Category - Klimat

Vetenskap så man begriper.

Koldioxiden snart stadigt över 400 ppm

Koldioxid det senaste året

I år har vi för första gången i historien haft en halt koldioxid som varit över 400 ppm (”parts per million”, miljontedelar) i mer än en månad.

Halten koldioxid varierar med växtligheten på planeten. Växter omvandlar koldioxid, CO2, till kolföreningar och syre som frigörs. Eftersom det finns så mycket mer växter på norra halvklotet än på södra så sjunker halten koldioxid under norra halvklotets sommar. 

Men under höst, vinter och vår så frigörs istället mer koldioxid från naturen självt än vad den tar upp. Det medför att halten koldioxid i luften stiger igen.

Halten koldioxid i luften varierar alltså över ett år. Som lägst är den i månadsskiftet september-oktober. Som högst är den i mitten av maj. Det är lite som att mark, växter och hav ”andas” ett andetag koldioxid per år. Sett över veckor och månader så förändras halten, men sett över ett helt år så kommer man tillbaka till samma koncentration koldioxid.

Detta i alla fall om vi inte räknar med oss människor. Och då handlar det inte om att vi andas ut koldioxid. Nej det handlar om processer som vi står för där vi förändrar halten koldioxid i atmosfären från ett år till ett annat. Genom att netto hugga ner biomassa och genom att utvinna och förbränna fossilt kol så tillför vi allt mer koldioxid till atmosfären. Halten stiger därför från ett år till ett annat.

Över väldigt stora tidsskalor så varierar halten naturligt i takt med istider som avlöser interglaciala perioder. Under en istid är halten nere på 180-200 ppm (miljontedelar). Globala medeltemperaturen är då ca 3-5 grader lägre.

Under de interglaciala perioder, dvs när det är varmt, är halten uppe på 260-300 ppm. (Det som skapat dessa variationer är mängden inkommande energi från solen till följd av sk. Milankovitch-cykler).

Koldioxid under 800.000 årBild 1. Halten koldioxid under 800.000 år. Grafik från http://keelingcurve.ucsd.edu/

Koldioxid sedan 1700-taletBild 2. Halten koldioxid sedan 1700-talet.

Koldioxid det senaste åretBild 3. Halten koldioxid det senaste året.

Koldioxid under april 2014Bild 4. Halten koldioxid under april 2014.

”Normal” nivå på koldioxid under vår civilisation, är 280 ppm (miljontedelar). Men i takt med industrialiseringen så har halten stadigt stigit och den är nu upp i omkring 400 ppm. Det var länge sedan den var så högt förra gången. Med länge menar jag ett par miljoner år sedan!

För mellan 3 och 5 miljoner år sedan, under den geologiska eran ”Pliocene”, så var halten koldioxid uppe i omkring 415 ppm. Det var en del saker som var annorlunda då jämfört med nu:

  • Globala temperaturen var 3 till 4 grader högre än idag,
  • Vid polarområden var det omkring 10 grader varmare,
  • Både Grönland och Antarktis hade väsentligt mindre is än idag och hade delvis skog,
  • Havsnivån var mellan 5 och 40 meter högre än idag,
  • Nederbörden var intensivare,

Vi rör oss mot de situationerna, men det tar lång tid för naturen att stabilisera sig. Tex tar det storleksordningen hundra år för glaciärerna att smälta så mycket att havsnivån stiger med 2 till 5 meter. Men ändå!

Den symboliska gränsen 400 ppm passerades faktiskt första gången i fjol, den 9:e maj 2013. (Jag skrev om det här). Nivån höll sig däröver någon vecka innan den åter var under 400. 

I år, 2014, passerade vi 400 redan i mars och för första gången i historien så har halten koldioxid varit högre än 400 ppm i mer än i en hel månad. Halten kommer att stanna kvar över 400 fram till första veckan i juli.

År 2015 kommer den att komma upp över 400 ppm redan i januari och vara däröver ännu längre in på sommaren än i år.

Någon gång i början av oktober 2016 kommer halten för sista gången på mycket lång tid vara under 400 ppm. Med ”mycket lång tid” menar jag tider i storleksordningen tusentals år eller längre. 

Detta givet att vi inte skärper till oss inom ett par år och gör minst två saker: 1. Minskar våra utsläpp av växthusgaser med storleksordningen 5-10% per år i ett par år. 2. Utvecklar och implementerar metoder för att ta bort koldioxid och andra växthusgaser från luften.

Ju längre tid som halten växthusgaser är hög, delsto större blir konsekvenserna och desto större blir riskerna för att återkopplingar i naturen omöjliggör att vi skall kunna behålla klimatet inom rimliga nivåer. Och när det väl börjar bli varmt så kommer naturen själv att frigöra koldioxid och metan vilket driver på processerna ytterligare, glaciärer smälter och haven blir varmare.

Just nu ser det inte så ljust ut. Jag hoppas dock att vi vidtar åtgärder för att minska utsläppen på riktigt parallellt med att vi förbereder oss på konsekvenserna av de klimatförändringar som vi skapar.

Jag beräknar att vi i slutet av 2016 går vi över gränsen 400 ppm CO2 för gott. Packa väskan och spänn fast bältet. 😉

/Martin

PS. Nivån 400 ppm är inte mer magisk än tex 398,12 eller 401,37. Men den har givetvis ett betydligt större symbolvärde. DS.

Mer om halten koldioxid från KeelingNOAA och CDIAC.

Sverige lyfts fram som föredöme

James Hansen vittnade den 13 mars (2014) i Amerikanska senatens utrikesutskott med anledning av oljeledningen ”Keystone XL Oil Pipeline”. På ett par minuter redogör han för hur USA nu står vid ett vägskäl. Antigen fortsätter man som tidigare och lämnar över enorma klimat- och energiproblem till kommande generationer, eller så väljer vi en annan väg som leder till jobb, renare energi, mindre klimatproblem och inkluderar ett samarbete med Kina.
Hansen lyfter fram Sverige som ett föregångsland när det gäller energiomställning, men konstaterar samtidigt att vi är små och knappast kan lösa alla världens problem eller teknikutveckling på egen hand.

Se videon, den är drygt sju minuter lång. (Fungerar inte videon ovan så når du den med extern länk här.) Målet för Hansen är att motivera varför man inte bör bygga oljeledningen. Men själva motiveringen till detta och hur man växlar upp energiomställningen är i mitt tycke värt mer än en transportsträcka fram till Keystone.

”We will either sink together or find a way to sail together”.

– Om vi skall undvika irreparabla klimatproblem så måste vi låta en väsentlig del av det fossila kolet ligga kvar i marken.
– Vi behöver skapa långsiktiga och rättvisa incitament för energieffektivisering och ”decarbonizing”. Det kräver ökade avgifter för utsläpp av koldioxid.
– Det är inte statskassan, utan medborgare som skall ta del av intäkter från dessa styrmedel. (Jim vädjar till att Republikaner borde gilla förslaget). ”Not one dime should go to the government”.
– Sverige har gjort ett bra jobb att minska ”the carbon intensity”.
– USA behöver samarbeta med Kina för att utveckla kärnkraft, förnybar energi och flytande bränsle från el.

Vi får se hur det går.

/Martin

Om att filma smältande glaciärer

Filma glaciärer som smälter

Så där. Då var det 2:a april och vi är tillbaka i verkligheten.

Här är en video som ”Trötter” tipsade om i en kommentar. James Balog sätter upp kameror på Antarktis för att ”time lapse” -filma glaciärer. Videon är från National Geographic och berättar om arbetet med att sätta upp kamerorna.
/Martin

PS. 11 grader Fahrenheit motsvarar drygt 6 grader Celsius, 5 grader Fahrenheit är knappt 3 grader Celsius. DS

Komplettering till mitt PS ovan: I filmen talar man om att det har blivit 11 respektive 6 grader Fahrenheit varmare. Det är med anledning av det som jag beskriver vad detta är i Celsius, dvs en temperaturskillnad.

Klimat och oväder över Storbritannien

Catarina 2004

Som om man inte har fått nog. Det har regnat och varit blåsigt väder sedan i november, men/och idag kommer ännu ett oväder in över Storbritannien.

Det är det oväder som jag skrev om tidigare i veckan. Men då såg det ut att hålla sig längre söder ut, typ över Engelska kanalen. Och dess bana därefter skulle vara längre österut när det senare når upp till Skandinavien.

2014-02-Europa.005Men nu är väderbilden annorlunda. Lågtrycket är djupare över Storbritannien och det kommer att passera väster om Skandinavien. Som någon påpekat tidigare så har prognoserna varit rätt så hoppiga tidigare denna vecka.

Den faktiska utvecklingen gör att Read More

Jodå, vi förändrar fortfarande klimatet

Global Land-Ocean temperature

Frågan kommer upp ideligen och svaret är: Ja, människan påverkar klimatet mätbart och signifikant. Detta genom utsläpp av växthusgaser (inklusive, men inte endast, koldioxid) samt genom förändring av albedo, dvs reflektion av solstrålning. Det senare såväl genom markförändringar som genom utsläpp av svavelföreningar och sot.

Klimatet förändras även genom helt naturliga, icke av människan påverkade, faktorer. Tex genom Read More

Klippa gräset på julafton?

Om det inte regnade så skulle jag klippa gräsmattan. Men eftersom det dessutom är julafton så kanske man skall ligga lågt med klipparen ett tag till.

GrasmattaDet är grönt ute. Grön höst och julafton. Jo, även om det har varit snö ett par dagar i södra Sverige så är det fortfarande höst i Götaland och sydöstra delen av Svealand. Och höstväder i nästa hela Sverige förutom Read More

Olja, is, klimat och geopolitik

Arctic sea ice: climate change, oil and trade

Nedan ett litet klipp som på fyra minuter beskriver en av bakgrunderna till potentiella konflikter i vårt norra närområde: Isen smälter i Arktis. Videon är publicerad av The Economist

http://youtu.be/VTHsd9wiyio

Nu säger en del att det bli mer is. Men totalt sett så blir det mindre. Däremot kan det snöa mer på visas platser. Detta är helt enkelt en konsekvens av att det blivit varmare: Ju varmare luft, desto mer fukt kan den innehålla. Och på de platser som fortfarande håller sig under noll grader så betyder det att det blir mer snöfall. Read More

Video om klimatförändringar från IPCC

IPCC video om klimatförändringar

FN:s klimatpanel har producerat en video om klimatförändringar i samband med presentationen av Working Group 1 rapport AR5 i slutet av 2013. Videon är inte bråkdelen så torr som rapporterna brukar vara.

Man har tre huvudslutsatser:
1. Det är klarlagt att klimatet har blivit varmare.
2. Människans inverkan på klimatsystemet är tydlig.
3. Ytterligare utsläpp av växthusgaser medför ökade klimatförändringar och intecknar uppvärmning över många århundraden i framtiden.
Read More

Klimatrapport

Av Martin Hedberg

Rubriken till min förra artikel, Nu blir det varmare, handlade om vädret. Jag skulle kunna återanvända den till denna artikel som handlar om klimatet.

Det är (fortfarande) vi människor som orsakar den globala uppvärmningen med klimatförändringar som följd. Det står klart sedan IPCC presenterat arbetet av Working Group 1 (WG1) nu under veckan.

Slutsatserna är i stora ordalag att vi kan göra något åt en del av klimatförändringarna -om vi anstränger oss. Men om vi fortsätter med den låt-gå attityd vi i stort haft hittills så går det alltmer åt pipsvängen.

Nej, det är inte så att Jorden går under, men det blir allt jobbigare att leva för allt fler. Havsnivån stiger, haven försuras, extremväder blir vanligare, isarna minskar, värmeböljor blir vanligare, växt- och djurarter dör ut osv. Nej, inte varje dag på varje plats. Men i genomsnitt. Ungefär som att vi i Sverige har mer välfärd idag än vi hade för hundra år sedan. Det betyder inte att alla har det bättre idag. Men i genomsnitt. Fast nu blir det alltså sämre. Inte för alla samtidigt, men för många och gradvis.

Människan har blivit en global aktör som påverkar hela planetens funktion. Allt ifrån klimat till flöden av vatten, kväve och annat som är en förutsättning för liv. Vad vi gör spelar roll. Människan har kunskapen och många har insikten. Men vi saknar verktygen -personliga incitament? att göra det som är långsiktigt bäst för Människan och vår civilisation.

Välkommen till Anthropocene.

/Martin

PS. Låter det deppigt och uppgivet? Ja, på ett sätt är det det. Vi har haft så lång tid på oss att göra bra saker och vi har haft bra underlag, dvs vetenskap. Men vi (Människan) har trots detta sagt och agerat efter någon form av ”vi väntar lite till”-mentalitet. Vad har hänt? Jo vårt ”window of opportunity” har minskat. Vi har färre bra saker att välja på och vi får anstränga oss hårdare för att nå dem. Inte jättesmart ur ett strategiskt perspektiv. Men nu är vi här och får vackert acceptera det. Kruxet är att vi fortfarande rör oss i fel riktning. Vi har inte lärt oss läxan ännu.

Det räcker inte med att göra rätt. För att undvika stora problem så måste vi sluta göra fel. DS.

Sannolikt inte kallt i höst

Av Martin Hedberg

Framtiden är inte förutbestämd. En del saker tror vi oss veta, men det mesta handlar om sannolikheter. I och för sig så är en del händelser så sannolika att vi med mycket stor sannolikhet kan säga: SÅ blir det (typ ”Jorden kommer inte att träffas av en gigantisk meteorit kommande vecka” eller ”jag kommer inte att vinna en miljon på travet”). Men ibland hamnar man mer i kategorin ”å ena sidan…” och ”man kan inte utesluta att…”. Typ när det gäller sport, väder eller politik.

När det gäller vädret i höst så skulle jag, med den informationen jag har och om jag jobbade på en kvällstidning, skriva: ”Så varm blir hösten där du bor!”. Men nu är jag meteorolog och produktchef på Klart. Då blir rubriken lite annorlunda. (och hur det går i sport och politik lämnar jag till andra att sia om).

Nu är det vädret: Enligt de senaste prognoserna från IRI, International Research Institute for Climate and Society, så är det nämligen mer sannolikt att september, oktober och november får en temperatur över den normala, än att den blir normal eller under den normala.

Det man jämför med, dvs ”normalperioden” är åren 1969-1998. Man har fördelat referensvädret i tre lika stora kategorier som man kallat ”över normal, normal respektive under normal”. Det är alltså en tredjedel av de historiska situationerna som hamnat i vardera kategorin. (Man sätter därför inga specifika temperaturgrader på respektive kategori, bara att det normalt sett brukar vara lika många situationer av varje)

Södra Sverige och Finland har i och för sig relativt sannolik för en normal höst avseende temperaturen, 40% för att det blir i den varma ”tercilen”, (dvs tredjedelen av situationerna), 35% för normal och 25% sannolikhet för kallare än normal.

För norra Sverige och Norge är det däremot 45-50% sannolikhet att det skall bli en varm höst, 35 att den blir normal och 15-20 att det blir kallare än normal.

En rimlig slutsats, inte lika spekulativ som vare sig min eller en kvällstidnings, är att hösten i alla fall inte kommer att bli kall.

Vad man har gjort på IRI är att ta in och köra en stor mängd klimat och vädermodeller. Man har då fått ut många prognoser på hur hösten kommer att bli. Därefter har man utifrån dessa beräknat sannolikheter för olika scenarier (varm-normal-kall).

Det är alltså inte EN prognos utan en ensemble (många) av prognoser.

En  slutsats är att vintern skulle kunna vara lite senare än normalt. Men detta ären mer spekulativt och möjligen en vidlyftig slutsats att dra utan att ha sett alla scenarier: Det skulle nämligen kunna vara så att september och oktober blir varmare än normalt och november normalt. Dvs att vintern trots allt skulle komma som den brukar.

Hur som helst. Sannolikt blir det inte kallt i genomsnitt i höst.

/Martin