomassa men det tar tid (och den måste bli kvar, får inte eldas upp eftersom vi då släpper ut koldioxiden som vi så mödosamt bundit.

men mer oroande är att vi dessutom har en hel del kvardröjande effekter i form av ”positiva återkopplingar” kvar, tex albedoförändringar och utsläpp av metan från den töande permafrosten. Detta kommer att ytterligare höja temperaturen. Vi har liksom knuffat till klimatsystemet och det tar tid att få stopp på det.

Att i det läget falla till föga tex för oljestater som Saudiarabien och Ryssland som främst är med och spelar förhandlingsspelet om det gynnar dem ekonomiskt, politiskt eller geopolitiskt, det är inte bra för vår framtid som civilisation. Nä, jag vet inte med säkerhet att de är just de som obstruerar nu, men de har ett gediget track-record av att göra det. Någon är det som krånglar i alla fall.

Så. Just nu ser det alltså ut att vara en del fina ord i avtalet, men de saknar tyvärr verklighetsförankring när det kommer till hur vi skall uppnå dem. Och chansen att vi då skall ”klara det” som liten ut.

Jag vill påminna om att vi människor kan förhandla med varandra.

Men vi kan inte förhandla med naturen.

Jag får trösta mig med att Paris aldrig var avsedd att vara en slutstation utan en början på en process. Men det skulle vara fint att få en bra start i rätt riktning. Nu ser det ut som att vi håller på att knyta fast skosnörena i startblocken.

/Martin

Längsta långtidsprognosen på Radio Sweden

Igår var jag på Sveriges Radio och gjorde den längsta -och vildaste- prognosen jag hittills gjort. Den sträckte sig 85 år in i framtiden och givetvis är den behäftad med en del osäkerhet. Men än så länge, dvs dagen efteråt, står den sig.

Om den kommer att slå in eller inte återstår att se. Men jag kan bekräfta att jag innerligt hoppas på en rejäl felprognos.

Egentligen är det inte en prognos, utan ett scenario, en inte helt otänkbar utveckling av väder och klimatsituation. Hur det blir med väder och vindar i framtiden beror till mycket stor del på hur vi människor hanterar de flöden och processer på jorden som påverkar miljö, natur och klimat. Det handlar främst och utsläpp av växthusgaser från fossilt kol, men även andra växthusgaser och inte minst vad vi gör med skogarna och andra ekosystem.

Radio Sweden gör ett program med anledning av klimatförhandlingarna i Paris. Man frågar sig hur Sverige och världen kan komma att se ut år 2100. Väldigt få av oss som hänger med i debatten idag kommer att få veta, men det är ändå inte så långt borta. Våra barn och barnbarn kommer att få ett kvitto på hur vi har skött oss.

2015-12-09-15.57.11_fxI programmet möter vi Henrik Carlsen från SEI, Francesca och Autumn, två barn på en klimatkonferens i Södertälje, Paul Hudson samt mig.

Jag behövde också förhålla mig till att en prognos som läses upp om 85 år inte kommer att referera till vädret var år 2015. Men jag var tvungen att skapa något som ändå satte dagens (år 2015) situation till en inte helt otänkbar situation om 85 år.

Jag är medveten om att en del saker kan förefalla vara lite extrema. Men samtidigt skall vi veta att vi just nu har påbörjat den största förvandlingen av planetens atmosfär och klimatsystem på många miljoner år. Det går redan fort och det accelererar.

Resultatet av klimatförhandlingarna så här långt pekar på en höjning av temperaturen med ca 3 grader. ”Business as usual” medför ännu större förändring. Om du tycker att ”vad spelar någon grad hit eller dit för roll” så beakta då att det under en istid är mellan 3 och 5 grader kallare. Så när man pratar klimat så har varje grad en stor betydelse med o.fattande konsekvenser.

Målsättningen med Parisförhandlingarna är max 2 grader, helst inte mer än 1,5 graders uppvärmning. Men även det innebär stora förändringar. Därtill, ett avtal är en sak men vad vi gör efter avtalet en annan. Samt illusionen att naturen är kontrollerbar, vilket den inte är. Vi påverkar den, men kan inte kontrollera den. Det kan mycket väl vara så att vi anstränger oss en massa och efter bästa förmåga, men att delar av klimatsystemet i alla fall trillar över någon ”tipping point” och förändras utom kontroll.

Här nedan följer en utskrift av ”prognosen”. Med reservation för att redaktionen på Radio Sweden har redigerat inspelningen och för att jag inte läste den ordagrant.

This is your weather forecast, december 10:th, 2100.

In the northern part of Sweden we expect scattered clouds and rain. Temperature will range from +15 degrees Celsius near the coast to +10 over the inland.

However, I do expect it to be cold enough in the mountains of Lappland for some snowfall to stick around over Christmas. This will be a huge relief for the coalition of Nordic municipalities who are celebrating the 25:th anniversary of ”Pre Anthropocene Winter Traditions”, with people travelling from all over Europe to experience a rather thick layer of real outdoor snow, and the remaining of a Scandinavian glacier.

In southern Sweden we are still struggling with the remaining of the tropical cyclone ”Helga”, named after a low-pressure storm 85 years ago. It peaked as a category-3 cyclone with wind speeds reaching 54 m/s, just before landfall over Bohuslän. This is rather extreme considering we are beyond the normal hurricane season here in Scandinavia.

We will still have have som major problems with flooding in an area stretching from what remains of Gothenburg to Karlstad and further on to Stockholm. The good thing is that Helga finally put an end to the fire season in southern Sweden.

And briefly looking outside of Sweden… We have another warning for earth quakes over the West Antarctic as a result of the earth crust bouncing back after the loss of a major part of ice sheets there a few years ago.

A tsunami warning has beed issued for Chile, Argentina and the west coast of The United States. People in megacities close to the coast line as far north as Los Angeles and San Fransisco have been warned of a wall of water that is 2-3 high, putting further stress on the infrastructure. We also expect some release of toxic materials to the oceans as the water will infiltrate old industrial facilities.

Now back to Sweden and next week: We will have another high pressure area centered over southern Europe. This will bring us easterly winds and since the fires in Siberia still aren’t under control, the normally winter-blue sky will look a bit hazy or foggy next week. It will be reddish, similar to the summertime colour of the sky when the UN coalition of Geo-engineering sprays the stratosphere with aerosols to cool the planet. But on the bright side: The sunsets will be pretty vivid red.

Now that will be all for now.

This is Martin Hedberg from The Weather Centre. We wish you all a safe day, and a Merry Christmas.

Det kommer att vara varmare i Sverige om 85 år, i synnerhet vintertid. Det kommer inte att vara lika mycket snö och glaciärerna kommer att ha krympt radikalt.

Dock kommer avsmältningen av Grönlandglaciärerna att påverka vädret, möjligen rätt så mycket. De stora ytorna med sötvatten kommer att påverka Golfströmmen som då viker av längre söderut. Det skulle kunna göra att vi får kallare vintrar här i Skandinavien. Å andra sidan så medför denna temperaturförändringar att kontrasten till den varmare luften i söder skärps. Det gynnar i sin tur bildandet av lågtryck. Jetvinden torde meander mer vilket i sin tur gör att vintrarna kan komma att växla mellan kalla och varma perioder med typ 1-3 veckors periodicitet. Mycket nyckfull utveckling.

Stormarna kommer troligen att vara kraftigare, detta till följd av att haven blir allt varmare (90% av energiobalansen hamnar i haven, men vi pratar nästan bara om de 3% som hamnar i luften). Jag borde dock kallat cyklonen för ”mellangradscyklon” istället för tropisk cyklon för att relatera den till våra latituder.

Ekosystemen förändras vilket stressar skogarna och vi kan räkna med en hel del död skog. Det är inte osannolikt med skogsbränder även i framtiden.

Havsnivån kommer att ha stigit med minst en meter. Förhistoriska händelser gör att man inte kan utesluta ”multi-meter”. Några projektioner pekar på fem meter, men mer sannolikt är väl omkring 2 meter. (För 125.000 år sedan när det var 1,5 grader varmare än förindustriell nivå så var havsnivån 6-9 meter över dagens nivå. Det tar dock tid för glaciärerna att smälta. Men det kan också gå fort: För 14.000 år sedan steg vattennivån med i genomsnitt fem meter på hundra år.) En och annan kuststad kommer man att få delvis överge. Jag är genuint bestört över att just Göteborg blev omnämnd i detta sammanhang. Dels har det ett tydligt symbolvärde, dels finns det en referens till utsattheten för stormar som kommer in från havet.

Glaciärer smälter och tex Västantarktis håller på att destabiliseras i detta nu. Forskare är oroliga för att stora delar kan komma att förloras. Detsamma gäller delar av Grönland.

Jordbävningar kan komma att uppstå när trycket av glaciärer på berggrunden förändras. Om förändringarna är tillräckligt stora för att detta skall ske respektive om berggrunden/kontinentalplattorna har den beskaffenheten att det kan komma att ske just på Västantarktis det kan jag inte gå i god för. Men det passade in för att berätta om…

Spridning av gifter och föroreningar till följd av  att vatten tränger in på områden där vi haft industrier och infrastruktur där marken gömmer miljögifter. Det kan ske till följd av kraftiga regn, stormar eller på andra sätt. Det hade varit lite för lätt att låta ännu en orkan drabba USA så jag valde en tsunami till följd av en jordbävning på Antarktis. Mer sannolikt kanske är en jordbävning i San Fransisco (The Big One).

Permafrosten töar i Sibirien (och på andra håll). I Sibirien består till stora delar av torv och det finns även stora skogar. Om man tänker sig att det blir varmare och vi får till en skogsbrand i Sibirien som kommer den att vara mycket svårsläkt,dels för att det är stora otillgängliga ytor, dels för att det finns kopiösa mängder kol som kan brinna, såväl på marken som i marken. Och när det dessutom blir varmare så frigörs såväl koldioxid som metangas från de tidigare frusna markerna…

Och så två kulturella och teknologiska yttringar:

Firandet av ”The Pre Anthropocene Winter Traditions”, dvs att man försöker återskapa det vinterlandskap som vi idag så ser försvinna. Det är en hel del av vårt kulturarv som försvinner om/när det inte finns snö i samma omfattning som tidigare. En del kanske inte bryr sig så mycket, men vintern kommer nog att leva kvar i vår kultur längre än den gör i naturen. ”Antropocen” är en geologisk tidsepok som beskriver att människan nu blivit så kraftfull att vi kan mäta oss med andra stora förändringar som förändrat planeten att vandra mellan olika geologiska regimer och epoker.

The UN coalition of Geo-engineering” är något man inte vill skall behövas, men som vi så sakta driver oss mot. Geo-engineering är att avsiktligt försöka påverka klimatsystemet i någon riktning. Forskare vill ogärna stödja det, men en del känner sig tvungna att forska på det eftersom kreativa entreprenörer i alla fall har dragit igång projekt för att i tor skala ”förbättra” klimatet. Det finns två principer: 1. ”Solar Radiation Management”, dvs att kyla av planeten genom att förhindra en del solinstrålning, tex genom speglar i rymden eller partiklar, tex svavelföreningar, i stratosfären. Samt 2. Ta bort CO2 tex genom odla alger som skall sjunka ner till havsbotten eller förbränning av biomassa för att sedan avskilja koldioxiden och ”begrava” den i marken, tex i gamla olje och gaskällor. Kontroversiellt, men om vi har misslyckats med allt annat så…

Sveriges Radio

Sveriges Radio

Läs mer om programmet på Radio Swedens hemsida. Där finns även länkar för att lyssna på det i efterhand.

/Martin

För min del var det aningen ovant att läsa en prognosen innantill. Genom alla mina år både i Försvarsmakten, på SVT och vid alla event inom sport och expeditioner så har jag (som de flesta meteorologer) jobbat med att först skapa mig en mental bild av helhet och detaljer och därefter improvisera framför kamera, mikrofon och publik. Det kan vara svårt att ha koll på allt, men resultatet blir i alla fall levande helt automatiskt. Men att läsa en text innantill och få den levande, det är en annan konst. 🙂

Därför omfamnar vi inte klimatet

Om nu klimatet är en sådan ödesfråga, varför gör vi då inte mer åt problemen? Det är väl rätt så rationellt att lyssna på forskare och sedan agera därefter? I synnerhet när vi även har skapat organisationer och former för att göra just detta och att göra det gemensamt.

När vi är så bra på så mycket, varför tycks vi vara så kass på de riktigt stora frågorna?

  1. Omedelbara hot istället för avlägsna. Evolutionen har förvisso medfört att vi fått en stor hjärna som kan tänka abstrakt, räkna på tid och rymd, kultur, medicin, humor, matematik, relationer, dåtid och framtid. Men ändå så präglas våra beteenden främst av att vi är skolade att reagera på omedelbara hot och stimuli. Vi är inte bara bra på att fånga pinnar och fly från ormar, nej vi är tex bra på att undvika flygolyckor. Men klimatförändringar är en eller två nivåer för mycket.
  2. Moral. Vi blir ursinniga om vi upplever ”dålig moral”. Det kan vara någon som klubbar ihjäl en sälunge, skjuter ett lejon, förolämpar en försvarslös eller avsiktligt kraschar ett flygplan. (Men att ha ihjäl vildsvin, tonfisk, förgifta en flod med tungmetaller eller starta ett krig, det är sånt man får räkna med). Men klimatförändringar bottnar inte i dålig moral. Tvärtom, vi gör (oftast) bra saker och får klimatförändringar på köpet.
  3. Försvar mot anklagelser och skuld.Åtgärder för att minska klimatpåverkan har under lång tid byggt på att skuldbelägga den som flyger, kör en stor bil, köper prylar, äter kött mm. Men att skuldbelägga någon leder sällan till genuin förändring. Snarare leder till att att vederbörande går i försvarsställning. Inte blir det lättare av att vi alla har koldioxid på våra händer. Vem kastar första stenen?
  4. Bench marking. Okay jag fattar att jag gör fel. Men dels är jag inte värst, dels är mina utsläpp små i relation till alla andra/resten av världen.
  5. Belöning. Vi tar hellre en liten vinst idag än väntar på en större vinst/undviker en katastrof i framtiden. Respektive att vi hellre undviker en liten smärta nu, än agerar för att undvika en stor smärta i framtiden.
  6. Uncertainty favors inaction”. När vi är osäkra så tenderar vi att fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills. Förvisso säger forskarna att världen i framtiden inte kommer att likna vad den har varit, men de är väldigt otydliga med hur framtiden kommer att se ut.
    Men en sak vet jag säkert och det är att jag snabbt får det annorlunda om jag slutar använda fossilt kol på en gång. Jag väljer därför att ”sitta mitt i båten” och fortsätter med stor sannolikhet att göra det mesta på samma sätt som jag alltid gjort.

Summa summarum: De flesta (nåja många i alla fall) förstår rent intellektuellt att vi har ett stort problem avseende klimatförändringar. Men de flesta tar inte in det emotionellt. Det stannar vid att vara något abstrakt framtida hot som främst drabbar någon annan.

Det gör att vi rullar på som vanligt. Jag tror att det i framtiden kommer att upplevas som att samhället av idag var handlingsförlamat. Trots all kunskap och alla goda intentioner så går det väldigt långsamt att göra det vi borde göra för vårt eget bästa.

Okay, men vad krävs för att det skall hända något positivt, hur får vi till en bra utveckling av våra gemensamma beteenden? Ett par viktiga saker är att:

  1. Känslor, klimat och miljöfrågor handlar inte bara om fakta och intellekt. Rätt ”feeling” är minst lika kraftfullt för att skapa ett förändrat beteende.
  2. Storytelling om hur ett visst agerande ger en bättre framtid.
  3. Praktiska lösningar. Vi älskar teknik och att ta genvägar, ”Hållbarhet” löser framtida problem, men måste också vara funktionellt i det korta perspektivet.
  4. Respekt för livet, andra människor och livet i sig.
  5. Incitament. Ekonomi och status. Det renaste lösningarna på våra dagliga problem måste vara billigare och gärna också ha bättre status än de sämre alternativen.

Även om vi inte kommer att slippa alla problem i framtiden så går det att vända utvecklingen till något bättre, eller mindre dåligt, än det vi är på väg mot just nu. Men det kommer inte att ske av sig själv, vi måste hjälpa till och det kommer att kosta en del ansträngning och avkall på vissa särintressen. Och ja, det är det värt.

/Martin

Illustration: Globala temperaturen q3 2015 jämfört med 1951-1980. Källa: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/

PS. Den blå fläcken på norra Atlanten är inte orsakat av något väderfenomen som kompenserar uppvärmningen på andra platser. Den blå fläcken är smältvatten från Grönland! DS.