Author - Martin Hedberg

Januari-(o)väder 2

Ett av de värsta oväder som drabbats södra Sverige i svunnen tid var ”yrväderstisda´n” den 29 januari 1850.

Dagen började i Götaland och östra Svealand med milda sydvästvindar och lite lätt nederbörd. Folk begav sig ut till sina arbeten i skog och mark och bönderna for med häst och vagn in till städernas torghandel.

På den tiden fanns ingen vädertjänst och man visste inte att ett djupt lågtryck skulle passera österut över Svealand under dagen. När lågtrycket dragit förbi svepte iskalla, hårda nordvindar ner över Götaland och Svealand. I de östra delarna nådde vinden stormstyrka med tät snöyra. Temperaturen sjönk på några timmar till 10 minusgrader, vilket med vinden ger en kyleffekt ner mot 40 grader kallt.

Man sökte förtvivlat efter lä för vinden men ute på de öppna slätterna var man helt oskyddad och i snöstormen frös massor av folk och djur ihjäl. Man uppskattar att flera hundratals människor fick sätta livet till och den så kallade ”onda tisda´n” räknas som Sveriges svåraste naturkatastrof förr i tiden.

/John

ABC om väder

Det finns mycket att berätta om vädret och många begrepp att reda ut. Vi tänkte skriva ett litet abc på temat och hade tänkt oss ett upplägg med ett fenomen, begrepp eller personer med väderanknytning per bokstav.

Men redan på bokstaven A stöter vi på patrull. Skall vi skriva om Albedo, Adiabat, Advektion, Ana-fronter, Anticykloner, Arrhenius, Atlantisk oscillation, Atmosfären, Aurora borealis eller Azoriska högtrycket?

Men, tänker du, just bokstaven A kanske är infekterad av väderfenomen, hur ser det ut med tex B?

Jo, lite färre alternativ: Baroklin instabilitet, Barometer, Blockering eller Bora vind.

På C har vi: Chinook vind, Cumulus, Cirrus, Corioliskraft eller cykloner.

En del av de här orden och begreppen går bort då de kanske är lite för akademiska, men å andra sidan har säkert ni läsare förslag på ett par begrepp och ord till. Vi kan nog inte heller begränsa oss till endast ett ord per bokstav.

Vad skulle Du vilja att vi skrev om? Vi börjar med ord och fenomen på A, B och C! Tyck till om orden ovan och/eller kom med förslag på andra ord och begrepp så skriver vi!

/Martin Hedberg

Martin Hedberg här på klart.se

Ni har sett namnet den senaste tiden i mina bloggar och kommentarer. Ni kanske också har hört Martin Hedberg i radio eller sett honom i TV, där han tidigare ingick i den grupp av meteorologer som presenterar vädret i Sveriges Televisions nyhetsprogram.

Vi har varit kolleger och jobbat ihop i många år. Dels på Rapport och dels som föreläsare om klimatförändringen där vi för några år sedan reste runt i hela landet och höll föredrag.

Martin kommer att bistå mig med bloggar och svar på kommentarer här på klart.se. Jag är tacksam över att få arbeta med Martin och ni läsare kommer att få fler infallsvinklar på allt som rör väder.

Hälsningar
John

Januari-(o)väder del 1

Det är ingen tillfällighet att 2000-talets två stora oväder Gudrun och Per inträffar i januari. Kampen mellan milda och kalla luftmassor är just i januari ofta häftig vilket resulterar i dramatiska väderutvecklingar.

Förutom kraftiga vindar med storm eller orkan inträffar ymniga snöfall med trafikkaos och elavbrott och underkyld nederbörd ger förrädisk blixthalka. Snabba och stora temperaturväxlingar från smällkallt till nollgradigt eller tvärtom är inget ovanligt. Under vissa förhållanden är också risken stor för snöskred i fjällen. Ett titt bakåt i väderannalerna ger mycket läsning om januarioväder nästan vart och vartannat år.

Slutligen några kalla fakta. Lägsta temperatur är 49 minusgrader i Vuoggajålme på nyårsdagen 1951. I Svealand är Grundforsen kallast med 46 minusgrader på nyårsdagen 1979 och samma kyla hade Särna den 3 januari 1941.

I Götaland har Småland de lägsta värdena med Lommaryd som hade minus 38,5 grader den 13 och 14 januari 1918 och den 26 och 27 januari 1942 hade flera andra orter minus 38,0 grader.

De högsta januaritemperaturerna ligger runt 12 plusgrader t ex Allgunnen 1973 och Hudiksvall 1992. Lika milt hade Gladhammar och Norrköping bara för tre år sedan.

Låt mig också nämna att Stockholms observatorium, där man gjort mätningar sedan 1756, som lägst haft 32 minusgrader från den 20 januari 1814. Den vintern hade man för övrigt också kallt i England med frostmarknad på den då frusna Themsen.

/John

Från plus till minusgrader i Lapplandsfjällen

Vi skrev i helgen om det snabba omslaget i väder i Hemavan och att Kvikkjokk hade plusgrader.

Det är fortfarande plusgrader på många platser i fjällen, i synnerhet i norr. Hemavan har haft en till två plusgrader och Kvikkjokk tre till fem plusgrader sedan i söndags.

Men idag (tisdag) eftermiddag/kväll väntar vi ett omslag till minusgrader i samband med att ögtrycket förstärks och vindarna avtar något i Lapplandsfjällen.

/Martin Hedberg

Temperaturen steg med 30 grader i Hemavan

Hur har ni läsare upplevt det skiftande vädret  de senaste dagarna?

Vädret har varit mycket skiftande de senaste dagarna. Här nedan får ni en bakgrund till vädret vid Hemavans flygplats. Vi efterfrågar nu ögonvittnesskildringar från er som varit på plats där eller har upplevt andra snabba förändringar de senaste dagarna.

Bakgrund:
Måndag den 4 januari hade man omkring -13 grader vid Hemavans flygplats.

Natten till tisdagen blev det vindstilla och temperaturen sjönk kraftigt. Tisdag morgon så hade man -31,1 grader, på kvällen sjönk det till -36.

Sedan följde två dagar, onsdag 6 och torsdag 7 januari, med klart väder och enstaka iskristaller i den vindstilla luften. Under dessa två dagar så pendlade temperaturen mellan -35 och -40 grader. Media rapporterade att säsongens köldrekord sattes av Hemavans flygplats bägge dessa nätter (-38,8 respektive -40,8 grader).

Luftens daggpunktstemperatur, Td, var under dessa två dygn under -40 grader. På torsdagen kl 07 var Td -45,1 vilket även det torde rendera en plats i rekordböckerna.

(Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur innan dagg/frost kondenseras. En låg Td betyder att luften innehåller mycket lite vattenånga. En stor skillnad mellan temperatur och Td betyder att luften är torr.)

Nåväl, natten till fredagen fortsatte det att vara riktigt kallt med temperaturen kring -35.

Men på fredagen skedde ett luftombyte. På ett par timmar steg temperaturen med omkring 30 grader! Även daggpunktstemperaturen, Td, steg kraftigt. Klockan 19 var temperaturen -6,1 grader!

I samband med luftombytet började det blåsa lätt (ett luftombyte förutsätter lite vind 😉 Men luftombytet kom främst från ovan. Det började snöa lätt och luften blandades om vertikalt, en inversion bröts upp efter att mildare luft på höjd blåst in med västliga vindar.

Om lördagen rapporterade Hemavans flygplats temperaturen på mellan -1 och -5 grader, lätt snöfall och svaga vindar. Inom ett dygn gick man från mycket kallt väder till för årstiden mycket milt väder.

Det kan vara såväl påfrestande som vackert med frostpåläggning på kalla ytor (en konsekvens av att föremålens temperatur fortfarande är avsevärt lägre än daggpunktstemperaturen).

Exemplet ovan visar att vädret kan vara mycket skiftande i kuperad terräng vintertid, men givetvis även på andra platser.

Hur har ni läsare upplevt den gångna veckans vädervariationer? I Hemavan eller på andra platser?

/Martin Hedberg

Tillägg söndag 10 jan: Klockan 09 hade Hemavans flygplats +1,0 grad(!), nordlig vind på 3 m/s och lätt snöfall/regn.

Kvikkjokk i norra Lappland hade +4,5 grader.

Västliga vindar bryter upp inversionen i norra Sverige som bildats av högtrycket. Mild Atlantluft ersätter den arktiska kylan.

Är ni beredda på strömavbrott?

Just nu är efterfrågan på el så stor att energibolagen får koppla in fler energikällor och elpriset stiger. Svenska kraftnät har satt in produktionsreserver. Priset stiger då den sista inmatade kWh sätter priset på hela tillgången (vilket påverkar de som har rörligt pris).

Men inte nog med att priset på energi är högt, riskerna har även ökat för strömavbrott. Är du beredd på det?

-Hur har ni förberett er inför ett eventuellt strömavbrott?
-Hur kan man hjälpa andra som inte är förberedda?

/John och Martin

Vad känner ni fem år efter Gudrun?

Natten mellan den 8 och 9 januari 2005 förändrade stormen Gudrun Sverige. Många fick sina livsverk förstörda.

I media debatterades samhällets sårbarhet, beredskapen inför svåra situationer, vårt elberoende och olika aktörers ansvar. Många blev personligt djupt berörda av både av stormen och av dess efterspel.

Alla har vi har sett bilder på stormfälld skog, men de bilderna visar inte känslorna hos människorna. Många som inte blev direkt berörda har bara vaga minnen. Andra tänker på stormen varje dag.

-Hur upplevde ni situationerna?
-Blev det som ni befarade?
-Hur har ni levt med, och hanterat följderna, dessa fem år?
-Har stormen förändrat er?
-Har er syn på omvärlden förändrats?
-Vad gör ni i kväll?

Skriv till oss och berätta. Jag och kollegan Martin Hedberg hoppas att ni kan lära oss och Klart:s läsare om vad ni minns och känner.

/John och Martin

Hur reagerar ni på kylan?

Högtrycket ligger kvar över Skandinavien. Det gör att förutsättningarna för kallt vinterväder består ett par dagar.

Hur reagerar ni på kylan hittills?

Hur ser er vardag ut när det är kallt? Vad gör ni annorlunda?

Vad önskar ni att andra gjorde annorlunda?

Skriv till oss och berätta! Jag och min kollega Martin Hedberg kommer att arbeta med dessa frågor. Vi vill att ni delar med er av era erfarenheter.

Kyla i högtryck

Högtrycket över Sverige ger oss rekordkyla.

I natt noterades från Norra Norrland Hemavans Flygplats -38,8 grader och Gielas -38,7.
I Svealand hade Grundforsen -36,4 och Idre-Storbo -35,7. Även i Götaland var det kallt, t.ex. hade Simonstorp -19,7. Värt att notera är att landets högsta temperaturer inte var mer  än +1,2 grader (Utklippan).

Förra vintersäsongen inträffade det lite märkliga (i alla fall för vissa ekosystem och kalenderbitare) att områden i sydligaste Sverige inte hade vinter alls. Temperaturen var aldrig ”varaktigt under noll grader”, vilket är kravet för att det skall betraktas som vinter. Det gjorde att man då gick från höst direkt till vår. Det är inte fallet denna säsong.

Vi har nu en ordentlig vinter i hela landet.