Archive - maj 2010

Vår sårbarhet för katastrofer

Martin säger: Efter orkanen Katrina (augusti 2005) så insåg man samhällets sårbarhet inför naturens krafter i en mycket större omfattning än man tidigare hade drabbats av. Man insåg att man var tvungen att förbereda sig för katastrofer. Och man tittade naturligtvis på ”facit”, dvs konsekvenserna av Katrina.

Men många kloka påpekade att man var tvungen att vidga vyerna. Kanske nästa stora katastrof inte var en orkan, kanske det var omfattande skogsbränder, en epidemi eller något annat.

Kunde man ha förutsett att en av de potentiella katastroferna skulle vara en oljeläcka utom kontroll? Man har borrat tusentals oljekällor i Mexikanska golfen tidigare och inte varit i närheten av de problem man nu står inför.

Men så hände det. Helt utan förvarning. I alla fall för merparten av de som nu drabbas.

Vad lär vi oss av det? Kan man förutse nästa stora problem? Kan man förhindra det eller i alla fall förbereda sig? Hur vet man om man lyckas förhindra något ovanligt, men mycket omfattande, problem?

Nu finns det en mycket grundläggande skillnad mellan orkanen Katrina och oljeläckan vid Deepwater Horizon. Katrina var ett naturfenomen, medan oljeläckan orsakades av människan. (Förvisso ändrar vi sannolikheten för att orkaner skall uppstå. Men det är inget enskilt agerande som ”vevar” igång en enskild orkan.

Vad lär vi oss? Hur skall vi förebygga katastrofer? Vad skall vi förbereda oss för?

Hur hanterar vi kunskapen att vi förstår att vi påverkar våra egna förutsättningar?

/Martin

På tisdag börjar orkansäsongen

Martin säger: På tisdag börjar den officiella orkansäsongen i Mexikanska golfen. Den håller på från första juni till sista november. Det här tillför en ny dimension till arbetet med att stoppa läckan av oljekällan som flödat i en dryg månad.

De kraftigaste orkanerna brukar i och för sig inträffa i augusti-september, men redan så här års kan det alltså uppstå orkaner. Det hänger samman med att det blir allt varmare i vattnet. Den ökade sannolikheten för orkaner skapar ett nytt orosmoment. I synnerhet som försöken att stoppa läckan drar ut på tiden. Och på det har vi allt saneringsarbete.

I en tidigare blogg har vi skrivit om huruvida oljefläcken kan påverka förekomsten av orkaner. Nu står vi alltså inför frågan om hur orkaner påverkar arbetet med att täta läckan samt saneringen av oljan.

Orkanen Katrina 2005

Orkanen Katrina 2005

En orkan kommer dels att handgripligen påverka själva arbetet med att täta läckan som ju sker från fartyg och oljeplattformar. Dels kommer en orkan att blanda om den olja som redan finns på och i vattnet.

Därtill kommer en orkan att sprida oljan in över land, dels med vågor som sveper in med det högvatten som orkanen skapar, dels genom luften eftersom orkanen suger upp såväl olja som vatten i luften. Olja som har potentialen att trilla ner långt in över land.

/Martin

Mer regn i Europa

Martin säger: Som vi skrivit om tidigare så har det varit omfattande problem med översvämningar i Centraleuropa de senaste veckorna. Läget har stabiliserats något. Det betyder inte att det är bra nu, det betyder att det inte förvärras. En slags ”steady-state”.

Och en steady-state av en dålig situation är… fortfarande en dålig situation. Men man får väl vara glad åt det lilla, att det inte blir värre (?)

Regnmoln

Regnmoln

Men nu ser det ut att komma mer regn. På söndag och måndag drar ett omfattande lågtryck in över Centraleuropa och vi kan vänta ytterligare påspädning av de redan vattensjuka (av vatten mättade) markerna och överfulla dammar och vattendrag.

Hur har ni läsare drabbats? Själva eller genom anhöriga och vänner?

/Martin

Första vädertjänsten del 3

De dagliga ”Väderleks-Bulletiner” som Statens Meteorologiska Centralanstalt publicerat sedan starten år 1873 kompletterades 1881 med en kortfattad prognos. En sådan så kallad prognosticon kunde lyda: Fortfarande västliga vindar med klar himmel i södra och mellersta Skandinavien.

Förutom publikation i några dagstidningar sökte man nya vägar att sprida sin väderinformation. Till exempel skickade man via järnvägstelegrafen en daglig väderrapport, som sattes upp på anslagstavlor vid en del stora järnvägsstationer.

Man utnyttjade också järnvägen på andra sätt. På en järnvägssträcka i Västergötland från Lidköping via Skara till Stenstorp satte man enligt Centralanstaltens prognos en vit flagga på en av de tre personvagnarna i tågsättet. Innebar prognosen ”vackert väder” påföljande dag satte man flaggan på första vagnen. Vid ”ostadigt väder” satt den på andra vagnen och vid ”regnigt väder” på den tredje.

På andra lokaltåg, bland annat till Karlskoga och till Nora, satte man på sista vagnen olikfärgade bleckplåtar, där gul, rött och blått markerade det väntade vädret dagen efter.

Efter hand som intresset för vädret ökade började man också få beställningar för specialprognoser. En av de första kunderna var frökontrollanstalterna i Stockholms län som under sommaren fick dagliga utsikter beträffande nederbörd och nattfrost. Man ringde in prognosen till en del platser i länet där man hissade olikfärgade flaggor enligt ett visst system.

Under 1880-talet blev också de allmänna prognoserna mer utarbetade och ett exempel från en bulletin i DN 1890 lydde: Delvis frisk vest eller nord; ostadigt i norra och vestra Sverige, efter hand klarare i den sydvestra.

/John

Stora översvämningar i Europa

Den senaste veckan har det regnat kraftigt i Centraleuropa. Det har skapat stora översvämningar. Framför allt har Polen blivit drabbat. Många har tvingats överge sina hem och människor har avlidit till följd av vattenmassorna. Floden Wisla, som går från söder till norr, har på en del platser brutit genom sina fördämningar.

Kostnaderna beräknas hittills uppgå till mer än 2 miljarder Euro. Polen består till stora delar av jordbruksmark och konsekvenserna för jordbrukarna beräknas bli stora.

Vattnet börjar nu sjunka undan i södra Polen, men problemen kvarstår för norra Polen när vattnet letar sig ut i Östersjön.

Översvämningar hotar även andra länder i Centraleuropa, bland annat Tyskland.

/Martin Hedberg

PS. Personligen finner jag det märkligt att svensk media inte bevakat översvämningarna mer än vad som skett. DS.

Första vädertjänsten del 2

Föreståndaren för den nyupprättade Statens Meteorologiska Centralanstalt, Robert Rubensson, fick igång verksamheten förbluffande snabbt.

Det första var att organisera insamling och utökning av det svenska stationsnätet, som 1873 bara bestod av ett tjugotal observationsplatser. Samtidigt fick han kontakta övriga vädertjänster i Europa för samarbete och utbyte av observationsdata.

Redan under startåret började man rita synoptiska väderkartor över Europa och året efter startade man att regelbundet ge ut dagliga väderbulletiner. De innehöll en karta med en översikt över vädret och uppgifter från en del svenska och utländska platser.

Problemet var hur man skulle få ut bulletinen till allmänheten. Ett genombrott kom 1878 när Aftonbladet som första tidning publicerade den dagliga bulletinen. På kartorna analyserade man fram tryckfältet med isobarer och fick fram lågtrycks- och högtrycksområden. Man kunde också analysera fram ett temperaturfält genom att dra isotermer.

Kartorna innehöll också pilar med vindriktning och vindhastighet. Ibland gjorde man också försiktiga förutsägelser men officiella och regelbundna prognoser började man inte utföra förrän 1881. Mer om detta i min nästa blogg.

/John

Från aprilväder till sommarvärme

Sommartemperatur i Norrland gör att stora mängder snö smälter på kort tid. Som bekant har det skapat vad som närmast kan liknas vid lerlaviner. Dessa har dragit med sig såväl stenar och skog som vägar vid sin framfart.

Sommarvärmen består främst i östra delarna av landet och i synnerhet i östra Norrbotten med eftermiddagstemperaturer en bra bit över 20 grader. Problemen med snösmältningen kommer att bestå en tid framöver.

Det kommer också regn. Dels i form av regnskurar, dels i form av mer sammanhängande regnområden som passerar västerut över Sverige, även i söder.

Även i Centraleuropa har det regnat, på en del håll så kraftigt att vattenmassorna medfört dödsfall.

Det var verkligen ett markant kast som skedde i väderleken. För bara två veckor sedan konstaterade vi att det kyliga aprilvädret gjorde omstart i maj. Det känns mer avlägset än så, så här i sommarvärmen.

/Martin

Bladlöss på radarbilderna

Stora svärmar av bladlöss finns nu över Finland. De driver med vinden och kommer ursprungligen från Ryssland.

Piloter som flugit genom svärmarna anmärker på att vindrutorna blivit alldeles gröna samt att stora mängder bladlöss fastnat på framkanten av vingarna. Det senare kan påverka flygegenskaperna på liknande sätt som en variant av lättare isbildning.

De ostliga vindarna gör att bladlössen kan komma att driva in över Sverige.

Man kan se svärmar av bladlöss över Finland på radarbilderna idag (17 maj). Kanske får vi se några av dessa i södra Norrland senare idag eller i morgon. Över land kan vi få till stigande luft i samband med termik. Men över det kalla havet så sjunker luften. Det är möjligt att bladlössen inte klarar att driva med vinden hela vägen över Bottniska viken.

Radarekon av bladlöss kl 11 den 17 maj 2010.

Radarekon av bladlöss kl 11 den 17 maj 2010.

(Vi utvärderar även sannolikheten att radarekona skulle kunna vara markreflektioner. Det kan inträffa tex i samband med kraftiga inversioner. Men det förefaller inte sannolikt i detta sammanhang. Nederbörd, som är det vanliga man ser med radarbilder, syns som kraftigare blå ekon på andra platser i Finland.)

Bladlöss är mycket framgångsrika. De betraktas som ett av de värsta skadegörarna av jordbrukare världen över.

Det finns mångar sorters bladlöss. Omkring 4400 varav vi i Sverige har omkring 365 arter. De varierar i färg och storlek, gröna, svarta, rosa och bruna och mellan 1 och 10 mm långa. Våra svenska är vanligtvis gröna och 2-3 mm långa.

Naturliga fiender är tex nyckelpigan, blomflugan, nätvingar, parasitsteklar och krabbspindlar. Bladlössen utsöndrar en vätska som myror uppskattar. Myrorna kan därför beskydda bladlössen mot deras fiender. Det finns exempel på att myror har bladlöss som husdjur och ”mjölkar” dem.

Bladlöss kan förstöra omfattande växtlighet och förökar sig effektivt. När tillgången på föda minskar så föds bladlöss med vingar vilket gör att kommande generationer kan transportera sig till nya växter.

/Martin Hedberg

PS. Har man inte ett lager av nyckelpigor och parasitsteklar i förrådet så kan man bekämpa bladlöss på någon enstaka växt med utspädd såpa. Men när de kommer i svärmar så kan man inte göra så mycket mer än att hoppas på frostnätter. Något vi inte har i sikte. DS.

Första vädertjänsten

I min föregående blogg berättade jag om det miserabla vädret vid kröningen av Oscar II år 1873. Som av en händelse var detta samtidigt som man just upprättat vår första vädertjänst, Statens Meteorologiska Centralanstalt.

I folkmun ställde man säkert Centralanstalten till ansvar för det regniga vädret och undrade säkert vad man skulle ha en vädertjänst till. Det var alltså en olycklig start. Men även idag får SMHI, förhoppningsvis skämtsamt, klä skott för opassande väder.

Men år 1873 blev adjunkt Robert Rubensson från Uppsala Universitet den förste föreståndaren för Centralanstalten. Riksdagen hade året innan beviljat en årsbudget på 6 000 riksdaler. Man inrättade sig i tre rum och kök på Drottninggatan i Stockholm.

Det var på nedre botten i Vetenskapsakademins hus i hörnet av Adolf Fredriks kyrkogata. Det var nämligen meningen att Vetenskapsakademin skulle ”hålla ett öga” på Centralanstaltens verksamhet eftersom det var en alldeles ny myndighet som man egentligen inte kände till så mycket.

Till sin hjälp hade Rubensson med sin ringa budget en assistent, amanuensen Arvid Forsman, en vaktmästare och kvinnlig kontorspersonal samt så kallade räknarinnor som i hemmet utförde en del räknearbeten.

Föreståndaren var ålagd att, förutom skötseln av anstalten, ägna sig åt ”viktiga och genomgripande tjänster” och även verka för saker ”av allmän vikt och betydelse”. Han skulle också ”komma lagarna för hela jordatmosfärens rörelse på spåren”.

Det var således inga småsaker man krävde av Robert Rubensson men tydligen skötte han sina åligganden till full belåtenhet. Han utnämndes till professor 1876 och blev kvar som föreståndare för Centralanstalten till sin död 1902.

/John

Att gjuta olja på vågorna

Som jag skrev i en tidigare blogg så närmar vi oss orkansäsongen i Mexikanska Gulfen (1 juni till 30 november).

Detta samtidigt som man varken lyckats sanera eller stoppa oljeflödet från oljekällan under den förlista oljeplattformen Deepwater Horizon.

Många menar att vi står inför en av de värsta oljeutsläppen genom tiderna. Och som om inte det var tillräckligt så stundar alltså även en ökad sannolikhet för kraftiga vindar i samband med bildandet av tropiska orkaner.

Oljeutsläpp i Mexikanska gulfen 11 maj 2010

Kan oljeutsläppet påverka dessa orkaner? I så fall hur? (Vi lämnar för stunden frågan om hur orkaner påverkar oljan och saneringsarbetet.)

Olja på vattnet begränsar avdunstningen av vattenånga till luften. Vattenångan är en viktig ”motor” för orkanerna. När vattenångan senare kondenserar (vid molnbasen) så frigörs latent energi vilket driver på kraften i orkanen.

Olja på vattnet minskar friktionen mellan luft och vatten. Det gör att vinden inte förmår driva upp samma våghöjd. Vidare så gör den minskade friktionen att vågorna inte lika lätt bryter (bildar gäss). Den mindre friktionen gör att vinden bromsas mindre och därmed håller en högre hastighet.

Olja på vattnet förändrar havsytans färg och därmed albedo, dvs reflektionsförmåga. Det påverkar hur mycket solenergi som reflekteras/absorberas. Oljan och vattnets förmåga att reflektera solljus beror på många saker såsom infallsvinkel, vågor, skum mm. En mörkare yta gör att mer värme absorberas. Ju varmare hav, desto mer kraft till orkanen.

En orkan är av storleksordningen 600 kilometer eller större i diameter. Oljeutsläppet är av storleksordningen 100 kilometer tvärs över. En orkan rör sig med hastigheten 20-50 km/h och lever i flera dagar. Det betyder att orkanen dels är betydligt större än oljeutsläppet, dels passerar med sitt centrum över det på 2-5 timmar, dvs relativt snabbt i relation till orkanens livslängd..

Men man måste även beakta att vinden både blandar om och avlägsnar oljan från havsytan. Vid orkanvindar är inte havsytan en skarp övergång från vatten till luft. Ytan är en gradvis övergång mellan vatten med stora och små vågor fulla av bubblor och luften full av vattendroppar.

En tropisk orkan under bildande kanske skulle begränsas något så länge den befann sig över oljan, men en orkan som nått moget stadium och drar in över oljan påverkas troligen inte märkbart. Dels för att orkanen är större än oljeutsläppet, dels för att oljan efter några timmar skulle vara omblandad med vattnet.

Man kan vända på steken: Hur mycket olja måste man gjuta på vågorna för att stoppa en orkan? Svar: Nuvarande storlek på oljeutsläpp under en orkan som håller på att växa till. Vill man å andra sidan begränsa en fullvuxen orkan så måste man ut med 30-50 gånger så mycket (en yta av samma stolek som en orkan). Inget av dem förefaller vara en metod att rekommendera.

Den amerikanske meteorologen Jeff Masters bedömer sannolikheten till 20% att vi får se en tropisk orkan passera oljeutsläppet under juni.

Det riktigt stora frågan är fortfarande trots allt hur en orkan skulle påverka oljan och omgivningen. Orkanen skulle påverka spridningen av oljan, inte bara genom havsströmmar utan även genom luften. Vart och hur mycket? Hur kommer saneringsarbete, ekosystem och ekonomiska system att påverkas? Och hur begränsar orkaner möjligheterna att stoppa läckan? I sommar och kommande år får vi svaren.

/Martin Hedberg