Tag - Media

TV, radio, tidningar, social media, hemsidor…

Vad var det jag sa om långtidsprognoser?

(Texten är uppdaterad) Så här i mitten av januari kan det vara intressant att reflektera lite över tidigare prognoser över hur vintern skulle bli. Kvällstidningar och andra media hade ju en del braskande löpsedlar under hösten inför den stundande vintern.

Vid ett tillfälle i oktober utfärdade Accuweather en långtidsprognos som fick media att gå i spinn över den onormalt kalla vinter som väntade.

Sedan kom november och december med allehanda värmerekord.

Fast nu i januari är det kallt. Och just nu riktigt kallt med -10° till -20°C även Götaland. (Jag har iof också skrivit om att det krävs mer än så för att ”kompensera” för den varma inledningen av vintern).

ab_vintern2015-15

Skärmdump av Aftonbladets artikel den 18 oktober 2015

Aftonbladet hade den 18 oktober 2015 en artikel med rubriken: ”Meteorolog: Vintern blir svinkall i år”. Men varken jag eller SMHI hade sagt det. Kollegan Eric Leister på Accuweather sade: ”…extreme cold…” och en rubriksättare på Aftonbladet översatte detta till något som låter som en personlig reflektion i form av ”vintern blir svinkall…”.

Löpsedlarnas budskap hänger fortfarande i luften: Kan man verkligen säga att vintern blev svinkall? Det måste vara kallt ett bra tag till för att hela vintern skall betraktas som kallare än normalt. Eller så får man nyansera det hela genom att konstatera att vintern både har blivit onormalt varm och onormalt kall.

Aftonbladets artikel var rätt okay, men rubrik, bild och löpsedel var det inte.

"Winter highlights" från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

”Winter highlights” från Accuweathers långtidsprognos i oktober 2015.

Accuweathers prognos har varit rätt bra hittills. Bland annat sade man att:

”The greatest threat for damaging wind storms in the United Kingdom, Ireland and northwest Europe appears to be through December as storms approaching from the Atlantic will push into western Europe.

As the winter progresses, this storm track will press farther south and limit the threat for any damaging wind events, resulting in periods of tranquil weather from England into northern France and western Germany.

According to AccuWeather Senior Meteorologist Alan Reppert, ”The United Kingdom and Ireland look to avoid the worst storm impacts as most of the storm systems track to the south across France and northern Spain.

Extreme cold is also expected to be limited for northwest Europe as the core of the cold air builds over Scandinavia and then is unleashed southward with only brief periods of below-normal temperatures reaching northwest Europe.”

Jag kan också konstatera att mitt citat i ingressen förefaller ha varit en bra normalisering av Aftonbladets lite för sammanfattande rubrik. Jag sade:

”Det skulle kunna vara så att det blir en mild vinter i början och sedan kallt under en viss period”

Vilket idag känns som en rätt så korrekt summering.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Temperaturavvikelse i december 2015 respektive 1-14 januari 2016 relativt perioden 1961-90. Källa: SMHI.

Vad jag framför allt vill säga är att såväl prognoser som verkligheten sällan går att sammanfatta i en enda rubrik. Det behövs rätt så många ord för att beskriva såväl nutid som framtid.

Och det är inte så att alla bilder per automatik säger mer än tusen ord. De bilder som media ofta tycks välja förefaller snarast artikulera några enstaka ord, men i versaler och med utropstecken.

/Martin

PS. I anslutning till ovanstående händelse i oktober-15 skrev jag en bloggartikel. Där finns mina omedelbara reflektioner över såväl Aftonbladet som Metro och Yr som även de skrev om långtidsprognosen. DS.

Därför är bra väder växlande

Växlande väder, sol och moln

När man är meteorolog så får man ofrånkomligen höra kommentarer som ”Kan du inte ordna lite bra väder till helgen?”, ”Jag vill ha sol”, ”Ordna regn”, ”Gör så det slutar att blåsa.”, ”Se till att det blåser.”osv.

Liknande är det när jag talar med journalister: ”Var blir det bäst väder?” och en klassiker är ”Var kommer vädret ifrån?”.

Givetvis har vi alla lite olika uppfattningar om vad som är bra väder. Det beror på personliga preferenser och inte minst vad vi skall göra för stunden. Just nu är resten av min familj på Västkusten för att sola och bada. De är inte helt nöjda med vädret. Det är i och för sig varmt, men å andra sidan ostadigt med såväl moln som regn som gör sökandet efter soltimmar till en utmaning.

Växlande väder, sol och molnDet politiskt korrekta är att anse att ”Ju varmare och soligare, desto bättre.”. Jag möter det inte minst i kontakterna med journalister. Det behöver inte vara så att journalisten personligen anser det, men han/hon har fått i uppdrag att skriva en väderartikel som i sin tur även skall utgöra grunden för löpsedlar. Den senare ger god utdelning i form av ökad försäljning av lösnummer samt ökad klickfrekvens på sajten. Den bygger även varumärke för tidningen.

Artikeln kan i princip vara av två slag: Antigen ”Nu kommer sommaren!” eller ”Kaosväder!”. Den första är positiv, den andra negativ.

Eftersom ”kaosväder” ofta handlar om kraftiga vindar, skyfall eller sträng kyla, så måste med all logik det andra, ”bra vädret”, handla om svaga vindar, sol och höga temperaturer.

Själv anser jag detta rätt så stereotypt. Inte bara för att det är för trivial och felaktig logik, utan även för att ett bra väder inte är ETT väder. Ett bra väder innefattar rimligen vissa växlingar mellan olika väder.

Dvs dels är det inte bättre ju varmare det är, dels är det bra om vädret växlar över dygnet eller mellan olika dagar.

Utan att gå in för långt på vad jag anser vara bra väder så är mitt favoritväder om sommaren växlande molnighet dagtid med 3-6 m/s vind och temperaturer på 20-23 grader. Om kvällarna klart väder, fortfarande lätt vind och omkring 20 grader, om nätterna får det gärna vara 12-15 grader och gärna regn varannan eller var tredje natt frampå de tidiga morgontimmarna. Skall jag resa, såväl med bil som med cykel, så vill jag ha mer moln, vindstilla (eller medvind) och inte varmare än 15 grader. Ungefär samma sak om jag skall jag jobba ute. Skall jag jaga så får det gärna vara ännu lite kallare.

Andra tycker annorlunda. Min svåger är spannmålsbonde, gissa om han har åsikter om vad som är bra väder vid olika tillfällen.

Det är olika helt enkelt. ”Bra väder” är olika på många olika sätt. Givetvis tycker folk olika, det fattar (väl?) alla. Men vad jag framför allt vill lägga till är att växlingarna mellan olika väder är det som gör vädret bra.

/Martin

Därför förvanskas experternas fakta genom media. Ibland.

Fiktiv löpsedel

Häromdagen gjorde jag en intervju för en kvällstidning. Jag hörde hur journalisten fiskade efter något som ”stack ut” lite. Vis av erfarenheten höll jag igen. Jag vet nämligen allt för väl hur en liten kommentar i en bisats lätt kan bli såväl rubrik som löpsedel. Det är i och för sig inte journalistens ”fel” utan snarare den personen som sätter rubrikerna. 

Men det finns också något mer grundläggande i systemet som gör att man som sakkunnig ofta känner att det blir lite väl hård vinkel på ens yttrande. Medias roll är nämligen inte att bara ge den breda bilden. Minst lika ofta handlar det om att finna extremer. Det är inte bara för att kunna sälja lösnummer, nej det är minst lika viktigt för att det är extremerna i sig som är viktiga.

Fiktiv löpsedelNär vi meteorologer blir intervjuade på temat ”vädret kommande dagar” så fokuserar jag på det som de flesta kommer att uppleva. Om det skulle vara något extremt som kan betraktas som ”samhällsfarligt” så tar jag givetvis med det också. Men om det är något pseudo-extremt som en dag med solsken efter en vecka med mulet väder, eller svaret på frågan om var man hittar det ”bästa” vädret, då passar jag.

Utöver det så går det inte att beräkna vädret exakt. Men eftersom prognoserna (även de vi publicerar på Klart) anger ett tal för såväl temperatur som vindar och nederbörd så upplevs de som mycket precisa. Men vi vet att det handlar om sannolikheter för det ena eller andra. Det gäller såväl i tid som i rum.

Normalfördelningskurva”Normalfördelning”. Låter krånglig, men det går bra att läsa resten av artikeln utan att greppa alla detaljer i matematiken 🙂

Bättre vore att ha ett intervall. Ovan ser ni en graf som visar en så kallad ”normalfördelning”. Den speglar verkligheten avsevärt mycket bättre. På y-axeln anges sannolikheten för att något av värdena på x-axeln skall inträffa. Det kan vara mycket skilda saker som tex: bränsleförbrukningen i din bil, antal sidor i en pocketbok, tidpunkten då äppelträdet blommar, temperaturen på midsommarafton, lufttrycket i Skövde osv.

Standardavvikelsen, σ (sigma), är ett mått på hur mycket de enskilda värdena, tex temperaturen på en enskild plats, avviker från medelvärdet (μ) av temperaturerna. Tex finner man knappt 70% av de enskilda fallen inom ± 1 standardavvikelse. Går man ut till två standardavvikelser så finner man 95% av observationerna.

Vad vill jag säga med detta? Jo ett par saker:

  1. Ibland befinner sig våra prognoser, i synnerhet de långa prognoserna, i ytterkanten av normalfördelningskurvan. Jag vill då försöka ”dra in” dem mot mitten för att bättre representera verkligheten.
  2. Jag strävar efter att inte bara presentera ett värde (tex medelvärdet μ) av vädret, utan snarare ett intervall. Genom att visa intervallet ±1,5 σ så får man en bra representation av den verklighet som de flesta kommer att uppleva. (Det blir dock lätt ”rörigt” rent grafiskt om man skall göra detta på webben eller i mobiltelefon.)
  3. Journalister och i synnerhet rubriksättare är mest intresserade av det som ligger i ytterkanterna. Om det kan bli översvämning någonstans så säger jag ”Det skulle kunna bli översvämning någonstans”. Men rubriken/löpsedeln blir istället ”VÄDERKAOS: ÖVERSVÄMNINGAR!”. Eller om det generellt blir mellan 20 och 25 grader, lokalt lite varmare så blir rubriken: ”SOMMARSMOCKA +30”.
  4. Ett dilemma är att det ofta är extrempunkterna som verkligen är viktiga. De som drabbas av översvämningar drabbas hårt. Men vänder man kameran åt andra hållet så är det bara blött i gräset. Det genomförs miljontals flygningar varje år, men enstaka flygkrascher gör att folk är räddare för att flyga än att köra bil. Det är som med lotteri: Sannolikheten för att vinna är en på flera miljoner, ändå tror folk att turen skall drabba just dem. Det händer att man får en skev bild av verkligheten genom media (och marknadsförare). Men den som drabbas av det extrema påverkas givetvis väldigt mycket.
  5. Risken med en sån här belysning är att folk tror att media ALLTID ger en skev bild. Det gör de givetvis inte. Det jag vill säga är att man skall läsa kritiskt. Framför allt skall man läsa löptexten och inte bara rubrikerna. Ju längre från källan desto större sannolikhet för att fakta är vinklat, förvanskat eller i alla fall kraftigt förenklat med en dragning åt det extrema och spektakulära.

/Martin

Vädret i Valborg och våndan med långa prognoser

Av Martin Hedberg

När jag utbildade mig till meteorolog så blev vi ibland testade av äldre kollegor som agerade kunder och ställde kniviga frågor om kommande väder. Vi hade olika hjälpmedel, informationsunderlag och metoder att göra prognoser. Vid ett tillfälle kunde vi, med hjälp av resultaten från avancerade datormodeller, svara på de mest detaljerade frågorna om vädret flera dygn i förväg.

När vi sedan följde upp hur våra prognoser hade slagit in så var resultatet rätt så nedslående. Trots alla fina datorer och all snygg grafik så kunde det regna när vi hade sagt molnfritt, vindriktningar kunde vara 180 grader fel och temperaturer missa med tio grader.

Vi trodde att övningen gick ut på att lära oss formulera vädret i ord, men den gick ut på att förstå hur man skall hantera de osäkerheter som oundvikligen uppkommer vid långa prognoser. Bäst resultat fick vi när vi hade rätt så grovkornig information med bra bakgrundsdata, typ svart/vita småkartor som skickats med fax från ECMWF.

För en dryg vecka sedan fick jag frågan av en journalist vad det skulle bli för väder på Valborg. Jag försökte förklara för henne att det tex i Stockholm på dagen kunde slå mellan +7 och +16 grader och att det kanske skulle regna, eller vara uppehåll.

Hon tyckte att det var ett stort spann och ställde samma fråga på flera olika sätt. Jag matchade henne och svarade samma sak -på olika sätt, tex att det mest troliga var att det skulle bli drygt tio grader +/- 5 grader och att jag inte skulle utesluta regn eller tom snö.

Hon blev inte riktigt nöjd med det svaret heller och frågade då istället vart man skulle resa i Sverige för att få det bästa vädret. Jag svarade att jag inte trodde det skulle bli så dåligt någonstans att man skulle behöva åka därifrån. (Tycker ni att mitt svar var offensivt så beakta då att frågan var väldigt subjektiv: Till att börja med så behöver vi definiera vad ”bästa vädret” betyder.)

Varför gjorde jag då detta? Jo för att jag ville undvika löpsedlar och rubriker av typen: ”Meteorologen lovar sol på Valborg” eller ”Bästa vädret i Östersund, regn i Stockholm”.

Vad jag lärde mig genom övningen på F5 i Ljungbyhed 1988-89 var att man inte skall övertolka den detaljerade informationen man får från datormodeller. Det går att göra prognoser för vädret ett halvår i förväg med massor av detaljer. Men det kommer inte att återspegla den verkliga vädret. Ju längre prognoser man gör, desto mer översiktlig måste man vara för att fånga den verkliga väderutvecklingen. Det gäller både den dynamiska utvecklingen och tajmingen av olika händelser.

Hur blir det då över Valborg? Ne har jag redan skrivit så mycket text att det inte riktigt finns utrymme kvar för prognosen… Men lite översiktligt: Det kommer tidvis att regna från regnskurar. I västra Norrland är det så kallt att det istället tidvis förekommer snöfall. I Götaland och Svealand blir det omkring tio grader, medan södra och norra Norrland får två till sex plusgrader.

Till kvällen växer en svag högtrycksrygg in och stabiliserar vädret i stora delar av landet. Det ger efterhand mestadels uppehåll. Vid midnatt har temperaturen sjunkit med fem till sju grader jämfört med mitt på dagen.

Högtrycket, med ursprung över Storbritannien, växer sig under onsdagen starkare vilket gör att vi då får mestadels klart och soligt väder med svaga vindar och något högre temperaturer än under tisdagen.

Ha en trevlig Valborg!

/Martin

Klart lanserar Nyheter om väder och natur

Av Martin Hedberg

Vi har en tid arbetat på att hitta ett sätt att skapa ett nyhetsflöde på sajten där vi presenterar nyhetsartiklar relaterade till väder och natur. Genom den här satsningen hoppas vi ytterligare stärka vår position som leverantör av Sveriges bästa väder.

Ni kommer dit genom att klicka på den nya fliken ”Nyheter” på sajten. (även ovanstående bild leder dit)

Nyheterna kommer från Tidningarnas Telegrambyrå, men/och under hösten och vintern kommer vi att lägga till fler nyhetsbyråer och tidningar.

Artiklarna går att kommunicera via Facebook, Twitter och Google+. Vill du dela dem med dina vänner så gör du det enkelt genom att klicka på respektive knapp i anslutning till artikeln.

/Martin

Att göra en översvämning av ett glas vatten

Av Martin Hedberg

En stor kvällstidning gjorde igår en artikel om att ”polarkylan” snart slår till mot Sverige. För att illustrera det hela visade man en bild på en person som vandrar längs en väg i ett landskap som ser ut att vara både djupfryst och blåsigt.

Läser man artikeln så finner man dock varken de orden eller något annat som försvarar vare sig bilden eller rubriken. Meteorologen på SMHI använder istället ord som ”kyligare luft”, ”lokalt minusgrader”, ”högtryck”, ”regn”, ”över noll grader”.

Jag hajade själv till när jag såg artikeln. Som meteorolog gör man det ibland, inte så mycket för att vädret växlar, utan snarare om man själv inte har gjort samma prognos. Man funderar då snabbt igenom vad man kan ha missat.

Men nu visade det sig att jag inte hade gjort en särskilt annorlunda prognos än vad min kollega på SMHI hade gjort. Däremot fick jag det intrycket när jag såg rubrik och bild i tidningen.

Det här är inte bra. Tidningen skapar genom illustration och rubriksättning en felaktig bild av vad den man intervjuat har sagt. Jag förstår att man säkert försvarar sig med att personen ifråga är korrekt citerad och återgiven i texten… Förvisso, men intrycket man får av artikeln, dvs hela ”produkten”, avviker kraftigt mot vad den intervjuade, i det här fallet en sakkunnig, faktiskt säger.

Det här får (minst) tre allvarliga konsekvenser:
1. Läsarnas förtroende för tidningarna minskar.
2. Allmänhetens förtroendet för sakkunniga minskar.
3. Viljan bland sakkunniga att låta sig intervjuas minskar.

Jag har själv varit med om liknande situationer. Det var en annan kvällstidningen som i fjol somras gjorde om mina ”regnskurar, lokalt kraftiga”, ”varannandagsväder” och ”fint väder” till ”Regnkaos hotar hela landet”. Jag visste ju att jag hade gjort en intervju med tidningen i fråga. När jag såg löpsedeln undrade jag vad jag hade missat. De måste ha blivit ett snabbt omslag i prognoserna som de fått in via någon kollega? Men när jag läste artikeln visade det sig att allt byggde på min prognos. Den var någorlunda korrekt återgiven i texten, men löpsedel, rubrik och bilder förmedlade något helt annat.

Nu kanske någon tycker att det jag beskriver är en storm i ett vattenglas (sic!). Men det spelar faktiskt roll. Vårt samhälle bygger i mångt och mycket på att man skall kunna känna förtroende för såväl sakkunniga som massmedia. Och i de allra flesta fall(?) så kommuniceras information någorlunda korrekt. Men i vissa fall så, och det kan få proportionellt sett ganska stora konsekvenser, så brister det. Och det är minst sagt onödigt, olustigt och i vissa fall allvarligt.

/Martin

Prins Charles som väderpresentatör

BBC Skottland fick Prins Charles att presentera vädret under ett besök som han gjorde på BBC (jag misstänker att det var i onsdags 9 maj). Det var väl inget strålande väder, men en mycket avslappnad Prins Charles gjorde ett rätt okay framträdande. Han har väl en del mediavana kan man anta.

Något som uppenbarligen skiljer BBC:s väderpresentationer från de vi gör här i Sverige är att de använder ett manus. Det framgår tydligt när PC hajar till och frågar vem i h-e som skrivit det manuset.

Lite irriterande tycker jag att det är med alla journalister som befinner sig i direkt anslutning till sändningen. Man hör dem fnissa och man ser någon skymta till i bild. Med det gäller väl att få ut mesta möjliga av händelsen.

Även hertiginnan av Cornwall fick testa på att prata väder framför kameran. Det framgår i och för sig inte om det verkligen har sänts på TV eller om det bara var en lek framför kameran som sedan lagts ut på nätet.

Man kan avfärda det hela som trams och fjäsk för kungligheter och annat fint folk. Det var nog ungefär det som det var. Men hur som helst så är det många som uppskattar att testa sig på en vädersänding i TV-studio.

Ni har sett meteorologer göra det tusentals gånger. Men när man står där själv, i alla fall första gångerna, så är det inte så enkelt att på ett pedagogiskt sätt få ur sig allt man skall säga, stå och röra sig naturligt och dessutom passa tiden på sekunden. Gärna inför någon miljon tittare som observerar varenda felsteg som man, med ökad nervositet som följd, försöker undvika.

Tack och lov så tränas vi svenska meteorologer upp till att improvisera även i direktsändning (väderpresentatörer får memorera eller läsa innantill). Att improvisera ger större frihet, flexibilitet och kan skapa en del nöje för er tittare om/när man kommer av sig. Dessutom underlättar det planeringen av nyhetssändningen eftersom vi kan få ge och ta ett par tiotals sekunder (i vissa fall någon minut) om andra inslag drar över tiden eller faller bort.

Nu är ju isen bruten. När får vi se något liknande i Sverige? Men asch, gig’et är ju redan gjort här. Fast inte av någon kunglighet utan av en drottning (?) ur skvallervärlden (TV4 och Maria Montazami). I och för sig var syftet gott (utrota hungern), men jag tror nog att underhållningsvärdet trots allt blev det mest bestående. Och det var väl sisodär, men ett gott försök i alla fall.

Personligen tippar jag att Prins Daniel skulle slå både Maria och Charles med hästlängder, såväl med som utan manus.

Jag kanske skall försöka värva honom hit till Klart och köra lite seriös webTV? Eller borde det vara någon annan? Det kanske inte skall vara bra, utan mest underhållande? Kan det kombineras?

/Martin

Regnkaos eller Bäst väder…?

Av Martin Hedberg

(uppdaterad) Nu inför helgen så gjorde jag två intervjuer för två tidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Jag gav givetvis de bägge journalisterna i stort sett samma bild av hur prognoserna såg ut för vädret i helgen och kommande vecka.

Jag blev lite förvånad när jag i går (fredag 5 aug) såg Aftonbladets förstasida: VÄDER-EXTRA. REGNKAOS HOTAR hela landet. Och därunder även tillagt: ”Meteorologen: Kan bli flera översvämningar”.

Aftonbladets förstasida (5 aug 2011). Svenska Dagbladet sid 24 (6 aug 2011).

Oj då tänkte jag. Det kan alltså bli betydligt värre än vad jag trodde. Undrar vem mer de talat med och vilken vädermodell som indikerat det ovädret? När jag slog upp tidningen blev jag förvånad än gång till. Det fanns inga andra meteorologer eller vädermodeller, det var bara jag som var omnämnd.

Jag läser artikeln. Jorå, den stämmer rätt så väl överens med den intervju jag gjorde. Visserligen finns det ett par ”stort” och ”rejält” som jag inte riktigt känner igen, men på det hela taget rätt okay. Men/och artikeln har ännu en dramatiserande rubrik: Regnkaoset på väg till Sverige. Det stämmer varken med vad jag sagt eller vad som står i artikeln.

Jag sade förvisso att det kan bli åska och lokala översvämningar. Men jag sade inte att det skulle bli det i den omfattningen som annonserats. Och begreppet ”regn-kaos”, känns mycket främmande. Och sedan över HELA Sverige…?

Hur var det då med den andra tidningen, Svenska Dagbladet. Förutom att jag fick leta en stund innan jag hittade artikeln (en spalt på sidan 24, se bilden ovan) så hade den en sådan blygsam rubrik att man nästan hoppade över den: Bäst väder i sydöstra Sverige. Artikeln samsas med krönikan ”I väntan på den buss som aldrig kommer” och artiklarna ”54-åring åtalas för dödlig båtolycka” och ”Tysk kanin tog skuttet till Gotland”.

På webben har SvD den lite annorlunda vinklingen ”Nu väntar ostadigt väder och regn”, men det är samma artikel som i tidningsupplagan.

Innehållsmässigt är artiklarna i Aftonbladet och SvD likartade. Den stora skillnaden ligger i bild- och rubriksättningen, placeringen i tidningen och tillägg med dramatiserande adjektiv, ”ryssvärme”, ”hot” mm.

Troligen är det betydligt fler som tar till sig intryck från löpsedlar än de som studerar detaljerna i artiklarnas löptext. Personligen anser jag att rubriker, bilder mm bör återspegla, illustrera och i viss mån sammanfatta innehållet i en artikel eller ett faktaunderlag.

Ibland får vi frågor om varför olika meteorologer gör olika prognoser, det är väl samma väder vi pratar om? I detta fall har vi samma meteorolog som gjort samma prognos. Men i slutändan blev det rätt olika ändå.

/Martin

Tack John. Nu tar Martin över.

Av Martin Hedberg

Jag lärde känna John efter att jag börjat arbeta som meteorolog på SVT sommaren 1999. Innan dess hade vi förvisso träffats ett par gånger. Meteorolog-sverige är inte så stort och i synnerhet under utbildningen så reser man runt mycket och träffar många kollegor. Men just att få arbeta tillsammans med John och andra erfarna meteorologer såg jag som en stor förmån då SVT kontaktade mig för att arbeta hos dem.

Stig Ahlgren och John Pohlman på SVT

När jag började på SVT arbetade jag fortfarande i Försvarsmakten. Det var också därför som jag flyttade till Stockholm. Någon av mina chefer tyckte att min militära karriär inte skulle begränsa sig till Flygvapnet och Norrland (Jag bodde på Frösön/Östersund och arbetade på F4 sedan 1994). Nu visade det ju sig förvisso att flytten till Stockholm var början på en ny karriär utanför grindarna. Men jag hann i alla fall arbeta nära två år i Försvarsmaktens Vädercentral, placerad i på ett kontor insprängt i ett bergrum långt under marknivå bakom både luftslussar, galler och decimetertjocka dörrar. (Fascinerande då vi hade siffror på vädret över hela jorden, men inte hade känsla för om det var kallt eller inte i skogen utanför bergrummet.)

Det var mycket berikande att arbeta på SVT. Dels för att jag fick arbeta nära och lära mig av de erfarna kollegorna, dels för att jag fick tänka väder i helt nya banor. I Försvarsmakten fokuserade jag på detaljer och specifika gränsvärden över ett begränsat område samt kommunikation till kollegor och specialister. Det liknade även det jag gjort till sport och expeditioner inom segling, flyg och skidåkning. På TV gäller det att istället kommunicera ett generellt väder över ett relativt stort område och till åhörare med stor bredd. Plötsligt var alla aspekter av vädret potentiellt viktiga, inte minst hur själva kommunikationen skedde.

Rekordsegling över Atlanten 1997 med Nicorette.

Och just kommunikation är något som John var och är duktig på. Att med ett fåtal väl valda ord och ett genomtänkt kroppsspråk och rörelser förmedla hur vädret kan/kommer att utveckla sig kommande dagar. John arbetar mycket metodiskt och lämnade inte mycket åt slumpen. Fronter, moln, solar, vindpilar och temperaturer placerades över Sverigekartan både för att illustrera dynamiken i vädret, för att fånga det väsentligaste och för att skapa en estetisk grafik. John hade till och med ett tidtagarur för att testa hur lång tid olika fraser tog att säga. Väl framför kameran så improviserade han med stöd av hela eftermiddagens och kvällens resonemang. Som att koka ner en hel arbetsdag till 90 mycket välformulerade  sekunder.

Redan ett år innan John pensionerades från SVT så hade jag presenterat att jag ville arbeta med honom utanför SVT. När John (och Stig Ahlgren) slutade på SVT i oktober 2002 så började John en ny karriär som föreläsare och krönikör i Swedish Weather & Climate Centre SWC som jag hade startat ett par år tidigare.

Martin och John reser runt och håller föredrag om klimatförändringar.

Vi har gjort många resor ihop runt om i Sverige för att prata om väder och klimatförändringar. Detta tillförde något nytt till Johns stora erfarenhet av kommunikation. Nu fick jag förmånen att tillsammans med honom använda vår erfarenhet från för att skapa bildspel och föredrag om hur planetens Jordens klimatsystem fungerar, vilka problem vi står inför och vilka möjligheter vi har att lösa dem och anpassa oss till förändringar. Jag är stolt över att få samarbeta med John såväl på TV som i vårt företag och här på Klart. Jag har lärt mig mycket och jag vet att även John har lärt sig en hel del på vårt samarbete.

Alla meteorologer har givetvis olika metoder och stilar. Jag kan inte säga att jag har anammat all Johns metodik rakt av. Men jag har genom alla arbetsplatser och kollegor jag arbetat med försökt lära mig av de bästa och skaffa mig en palett av metoder och förhållningssätt som meteorolog. Detta för att både kunna göra bra prognoser och dessutom kommunicera dem.

Som vanligt skiftar vädret från en dag till en annan. Vi har även förmånen att bo på breddgrader där årstiderna varierar mycket. Ovanpå detta kommer klimatförändringarna att göra sig ännu mer påminda i framtiden. När klimatet förändras så ändrar vädret karaktär. Väder är, och kommer att fortsätta vara, en väsentlig del av vårt samhälle. Teknologisk utveckling gör att vi idag dels kan göra bättre prognoser, dels kan kommunicera dem på fler och annorlunda sätt än tidigare.

Jag ser fram emot att vara chefsmeteorolog här på Klart.se. Målsättningen är Klart.se skall vara det självklara valet för den som vill ha relevant och korrekt väderrelaterad information. Sajten kommer att förändras något kommande veckor. Vi lyssnar till vad ni har att säga, vare sig det gäller något väder vi skall belysa eller hur vi skall utveckla sajten.

God Fortsättning!

/Martin Hedberg

PS. John fortsätter med jazz och föreläsningar. DS.