Dricker morgonkaffet och läser i ATL att svensk skogsproduktion tappar fart. (nr 33, 5 maj, 2015). Problem? Ja, men en del av det går att lösa genom förädling och marknadsföring. Spill inte bort fina råvaror till stora kunder, sälj det dyrt till de som verkligen uppskattar produkten!
Löpet/artikeln i ATL handlar om att priserna på massaved är så låga att man passerat den brytpunkt där man får betala för att göra en förstagallring. Från att ha legat på ca 350 kronor/m3fub (kubikmeter fast ved under bark), så är priserna nu nere på 250 kronor.
Med en densitet på 0,8 så blir det ett pris på ungefär 300 kr per 1000 kg ved. Eller omräknat till kilopris: 0,30 kr/kg. Det skall poängteras att detta är bruttopriset när pinnarna står ute i skogen. Är man skogsägare och vill få detta pris så måste man även betala för att få någon att hugga och transportera in veden till industrin som är köpare. (Och det är nettoavkastningen av detta som artikeln handlar om: Det blir ett nollsummespel eller till och med en utgift.)
När kaffet är slut och jag läst färdigt papperstidningarna så övergår jag till digitala media. Ser då en inbjudan om Grillmässan som går av stapeln i Kungsträdgården i Stockholm nu i helgen. Ett av inläggen på Facebooksidan är från någon som säljer ”Chunks”. Jag gör en sökning och finner att det handlar om träklossar och spån som används för rökning av fisk och kött.
Förädlad skog. Skärmdump från Grillhouse.se.
Det handlar om finfördelad ved som man förpackat i påsar och satt en snygg etikett på. Du kan få allt från al och björkved till ek, körsbär eller valnöt mm. De säljs som spån, ved, chips och plattor. Priset? 70-90 kronor per kilo för de dyraste produkterna (chips och spån).
Förädlad skog. Skärmdump från Americanstuff.se.
Så antingen väljer man att sälja sina träråvaror till massaindustrin för 30 öre/kg, eller så tar man sig omaket att torka och finfördela veden för att därefter sälja den för 90 kr/kg. Och det behöver inte vara valnöt, det går även bra med björk och al.
Visst, man behöver även packa den i påsar, administrera en hemsida, marknadsföra och distribuera veden på ett nytt sätt. Men om man får 300 gånger så mycket betalt, 90 kronor per kilo istället för 30 öre, så kanske det är värt mödan?
Man behöver ju framför allt inte sälja all sin ved på det här sättet. Man kan ju nöja sig med att göra chips av ett par buskar, gallrade på en eftermiddag, och ändå få in mer än man får när man anlitar en entreprenör för att gallra ett par hektar skog. 🙂
Visst, jämförelsen haltar på ett par punkter, framför allt så behöver man gallra sin skog för att den kvarvarande skogen skall utvecklas på ett bra sätt. Men min poäng kvarstår: Genom att förädla ”skräp” och leta produkter och kunder utanför de traditionella näringarna så kan man både skapa glädje, mening och god avkastning.
/Martin
Helt riktigt! Martin har träffat huvudet på skallen… Alltså skogsböndernas. För det är de som står i vägen för lönsamhet av den svenska skogen eller inte. I Sverige måste du äga åtskilliga hektar skog för att få lönsamhet medan skogsägare i resten av Europa får lönsamhet under en hektar. Varför är det så? Varför återfinns liknande problematik även mellan de svenska bönderna och andra länders? Och svenska vårdbolag. Och svensk livsmedelsförädling. Och svenska … Listan kan göras lång och varje punkt börjar med ”svenska”. För i Sverige måste det vara storskaligt för att vara lönsamt. Men det finns ett ganska bra gammalt franskt uttryck för detta. ”Det hjälper inte med än mer mat på bordet när du bara har en öppning där bak”. Fast å andra sidan – i våra moderna tider så tar vi fram metoder för att ta bort även det överflödet på annat sätt. Men frågan är om det är lönsammare att ha större omsättning med stora omkostnader än lägre med låga? Visar ett högt BNP verkligen att det går bra och att befolkningen har god ekonomi, är friska och är lyckliga? Eller är det egentligen tvärtom?
Här på landet fick man nöja sig med att rea ut paketerad björkved för 29kr kilot som ”utgående modell” för fyra-fem år sedan. 🙂
En sak som veden har gemensamt med oss är komplexa celler. Hmm, den övergången är helt klart forcerad för att följande inte ska bli helt OT! 🙂
Man har hittat en nära släkting till det som kan förklara utvecklingen från organismer med enkla celler till komplexa celler och därmed komplext liv som träd och oss, Lokiarchaeota.
http://www.bbc.com/news/science-environment-32610177
Länk till studien i artikeln samt nedan länk till Ettemalab.
http://www.ettemalab.org/
Plockade ut en bild ur artikeln i Nature med karta över var man hittat Lokiarchaeota strax söder om Svalbard.
http://s11.postimg.org/3z3ixc6yb/Lokiarchaeota_location.jpg
Följande är/blir ett problem för dem.
”Some people have made predictions about how often cells divide down there and they have come up with numbers like one division every 10 years. If you want to grow them in the lab, these are not timescales that are feasible.”
Problem är till för att lösas!