Category - Klimat

Vetenskap så man begriper.

Kan man göra musik av klimatdata?

Climate data to music

Det låter som en absurd tanke, men visar sig vara genomförbart. Lyssna och titta på nedanstående video där musikstudenten Daniel Crawford från Minnesota University, tillsammans med sin geologilärare professor Scott St George, skapar musik av klimatdata.

De har tagit temperaturutvecklingen i fyra regioner och illustrerat detta med fyra stråkinstrument. Eller som Crawford säger:

“Each instrument represents a specific part of the Northern Hemisphere. The cello matches the temperature of the equatorial zone. The viola tracks the mid latitudes. The two violins separately follow temperatures in the high latitudes and in the arctic.” The pitch of each note is tuned to the average annual temperature in each region, so low notes represent cold years and high notes represent warm years.” (källa ClimateCentral).

Är idén tagen helt ur luften? Nej, det är bara olika sätt att illustrera data på. Klimatforskningen har producerat tusentals grafer, kartor och tabeller. Men data kan kommuniceras på många sätt.

”Through music, the composition bridges the divide between logic and emotion, St. George says. “We often think of the sciences and the arts as completely separate — almost like opposites, but using music to share these data is just as scientifically valid as plotting lines on a graph,” he says. “Listening to the violin climb almost the entire range of the instrument is incredibly effective at illustrating the magnitude of change — particularly in the Arctic which has warmed more than any other part of the planet.” ” (källa ClimateCentral).

Man kan se det som en variant på klimatforskares kartor (i strikt mening i detta fall bara norra halvklotet) som är färglagda i kulörer från blått till rött. Mest rött.

Men man kan även se det som ett eget sätt att illustrera vad som sker i naturen. Illustrationen blir då på en annan nivå och illustrerar dessutom vår ensidighet, färgblindhet?, för visuella illustrationer. Genom att använda musik som ett illustrativt exempel, en princip, så kan man visa att klimatförändringar inte skall tolkas så ensidigt som det i vissa sammanhang görs när man tittar på grafer över medeltemperaturen.

/Martin

Förädla veden och sälj den i Stockholm

ATL 5 maj 2015

Dricker morgonkaffet och läser i ATL att svensk skogsproduktion tappar fart. (nr 33, 5 maj, 2015). Problem? Ja, men en del av det går att lösa genom förädling och marknadsföring. Spill inte bort fina råvaror till stora kunder, sälj det dyrt till de som verkligen uppskattar produkten!

Löpet/artikeln i ATL handlar om att priserna på massaved är så låga att man passerat den brytpunkt där man får betala för att göra en förstagallring. Från att ha legat på ca 350 kronor/m3fub (kubikmeter fast ved under bark), så är priserna nu nere på 250 kronor.

ATL 5 maj 2015Med en densitet på 0,8 så blir det ett pris på ungefär 300 kr per 1000 kg ved. Eller omräknat till kilopris: 0,30 kr/kg. Det skall poängteras att detta är bruttopriset när pinnarna står ute i skogen. Är man skogsägare och vill få detta pris så måste man även betala för att få någon att hugga och transportera in veden till industrin som är köpare. (Och det är nettoavkastningen av detta som artikeln handlar om: Det blir ett nollsummespel eller till och med en utgift.)

När kaffet är slut och jag läst färdigt papperstidningarna så övergår jag till digitala media. Ser då en inbjudan om Grillmässan som går av stapeln i Kungsträdgården i Stockholm nu i helgen. Ett av inläggen på Facebooksidan är från någon som säljer ”Chunks”. Jag gör en sökning och finner att det handlar om träklossar och spån som används för rökning av fisk och kött.

Chunks björk

Förädlad skog. Skärmdump från Grillhouse.se.

Det handlar om finfördelad ved som man förpackat i påsar och satt en snygg etikett på. Du kan få allt från al och björkved till ek, körsbär eller valnöt mm. De säljs som spån, ved, chips och plattor. Priset? 70-90 kronor per kilo för de dyraste produkterna (chips och spån).

Chunks Al

Förädlad skog. Skärmdump från Americanstuff.se.

Så antingen väljer man att sälja sina träråvaror till massaindustrin för 30 öre/kg, eller så tar man sig omaket att torka och finfördela veden för att därefter sälja den för 90 kr/kg. Och det behöver inte vara valnöt, det går även bra med björk och al.

Visst, man behöver även packa den i påsar, administrera en hemsida, marknadsföra och distribuera veden på ett nytt sätt. Men om man får 300 gånger så mycket betalt, 90 kronor per kilo istället för 30 öre, så kanske det är värt mödan?

Man behöver ju framför allt inte sälja all sin ved på det här sättet. Man kan ju nöja sig med att göra chips av ett par buskar, gallrade på en eftermiddag, och ändå få in mer än man får när man anlitar en entreprenör för att gallra ett par hektar skog. 🙂

Visst, jämförelsen haltar på ett par punkter, framför allt så behöver man gallra sin skog för att den kvarvarande skogen skall utvecklas på ett bra sätt. Men min poäng kvarstår: Genom att förädla ”skräp” och leta produkter och kunder utanför de traditionella näringarna så kan man både skapa glädje, mening och god avkastning.

/Martin

Året då solenergi tog fart på riktigt

Kommer vi att kunna titta tillbaka på år 2015, eller åren innan detta, då solenergi som allmän energikälla startade på riktigt? Mycket tyder på det.

Priset för att installera solenergi sjunker stadigt och har nu kommit ner till en nivå där den är jämförbar med traditionella energikällor som olja, kol och naturgas.

Cost of solar vs fossil energy
Grafik från Treehugger.com.

Dessa energislag är inte bara en referens för att de utgör ca 80% källan till vår nuvarande energimix, de är också roten till de enorma problem som klimatförändringar utgör. Detta är inga nyheter, forskare har flaggat i årtionden för at vi borde fasa ut fossil energi, men väldigt lite har hänt när det gäller att fasa ut det fossila.

Men moderna produktionsmetoder, volymökningar, nya marknader samt att nytänkande konsumenter och investerare fattat vartåt det barkar har medfört att vi nu ser en enorm tillväxt inom förnybar energi, i synnerhet solenergi.

Earth Policy Institute/Bloomberg
Grafik från Treehugger.com. Earth Policy Institute/Bloomberg

Vad vi har framför oss är exponentiell tillväxt. Och detta inom ett önskvärt område.

Kostnaden för att installera en viss effekt i solenergi är jämförbar med den för fossil energi. Nu kan marknaden ta fart ”av sig självt”, dvs med hjälp av vanliga marknadskrafter när de är som bäst. Det blir allt billigare med förnybar energi, samtidigt som medvetenheten om skadorna till följd av nyttjandet av fossil energi blir allt mer uppenbara.

I takt med att det finns alternativ så blir det inte lika svårt att tänka nytt. Man behöver inte stå kvar i fossilträsket för att få välfärd. Det är tvärtom så att man får mer välfärd om man ger sig i kast med den förnybara energin. Det är bara att gratulera alla som satsat sina investeringar inom rätt områden, förnybar energi, transition, hållbarhet, vett och sans.

Ett tag till kommer förnekare, ”skeptiker” och fossillobbyister att skrika sig hesa. Det kommer säkert att komma fram ännu mer absurda argument än att kasta snöboll i kongressen. Men det kommer inte att hjälpa dem eller deras bakåtsträvande målsättningar.

Ni som fortfarande har kvar kapital och förtroendekapital i fossil energi… Spänn fast skygglapparna, det kommer att bli en skakig resa utför. Läs gärna på vad ”stranded assets”, grundstötta tillgångar, betyder.

Ni som vill åka första klass in i framtiden, välj från smörgåsbordet ”förnybar energi”, ”ansvar”, ”vetenskap” och liknande.

Trevlig resa.

/Martin

Man skyller på vädret…

kikare
Vädret påverkar din och min ekonomi. Men det är inte så oförutsägbart som många vill ge sken av.
SvD skriver, med anledning av ränteläget och analyser från Fed, Vita huset och BNP-siffror att:

”Yellen håller kvar räntan på bottennivå

En usel BNP-rapport för första kvartalet satte definitivt stopp för eventuella överraskningar från den amerikanska centralbanken. Någon räntejustering blir det inte, men Fed drar slutsatsen att hacket i tillväxtkurvan är kortvarigt.”

”Från Vita huset kom försvar om att det var många extraordinära faktorer som spelade in. Det bistra vintervädret, en starkare dollarkurs…”

(svd)
Tänk om man kunde hantera vädret? Ha med dess variationer i beräkningarna, ta höjd för dem, parera, kompensera för konsekvenser… Typ som att sätta på sig en jacka när man vet att det skall bli kallt och ta med sig vatten när det blir varmt. Fast på en större skala. Inte bara säga ”ojdå, nu blev det väder och det hade jag inte tänkt på”.
grafRimligtvis, om man är vuxen, så vet man att vädret kommer att variera och att det inte alltid är till ens fördel. Nu vet man dessutom att klimatet kommer att variera och att inte detta verkligen inte kommer att vara till de flestas fördel.
Det finns sätt hantera detta. Prognoser på vädret, scenarier på klimatet. Man behöver också göra analyser av hur samhället påverkas av vädret. Därefter behöver man ha koll på handlingsplanen, vilka frihetsgrader det finns. Det man inte kan förhindra, skydda sig mot eller parera kan man i vissa fall kompensera för tex genom finansiella instrument. Det tar inte bort händelsen, men det sprider riskerna och gör dem hanterbara.
Det genanta är när stora institutioner skyller på vädret och sedan lastar över problemen på medborgarna.
/Martin

En bra sammanfattning av Richard Heinberg

Afterburn, Richard Heinberg

Richard Heinberg har kommit ut med en ny bok, Afterburn. Här en kort video, The Great Burning, där han, på knappt fem minuter, går igenom det väsentliga i det globala misstag vi håller på med.

I grunden handlar det om självklarheter:

1.1 Fossil energi är en fantastisk råvara, men också en ändlig resurs. Vi har använt det som är lättillgängligt. Det blir allt mer krångligt att utvinna det som finns kvar.

1.2 Mängden energi vi plockar från fossila resurser är stor och det går inte att i en handvändning tex konvertera till biobränslen (som skulle kunna utnyttja samma teknik/infrastruktur, tex explosionsmotorer, kolkraftverk mm). Det är tex ekvivalent med att elda upp en fjärdedel av Amazonas regnskogar varje år.

2.1 Utsläpp av koldioxid (och andra) växthusgaser orsakar förändringar av klimatet.

2.2 Detta skapar problem för samhällen som tvingas anpassa sig till tex havsnivåhöjning, extremväder, förändrade förutsättningar för jord-och skogsbruk mm.

Richard Heinberg, The Great Burning (YouTube). Detta är del ett av fyra som publiceras av Post Carbon Institute.

Det här är så jobbiga insikter att vi människor slår dövörat till. ”Det har ju gått bra hittills?”. Tillväxt, välfärd, mat på bordet, expansion… De senaste två generationerna, typ sedan 1950-talet, har ju nästan allting blivit bättre. Varför då låta sig nedslås av dysterkvistar som flaggar för att detta inte kan fortsätta hur länge som helst?

För att det inte kan fortsätta hur länge som helst.

Om 1900-talet präglades av tillväxt så kommer 2000-talet präglas av att vi slutar göra det. Eller som Heinberg själv säger:

”If the twentieth century was all about increasing our burn rate year after blazing year, the dominant trend of twenty-first century will be a gradual flame-out.”

Hoten tornar upp sig och instinkten att förneka allvaret och storleken på problemen växer. Men det blir allt svårare att inte se vartåt det barkar. Som med alla kriser så gäller det att ha koll på såväl farorna som att stimulera den kreativitet som krävs för att undvika dem.

”Paddla snabbare än forsen” fick jag lära mig för att komma förbi de farliga situationerna i forspaddling. Det är en bra metafor för att beskriva vad vi behöver göra nu också. Vi måste se till att vi inte kör så djupt ner i fossilträsket att vi blir blockerade eller till och med raderar våra möjligheter att ta oss upp ur fallgroparna.

Vi måste med andra ord ändra kurs innan det blir accelererande kapplöpning om de fossila resurserna, och innan klimatproblemen blir oöverstigliga. Vi kanske redan befinner oss ”beyond tipping point” på sluttande plan i bägge dessa dimensioner, eller hamnar där om vi tvingas agera planlöst/reagera i andra problem. Men situationen blir i alla händelser inte bättre av att fortsätta på nuvarande kurs.

/Martin

Det här skall vi göra

Fotspår i sand

Utgående från en vision tänkte jag beskriva lite mer om vad jag, kollegor och samarbetspartners tänker göra. Det gäller såväl målsättningar som metoder, hur vi skall genomföra det.

En lista helt enkelt.

Fotspår i sand

Bild. Start walking

Vision.

Göra världen tryggare och bättre förberedd på framtiden.

Målsättningar.

– Analysera vädrets korrelation med affärshändelser och samhällsfunktioner i syfte att få ökad förståelse samt underlag för operativa beslut, optimering och långsiktiga strategier.

– Presentera väder och klimatrelaterad information så att individer, företag och myndigheter får relevanta underlag för beslut på kort och lång sikt.

– Öka försäkringspenetrationen, förmågan till anpassning och resurser för återuppbyggnad i samhällen som ligger i riskområden för naturkatastrofer.

– Öka medvetenheten om klimatförändringar, dess orsaker, risker samt möjligheter till anpassning och minskad antropogen påverkan på klimat och ekosystem.

Genomförande.

– Vi kommunicerar med allmänhet och beslutsfattare kring över webb, mobil och liknande plattformar rörande kunskap om väder, klimat, ekosystemtjänster, resiliens och samhällsfunktioner.

– Vi har gränssnitt för såväl externa system som IoT (Internet of Things).

– Vi samarbetar med företag och myndigheter för att korrelera väder med nyckeltal, observationer och händelser i företag och samhälle.

– Vi presenterar väder, klimat och relaterad data för allmänhet och beslutsfattare för att informera, öka kunskap samt stimulera kreativitet och engagemang.

– Vi håller föredrag och medverkar vid utbildningar, seminarier och i media.

– Vi supportar individer, organisationer och företag som har ambitioner att göra världen lite bättre.

– Vi grundar vår kunskap och målsättningar i vetenskap. Vi utgår bland annat från kunskaper kring komplexa systen, Planetary Boundaries och FN:s Sustainable Development Goals.

Verkar det bra? Genomförbart? Rimligt? Ja. Vi har inte bara idéer utan även konkreta handlingsplaner för genomförande. Hur det skall ske, i vilken ordning, eller vad som skall ske parallellt, är inte hugget i sten. Men däremot finns stor nytta av koordinering av insatserna för flera av målen parallellt.

Jag tar gärna emot återkoppling på ovanstående lista och ambitioner.

/Martin

Jag har en vision

World

”Jag hörde att du skall börja på nytt jobb. Vad skall du göra?” är en fråga jag fått många gånger den senaste tiden.

När folk frågar så gör jag ett litet överslag innan jag börjar berätta: Hinner jag dra bakgrunden och i så fall den långa eller den korta, eller skall jag bara ta resultatet? Jag känner att jag helst ger lite bakgrund för att öka förståelsen för de faktiska agerandet.

Jag har en vision som jag delar med allt fler. Att göra världen lite bättre.

Det är tveklöst så att många fakta pekar på att vi rör oss i, för oss som människor och samhällen, fel riktning. Vi utarmar naturens resurser ekosystemtjänster och minskar resiliens såväl i naturen som i samhällen. Vi bygger system som förutsätter reservoarer som dock är på väg att utarmas. Vi är fartblinda av vår egen framgångssaga.

WorldVi gör bra saker, fler människor kommer ur fattigdomsfällor, barnadödlighet och svält minskar, läskunnigheten ökar, livslängden ökar, tidigare dödliga sjukdomar botas… välfärdslistan kan göras lång.

Men samtidigt så lever alltför många med antagandet, illusionen, om att naturen finns till för vår skull. De lyssnar inte på vetenskapen när den allt tydligare påvisar att vårt sätt att resonera och hantera vår omgivning inte är hållbart. Och att ”hållbart” inte bara är en fråga om moral utan i första hand handlar om våra förutsättningar att även i framtiden skapa förutsättningar att må bra.

Antaganden som genomsyrat hela civilisation, fundamentala för hur vi organiserar våra liv och samhällen, gäller inte självklart längre. Exempel på detta är stabilitet i klimatsystemen, havsnivåhöjning, tillgång till vattenreservoarer, sannolikheten och förekomst av för extremväder, kapacitet att producera livsmedel mm

Vi lever nu i Antropocene. Det är den tidsperiod när människan har blivit en global kraft, jämförbar i storlek med de krafter som i förhistorisk tid fundamentalt omformat livet på den planet som vi delar med allt känt liv före oss.

Vi har ännu bara sett början av de förändringar av klimat och ekosystemtjänster så är på väg att manifesteras. Många som resultat av systemförändringar och återkopplingar som involverar såväl oss själva som processer som ligger helt utanför vår mänskliga kontroll.

Dessa förändringar, vårt bidrag och vår kunskap om att vi är en del av dem, har skapat ett paradigmskifte. Det uppstår ett för mänskligheten helt nya spelregler om hur vi skall/måste förhålla oss till oss själva och vår omgivning och den miljö i vilken vi fattar beslut som påverkar vår framtid. Något som de flesta beslut handlar om.

Det finns sedan decennier tillbaka ett stadigt ökat medvetande om den föränderliga spelplanen vi lever på och av. Men de allra flesta av oss är fortfarande upptagna av att oss bli styrda av kortsiktiga snabba belöningar utan att reflektera över vad som sker på andra skalor, hur vi själva är del av ett större system och hur vårt agerande påverkar vår egen förmåga att anpassa oss till en föränderlig men/och delvis obekant värld.

Jag vill bidra till att göra världen lite tryggare och bättre förberedd på framtiden. Vare sig det handlar om vädret i morgon, återuppbyggnad av samhällen efter extremväder, anpassning till klimatförändringar, produktion av förnybar energi, ökad resiliens, minskad klimatpåverkan eller att stötta andra individer, organisationer eller företag som också har som vision att skapa en lite bättre värld.

/Martin Hedberg

Tack för mig, nu slutar jag på Klart

Martin Hedberg

För en tid sedan kunde jag konstatera att jag uppnått många av de mål jag satte upp innan jag började på Klart. Jag har därför sagt upp mig och kommer från och med april att driva eget och frilansa. Jag vill med detta inlägg tacka för min tid inom Schibsted.

Det är lite vemodigt att sluta på Klart.se eftersom jag hängt med sedan starten av sajten sommaren 2009. Då tillsammans med John Pohlman vars arbetsuppgifter som kommunikatör jag successivt övertog. År 2011 såldes Klart.se till Schibsted. Det förändrade dock inte min roll nämnvärt, jag var fortfarande konsult och skötte kommunikationen gentemot media.

Vid årskiftet 2011/12 fick jag frågan om jag var intresserad bli anställd och ta över administrativa sysslor för Klart. Uppgiften var att ”ta hem” arbetsuppgifter som legat på andra konsulter, anpassa systemen till Schibsted-koncernen, öka integrationen och tjänsteutveckling med systerbolagen, skapa produkter samt öka omsättning och vinst.

Jag bestämde mig för att anta erbjudandet. Jag ville lära mig mer om hur medialandskapet förändras genom webb, mobil, appar och streamade tjänster. Jag ville få bättre insikter i hur koncerner styrs. Jag ville se mer av entreprenörer, incitament och drivkrafter som skapar framgångsrika bolag. Jag ville med hjälp av ett litet kreativt bolag påverka en stor koncern till att ta mer ansvar i hållbarhetsfrågor.

Jag har lärt mig massor och träffat många fantastiska människor med stor kreativitet, kunskap och drivkraft. Jag har genomfört de flesta av de mål jag satte upp och några nya på vägen. Jag har blivit än mer övertygad om vikten av att bottna i sina visioner och ha konkreta mål. Nu är det dags för mig att göra nytta i egen regi.

Jag kommer nu att arbeta med framtidsfrågor med visionen om att steg för steg göra världen lite bättre. Jag är en av grundarna och chefsmeteorolog i Entropics Asset Management, ett bolag där vi förvaltar fonder som investerar i Cat Bonds, dvs katastrofobligationer. Dessa skapar försäkringsskydd mot naturkatastrofer och extremväder samt diversifierar investerarportföljer. När det gäller väder- och klimatfrågor så kommer jag att föreläsa för näringsliv och allmänhet som tidigare samt fortsätta blogga och kommunicera dessa allt mer väsentliga frågor.

Vill ni följa mig så går det bra via sajten martinhedberg.se, på Facebook facebook.com/martinhedberg.se och Twitter twitter.com/MartinHedberg.

Mvh,

/Martin Hedberg, meteorolog

Orwell besöker Miami

Florida Guvernör Rick Scott

När man under ett par år stångat pannan blodig av allt resonerande kring klimatförnekare som inte tar till sig vetenskapliga resultat så dyker det upp en ännu mer absurd företeelse. Politiker och myndighetschefer som förbjuder anställda att använda vissa ord.

För ett par veckor sedan så kom det fram uppgifter om att Florida Department of Environmental Protection (DEP), Floridas Miljödepartement, hade varnats för att använda ord som ”klimatförändring”, ”havsnivåhöjning”, ”global uppvärmning” och ”hållbarhet”.

Fast man kanske inte skall vara så förvånad. Det visar bara hur otroligt mentalt fäste klimatförnekare, så kallade ”klimatskeptiker”, har fått hos många för sina tankar och resonemang.

Nu har i och för sig DEP tagit avstånd från att detta skulle ha skett, men enligt lokal media (bland annat Miami Herald) så vittnar flera anställda om att detta har kommunicerats muntligen vid flera tillfällen.

Det hela skall ha börjat när republikanen Rick Scott blev Guvernör i Florida 2011 och tillsatte Herschel Vinyard Jr. som chef för DEP. Scott har vid upprepade tillfällen sagt att han inte tror att klimatet kan förändras av människan.

Nedan ett filmklipp när en grupp vetenskapsmän träffar Gov. Rick Scott för att informera honom om grundläggande vetenskapliga fakta. Mötet skall ha varit varat i omkring 20 minuter, men utan att Scott skall ha givit någon substantiell respons.

Floridas Guvernör Rick Scott möte klimatforskare, augusti 2014. Han tycks inte ta intryck av vad de har att berätta.

Det märkliga är att Florida är en av de platser i USA som i mycket stor utsträckning kombinerar utsatthet (havsnivåhöjning och tropiska orkaner) med stor klimatpåverkan (energiförbrukning, kolkraftverk), goda möjligheter att producera förnybar energi (sol, havsströmmar, tidvatten, vågor, vindkraft) och dyr infrastruktur (fastighetsvärden).

Men det blir väl för mycket. Om det verkar lite jobbigt så kanske det går över genom att förneka problemens existens?

Kruxet är inte bara att möjligheterna att hantera såväl problem som möjligheter åker med i samma badvatten. Utöver det så är det många affärsmöjligheter som går till spillo, något som borde engagera den tidigare företagaren och riskkapitalisten Scott.

För att inte tala om att verkligheten ski-er fullständigt i om en guvernör stoppar huvudet i sanden eller inte. Klimatet förändras i alla fall. Skattebetalare och medborgare lider och missar såväl möjligheter till anpassning som till välstånd.

Men det kanske förnekare kan leva med. Inklusive att man stora delar av övriga världen tycker man är mer eller mindre knäpp. Bara man slipper ändra åsikt. Eller rättare sagt bara man slipper inse att det hänt saker de senaste femtio åren som kullkastar det gemene man trodde på i mitten av förra seklet.

Men är det inte bara för forskarna och tjänstemännen att hitta på andra sätt att beskriva vad som sker i naturen? Här hemma i Sverige förefaller en sådan fråga vara helt absurd, men i en artikel i Huffington Post så resonerar man utifrån perspektivet att den som har makten över språket har makten över människorna och exemplifierar med författaren George Orwell. Det ligger mycket i det.

”Perhaps no one understood this so well as George Orwell. In his 1946 essay ”Politics and the English Language,” Orwell concluded, ”Political language … is designed to make lies sound truthful and murder respectable,” and that in corrupting language for this purpose, that mutilated language in turn corrupts thought.

In 1984, Orwell took this further. His character Syme explained Newspeak, the language that he helped the Party to create, this way:

You don’t grasp the beauty of the destruction of words. Do you know that Newspeak is the only language in the world whose vocabulary get smaller every year?… Don’t you see that the whole aim of Newspeak is to narrow the range of thought? In the end we shall make thoughtcrime literally impossible, because there will be no words in which to express it…How could you have a slogan like ’freedom is slavery’ when the concept of freedom has been abolished?”

Antingen förstår Guvernör Rick Scott vad han gör eller så går han på magkänsla och blockerar alla intryck från kloka människor i omgivningen. Oavsett vilket så är det skrämmande att människor med makt och inflytande antingen missbrukar denna eller inte har insikt om hur deras agerande missgynnar mänskligheten.

Det ligger mycket i Orwells insikter om hur språket formar oss och våra samhällen. Vi är tjänare under språket och det är viktigt att kalla en spade för en spade. Naturen bryr sig inte om vi väljer bort vissa ord.

Naturen vokabulär är så mycket större än alla våra språk tillsammans. Vi behöver lyssna och lära. Det är det forskare arbetar med. En vetenskapsman är en tolk som lär oss förstå naturens vokabulär. Att inte lyssna, att förneka eller till och med försöka lägga munkavle på dem som kan tolka signaler ur verklighetens brus, det är riktigt korkat.

/Martin

Så blir sommaren 2015 -enligt löpsedlarna

Aftonbladet löpsedel 20150324

”RÄKNA MED KANONSOMMAR” skriver Aftonbladet på sin förstasida idag. Länk till webbversion finns här. Man berättar även att källan är ”Experternas superprognos” samt ger en hint om att man skall få reda på varför det blir varmare än normalt.

Jo, du får rätt känsla, jag är lite kritisk.

I ingressen till artikeln inne i tidningen utlovas ”…mer sol och bad än vanligt under semestern”.

Aftonbladet löpsedel 20150324Varför är värme samma sak som ”kanon” i bemärkelsen ”bra”/”önskvärd” och vad ligger bakom denna euforiska lycka över att det sannolikt kommer att bli varmare än normalt i sommar? Vi kan dela upp fråga i två frågeställningar:

1. Vad säger experterna, dvs själva underlaget till artikeln?

2. Varför är det alltid bättre ju mer ”sol och värme” vi får?

Jag klämmer in en fråga till: 3. Har journalisterna tolkat underlaget korrekt?

Aftonbladet om förväntad "rekordvärme"Låt oss se vad som egentligen sägs i underlaget till artikeln. En stor del av det baseras på långtidsprognoser som det Europeiska Prognoscentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) producerat.

Underlaget från ECMWFPå bilden ses blodröda färger breda ut sig över hav och kontinenter. Men det saknas information om vad det röda, vita och blå fälten på världskartan står för.

I den ursprungliga artikeln, som publicerades i norska systertidningen VG, fanns det med en knapphändig legend (förklaring) till färgerna. Även den var bristfällig, men det gav i alla fall en hint om att det röda inte skulle tolkas som temperaturer rakt av.

Om man går till källan, ECMWF så får man en lite fördjupad bild (se nedan). Men den ger fortfarande inte tillräcklig med information.

ECMWF

Men det visar sig att färgerna representerar sannolikheter för att temperaturerna skall hamna i olika ”terciler”. En tercil är en tredjedel av en sorterad population/samling. Eller som engelska Wikipedia skriver ”Any of the two points that divide an ordered distribution into three parts, each containing a third of the population.

Terciler när det gäller temperaturer kan tolkas som ”kallt”, ”normalt” eller ”varmt” när man har delat in alla dagar/timmar i tre grupper, sorterade från kallt till varmt, med lika många situationer i vardera gruppen.

Temperaturerna i tercilerna är relaterade till vad som är normalt för den platsen. Exempel på detta återfinns i ett par tidigare artiklar här på sajten, tex ”Kallt just nu och varmt klimat” eller kanske ännu tydligare i ”Extremvader en regnig sommar och global uppvärmning”.

Hansen och Sato. Shifting temperatures

Illustration från artikel av Hansen och Sato som visar hur temperaturen har skiftat till det varmare hållet. På x-axeln återfinns standardavvikelser för avvikelse av temperaturer på norra halvklotet under olika perioder. Vad som numera är ”normalt” har förändrats. Det som mellan 1951 och 1980 var osannolikt varmt, 3 standardavvikelser från det normala och därmed inträffade bara 0,13% av fallen, inträffade på 00-talet 10% av fallen. Mer om det i artikeln ”Så varmt att färgerna inte räcker till” med hänvisning till Hansen och Sato.

I normala fall, om mängden data man studerar är slumpmässigt fördelad och inte påverkad av någon bias, förskjutning, så skulle det fortfarande vara lika många varma som kalla och normala fall. De kan fördela sig olika, men det totala antalet är oförändrat.

Men när det gäller vårt nuvarande klimat så är det förskjutet åt det varma hållet. Det är alltså en större sannolikhet att det skall bli varmt än kallt. Detta illustreras av Hansen och Satos artikel ”Perception of climate change”.

Men okay, i artikeln står det att ”Ju rödare kartan visar, desto större sannolikhet att sommaren blir varmare än normalt”. Låt oss alltså ta in att det finns (ensemble)modeller som indikerar att det blir varmt i sommar.

Men hur är det med solskenet? Även om det finns vissa kopplingar mellan ”varmt” och ”sol” så är det inte samma sak.

Och huruvida det blir bra förutsättningar för ”bad” är ytterligare ett par steg bort. Man kan tex tänka sig att det, till följd av värmen och ev andra väderfenomen, blir gynnsamma situationer för algblomning. Hur blir det då med badandet?

Och är det verkligen så bra med värme att alla unisont skall ropa Hurra! om det blir en varm sommar? Vad sägs om uttorkning, skogsbränder, algblomning, missväxt och väldigt jobbigt för alla som inte kan söka svalka? Eller kanske tom detta kombinerat med kraftiga regnskurar och ännu lite rekordnoteringar av åska?

Nej, jag säger inte att det skall bli så, men jag ifrågasätter varför man inte kan ha en sansad bild av vad som är en bra sommar. I synnerhet gäller det om man tar ställning för vad som är en ”kanonsommar”.

Slutligen, varför ser det ut att bli en rekordvarm sommar? För att ”Stilla havet och Indiska oceanen kommer att värmas upp vilket i sin tur påverkar lufttemperaturen” avlutas artikeln med. Ja men varför värms då haven frågar jag mig?

Och vad kan det få för ytterligare konsekvenser?

/Martin