Archive - april 2010

Valborgsmässoafton förr och i år

Med denna dag firar man vårens ankomst. Det gör man med valborgsmässobål, tal och sång till våren. Vädret spelar naturligtvis en stor roll vid dessa festligheter utomhus.

Vid den här tiden i vårens mitt förekommer därför tillfälliga inslag i vårvädret av både vinter och sommar. Här är några exempel på båda under förra seklet.

Det kanske mest beryktade vädret inträffade 1929 med den så kallade Valborgsstormen. Ett oväder med blåst, regn och snö drog upp från sydväst över Götaland och Svealand under valborgsmässoafton och 1:a maj. Karlstad och Falun fick ett par decimeter snö och ett snötäcke på några centimeter lade sig också bland annat i Göteborg och Stockholm. Aprilmånaden just det året var för övrigt en av de kallaste under hela 1900-talet. Skall vi också nämna valborgsmässoafton 1979 som var särskild kall med ymniga snöfall i Värmland och snöbyar i Skåne.

Men det har också inträffat ren sommarvärme. Valborgsmässoafton 1913 noterade Ulricehamn 27,5 grader vilket är landets högsta apriltemperatur. Dagen innan hade Borås lika varmt och i Östersund hade man 21 grader.

Ett noterbart värde är också från år 1931 då Karesuando längst i norr hade 16 grader. Särskilt varma valborgsmässoaftnar var det också åren 1984 och 1987. Den 29-30 1984 hade Härnösand 22 grader och Umeå 19. Norra Sverige fick sedan en extremt varm maj. År 1987 var det 26 grader i Oskarshamn och 24 i Valla (Sörmland) och i Gävle.

/John Pohlman

Årets valborgsmässoväder präglas av ett stort, men inte så djupt, lågtryck.

Lågtrycket ligger idag ute över Atlanten, men täcker på fredagen gott och väl hela norra Europa, från Irland till Polen till Nordnorge.

Stort och inte så djupt. Det betyder gråväder, men inte så kraftiga vindar. Det kommer att regna av och till, men inte överallt. Vindarna kommer på fredag kväll att i allmänhet ligga under 5 m/s, men kan i Götaland och Svealand vara omkring 7-8 m/s.

Den fuktiga väderleken torde göra att, trots vindarna, risken för att valborgsmässoeldarna skulle sprida sig blir liten.

Skall man se vädret ur ett trevligt-att-vara-ute-på-kvällen-och-titta-på-brasa-perspektiv så är det nog lite trevligare väder i Dalsland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland under fredagskvällen.

Men regnet hänger i luften och dynamiken ligger i ett lite mer kompakt regnområde som passerarar åt nordost över Götaland och Svealand under fredagskvällen. Över Norra Norrland är det lite mindre rörelse i nederbörden som faller ut som blötsnö eller regn. Dock inte lika intensivt som i söder.

Trots allt resonerande om regn (och snö) så ser det inte ut att bli så kallt. Det är först på söndagen som svalare luft drar ner över Skandinavien. Detta i samband med att lågtrycket drar bort över Kolahalvön och vi får nordliga vindar. Å andra sidan blir luften torrare i och med detta.

/Martin Hedberg

Mer nyheter på Klart.se

Nu presenterar vi även vindkartor på klart.se.

Under fliken ”Väderkartor” finner du en ny länk: ”Vind”. Välj den och du finner vindfältet över Sverige och Spanien (direktlänk öppnas i nytt fönster).

Vindpilarna är färgkodade, orange, rött och slutligen lila markerar ökande vindstyrka. Du kan även läsa av styrkan genom vimpeln/flaggorna i pilens bakkant. Hur du tolkar dem finner du under bilden.

Och som vanligt kan du göra mouse-over över tiderna till vänster för att se hur vädret (vinden) förändras med tiden.

Vi hoppas att ni skall finna de nya kartorna givande och informativa.

Mvh,

/Martin Hedberg

Mer väder på klart

Hej.

Vi vet att det är många som uppskattar såväl informationen som presentationen av vädret här på klart.se.

Vi försöker hela tiden utveckla och förbättra sajten. Nu har vi gjort tre tillägg:
– Nederbördskartor för 3 nya länder.
– Vindbyar på alla svenska och spanska orter.
– Upplevd temperatur.

Det finns som bekant väder även i andra länder än Sverige och vi presenterar nu även nederbördskartor för Grekland, Turkiet och Thailand. Sedan tidigare finns redan Spanien, Mallorca och Kanarieöarna. Välj fliken ”Väderkartor” och därefter ”Nederbörd”.

Hur mycket temperaturen upplevs som finner ni när ni gör ”mouse over” på temperaturuppgiften på ”Väderöversikten” samt ”Timme för timme”. Det motsvarar vinterns begrepp ”köldeffekt”. Fenomenet finns även vid plusgrader: Vinden gör att vi upplever en annan temperatur än den man mäter med instrument. (Detta bland annat för att vinden påverkar avdunstningen från vår hud.)

Uppgift om hur mycket det förväntas blåsa i vindbyarna får ni genom att välja presentationen ”Timme för timme”. Där finns vindsymbol som anger riktningen, Medel och Byar (m/s).

Vi hoppas att ni uppskattar vädret här på klart.se

/Martin Hedberg

Lite olika väderuttryck

Ett av många bevis på att vädret är ett populärt ämne är att det finns ett flertal uttryck som förknippas med vädret.

Det kanske mest kända och omtalade är att ”alla talar om (alternativt klagar på) vädret men ingen gör någonting åt det”. Detta uttryck har man tillskrivit författaren Mark Twain, pseudonym för Samuel Langhorne Clemens. Han lär ha yttrat det till en skribent som sedan publicerade citatet i tidningen Hartford Courant år 1897. Mark Twain bodde vid det tillfället just i Hartford som är huvudstad i staten Connecticut i nordöstra USA.

Ett annat populärt uttryck som, åtminstone förr i tiden användes, framförallt till barn är ”om man äter upp allt på fatet blir det vackert väder i morgon”.

Bland andra uttryck finns ”dåligt väder är ett gott samtalsämne” och vid till exempel oväder ”det är ett gott väder att vara hemma” samt ”allt beror inte på vädret, man får försöka vara lite rolig själv också”.

Under ett regnväder låter det hoppfullt att säga ”efter regn kommer solsken”. Låt mig sluta med ordstävet: Det blir inte vackert väder förrän det onda (regnet) kommer ner, sade kärringen och ramlade ner från taket.

/John

Kylan ger vika för värme

Nu kommer värmen åter. Men/och det kan fortfarande förekomma en del regn under fredag och lördag.

Under söndagen växer ett högtryck till över södra Skandinavien. Det ger gott om solinstrålning vilket i sin tur skickar upp temperaturerna ytterligare ett snäpp.

/Martin Hedberg

Och nu blir det kallare…

Snart kommer värmen åter. Men först blir det kallare ett par dagar.

Det är lågtryck över Finland/västra Ryssland som gör att svalare luft sveper ner över Skandinavien. Situationen är likartad idag, torsdag och fredag.

I samband med det faller det även ur ett par snöflingor. Men nej, de ligger inte kvar så länge.

Efterhand, till helgen, så återkommer vårvärmen.

/Martin Hedberg

Sommarvädret

Vid den här tiden på året dyker det alltid upp samma fråga: Hur blir sommarvädret? Och i år är det inget undantag. Jag har själv fått frågan några gånger redan och den har också förekommit som kommentar här i bloggen.

Varje år blir också svaret detsamma. Man kan inte göra väderprognoser så långt fram i tiden. Frågan är om man över huvudtaget skall kunna göra det någonsin. När man förklarat detta kommer nästan alltid nästa fråga: Vad tror du? Och den frågan är lika omöjlig att besvara som den första.

Men vad säger statistiken? Det brukar bli den sista frågan. Med statistik kan man bara säga helt generellt om det typiska sommarvädret. Statistiken ger också medelvärden för till exempel en trettioårsperiod. Men det ger ingenting om den kommande sommaren. Det är bara att vänta och se.

Hälsningar John

Vi styr och ställer, men inte över allt

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.