Archive - januari 2012

Högtryck, sedan kallare?

(Uppdaterad)

Sakta drar regn/snöområdet över östra Svealand och Östersjön vidare söderut. Ett högtryck med centrum över Centraleuropa kommer allt mer att prägla vädret i Skandinavien. Det ger mest svara vindar och inte så händelserikt väder kommande dagar.

Så här års kan temperaturen sjunka rätt så dramatiserat i samband med klart väder och svaga vindar. Men det ser ut som molnen trots allt kommer att vara ganska omfattande. Det gör att det inte blir så stora variationer i temperaturerna.

Men natten till torsdag kommer nästa front och nederbördsområde in västerifrån. Det handlar troligen till största delen om snö, men i sydligaste Sverige blir det troligen regn. Det som gör denna front lite extra intressant är att det ser ut att utvecklas ett lågtryck på den under torsdagen.

Lågtrycket fördjupas efter att fronten passerat fjällkedjan. Återstår att se hur utvecklingen av lågtrycket blir. Små, små skillnader i den initiala utvecklingen och i förspelet till utvecklingen kan ge stora utslag i hur vädret utvecklas under fredag och kommande helg.

Som det ser ut idag så kommer temperaturen att sjunka något från och med fredag.

/Martin

Att cykla eller inte cykla?

Det är för närvarande ett par plusgrader på platser som det inte brukar vara det så här års. Lapplandsfjällen till exempel. Överhuvudtaget var det under söndagen relativt likartade temperaturer i landet -undantaget ett rätt stort område i Norrbotten.

Norrbotten var det överlag omkring -10. Men resten av landet, inklusive fjällkedjan, hade nollgradigt, från två-tre minusgrader till två plusgrader.

Men det har varit kallare och det finns gott om snö. I alla fall i Norrland och nordvästra Svealand.

På detta skall vi nu lägga uppluckrade nederbördsområden, regn och snö, som driver in med västliga vindar.

Det ger goda förutsättningar för något dåligt. Jo, här lägger jag till med en värdering. Det är sällan det är bra med regn på ytor som håller minusgrader. Det fryser på och blir kompakt is. Det behöver inte vara tjockt med is, det är översta ytan som är hal.

Även om det inte regnar så kan det bli ishalka. Det är fukten i luften som kondenserar ner direkt på de kall ytorna.

På många platser, främst från Södermanland till Dalafjällen till Västerbottens läns kustland, är det därför utfärdat en klass-1 varning för isbeläggning som till följd av underkylt regn. Varningen gäller främst under måndagsmorgonen.

Jag hade tänkt cykla, men har inte monterat på dubbdäcken än. Det är just bara i dessa tillfällen som man verkligen behöver dubbar (och jag pratar om ståldubbar) på cykeln. Får se hur allvarligt det blir med ishalkan i morgon bitti. 🙂

/Martin

PS. Får man cykla med dubbdäck på Hornsgatan i Stockholm? DS.

Kampen mellan högt och lågt

Just nu pågår en liten kamp mellan två stora tryck. Ett högtryck i väster och ett lågtryck i öster. Kampen går ut på att vinna eller förlora terräng. I skiljelinjen blåser det.

Och att det blåser det märker många just nu. Nordliga vindar sveper ner över landet. Det har bildats snöbyar och temperaturen sjunker. Nåja, det blir i alla fall lite kallare sett till temperaturen man mäter. Men det känns mycket kallare till följd av vindarna.

Nåväl, högtrycket i väster växer in över landet. Det gör att bandet med de kraftiga vindarna följer med lågtrycket som även det rör sig österut. Under lördagen är det relativt torr luft som täcker landet. Vindarna kommer att ha avtagit markant i väster, men fortfarande kommer det att vara blåsigt i öster, i synnerhet över Östersjön och till viss del längs med Norrlandskusten.

Trevlig helg,

/Martin

Lagrangepunkter och corioliseffekten

Lagrangepunkter

Här blandar vi både stort och smått. Följ med på en lite avancerad, men ändå inte helt obegriplig resa i tyngdlöshet, högt ovanför Jorden. Och för den som undrar om man verkligen har någon nytta av att förstå corioliseffekten, eller ens veta om att den finns så svarar Anders: ”-Gör jag bättre prognoser om jag förstår corioliskraften?

Svaret är detsamma som om du är fotbollskommentator. Att du förstår off-side regeln innebär inte automatiskt att du vet vad som ska hända om 5 sekunder, men det gör dig i stånd att förstå vad som utspelar sig på plan.” /Martin

Av Anders Persson: Svar till Solvid som skrev bl,a.:”Kanske kan vi då även utvidga Coriolis-krafterna till makrokosmos?” …Ja, corioliseffekterna återkommer i olika skepnader om och om igen. Till varje planet i solsystemet finns det fem s.k. Lagrangepunkter (L1,L2, L3, L4 och L5). Ett objekt placerat där följer med jorden i dess bana på ett fixt avstånd.

L1 och L2 ligger strax utanför och innanför jorden på en linje från solen. L3 ligger i jordbanan bakom solen, så den kan inte ses. Dessa tre lagrangepunkter är instabila vilket innebär att det objekt man placerar där, t.ex.en satellit (som man gjort i L1 och/eller L2) tenderar att glida bort och måste varannan vecka ”knuffas” tillbaka på plats.

Att L3 är instabil bevisar att någon s.k.”Planeten X” bakom solen, där alla flygande tefat skulle ha sin hemort, inte kan existera.

L4 och L5 ligger också i planetbanan men 60 grader före och efter planeten. Dessa punkter är stabila, dvs. varje objekt som hamnar där har svårt att ta sig därifrån. Jupiters L4 och L5 är därför samlingsplatsen för 100-tals små asterioder, ”Grekerna” framför Jupiter, ”Trojanerna” bakom.

Nyligen har man hittat en 300 m stor asteriod som ligger i en av jordens lagrangepunkter. Den heter 2010TK7 och ligger 60 grader före jorden, dvs den är en ”grekisk” asteroid (L4), jagad av ”trojaner” som ännu återstår att upptäcka.

Bildtext: En asteroid i lagrangepunkterna L4 (grekerna) och L5 (trojanerna). De ligger 60 grader före och efter Jupiter. Asteroiden hålls på plats av en corioliseffekt som beror på ett samspel mellan två dragningskrafter (solens och Jupiters, röda pilar) samt asteriodens egen centrifugalkraft (blå pil).

Det som gör att detta hör hemma på Martins vädersajt är att den mekanism som håller fast asteroiderna vid L4 och L5 är corioliseffekten. Nej, det är inget skämt. Böcker om celest mekanik på typiskt 600 sidor brukar ägna 15-20 sidor åt att reda ut bara detta.Men ni som läst om corioliskraften nyligen på dessa sidor ska få en snabbförklaring:

Som ni vet handlar corioliskraften på jorden om balansen, eller obalansen, mellan två krafter: jordens dragningskraft (gravitationen) och centrifugalkraften av dess dagliga rotation. I lagrangepunkterna L4 och L5 handlar det om balansen eller obalansen mellan tre liknande krafter, dragningskrafterna från solen och Jupiter samt centrifugalkraften av asteroidens rotation runt solen.

Corioliseffekten skapar alltså förutsättningar för stabila och instabila jämviktslägen i mellan planeterna i vårt solsystem. Det är inte bara fascinerande att förstå fysiken med vilken man kan beskriva skeende och företeelser i världen. Det är mycket fascinerande att se att, och hur, samma fysikaliska lagar kan tillämpas inom vitt skilda områden.

Corioliseffekten fyller samma funktion i Largrangepunkterna L4 och L5 som den gör i atmosfären, dvs att ”hålla fast” föremål/luftpaket, göra det svårt för dem att röra sig fritt genom att, när de rör sig, söka få dem att återvända till utgångspunkten. Detta är avgörande för att förstå den allmänna cirkulationen. Jag återkommer.(!) / Anders Persson

PS: Man går aldrig säker för corioliseffekten. Strax före jul 1914 drabbade brittiska flottstyrkor samman med tyska utanför Falklandsöarna i södra Atlanten. Artilleristerna hade i över 80 år haft klart för sig att långskjutande kanoner måste ställas in också med hänsyn till corioliseffekten (och inte bara vind och lufttemperatur). Men eftersom britterna just hade anlänt från sina hemmabaser gällde deras korrektioner på norra halvklotet där corioliseffekten viker av artilleripjäserna till höger i stället för till vänster. Det var på vippen att tyskarna vann den bataljen, men britterna upptäckt sitt misstag precis i tid. DS.

Onsdag

Idag onsdag kommer en svag högtrycksrygg att skapa en stor lucka i molntäcket som driver förbi Skandinavien i de västliga vindarna. Det blir klart väder på många platser under en stor del av dagen, dock inte alla platser eller hela tiden.

Temperaturen sjunker något under kvällen och det blir nollgradigt även i Svealand och de inre delarna av Götaland. Det kommer att skapa halka när de våta vägbanorna fryser.

En del snöbyar driver in över Jämtlands- och Lapplandsfjällen. Men annars är det morgondagen, torsdag som bjuder på nederbörd. Då i Götaland och i Svealand och i form av regn och blötsnö/snö. Fortfarande kommer det att vara snöbyar i västra Norrland.

/Martin

Snart nollgradigt i norr

Nu är det vinter ner till Askersund (och lite till).

Än är det kallt, men snart är det nollgradigt. I Kiruna.

Jovisst blir det mildare. Redan under tisdagen steg temperaturen, såväl i Kiruna (från -22 till -11) som i Köping (från -4 till +3).

Men/och nu planar det ut ett par dagar. I stort sett samma temperaturer under onsdag och torsdag, noll till +7 söder om Siljan, noll till -12 norr om Siljan.

Sedan sjunker det lite, främst i söder, i samband med att ett lågtryck (”skräckstormen”?) sveper förbi under torsdagen. Men det fascinerande händer inte i söder utan i Norr. En hel del pekar på att det under söndag och måndag blir nollgradigt i Kiruna och på andra platser i Lappland, Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen och Hälsingland… ja hela vägen ner till Skåne. (Men i Skåne är det inte förvånande med nollgradigt i mitten av januari.)

Jag tippar att Idre får landets lägsta temperatur på söndag med -4 grader.

Men det varar inte hur länge som helst. Det blir lite kallare efter helgen, men bara lite.

Nåväl, det kommer inte att tära så mycket på snön i norr. Troligen tvärtom: När temperaturen är nära noll grader så kan luften innehålla mycket mera vattenånga än om det är kallare. (Luftens förmåga att bära vatten i gasform är temperaturberoende). Det gör att när det snöar och det är nära noll så brukar det komma mycket mer/falla intensivare än när det är kallt.

Återstår att se hur det blir med nederbörden alltså. Men lite mildare kommer det allt att bli.

/Martin

Surväder eller skräckstorm?

Hur blir vädret senare i veckan? Man frågar sig efter att ha kollat rubrikerna.

Jodå, det kommer ett lågtryck och det kommer att blåsa. Men det är inte Gudrun som går igen.

Men det blir vindar på 10, kanske 15 m/s i Götaland och Svealand under torsdag-fredag. Det kommer också mer nederbörd, så de vattendrag som redan var fyllda kommer att få ännu högre nivåer/stridare ström.

Och detta sker samtidig som det blir mildare. Det kan inte uteslutas att smältande snö eller regn fryser på kalla vägbanor, tak, elledningar och andra ytor.

Det blir nog lite jobbigare att vara ute än en vanlig genomsnittlig januaridag.

Surväder ja. Men inte skräckstorm.

/Martin

Nu är det kallt

Nu är det kallt.

Från Värmland till Lappland har det varit kallare än 20 minusgrader i natt. Flera orter i Lappland har haft under -30, tex Gielas och Nikkaluokta (-31,9 respektive -31,8 grader). Och det är bara de platser där det finns mätstationer. Givetvis finns det andra platser där det varit ännu kallare.

Men/och även Götaland har haft det (förhållandevis) kallt. Karlsborg hade -9,3, Målilla -9,6 och Gårdsjö -10,6. Det är kallt för att vara i södra Sverige och den här vintern.

Men nu blir det lite mildare och snöfall. Inte så att det töar -annat än i Götaland och södra/östra Svealand. Och på lördag och söndag blir det kallt igen.

/Martin

Det är vinter i norr, kan det bli det i söder?

Blir det milt eller kallt?

Frågan engagerar många här på bloggen. Långtidsprognoserna talar om en mild vinter. Så här långt stämmer det bra. Men jag vill poängtera att det faktiskt ÄR vinter. I alla fall i de norra 2/3 av landet, ner till och med Värmland, Västmanland och Gästrikland. Låt vara en mild vinter med en del köldknäppar.

Men hur blir det i söder? Låt oss först skilja på vad som är vinter och vad som är vinterväder. Vinter är det från och med den första dagen av fem på rad när medeltemperaturen är under noll grader. Vinterväder är mer subjektivt, men låt oss säga att det i alla fall krävs minusgrader i flera timmar och gärna snö.

Det kan alltså vara vinterväder flera dagar utan att det för den skull blir vinter. Och det kan ha blivit vinter utan att det för den skull är vinterväder (tex om det töar veckan efter att det blev vinter).

Hur blir det då kommande månader? Eftersom våren brukar ankomma till Skåne i slutet av februari, så är det inte mycket tid att spela på om det skall bli vinter där. Låt oss säga att det finns ett utrymme på två månader kvar för södra Skåne.

Det tar lite tid för våren att koppla greppet om Skåne, Blekinge och Halland (ca två veckor), men sedan vinner våren mycket terräng på kort tid. I månadsskiftet mars-april så har våren nått upp till södra Dalarna.

Vi har alltså tre månader kvar för Norra Götaland och södra Svealand där det ännu inte riktigt blivit vinter. Hinner det blir vinter här innan våren (statistiskt) brukar komma?

Ja, jag skulle tippa att det hinner bli vinter, om än kort, ner tom Dalsland, halva Västergötland och halva Östergötland samt på Sydsvenska höglandet. Därtill kommer det nog att bli ett par vinterdagar även i de allra sydligaste landskapen, om än att det inte blir tillräckligt för att det skall kunna kallas vinter enligt definitionen.

Kommande vecka så stiger temperaturen. Fram till onsdag-torsdag med ca fem grader i samband med att en portion mildluft kommer in över Skandinavien. Men från och med fredag till söndag så sjunker temperaturen igen. Och från och med nästa helg så skulle det tom kunna bli riktigt kallt. I alla fall ett eller två dygn.

/Martin

Kallare och vackert väder

Lagom till Trettonhelgen blir det finare väder. Bra väder är något vi inte varit bortskämda med. Stormar, regn mitt i vintern och moln.

Men under fredagen och lördagen så ger en högtrycksrygg rätt så vackert väder på många platser i Sverige. Inte överallt och hela tiden, men ändå på det hela taget mycket bättre än det varit de senaste dagarna veckorna.

I samband med att molnen spricker upp så blir det också lite kallare. Natten mellan fredag och lördag är det minusgrader även i Sydsverige.

Det kan också vara en bra påminnelse för alla som bor söder om Bergslagen att veta att det faktiskt är vinter i större delen av Sverige. Den norra 2/3-delen av landet har såväl minusgrader som rikligt med snö.

Trevlig helg,

/Martin