Archive - januari 2010

Temperaturen steg med 30 grader i Hemavan

Hur har ni läsare upplevt det skiftande vädret  de senaste dagarna?

Vädret har varit mycket skiftande de senaste dagarna. Här nedan får ni en bakgrund till vädret vid Hemavans flygplats. Vi efterfrågar nu ögonvittnesskildringar från er som varit på plats där eller har upplevt andra snabba förändringar de senaste dagarna.

Bakgrund:
Måndag den 4 januari hade man omkring -13 grader vid Hemavans flygplats.

Natten till tisdagen blev det vindstilla och temperaturen sjönk kraftigt. Tisdag morgon så hade man -31,1 grader, på kvällen sjönk det till -36.

Sedan följde två dagar, onsdag 6 och torsdag 7 januari, med klart väder och enstaka iskristaller i den vindstilla luften. Under dessa två dagar så pendlade temperaturen mellan -35 och -40 grader. Media rapporterade att säsongens köldrekord sattes av Hemavans flygplats bägge dessa nätter (-38,8 respektive -40,8 grader).

Luftens daggpunktstemperatur, Td, var under dessa två dygn under -40 grader. På torsdagen kl 07 var Td -45,1 vilket även det torde rendera en plats i rekordböckerna.

(Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur innan dagg/frost kondenseras. En låg Td betyder att luften innehåller mycket lite vattenånga. En stor skillnad mellan temperatur och Td betyder att luften är torr.)

Nåväl, natten till fredagen fortsatte det att vara riktigt kallt med temperaturen kring -35.

Men på fredagen skedde ett luftombyte. På ett par timmar steg temperaturen med omkring 30 grader! Även daggpunktstemperaturen, Td, steg kraftigt. Klockan 19 var temperaturen -6,1 grader!

I samband med luftombytet började det blåsa lätt (ett luftombyte förutsätter lite vind 😉 Men luftombytet kom främst från ovan. Det började snöa lätt och luften blandades om vertikalt, en inversion bröts upp efter att mildare luft på höjd blåst in med västliga vindar.

Om lördagen rapporterade Hemavans flygplats temperaturen på mellan -1 och -5 grader, lätt snöfall och svaga vindar. Inom ett dygn gick man från mycket kallt väder till för årstiden mycket milt väder.

Det kan vara såväl påfrestande som vackert med frostpåläggning på kalla ytor (en konsekvens av att föremålens temperatur fortfarande är avsevärt lägre än daggpunktstemperaturen).

Exemplet ovan visar att vädret kan vara mycket skiftande i kuperad terräng vintertid, men givetvis även på andra platser.

Hur har ni läsare upplevt den gångna veckans vädervariationer? I Hemavan eller på andra platser?

/Martin Hedberg

Tillägg söndag 10 jan: Klockan 09 hade Hemavans flygplats +1,0 grad(!), nordlig vind på 3 m/s och lätt snöfall/regn.

Kvikkjokk i norra Lappland hade +4,5 grader.

Västliga vindar bryter upp inversionen i norra Sverige som bildats av högtrycket. Mild Atlantluft ersätter den arktiska kylan.

Är ni beredda på strömavbrott?

Just nu är efterfrågan på el så stor att energibolagen får koppla in fler energikällor och elpriset stiger. Svenska kraftnät har satt in produktionsreserver. Priset stiger då den sista inmatade kWh sätter priset på hela tillgången (vilket påverkar de som har rörligt pris).

Men inte nog med att priset på energi är högt, riskerna har även ökat för strömavbrott. Är du beredd på det?

-Hur har ni förberett er inför ett eventuellt strömavbrott?
-Hur kan man hjälpa andra som inte är förberedda?

/John och Martin

Vad känner ni fem år efter Gudrun?

Natten mellan den 8 och 9 januari 2005 förändrade stormen Gudrun Sverige. Många fick sina livsverk förstörda.

I media debatterades samhällets sårbarhet, beredskapen inför svåra situationer, vårt elberoende och olika aktörers ansvar. Många blev personligt djupt berörda av både av stormen och av dess efterspel.

Alla har vi har sett bilder på stormfälld skog, men de bilderna visar inte känslorna hos människorna. Många som inte blev direkt berörda har bara vaga minnen. Andra tänker på stormen varje dag.

-Hur upplevde ni situationerna?
-Blev det som ni befarade?
-Hur har ni levt med, och hanterat följderna, dessa fem år?
-Har stormen förändrat er?
-Har er syn på omvärlden förändrats?
-Vad gör ni i kväll?

Skriv till oss och berätta. Jag och kollegan Martin Hedberg hoppas att ni kan lära oss och Klart:s läsare om vad ni minns och känner.

/John och Martin

Hur reagerar ni på kylan?

Högtrycket ligger kvar över Skandinavien. Det gör att förutsättningarna för kallt vinterväder består ett par dagar.

Hur reagerar ni på kylan hittills?

Hur ser er vardag ut när det är kallt? Vad gör ni annorlunda?

Vad önskar ni att andra gjorde annorlunda?

Skriv till oss och berätta! Jag och min kollega Martin Hedberg kommer att arbeta med dessa frågor. Vi vill att ni delar med er av era erfarenheter.

Kyla i högtryck

Högtrycket över Sverige ger oss rekordkyla.

I natt noterades från Norra Norrland Hemavans Flygplats -38,8 grader och Gielas -38,7.
I Svealand hade Grundforsen -36,4 och Idre-Storbo -35,7. Även i Götaland var det kallt, t.ex. hade Simonstorp -19,7. Värt att notera är att landets högsta temperaturer inte var mer  än +1,2 grader (Utklippan).

Förra vintersäsongen inträffade det lite märkliga (i alla fall för vissa ekosystem och kalenderbitare) att områden i sydligaste Sverige inte hade vinter alls. Temperaturen var aldrig ”varaktigt under noll grader”, vilket är kravet för att det skall betraktas som vinter. Det gjorde att man då gick från höst direkt till vår. Det är inte fallet denna säsong.

Vi har nu en ordentlig vinter i hela landet.

Varma och kalla fakta

Årsskiftet var också övergång till ett nytt decennium. Här är några fakta från de gångna tio åren.

Den högsta temperaturen har varje år under decenniet varit över 30 grader. Götaland toppar med sex av åren medan Svealand och Norrland haft två vardera. Den allra högsta var 34,2 grader som småländska Målilla noterade den 7 juli 2006. Svealands högsta värden är båda från Eklången i Sörmland från åren 2001 och 2007 på 32,7 respektive 32,9. I Norrland hade Forse i Ångermanland högst med 32,6 år 2003.

De lägsta temperaturerna har sju av åren varit lägre än 40 minusgrader. De flesta är från orterna Vajmat, Nikkaluokta och Gielas, alla i Lappland. Det allra lägsta uppmätta värdet under decenniet är dock från Svealand, där Idre-Storbro i Dalarna hade 44,0 minusgrader den 4 februari 2001.

Decenniets stora händelser var självklart ovädren Gudrun och Per som jag ska skriva om i en kommande blogg.

Lite väderstatistik från 2009.

Här är lite statistik från det nu svunna året.

Kallast hade Nikkaluokta i Lapplandsfjällen med 39 minusgrader den 19 februari. Veckan innan hade Svealand sin lägsta temperatur med 36 minusgrader i Särna i Dalarna. Götaland har haft ner till ca 20 minusgrader, t ex Eriksdal i Dalsland med -21 den 5 januari.

Årets högsta temperaturer fick vi under värmeböljan efter midsommar. I Götaland hade Hud i Bohuslän 32,5 grader den 28 juni, i Svealand Östmark i Värmland med 31,5 grader samma dag och i Norrland Skellefteå i Västerbotten med 31,6 grader den 27 juni.

Blåsigast var det i Stekenjokk i Lapplandsfjällen med 41 m/s i medelvind och 49 m/s i byarna den 9 september. Nämnas skall också en uppmätt byvind med 34 m/s på Hallands Väderö den 18 november.

Från SMHI:s månadsskrift Väder och Vatten hämtar vi också uppgiften om största snödjup med 154 cm som Katterjåkk noterade den 20 april. Mest nederbörd under ett dygn hade Munktorp i Västmanland med 90 mm den 8 juli.

Vi kan också konstatera att sommaren inte var någon direkt höjdare ur semestersynpunkt och att det blev en vit jul i praktiskt taget hela landet, vilket inte förekommit sedan 2001.