Archive - 2012

Högtryck och solstormar

Högtrycket med centrum över Ryssland ligger kvar.

Det är tillräckligt stort för att ge oss i Sverige högtrycksdominerat vinterväder. Det betyder:

– mest svaga vindar, i den här situationen nordliga,
– lokala snöbyar, främst i Östersjölandskapen och längs med Norrlandskusten,
– fortsatta temperaturer under noll grader.

Med lite tur så kommer högtrycket att ge klart väder. Det ger dig möjlighet att se norrskenet som troligen kommer att vara synligt inte bara i norra Sverige.

Solen har haft en medelstor solstorm och den kommer att beröra oss kommande dagar.

Nedanstående bild tagen av NASA visar en utkastning av UV-strålning.

Bild från NASA (23 januari 03.59 UTC) via spaceweather.com

Solstormen ger inte bara vackra norrsken, det kan även skapa störningar i elektronisk utrustning, digital kommunikation mm.

Att det skulle kunna uppstå problem i vår digitala värld gör det lätt att mer eller mindre automatiskt skylla minsta avvikelse på solstormen. Klockan på min mobil gick fel i morse och en digital termometer hade skiftat till Fahrenheit istället för Celsius. Det skulle kunna vara barnen som varit framme. Eller solstormen. Det första låter mest troligt, det senare mer fascinerande.

Nåväl, när hela system drabbas så är det troligen inte sexåringar som varit i farten. Kommande dagar får vi se hur sårbart och robust det moderna samhället är för en solstorm. Solstormen är graderad till en 3:a på en 5-gradig skala.

Jag hoppas och förväntar mig att det finns folk som har gjort sårbarhetsanalyser. Om de har gjort sina läxor så märker vi inte mycket av solstormen. Eller så har vi bara tur. Det kan också vara så att analytikerna har gjort sin läxa men att vi har otur.

Jag har ett mekanisk armbandsur. Det drar sig ett par sekunder per vecka. Plötsligt känns det mycket mer tillförlitligt än ack så precisa digitala klockor som antingen går helt rätt. Eller helt fel.

/Martin

Snart vinter i hela landet?

Nu blir det sakta lite kallare.

Lågtrycket (som gav snö i Götaland och södra Svealand under lördagen) håller på att fyllas ut.

Ett högtryck växer sig starkare och präglar vädret de första dagarna kommande vecka. Det kan förekomma lite lättare snöfall, men överlag blir det uppehåll och svaga vindar från måndag.

Undantaget gäller Östersjölandskapen och då främst Gotland. Östersjön är fortfarande öppen och när det blir lite kallare så bildas snöbyar. Det sker genom konvektion då havet värmer luften. Den (relativt sett) varma luften stiger och bildar stackmoln. Om/när stackmolnet är tillräckligt mäktigt (högt) så faller det ut snö.

Att det blir kallare kommande dagar betyder även att vintern kommer att krypa söderut. (Definition av årstider: se här) Det är till och med möjligt att det faktiskt blir vinter så långt söderut som i Skåne kommande vecka!

/Martin

10-15 cm snö i söder

Ymnigt snöfall över västra Götaland.

Nu under lördagsmorgon och förmiddag drar ett område med ymnigt snöfall in över de västra delarna av Götaland. Lokalt väntas upp till 15 cm snö under dagen.

Till viss del, främst i Halland, Skåne och Blekinge,  kommer det att komma som blötsnö.

Detta, såväl snö som blötsnö, kommer givetvis att kunna ställa till med en hel del problem. SMHI har utfärdat varningar som ni kan följa här på sajten.

Till detta skall vi lägga att det blir blåsigt med kulingvindar längs med Västkusten och sydvästra Östersjön.

/Martin

Därför är vintern mild

Kommer det att bli vinter i år?

Låt mig först poängtera att det ÄR vinter i mer än halva landet, Norrland och nordvästra Svealand. Och att det enligt definitionen har blivit vinter i mer än så, typ resten av Svealand och en del av nordöstra Götaland.

Dessutom har det varit flera dagar med vintertemperaturen i resten av Götaland.

Men vintern kom sent till Norrland/Svealand och den har varit såväl mildare som blåsigare än den brukar. Ja i alla falla om man ser till den perioden vi brukar mäta vädret emot, 1961-1990. Vintern är också mildare än var den var de två senaste säsongerna.

Men vintern är inte helt konstig om man ser den i perspektiv av att klimatet förändras. Då är den mer lik de vintrar man kan vänta sig just nu. Den är dessutom kallare än vad vintrarna kommer att bli i framtiden.

Oj, nu känner jag hur det laddas upp i stugorna: “Kan du inte med precision säga något om vädret om två veckor så kan du inget veta om vädret  flera år fram i tiden!”.

Men si det kan man. Det är nämligen skillnad på klimat och väder. Jag har ingen aning om det skall regna eller snöa på en viss plats på nyårsnatten vare sig nästa år eller om trettio år. Men jag vet att sannolikheten för regn kommer att öka i framtiden.

Saken är den att planeten Jorden absorberar energi just nu. Vi (och så har det varit så länge planeten funnits) får energi från solen, främst synligt ljus, och vi strålar ut energi i rymden, främst i form av värmestrålning. Om vi tar emot mer än vi strålar ut så blir planeten netto varmare. Om vi strålar ut mer än vi tagit emot så blir det kallare.

Hur mycket vi tar emot respektive strålar ut beror på en mängd faktorer, såväl astronomiska som relaterade till ekosystem, kontinentalplattor, havsströmmar, väder, vulkanutbrott, moln, växthusgaser mm. Om någon av dessa förändras så förändras strålningsbalansen. Och förändringar har skett. Och de fortsätter att öka.

Eftersom planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi per tidsenhet som vi tar emot så ackumuleras energi på planeten. Energi kan ta sig lite olika uttryck: Värme-, rörelse.-, lägesenergi, kemisk energi eller nukleär energi. Energi kan inte förstöras, den försvinner inte. Däremot kan (kommer) den vandra från en form till en annan.

Eftersom planeten Jorden netto ackumulerar energi så kommer det att märkas på ett eller flera sätt i klimatsystemet. Bland annat i form av att det blir varmare. Men en annan tydlig effekt är att det “hydrologiska kretsloppet” blir intensivare. Dvs det blir kraftigare avdunstning på en del platser/tidpunkter och det blir intensivare regn/snöfall på andra platser/tidpunkter.

Det är inte helt orimligt att tänka sig att globala klimatförändringar skulle beröra även Sverige. Om planetens Jordens medeltemperatur och hydrologiska kretslopp förändras, varför skulle just Sverige stå utanför det? För att vi säger oss vara neutrala?

Det är inte förvånande att det är en mild vinter. Men vädret varierar fortfarande kring detta medelvärde. Dvs det kan/kommer fortfarande att bli en del kalla vinterdagar, även i sydsverige. Men sannolikheten för de kalla dagarna har minskat, och minskar ytterligare kommande år.

Därtill har regionala effekter stor inverkan på vintervädret här i Skandinavien. Det gör en stor skillnad om vi har blockerande högtryck/ostliga vindar eller om vi har vandrande lågtryck/västliga vindar. De senaste månaderna har det varit lågtryck och västliga vindar som fört in mild och fuktig luft. Det har givit oss såväl höga temperaturen som nederbörd och vindar.

Nåväl, kommande dagar ser det i alla fall ut att bli lite kallare i Sverige. Det betyder varken att den globala uppvärmningen har upphört eller att den bytt riktning. Det kan vara kallt ett par dagar, och trots detta kommer hela vintern visa sig bli mildare än normalt.

Återstår hur långt söderut vintern kommer i år. Klart är i alla fall att det redan varit en mild vinter hittills. Mycket tyder på att det kommer att vara en fortsatt mild vinter.

/Martin

Omslag i vädret onsdag-torsdag

Onsdag kväll kommer ett område med snö och regn in över Sverige.

Det börjar i väster och drar österut över landet.

Från Dalarna och norrut kommer det att vara minusgrader. I och för sig inte många, men i alla fall ett par, och nederbörden kommer i form av snö.

Söder om Dalarna kommer temperaturen att vara noll eller ett par plusgrader. Det betyder inte att det blir regn med automatik men snön kommer i alla fall att vara blöt. Natten till torsdagen torde i alla fall västra och södra Götaland få något som mest upplevs som regn.

Under sena torsdagen och fredagen sjunker temperaturen åter något. Det kan givetvis skapa en del problem med halk i södra Sverige.

Vill man se det glatt så kan man hoppas att det återskapar bra skridskoisar, det lär väl i alla fall inte blir tal om skidåkning på ett tag i Götaland och södra Svealand. Tänk om det inte ligger hård snö på isarna och att kunde bli tillräckligt kallt, tillräckligt länge för att skapa trygga isar? Nej det blir väl inte på många platser, men det vore trevligt om det skedde på en några platser i alla fall. 🙂

/Martin

Högtryck, sedan kallare?

(Uppdaterad)

Sakta drar regn/snöområdet över östra Svealand och Östersjön vidare söderut. Ett högtryck med centrum över Centraleuropa kommer allt mer att prägla vädret i Skandinavien. Det ger mest svara vindar och inte så händelserikt väder kommande dagar.

Så här års kan temperaturen sjunka rätt så dramatiserat i samband med klart väder och svaga vindar. Men det ser ut som molnen trots allt kommer att vara ganska omfattande. Det gör att det inte blir så stora variationer i temperaturerna.

Men natten till torsdag kommer nästa front och nederbördsområde in västerifrån. Det handlar troligen till största delen om snö, men i sydligaste Sverige blir det troligen regn. Det som gör denna front lite extra intressant är att det ser ut att utvecklas ett lågtryck på den under torsdagen.

Lågtrycket fördjupas efter att fronten passerat fjällkedjan. Återstår att se hur utvecklingen av lågtrycket blir. Små, små skillnader i den initiala utvecklingen och i förspelet till utvecklingen kan ge stora utslag i hur vädret utvecklas under fredag och kommande helg.

Som det ser ut idag så kommer temperaturen att sjunka något från och med fredag.

/Martin

Att cykla eller inte cykla?

Det är för närvarande ett par plusgrader på platser som det inte brukar vara det så här års. Lapplandsfjällen till exempel. Överhuvudtaget var det under söndagen relativt likartade temperaturer i landet -undantaget ett rätt stort område i Norrbotten.

Norrbotten var det överlag omkring -10. Men resten av landet, inklusive fjällkedjan, hade nollgradigt, från två-tre minusgrader till två plusgrader.

Men det har varit kallare och det finns gott om snö. I alla fall i Norrland och nordvästra Svealand.

På detta skall vi nu lägga uppluckrade nederbördsområden, regn och snö, som driver in med västliga vindar.

Det ger goda förutsättningar för något dåligt. Jo, här lägger jag till med en värdering. Det är sällan det är bra med regn på ytor som håller minusgrader. Det fryser på och blir kompakt is. Det behöver inte vara tjockt med is, det är översta ytan som är hal.

Även om det inte regnar så kan det bli ishalka. Det är fukten i luften som kondenserar ner direkt på de kall ytorna.

På många platser, främst från Södermanland till Dalafjällen till Västerbottens läns kustland, är det därför utfärdat en klass-1 varning för isbeläggning som till följd av underkylt regn. Varningen gäller främst under måndagsmorgonen.

Jag hade tänkt cykla, men har inte monterat på dubbdäcken än. Det är just bara i dessa tillfällen som man verkligen behöver dubbar (och jag pratar om ståldubbar) på cykeln. Får se hur allvarligt det blir med ishalkan i morgon bitti. 🙂

/Martin

PS. Får man cykla med dubbdäck på Hornsgatan i Stockholm? DS.

Kampen mellan högt och lågt

Just nu pågår en liten kamp mellan två stora tryck. Ett högtryck i väster och ett lågtryck i öster. Kampen går ut på att vinna eller förlora terräng. I skiljelinjen blåser det.

Och att det blåser det märker många just nu. Nordliga vindar sveper ner över landet. Det har bildats snöbyar och temperaturen sjunker. Nåja, det blir i alla fall lite kallare sett till temperaturen man mäter. Men det känns mycket kallare till följd av vindarna.

Nåväl, högtrycket i väster växer in över landet. Det gör att bandet med de kraftiga vindarna följer med lågtrycket som även det rör sig österut. Under lördagen är det relativt torr luft som täcker landet. Vindarna kommer att ha avtagit markant i väster, men fortfarande kommer det att vara blåsigt i öster, i synnerhet över Östersjön och till viss del längs med Norrlandskusten.

Trevlig helg,

/Martin

Lagrangepunkter och corioliseffekten

Lagrangepunkter

Här blandar vi både stort och smått. Följ med på en lite avancerad, men ändå inte helt obegriplig resa i tyngdlöshet, högt ovanför Jorden. Och för den som undrar om man verkligen har någon nytta av att förstå corioliseffekten, eller ens veta om att den finns så svarar Anders: ”-Gör jag bättre prognoser om jag förstår corioliskraften?

Svaret är detsamma som om du är fotbollskommentator. Att du förstår off-side regeln innebär inte automatiskt att du vet vad som ska hända om 5 sekunder, men det gör dig i stånd att förstå vad som utspelar sig på plan.” /Martin

Av Anders Persson: Svar till Solvid som skrev bl,a.:”Kanske kan vi då även utvidga Coriolis-krafterna till makrokosmos?” …Ja, corioliseffekterna återkommer i olika skepnader om och om igen. Till varje planet i solsystemet finns det fem s.k. Lagrangepunkter (L1,L2, L3, L4 och L5). Ett objekt placerat där följer med jorden i dess bana på ett fixt avstånd.

L1 och L2 ligger strax utanför och innanför jorden på en linje från solen. L3 ligger i jordbanan bakom solen, så den kan inte ses. Dessa tre lagrangepunkter är instabila vilket innebär att det objekt man placerar där, t.ex.en satellit (som man gjort i L1 och/eller L2) tenderar att glida bort och måste varannan vecka “knuffas” tillbaka på plats.

Att L3 är instabil bevisar att någon s.k.”Planeten X” bakom solen, där alla flygande tefat skulle ha sin hemort, inte kan existera.

L4 och L5 ligger också i planetbanan men 60 grader före och efter planeten. Dessa punkter är stabila, dvs. varje objekt som hamnar där har svårt att ta sig därifrån. Jupiters L4 och L5 är därför samlingsplatsen för 100-tals små asterioder, “Grekerna” framför Jupiter, “Trojanerna” bakom.

Nyligen har man hittat en 300 m stor asteriod som ligger i en av jordens lagrangepunkter. Den heter 2010TK7 och ligger 60 grader före jorden, dvs den är en “grekisk” asteroid (L4), jagad av “trojaner” som ännu återstår att upptäcka.

Bildtext: En asteroid i lagrangepunkterna L4 (grekerna) och L5 (trojanerna). De ligger 60 grader före och efter Jupiter. Asteroiden hålls på plats av en corioliseffekt som beror på ett samspel mellan två dragningskrafter (solens och Jupiters, röda pilar) samt asteriodens egen centrifugalkraft (blå pil).

Det som gör att detta hör hemma på Martins vädersajt är att den mekanism som håller fast asteroiderna vid L4 och L5 är corioliseffekten. Nej, det är inget skämt. Böcker om celest mekanik på typiskt 600 sidor brukar ägna 15-20 sidor åt att reda ut bara detta.Men ni som läst om corioliskraften nyligen på dessa sidor ska få en snabbförklaring:

Som ni vet handlar corioliskraften på jorden om balansen, eller obalansen, mellan två krafter: jordens dragningskraft (gravitationen) och centrifugalkraften av dess dagliga rotation. I lagrangepunkterna L4 och L5 handlar det om balansen eller obalansen mellan tre liknande krafter, dragningskrafterna från solen och Jupiter samt centrifugalkraften av asteroidens rotation runt solen.

Corioliseffekten skapar alltså förutsättningar för stabila och instabila jämviktslägen i mellan planeterna i vårt solsystem. Det är inte bara fascinerande att förstå fysiken med vilken man kan beskriva skeende och företeelser i världen. Det är mycket fascinerande att se att, och hur, samma fysikaliska lagar kan tillämpas inom vitt skilda områden.

Corioliseffekten fyller samma funktion i Largrangepunkterna L4 och L5 som den gör i atmosfären, dvs att “hålla fast” föremål/luftpaket, göra det svårt för dem att röra sig fritt genom att, när de rör sig, söka få dem att återvända till utgångspunkten. Detta är avgörande för att förstå den allmänna cirkulationen. Jag återkommer.(!) / Anders Persson

PS: Man går aldrig säker för corioliseffekten. Strax före jul 1914 drabbade brittiska flottstyrkor samman med tyska utanför Falklandsöarna i södra Atlanten. Artilleristerna hade i över 80 år haft klart för sig att långskjutande kanoner måste ställas in också med hänsyn till corioliseffekten (och inte bara vind och lufttemperatur). Men eftersom britterna just hade anlänt från sina hemmabaser gällde deras korrektioner på norra halvklotet där corioliseffekten viker av artilleripjäserna till höger i stället för till vänster. Det var på vippen att tyskarna vann den bataljen, men britterna upptäckt sitt misstag precis i tid. DS.

Onsdag

Idag onsdag kommer en svag högtrycksrygg att skapa en stor lucka i molntäcket som driver förbi Skandinavien i de västliga vindarna. Det blir klart väder på många platser under en stor del av dagen, dock inte alla platser eller hela tiden.

Temperaturen sjunker något under kvällen och det blir nollgradigt även i Svealand och de inre delarna av Götaland. Det kommer att skapa halka när de våta vägbanorna fryser.

En del snöbyar driver in över Jämtlands- och Lapplandsfjällen. Men annars är det morgondagen, torsdag som bjuder på nederbörd. Då i Götaland och i Svealand och i form av regn och blötsnö/snö. Fortfarande kommer det att vara snöbyar i västra Norrland.

/Martin