Archive - april 2011

Valborgsvädret

Av Martin Hedberg

Högtryck över Nordnorge och lågtryck över Medelhavet. Regn på många platser i Europa, men bara lättare stänk i Skandinavien.

Här hemma får vi klart väder eller växlande molnighet. Det kan som sagt var komma lite lättare regn, störst sannolikhet i Norrbotten, men för Sverige som helhet kommer det att vara övervägande uppehållsväder.

Vindar? Det drar lite från nordost, men det handlar om svaga till måttliga vindar. Kall pålandsvind längs med norrlandskusten.

Temperaturer? På dagen omkring eller strax över 15 grader i Götaland och Svealand, 5-10 i fjällkedjan och omkring 10 i Norrland öster om fjällkedjan. På kvällen betydligt svalare.

Värt att tänka på vid Valborgsfirande är att risken för bränder är stor. Detta då nederbörden lyst med sin frånvaro en längre tid. Ta det försiktigt och beakta brandmyndigheters föreskrifter.

/Martin

Mt Everest, väder och människor

Av Martin Hedberg

Jag fick just ett samtal från baslägret på Mt Everest. Det gäller prognoser till en expedition som inom någon vecka skall göra ett försök att nå toppen på världens högsta berg.

Just nu befinner sig expeditionen på 5000 meters höjd, på sydsidan av berget, i Nepal.

Vädret i alpin miljö är inte bara extremt med låga temperaturer, kraftig solstrålning och höga vindhastigheter. Det skiftar även mycket snabbt från ett tillfälle till nästa

Mt Everest från söder. Wikipedia/ Kerem Barut

Därtill befinner sig klättrarna i en, för oss människor, lite ogästvänlig miljö. Förutom vädrets direkta inverkan så är det som bekant lågt lufttryck och låg absolut luftfuktighet. Det låga lufttrycket gör att kroppen får svårt att syresätta blodet (syrets partialtryck är lågt och det krävs ett visst övertryck för att kroppen skall kunna ta emot det). Den låga luftfuktigheten gör att man torkar ut kroppen, i synnerhet om man måste andas mycket (för att få i sig syre).

För att motverka uttorkningen så måste man dricka mycket, men det är förstås lite knepigt när naturens vatten är fruset (snö och is) och man antingen måste stanna och smälta det eller bära med sig vatten i flytande form.

Och sedan var det det där med vädret. Även det är mycket mer knepigt i aplin miljö. Dels finns det inte så mycket mätstationer man kan kalibrera sina prognosmodeller eller verifiera sina prognoser mot, dels ställer själva topografin till det.

Luftens strömning blir mycket komplicerad och beror förutom markens utformning på stabiliteten i luften. Om luften är stabilt skiktad så strömmar luften hellre runt bergen, om det är labilt skiktat så kan luften röra sig över bergen. Och i lovart av varje objekt bildas det rotorer på olika sätt beroende på hur det strömmar.

Saker ställs på sin spets i alpin miljö.

/Martin

PS. Nu kanske någon blir besviken över att jag inte presenterar prognoserna här i bloggen. Detta är en krönika över varför den alpina miljön är lite besvärlig för oss människor. Och att det är bra att ha koll på vädret. DS

Angrip problemen vid källan

Detta är en kopia av en krönika som jag skrivit för Hagainitiativet.

De senaste åren har miljöproblemen åkt jojo i medias bevakning. Den vetenskapliga närvaron har stadigt ökat. Så även insikten, hos insatta, om allvaret i situationen.

Människan trycker på gaspedalen och rycker i ratten när vi nu accelererar på en allt smalare väg. Hopp ställs till att mekanikerna skall trimma såväl motor som förbättra aerodynamik och vägegenskaper. Samtidigt börjar allt fler i baksätet att vakna och ha åsikter om vad som sker där fram.

Det råder ingen brist på vare sig vetenskapligt underlag eller politiska deklarationer. De stora bristen ligger i uppfyllande av dessa deklarationer samt i att anpassa politiken efter den fysiska verkligheten. Inget av detta är särskilt enkelt. Detta inte minst för att den breda allmänheten och de flesta beslutsfattare saknar såväl helhetsbild som detaljkunskap inom naturvetenskapen.

Jag har vid flera tillfällen frågat politiker och andra beslutsfattare vad vi måste göra: det naturvetenskapligt nödvändiga eller det politiskt möjliga. Ofta får jag en frågande blick tillbaka. Jag anar att det under dessa sekunder sjunker in hos dem att det kanske är en diskrepans mellan ”naturvetenskapligt nödvändigt” och ”politiskt möjligt”.

Forskare och rådgivare har genom alla år varnat för annalkande problem. I vissa fall har man därtill givit ultimatum: ”Vi har tio år på oss”. I vissa fall har beslutsfattare hörsammat varningarna och vidtagit relevanta åtgärder, i vissa fall har man skjutit problemen framför sig eller ignorerat dem.

Den kvarstående bilden är att det alltid finns lite tid kvar. Vi alltid kan skjuta problem framför oss. Tills det faktiskt är för sent. Men då kan vi å andra sidan inte göra något åt det längre. Katastrofer undviks och de inträffar, både i stort och i smått, det finns det många exempel på. Men vi gråter inte över spilld mjölk, vi häller upp lite mer. Så länge det går.

Många lösningar haltar när vi ser vår värld i ofullkomliga modeller och metaforer. T.ex. när man jämför klimatförändringar med att köra bil eller katastrofer med spilld mjölk. Men samtidigt behövs modeller och metaforer för att vi skall förstå vår roll och handlingsutrymme. Såväl komplexa som enkla modeller har sina för- och nackdelar.

Så är det till exempel med modellen av att klimatförändringarna orsakas av skorstenar och avgasrör. Förvisso är utsläpp av koldioxid den enskilt största orsaken till antropogen påverkan på klimatet, men kommer vi att undvika ”allvarlig påverkan på klimatsystemet” (UNFCCC) genom att försöka täppa till alla skorstenar och avgasrör? Det är att gå över ån efter vatten.

Bert Bolin sade redan 1974 att: ”Det finns betydligt mer fossila bränslen på jorden än vad som kommer att kunna användas med hänsyn till klimatpåverkan.” Det är insiktsfullt och mycket vackert i sin enkelhet. Det gäller givetvis fortfarande.

Jag ställer mig frågan: ”Leder våra klimatåtgärder till att fossilt kol blir kvar i marken, och träden kvar på marken, i en sådan utsträckning att vi uppnår våra mål?” Svaret är: Kanske. Men definitivt inte om vi kör framåt genom att bara titta ut genom sidorutan eller se avgasröret som problemet. Våra lösningar får vidare inte skapa andra oacceptabla problem.

Om vi verkligen vill ha en chans att uppnå de målsättningar vi deklarerat i nationella och internationella avtal så måste en väsentlig del av det fossila kolet vara kvar i marken, tillika måste en väsentlig del av träden vara kvar på marken, även om det är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt att bryta dem. Och hur skall våra samhällen se ut då och framför allt: hur skall de se ut fram till dess?

Det är den verkligheten vi behöver förbereda oss på, parallellt med pågående klimatförändringar samt konsekvenser bland annat inom energi, livsmedel, samhälle, ekonomi och geopolitik. -Vilket också gör att vi tvingas förändra våra samhällen.

Det politiskt möjliga är föränderligt, men här saknar världen ännu ledarskap. Pudelns kärna är att finna och navigera det politiskt nödvändiga inom det naturvetenskapligt möjliga*. Vi kan förhandla med varandra, men inte med naturen.

/Martin Hedberg

* notera att detta inte är samma formulering som i frågeställningen början av texten.

Divergerande modeller

Av Martin Hedberg

Modellerna divergerar, dvs olika modeller ger olika svar på hur vädret kommande dagar skall utveckla sig.

En del visar på fortsatt högtrycksdominerat väder, dvs torrt och soligt kommande vecka. Andra beräknar att högtrycket skall brytas ner omkring den 1 maj. Samt att det därefter kommer en period (2-5 maj) med ostadigt väder, dvs moln, regn och temperaturer strax under det för årstiden normala.

Hur som helst så har det varit soligt, varmt och torrt en längre tid nu. Det är på sin plats med lite regn, både för växterna som gror och för att minska riskerna för bränder.

/Martin

Varm även under måndagen, med sedan…

Av Martin Hedberg

Vi brukar inte ta oss friheten att bedöma vad som är bra eller dåligt väder, annat än i vissa solklara fall, men jag gör ett undantag idag. De allra flesta, dock inte alla, uppskattar än så länge att våren kommit på bred front.

På många platser i Götaland och södra Svealand har den gjort det med sådant besked att det redan blivit sommar. För att det skall bli sommar krävs att det först varit vår och att det därefter varit en i fem dygn sammanhängande dygnsmedeltemperatur över 10 grader. Det har alltså redan skett (ca två till tre veckor tidigare än normalt).

Varmt även under måndagen alltså. Men under tisdagen så förändras högtrycket. Det försvagas och återuppstår, men sydväst om oss (med centrum ungefär över Storbritannien). Det gör dels att det under en kortare period blir en del nederbörd, dels att det efterhand strömmar ner svalare luft med nordvästliga vindar (luften roterar medurs kring högtryck här på norra halvklotet).

Hur mycket kyla blir det då? Nej, inte särskilt mycket eller långvarigt. Redan innan nästa helg är det åter över normal temperatur.

/Martin

Sol och värme hela helgen

Av Martin Hedberg

Ett högtryck belägrar norra och ostra Europa. Det gör att hela påskhelgen till största delen domineras av klart väder med mycket sol, mest uppehåll, svaga vindar och för årstiden höga temperaturer.

I alla fall dagtid.

Om nätterna är det istället rätt låga temperaturer och en halvt belyst måne.

/Martin

Fästingar och förnekelse

Av Martin Hedberg

Nu har fästingsäsongen börjat. I alla fall i södra Sverige.

Vi bor en bit utanför Stockholm. Det är inte ens en vecka sedan den sista snöhögen töade bort från gräsmattan. Och jag tog just bort en fästing från vår femårige sons rygg.

Vår son hävdade i och för sig, med eftertryck, att det inte var en fästing. ”För jag har sett det.” För mig var det dock uppenbart att det var en fästing och att hans reaktion var ett utslag av förnekelse. Det är inte ovanligt när man står inför en (upplevd) obehaglig insikt.

Fästing (arkivbild)

Det var en fästing, även efter att jag tagit bort den. Den rörde sig långsamt på pincetten. Men inte heller nu ville vår son ta in att det var en fästing. Han ville inte titta på den utan stod en bit bort och beklagade sig över att jag nypt till två gånger istället för bara en. Jag försökte förklara att det nog hade räckt med en gång om jag fått grepp om fästingen på en gång, men att det var svårt eftersom han (vår son) inte legat still.

Nåväl, fästingen är borta. Kvar är en rodnad i skinnet. Det var inte värre än så. Men det hade blivit både obehagligare och värre om vi inte agerat i tid. T.ex. om jag inte upptäckt fästingen eller inte kunnat stå emot vår sons förnekande respektive argumentation att den i alla händelser inte krävde någon åtgärd.

Är allt frid och fröjd nu? Ja för stunden, men jag vet att såväl han som jag kommer att få fler fästingar. Men man får ta ett problem i sänder, vara glad för dagen som kommer och framför allt se världen, inklusive fästingar, med öppna ögon.

Jag får givetvis inget tack för att jag tog bort fästingen (men det var inte heller därför som jag tog bort den). Däremot skäller han på mig för att jag sitter framför datorn istället för att göra frukost till honom. Nåväl, det var ett bra argument. Det följer jag.

/Martin

PS. Alla eventuella paralleller till förnekande av klimatvetenskap är bara en händelse. Men det kanske går att lära sig något av det i alla fall. DS.

Fortsatt vårvärme

Av Martin Hedberg

Vårvärmen håller i sig. Högtrycket över Centraleuropa sträcker sig upp till oss och det blir ett par grader varmare än snittet för årstiden.

Det kommer i och för sig en del regn i fjällen (snö i höglänt terräng), men öster om fjällen och i södra Sverige så blir det mest uppehåll kommande vecka.

Fint vårväder med andra ord.

/Martin

Värme och snö

Av Martin Hedberg

Helgens väder bjuder på både värme, moln snö och regn. Dock inte samtidigt.

Väderläget är egentligen detsamma: En kamp (om metaforen tillåts) mellan ett högtryck i söder och lågtryck som vandrar in över Skandinavien med västliga vindar.

Det gör att mild luft driver in över oss, det gör även att det stundtals driver in moln och regn, i fjällen snöbyar.

Beroende på molnigheten så varierar temperaturen stort: Nattetid kan det bli frost även i Svealand, medan det dagtid kan nå upp över 15 grader, även i Norrland.

Enkelt uttryckt så har vi aprilväder.

/Martin

Bränder i Mexiko och USA/Texas

Av Martin Hedberg

Bränder har härjat i norra Mexiko sedan 23 mars. Det är glest befolkade områden i bergen i norra Mexiko. Delstaten heter Coahuila och gränsar till USA/Texas i norr.

Enligt Mexikos National Forestry Commission så har minst 17.000 hektar brunnit ned.

Skogsbrände i Mexiko. (Foto: NASA Earthobservatory)

Skogsbränderna har klassats som nationell katastrof och man har begärt internationell hjälp för att bekämpa bränderna.

Skogsbränder har även uppstått i Texas, troligen till följd av bränderna i Mexiko.

Skogsbrände i Texas. (Foto: NASA Earthobservatory)

Både i Mexiko och i Texas är vegetation och marker extremt torra, det är låg luftfuktighet och kraftiga vindar. Allt gynnar spridningen av bränderna.

I Texas har man givit namn till bränderna: The Killough fire (4 250 hektar), The Swenson fire (29 000 hektar) och the Rock House Fire (24 000 hektar) skog. Ett trettiotal hem har brunnit ner.

/Martin

PS. En hektar är 100×100 meter, dvs 10 000 kvadratmeter. DS.