Archive - juli 2011

Kraftig avsmältning av Arktis is

Av Martin Hedberg

Denna sommar må vi i Sverige ha haft temperaturer omkring det för årstiden normala, men på många andra platser har det varit varmare än normalt.

Oftast så menar man ”variationer kring medelvärdet” när man säger ”normalt”. Vissa dagar är det lite varmare, andra lite kallare. Variationerna karaktäriserar vädret.

När medelvärdet avviker kraftigt från ett år till ett annat, därtill med en tydlig trend, då finns det fog för att använda ordet ”onormalt”.

I Ryssland har man såväl värme som skogsbränder, om än inte lika omfattande som i fjol. I USA har man, som tidigare rapporterats om, haft besvärande varmt väder.

Arktis 11 juli 2011. (earthobservatory.nasa.gov) Satellitbilden är en kompositbild, dvs sammansatt av flera olika fotografier, tagen den 11 juli 2001 av NASA.

Vi har i Sverige haft ett och annat lågtryck, medan det över Nordpolen varit ett omfattande högtryck och mestadels klart väder.

Med satelliter har mätt isen med stor noggrannhet sedan 1979. Isens utbredning varierar givetvis från år till år, men det finns en tydlig trend i att ytan minskar i omfattning med tiden.

Septemberisen 1979-2010 (NASA).

Septemberisens utbredning har minskat med omkring tio procent sedan mätningarna med satellit började 1979 (NASA)
Många har frågat sig om ytan år 2008 och 2009 var tecken på att isen höll på att isens utbredning var på väg att återhämta sig. Men det krävs flera år av dels ökad tjocklek/utbredning vintertid, dels inte så kraftig avsmältning sommartid för att isen skall återgå till värden i närheten av de som rådde kring 1979.

Isens utbredning varierar med årstiderna. I mitten av september brukar isen ha sin minsta utbredning. Den tidigare minsta utbredningen inträffade år 2007. I år har det över Arktis varit så pass mycket varmare än normalt att isens utbredning är rekordliten (NASA Earthobservatory).

Arktiska isens utbredning under fram till och med 17 juli 2011 (NASA). Just nu ligger är ytan mindre än för motsvarande tid år 2007!

Temperaturen på 925 hPa (omkring 1000 meter upp i luften) var under juli månad mellan 6 och 8 grader över det för årstiden normala (NASA Earthobservatory).

I samband med att det är mindre is som täcker ytan så omvandlas mer av solljuset till värme. Detta då isen hade reflekterat solljuset medan vattnet, som är mörkare, istället absorberar en större andel av solstrålningen. Det börjar med att det, av smältvatten uppe på isen, utvecklas mindre eller större sjöar på det sammanhängande istäcket.

När det väl har börjat bildats vatten på ytan så absorberar dessa mer solenergi, vattnet blir varmare och sjön blir större.

Bild på tidigare (rött) respektive senare (blått) avsmältning av Arktis. Även om vissa platser 2011 smälte senare än medelvärdet 1979-2011, så var nettoeffekten en avsmältning.

Även vattnet runt isen blir varmare vilket gör att isen kalvar i större omfattning. Även vattnet under isen påverkas och tjockleken på isen har minskat genom åren.

Att istäcket minskar, hänger samman med klimatförändringar och global uppvärmning. Den så kallade ”albedoeffekten” är en återkoppling i klimatsystemet som gör att små förändringar förstärks. Eftersom den fungerar som en förstärkare så kallas den för en ”positiv återkoppling”.

Det finns givetvis även återkopplingar som bromsar förändringar (så kallade ”negativa återkopplingar”).

Det har i den så kallade ”klimatdebatten” länge hävdats att en ökad mängd vattenånga i luften skulle leda till ökad molnbildning som i sin tur skulle stabilisera klimatet och förhindra temperaturstegring*.

Det blev inte så denna sommar över Arktis.

Isarna smälter från år till år. Finns det något som tyder på att den trenden skall förändras?

/Martin

PS. *Om det nu var så att mer moln skulle kyla av klimatet så skulle ju detta medföra att det blev ”normalkallt” igen. Det skulle ju i sin tur medföra att luften inte kunde innehålla så mycket vattenånga/moln. Det skulle ju i sin tur medföra att den avkylande effekten upphörde.

En ökad molnighet skulle möjligen kunna bromsa en klimatförändring. Men den kan inte förhindra eller ”återställa” en klimatsituation.

För övrigt så är klimatsystemet komplext och det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att koppla enskilda händelser till enskilda konsekvenser. Därom inte sagt att vi vare sig inte påverkar klimatet eller att vi inte kan dra några relevanta slutsatser om följderna av vad vi gör.

Klimatet har alltid förändrats. Vi människor påverkar klimatet och därmed även hur det förändras. Klimatet förändras just nu snabbare och på andra sätt än om vi inte hade påverkat klimatet. Vi människor påverkas av följderna. DS.

Svårt att finna ord för värmen

Av Martin Hedberg

I USA har meteorologerna svårt att finna ord för den värme som den senaste veckan berört stora delar av den Nordamerikanska kontinenten.

Temperaturer som dagtid pendlar kring 40 grader över stora delar av USA gör naturligtvis livet svårt för människor (och djur), men/och ett anknytande problem har bekymrat de mediatränade meteorologerna: Vad skall man kalla det?

Animering från Andrew Revkin, http://dotearth.blogs.nytimes.com/ (75°F = 24°C, 96°F = 36°C och 110°F = 43°C).

Att fortsätta säga ”heat” och ”heat wave” om och om igen i varje sändning känns inte riktigt bra. Förutom att det är tjatigt så säger det för lite om hur värmen upplevs (människor lider och flera har avlidit till följd av värmen och uttorkning). En våg (wave) brukar ju dessutom som bekant ha en rörelse och dynamik, men den här värmen har legat kvar för länge för att kallas ”en våg”.

Det närmaste man har kommit är begreppet ”heat dome”, vilket kan översättas med ”värmekupol”. Värmen orsakas såväl av solinstrålning till följd av liten molnighet, som subsidens (sjunkande luft) i ett högtryck som sträcker sig högt upp i atmosfären.

Värmen och frånvaron av regn har även skapat torka. Och när marken är torr så går inte solens energi åt till att avdunsta vatten. Det gör att det blir ännu varmare än om marken varit fuktig eller det funnits gott om träd som kunde transpirera vatten.

/Martin

Högtrycksryggen som kroknade

Av Martin Hedberg

Som många ser när de tittar ut så regnar det, samma sak när man ser på nyhetssändningar från Norge.

Det regnar även i Danmark, Finland på Island och på en del platser i södra Europa.

Solen då? Och vad skall man göra med förhoppningarna kring högtrycket till veckan?

Högtrycket, eller rättare sagt högtrycksryggen, förmår inte stabilisera vädret lika tydligt som modellerna tidigare gav uttryck för. Högtryckscentrum blir planenligt ute över Atlanten, men ryggen upp över Skandinavien blir för klen för att klara av att mota regnet i grind.

Det betyder dock inte att det skall vara mulet och regna hela tiden. Det kommer att vara en del sol och temperaturen kommer att stiga ett par grader kommande dagar.

Om man förutsätter att folk vill ha sol och värme, så återfinns det bästa vädret i landets östra halva. Och som vanligt denna sommar så är det Norrbotten och Västerbotten som toppar avseende temperaturer.

/Martin

Om helvetet i Norge

Av Martin Hedberg

Det är svårt att samla tankarna och resonera kring något annat än det helvete som drabbade Norge i går. Hur kan någon med så cynism och kallblodighet planera och genomföra de vidriga handlingar som nu successivt framkommer?

Först en kraftig bilbomb riktad mot maktens centrum med vetskap om att slumpen avgör vilka människor som drabbas. Därefter, med handeldvapen på nära håll, en avrättning av människor på ungdomslägret på Utöya.

Gärningsmannen/männen har haft gott om tid att tänka igenom sina handlingar, bearbeta intryck, skräck och vädjanden från sina offer. Men trots detta har han/de fortsatt sprida död, skräck och sorg omkring sig.

Vilket helvete måste inte ungdomarna på Utöya fått genomlida? Och vilka helveten måste inte anhöriga och överlevande nu genomgå? Alla vi andra må fasa av blotta tanken på händelserna. Överlevande och anhöriga har händelserna inpå skinnet under resten av sina liv.

All kommunikation, artiklar, TV- och radioprogram jag tar del av som inte direkt handlar som terrorattackerna i Norge får en dubbel mening: Vad tänker de på, sitt program eller terrorhandlingarna i Norge? Allt som inte rör händelserna i Norge verkar banalt i sammanhanget. Om man bortser från barnprogrammen så måste man verkligen fråga sig: Måste detta verkligen sändas? (Jag har själv stått i TV och önskat slippa presentera vädret när hela nyhetssändningen präglats av terrorhandlingar och mänskligt lidande.)

Sitter just nu och lyssnar till påannonseringen av P1:s Sommarprogram. Hur kan man sända ett sånt program idag frågar jag mig. Ögonblicket efteråt får jag höra att dagens sommarpratare och Radioledningen ställt sig tvekande till att sända programmet (som bandats tidigare) med hänvisning till händelserna i Norge. Bra.

Att det trots allt sänds speglar vädjanden från Norges statsminister Jens Stoltenberg om att vi inte skall låta terrorister diktera hur vi skall leva våra liv. Men det är samtidigt en balansgång mellan det och respekten för alla drabbade och anhöriga.

Massakern är över, men polisens analyser kommer att ta lång tid och händelserna kommer att påverka det norska, och även det svenska, samhället för all framtid. Det finns en tid före och en tid efter terrorhandlingarna i Oslo/Utöya.

Bearbetningen av personliga trauman kommer att ta lång tid. Sorgen över det inträffade är ofantligt stor. Såren läker inte utan ärr.

Jag vill framföra mitt deltagande till alla drabbade.

/Martin Hedberg

Högtrycksrygg till veckan

Av Martin Hedberg

Kommande dagar, lördag, söndag och måndag, så präglas vädret i Sverige av ”det polska lågtrycket”. (Det bildades över Polen). I samband med det så bildas moln, regn och även blixturladdningar.

Men under kommande vecka, med början på måndagen, så sker en omställning till stabilare väder. Det är ett högtryck, med centrum väster om Storbritannien, som sträcker upp en rygg över Skandinavien.

Det ger mer sol och något stigande temperaturer. Det är många som välkomnar det efter dessa dagar där solsken blandas med intesivt regn, blixtar/åska och tidvis även kraftiga vindar.

/Martin

PS. Jag vet att det var problem att kommentera förra inlägget. Hoppas att det skall gå bättre med detta. DS.

Efter regn kommer sol

Av Martin Hedberg

Det stadigt ostadiga vädret håller i sig ett par dagar. Det är ett lågtryck som ger såväl moln och regn som lite blåsigt väder under helgen. Under måndag och tisdag sker så succesivt en övergång till lite stadigare väder.

Och på onsdag har ett högtryck växt in över Skandinavien. Temperaturen tar raskt ett kliv uppåt och solen visar att det fortfarande är sommar.

Många kommer då säkert att uppskatta såväl solen som att det regnat tidigare. inte så mycket för kontrastens skull som för att växter och övrig natur trivs med såväl sol som regn.

/Martin

Tisdag och onsdag mellan regn

Av Martin Hedberg

Jag vet att många har fått intrycket att årets Fruntimmersvecka kommer att bli riktigt blöt. Så här mellan regntunga moln kan det vara trevligt med lite ljusglimtar.

Det kanske är bra att ha rätt sorts förväntningar. Många har gått och längtat efter ett massivt högtryck, sol och värme. Jag har goda vänner som idag reser till Spanien. De kommer att få uppleva just sol och värme. (De reser dock inte för att de är besvikna på den svenska sommaren utanför att umgås med släkten som bor där)

Men här hemma i Sverige skall man inte förvänta sig ett spanskt klimat. Inte ens klimatförändringarna, så långt de hittills kommit, skapar Sydeuropeiskt sommarväder i Skandinavien mer än någon dag per år. (Och det skall vi vara tacksamma för, sydeuropeiskt väder/klimat smakar bäst i Sydeuropa.)

Men det är inte bara moln och regn här hemma i Sverige. Det kommer att bli en del sol också. Tisdag och onsdag ser ut att bli rätt okay väder. Nej inte helt molnfritt i hela Sverige, men uppehåll, en del sol och temperaturer på 20-25 grader på de flesta platser.

Det är svensk sommar. Vill man ha något annat så skall man resa dit. Jag stannar här hemma och njuter av att gräsmattan är grön, äppelkarten mognar, himlen är klarblå och nätterna ljusa.

/Martin

En baklängesåkande kallfront?

Av Martin Hedberg

Sitter i den svenska sommarsolen och förkovrar mig i några böcker om väder skrivna av amerikanska författare/meteorologer.

Det brukar sägas att vi i svenskar är det mest väderintresserade folket i världen. Personligen tror jag att amerikanarna tar hem priset. De har mer dynamik och kraftigare extremväder än vi i Europa. Och de har ofta mer dramatik i själva presentationen av vädret.

Här i Sverige, precis som i USA, poängterar vi att en kalfront är en situation där en kall luftmassa ersätter en luftmassa med högre temperaturer. Ofta har även kalluftsmassan lägre fuktighet och klar och ”hög” luft. I gränslinjen mellan luftmassorna bildas moln och det är inte ovanligt med såväl kraftigt regn som åska.

Vi vet också att vädersystemen på våra breddgrader oftast rör sig från väster till öster. Det gör att den förhärskande vindriktningen oftast är innehar en västlig komponent, samt att man gör bäst i att speja ut över Atlanten om man letar efter lågtryck som snart skall beröra oss.

Nåväl, i en av böckerna, ”Weather Whys”, får jag lära mig att man på en del platser i USA är så van vid denna väst-östliga riktning på vädret att man kallar kallfronter som kommer från öster eller nordost för ”backward-moving cold front”. På amerikanska ostkusten kallas den för ”back-door cold front”.

Den första benämningen, backward-moving cold front, fick mig att reagera lite eftersom det faktiskt förekommer att kallfronter byter rörelseriktning. Men då övergår de till att vara en varmfront (så även i USA).

Här i Sverige rör sig som sagt var också vanligen vindar, lågtryck och fronter från väster till öster. Men det förekommer att vädret kommer från andra hållet, från öster eller nordost. Men hittills har vi inte kallat en sådan kallfront för en ”baklängesåkande kallfront” eller sagt att kallfronten ”kommer in köksvägen” för det.

Fast det kanske skulle vara upplyftande med lite mer dramatisering av det svenska och/eller europeiska väder? Även om vi lyckligtvis inte har samma kraft i våra oväder som man har i USA så kanske det finns utrymme för ett par stormjägare här hemma i landet lagom?

/Martin

Och nu blir det regn…

Av Martin Hedberg

Nej, det kommer inte att regna i hela landet samtidigt. Men ett lågtryck, som just ligger över Holland, rör sig mot Skandinavien. Kring det lågtrycket sveper såväl vindar som moln och regn.

Idag torsdag blir det därför blåsigt och regnigt i stora delar av Götaland. Det kan även förekomma åska. Efterhand kommer även Svealand att beröras.
Norrland får vackert väder. Det har blivit lite kyligare än det var i slutet av förra veckan, men det blir i alla fall en hel del sol och inte så blåsigt.

På fredag har regnområdet nått upp till Svealand och kommer under eftermiddagen även att beröra södra Norrland. Norra Norrland får fortsatt vackert väder.
På sina håll i Götaland så spricker molnen upp, men det kommer fortfarande att vara ostadigt, blåsigt och förekomma regn av och till under fredagen.

Lördag: Regnet har nu nått Norra Norrland, men har samtidigt mattas av ordentligt. Övriga landet mest svaga vindar. En hel del moln, störst chans till sol i Götaland och Svealand.

Söndag: Tidigt en stabilisering av vädret, men i sydväst lurar nya regnområden som drar in över Västkusten…

/Martin

Att begränsa klimatpåverkan

Det här med miljö- och klimatfrågor är inte enkelt. Och ändå är det väldigt enkelt. Vi människor påverkar, enskilt och gemensamt, vår omgivning på ett sätt som förändrar förutsättningarna dels för våra egna liv, dels för andra organismers liv.

Vi gör saker som på kort sikt ofta gör livet lite lättare och roligare att leva. Men samtidigt har en del av dessa saker en del besvärande bieffekter som försämrar förutsättningarna för kommande liv. En insikt som dessutom börjar sjunka in är att försämringarna är något som sker redan nu, de är inte bara något diffust hot i en avlägsen framtid.

Många saker påverkar klimatet, såväl naturliga som antropogena. Av de antropogena så är koldioxiden den mest inflytelserika, dock inte den enda. Vi har utsläpp av andra växthusgaser, tex metan, lustgas och freoner och vi förändrar jordens albedo, tex genom aerosoler och förändrad markanvändning. Vi har även även saker som vi människor inte kan påverka, tex förändringar av jordens rotation kring solen, solfläckar mm. Människans påverkan på klimatet är nu stort i relation till de faktorer som vi inte kan påverka.

Man måste ta ett systemperspektiv. Om vi skall minska utsläppen av koldioxid med X% så måste vi minska förbränningen av fossilt kol med X%. Det måste i sin tur leda till att vi minskar brytningen av fossilt kol med X%. Det måste faktiskt leda till att vi låter kol vara kvar i marken, trots att det kanske är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna det. Detta eftersom uppehållstiden för växthusgaserna i luften är så lång (tiotals till tusentals år) att det spelar marginell roll om utsläppet sker i år eller om tio eller femtio år.

Man har räknat på hur mycket mer koldioxid vi människor kan släppa ut och fortfarande klara av det så kallade ”2 graders-målet” (vilket inte låter mycket, men som i alla fall resulterar i en havsnivåhöjning gott och väl över fem meter).

Carbon-total.001Historiska utsläpp av kol från olika fossila källor samt framtida projektioner för 75% sannolikhet att inte överskrida 2-gradersmålet.

Det visar sig då att vi måste minska utsläppen av koldioxid med storleksordningen 3-10% per år (för att landa i ett nära samhälle som i princip inte använder fossilt kol alls omkring 2040-2060). Det här visar sig vara ungefär samma struktur på minskning som Peak Oil tvingar oss till avseende bristen på olja.

Man kan roa sig med att fundera på sannolikheten för att detta skall ske. Och då menar jag inte peak oil, utan sannolikheten att människan frivilligt skulle avstå från att bryta fossilt kol och skövla skogar. Personligen tror jag sannolikheten är mycket liten. Detta både eftersom det finns stora ekonomiska och maktstrukturer som lever av att utvinna fossilt kol, dels eftersom vi människor, på kort sikt, får mycket välfärd genom att använda fossilt kol. Det är som att kissa i byxorna men i väldigt mycket större skala.

Det här är världens största dilemma. Det skulle (troligen) bli en ekonomisk och social katastrof om man slutade använda fossilt kol i den takt som vetenskapen säger att vi borde för att slippa problem som havsnivåhöjning, försurning av haven, utslagning av ekosystem, omfattande skogsbränder, vattenbrist, översvämningar mm.
Och det skulle (minst lika troligt) bli nämnda miljöproblem om vi fortsätter använda fossilt kol och skogsskövling i den takt som vi gör idag (och därtill ökar vi takten!).

Det är en stor skillnad mellan att JAG får fördelarna NU och NÅGON ANNAN/JAG får ta de negativa konsekvenserna SENARE. Bland annat därför rullar vi på i samma hjulspår som tidigare.

Jag är inte naiv. Ingen ”räddar klimatet” på egen hand. Men jag kan göra det lättare för andra att dra sina strån till stacken och jag kan undvika att försätta mig i en situation som blir obekväm i framtiden.

Uttrycket ”rädda klimatet” är förlegat. Hade vi velat bibehålla ett någorlunda stabilt klimat så skulle man beslutat sig på 1960 eller 70-talet. (Det fanns om inte annat bra incitament i form av oljekris, men det ”gick över”.) Klimatet förändras nu snabbt. Det minsta man kan begära av mänskligheten är att vi undviker att öka farten.

En väsentlig del av vår samhällsstruktur bygger på att väldigt många skall att kissa i våra gemensamma byxor även i morgon. Men det finns andra sätt att få välfärd, även om det tar lite tid och kan vara såväl roligt som jobbigt att ställa om. Det lönar sig i längden.

Synsättet borde vara: Hur skall vi människor använda den mängden fossilt kol (olja/kol/naturgas) som finns kvar att nyttja? Vare sig den tillgängliga mängden begränsas av hänsyn till vår gemensamma miljö eller för att undvika konsekvenser av resursbrist som till slut uppstår. De allra flesta har ingen aning. Jag tror de resonerar i termer av: ”Det här har man pratat om länge och hittills har det ju gått bra, så det går nog bra i framtiden också.”

Men den sortens prognoser, ”persistens” (”samma i morgon som idag”), har svårt att förutsäga det som verkligen spelar någon roll: Förändringar.

/Martin