Category - Allmänt

I förra bloggen redovisades medeldatum för vårens ankomst enligt statistik för en längre period, vanligen 30 år. Men i verkligheten varierar vårens inträde olika för varje år.

Enligt SMHI anser man att våren kommit när man i vinterns slutskede fått 7 dagar i följd då dygnets medeltemperatur varit över noll grader.

Medeltemperaturen räknas fram med en särskild formel men har man en max- och mintermometer får man ett godtagbart mått genom att ta medelvärdet av dygnets högsta och lägsta temperatur.

Därför kan man själv ta reda på när den ”meteorologiska” våren börjar om man dagligen kollar upp det här värdet. I slutet av februari kom våren i år till sydvästra Skåne vilket var ungefär normalt enligt statistiken (se föregående blogg).

Nu skall vi snart se hur långt den  har kommit vid vårdagjämningen den 20 mars.

/John

Ja, nej och det beror på.

Det är rätt uppenbart att snön känns tyngre när det töar. Snön sjunker samman och får högre densitet. Detta inverkar dock inte på massan/tyngden.

Snön ändrar också konsistens, den ”klibbar” både i sig självt och på snöskyffeln när det blir en större andel våt snö*. Det gör att det kn kännas jobbigare att skotta den.

Men snön absorberar också fukt från luften. Det sker när när snöns temperatur är lägre än luftens daggpunktstemperatur**. Vattenånga från luften kondenserar på den, relativt sett, kalla snön. Detta gör att massan faktiskt ökar. Ju varmare luften är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Å andra sidan så rinner ju en del av snön bort i forma av vatten då det töar. Det minskar på den ”skottningsbara” snömängden.

Snön kan även övergå direkt till vattenånga, dvs avdunsta utan att först vara i flytande form. Det kallas för ”sublimering”.

Snöns temperaturprofil borde påverka smältningen. Det i sin tur borde inverka på helheten huruvida snön blir tyngre eller inte.

Vissa av dessa faktorer samverkar, andra motverkar att snön skulle bli tyngre. De kan ha olika inflytande under olika perioder i ”töa-processen”. Dvs frågan ”När?” är också relevant om man skall svara på om snön blir tyngre eller inte.

Ett specialfall borde vara när det regnar i samband med att det töar. Å ena sidan tillförs ju mer vatten, å andra sidan gör regnet att smältningen går fortare.

Så: Väger snön mer, mindre eller lika när det töar?
Det beror på. En sak är säker. Det blir tyngre. Men det kanske kompenseras av att man inte behöver fylla lika många skyfflar?

Vad säger ni läsare? Har vi missat någon väsentlig faktor? Finns det kanske ett givet svar på frågan om snön blir tyngre när det töar?

/Martin Hedberg

*läs mer om våt snö på: http://pohlman.klart.se/vad-ar-sno-2/

**Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. (I bland säger man bara Daggpunkt.) Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur, T, innan dagg/frost kondenseras.

Luftens Td är alltid lägre än luften T. Vanligtvis skiljer det 2-10 grader.
En låg Td betyder att luften innehåller lite vattenånga. En stor skillnad mellan T och Td betyder att luften är torr. Om T och Td är lika så är luften mättad, 100% luftfuktighet.

Snö är nederbörd som faller i form av iskristaller. Om iskristallerna är stora kallas de snöflingor.

Bildandet av snö börjar i moln med att vattenånga kondenserar i frusen form på en kondensationskärna. Det kan vara en partikel bestående av salt, damm, sandstoft, luftföroreningar eller en redan befintlig iskristall.

Det är inte ovanligt att det samtidigt finns både iskristaller och vattendroppar i molnet. Vatten kan förekomma i flytande form ner till 30-40 minusgrader i moln. När det förekommer både is och vattendroppar i molnet så växer iskristallerna snabbt på bekostnad av vattendropparna (Överkurs: Detta eftersom vattenångans mättningstryck är lägre över is än över vatten.)

Snöflingorna även genom att de häftar i varandra. När de blivit stora faller de sakta ner mot marken. Även om det är upp till 3-4 plusgrader så når de marken i form av snö. De smälter sakta i luften, men då vattnet avdunstar från ytan på dem så kyls samtidigt snöflingan.

Torr snö består av helt fruset vatten, utan något vatten i flytande form. Våt snö innehåller 3-6% vatten i kristallstrukturen och i hålrum mellan iskristallerna.

När snön väl har nått maken så packas den samman och blir mer kompakt. Det sker snabbare med våt snö än torr snö.

Smältning av snön på marken inträffar när temperaturen stiger över noll grader, antingen genom värmestrålning eller genom ledning (t.ex. i kontakt med mild luft). Om temperaturen växlar över och under noll grader så smälter och fryser ytskiktet varvid man får skare, ett lager med hård is över mjukare snö. Torr snö erbjuder bra isolering -många små djur lever hela vintern i gångar närmast marken under snötäcket.

Snöfall tillhör en del av de årstider som vi har här i Skandinavien. Många barn och vuxna tycker om att leka i snön. Om det kommer mer snö än man förväntat sig och planerat för så kan det ställa till med problem, t.ex för infrastruktur som tåg och bilar.

Om man smälter snö så får man flytande vatten. Flytande vatten rinner och kan frysa till is om temperaturen sjunker under noll grader. Det händer t.ex på hustak med dålig isolering samt i järnvägens växelsystem.

Vintern slutar genom att temperaturen håller sig varaktigt över noll grader. Då smälter snön. Det bildas såväl rännilar av vatten som vårfloder och översvämningar. De senare kan ställa till med problem om man inte är förberedd.

/Martin Hedberg