Namngivna stormar
Lågtrycket finns ännu kvar, men inte Emil.
Lågtrycket fortsätter att fyllas ut och är på väg in över Finland. Det är just det att det fylls ut som gör att vindarna avtagit. Låt vara att det blåser kuling på Bottenhavet, men lågtrycket genererar inte längre stormvindar.
Men det slutar inte vara väder för det. Mer regn/blötsnö är på väg in över Götaland under natten mot torsdag.
Temperaturen sjunker också något. Minusgraderna kryper söderut och täcker på fredag i stort sett hela landet.
/Martin
Visst har det blåst, och blåser, mycket här hemma. Men man skall veta att det trots allt är en försvagad Emil som drar förbi.
I Storbritannien noterades vindar över 40 m/s under tisdagen. Tex hade Edinburgh 46 m/s i byvindarna.
Två personer rapporteras ha omkommit, en man körde bil och fick ett av fallande träd över sig och en besättningsman på en tanker i Engelska kanalen omkom av de skador han fick på fartyget.
Minst 25.000 är utan ström, främst i norra Storbritannien och man har mängder av problem med översvämningar efter det kraftiga regnet som Emil levererade under tisdagen.
/Martin
Stormen som drar in under kvällen och natten har fått namnet Emil.
Den norska vädertjänsten jämför den med Dagmar som drabbade Skandinavien under julhelgen. Emil är dock inte fullt lika kraftigt och kommer dessutom att vara något mer kortvarig.
Men det är trots allt en kraftig storm. Tex väntas våghöjder på 8-12 meter på Skagerrak, de högsta kan nå 20 meter.
/Martin
Av Martin Hedberg
Så var det då dags igen. Som vi flaggade för tidigare så har onsdagen bjudit på lugnet före stormen. Men till skillnad från tidigare i veckan då främst södra Norrland och Svealand drabbades, så är det nu västra Götalands tur. Eller otur.
Ett lågtryck har under dagen rört sig in från Atlanten och ger under torsdagen kraftiga vindar, på en del håll med stormstyrka, över västra Götaland.
Tycker man att det är blåsigt i morgon så skall man dock veta att vi får det försvagade lågtrycket. Tidigare idag onsdag eftermiddag och nu under kvällen så har lågtrycket skapat stormar och på sina platser orkanvindar över norra Storbritannien. Vi får alltså det lite avslagna lågtrycket och det kommer att vara illa nog.
Från brittiska nationella vädertjänsten:
Very strong winds will affect northern Britain on Wednesday, including the populated Central Lowlands of Scotland. Gusts of 60 to 70 mph are expected, with 80 to 90 mph possible in exposed coastal areas of the west. The public should be aware that this could cause disruption to transport.
60-70 mph motsvarar 27-31 m/s, dvs storm.
80-90 mph motsvarar 36-40 m/s, dvs orkan.
Nåväl, det blir blåsigt hos oss också. Det är tex en klass-2 varning utfärdad för byvindar på 25 m/s över Västra Götalands län, Bohuslän och Göteborg.
Därtill flera områden med klass-1 varning, såväl för vindar i södra Sverige som för snöfall i Norrland, vid Norrlandskusten med inslag av regn.
/Martin
Av Martin Hedberg
Trafikverket konstaterar att det är ett akut trafikläge efter stormen Dagmar. I Örebro län, Gävleborg, Dalarna, Västernorrland och Jämtland har många drabbats. Det är ett stort antal träd som har fallit över vägar och järnvägar. Detta medför att kommunikationerna i dessa län är högst begränsade. Många har också blivit strömlösa.
Det fortsätter att blåsa, om är inte med samma styrka som under natten. Vindarna avtar något under dagen, men under natten mot tisdagen så ökar de igen i södra Sverige. Under tisdagen så tilltar styrkorna igen i norra Sverige.
Vi kan alltså räkna med ett fortsatt besvärligt läge. Detta dels på grund av det som skett i spåren av Dagmar, dels på grund av att det fortsätter att vara förhållandevis blåsigt, dels beroende på att många julfirare har för avsikt att resa hem idag Annandagen.
Om man har möjlighet så kan det vara bra att avvakta med resan ett par dagar. Onsdag skulle kunna bjuda på relativt bra reseväder: En högtrycksrygg stabiliserar vädret över Skandinavien. Den blir i och för sig inte långvarig: från onsdag tidigt på morgonen till eftermiddagen, men det kan vara det som behövs. Dels för att få infrastrukturen i ordning, dels för att kunna resa under lugna väderförhållanden.
Hur som helst så är det inte många som kan välja annat än att vänta: Just nu står all tågtrafik stilla norr om Gävle. Trafikverket bedömer att den tidigast kan komma igång någon gång efter klockan 18 ikväll. Men man reserverar sig för att det är en prognos, inte ett löfte.
/Martin
Av Martin Hedberg
(uppdaterad)
Som jag skrev i förra bloggen så är det alltså två stormar, Cato och Dagmar, som nu laddar upp och kommande dygn dra in över Skandinavien. Norska Meteorologisk Institutt (met.no) har namngivit dem. Det är Dagmar som kommer att ställa till med mest problem för oss i Sverige.
Meteorologisk Institutt konstaterar att Dagmar kommer att kvala in som en av de tio kraftigaste stormarna som drabbat Norge de senaste trettio åren. I Norge kommer det på en del platser att bli stadigvarande vindar på 30 m/s och vindbyar på 40-45 m/s.
Här i Sverige drabbas just nu Lappland och Norra Jämtland av Cato, men/och när det lågtrycket drar bort i nordost under dagen så lämnar det utrymme för Dagmar. Dagmar kommer främst att drabba Sverige söder om Lappland.
Det är lite fascinerande att se stora tryckskillnader över stora ytor. Lågtryckscentrum kommer vid småtimmarna i morgon måndag att vara 963 hPa strax norr om Trondheim. Samtidigt så kommer Malmö att ha ett lufttryck på ca 1018 hPa. Däremellan ligger isobarerna tätt packade. Norr om lågtrycket blir det också blåsigt, men här kommer vindriktningen att variera mer då man är mer påverkad av rörelsen på själva lågtryckscentrum. Det kommer att vara kraftiga vindar över i stort sett hela Sveriges yta.
Det är alltså under natten mellan idag söndag och måndag (natten mellan Juldagen och Annandagen) som stormen viner och rister över oss. Det kommer att orsaka stora störningar i infrastruktur och på skogar. Det kommer att bli strömlöst i många hem, träd kommer att falla över vägar/järnvägsspår, plåtar, tegelpannor och andra föremål som antingen sitter lösa eller är bra vindfång kommer att slitas loss av de kraftiga vindarna.
Det kommer även att skapas stormfälld skog. I och för sig är träden med sina rotsystem relativt väl förberedda på nordvästliga vindar, men i kanter till hyggen så har träden varit förskonade från kraftiga vindar och därför inte etablerat robusta rotsystem. Vi kommer säkert även att se en hel del rotvältor till följd av att marken är våt och mjuk istället för frusen.
Det här var samma sak som hände när Gudrun drog fram: Hade det varit ordentlig tjälen i marken så hade inte lika mycket skog fallit. Å andra sidan hade umbärandena för människorna varit mycket större om det varit kallare då en stor del av befolkningen blev utan ström i många dagar.
Styrkan på vindarna kommer att variera över tid och rum, men generellt så kommer det att blåsa hård vind eller storm och det kommer att vara orkanstyrka i vindbyarna. Utsatta platser kommer stundtals att notera stadigvarande orkanstyrka.
Det blir som sagt var blåsigt på de flesta platser i Sverige. Men jag noterar att östra Svealand och norra Götaland kommer att bli något mer utsatt än man brukar vara i ”nordvästlägen”.
Å ena sidan är det bra att stormen framför allt härjar under natten. Detta helt enkelt för att samhället vilar, folk är inne. Det gör att riskerna minskar då färre exponeras direkt.
Å andra sidan så ser är det mycket svårt att nattetid få en överblick av omfattningen av skadorna om det är så att någon känner sig tvingad att gå ut, tex för att undsätta folk.
Det kan med andra ord vara klokt att redan idag under dagen, innan stormen har blåst upp, se till att säkra lösa föremål, byggställningar osv. Man kanske tom självmant och på ett kontrollerat sätt skall fälla något träd som man vet med sig står i riskzonen för att fällas av vinden och då ramla på något känsligt eller dyrt som tex ett hus. Ännu lättare är att flytta bilar så att de inte står i direkt riskzon.
Följ prognoserna och varningarna här på Klart.
Kommande dagar kommer vi att kunna följa stormens Dagmars härjningar bland våra fotografier på http://www.klart.se/foton/
Använd Juldagen till att minska riskerna och konsekvenserna av Dagmar.
/Martin
Av Martin Hedberg
Nu blir det två stormar inom ett och samma dygn. Cato och Dagmar som Meteorologisk Institutt i Norge har döpt dem till.
Den första, Cato, sveper förbi Lofoten på en bana mot nordost. Det börjar under de tidiga morgontimmarna idag söndag. Det blir storm på många platser och orkan på en del platser i Nordnorge. Även i Lapplands och norra Jämtlandsfjällen blir det mycket blåsigt.
Under söndag kväll och främst den tidiga måndagsmorgonen så blir det riktigt blåsigt. Det är då Dagmar som drar in över Skandinavien. Vi väntar storm på många platser som vanligen klarar sig från blåsväder. På utsatta platser, tex kalfjället kommer det att blåsa orkan.
I stort sett hela Sverige drabbas. De kraftigaste vindarna sveper förbi under mörkret natten mellan söndag och måndag. Det är givetvis bra att göra vad man kan för att förebygga skador när det fortfarande är ljust ute under söndagen.
Ungefär samtidigt som det blåser som mest under de tidiga morgontimmarna på måndag så är det även som varmast, mellan 5 och 10 grader från Jämtland och söderut och mellan 5 och -5 norr om Jämtland.
Men som sagt var: Det kan komma att bli många skador på egendom under de två stormarna Cato och framför allt Dagmar kommande dygn. Det är bra att förbereda sig och försöka minska konsekvenserna.
/Martin
Av Martin Hedberg
Så därja. i morgon fredag, eller rättare sagt nu under natten kommer lågtrycket in över Sydnorge och efterhand över Sverige. I samband med det, och innan själva lågtrycket kommer in, så blir det blåsigt och snöfall/regn i Sverige med början i sydväst.
För två helger sedan hade vi Lill-Berit. Det namnet lånade vi från Norge som döpte det efter ett lågtryck som drog in över Trondheim dagarna innan (vilket de döpte till Berit).
Den här helgen kommer lågtrycket som DWD i Tyskland döpt till ”Friedhelm”. Vi kanske skulle ha nytta av eget eget namn och i mitt tips är Anna. Detta både för att Anna råkar ha namnsdag och för att det är första bokstaven i alfabetet. Det får duga som start innan vi utvecklat en lista och kriterier för namngivning i likhet med många andra nationer.
Men i dag torsdag är det lugnet före stormen. I morgon får vi lära känna Anna.
/Martin
PS. Man kan diskutera det filosofiska i att döpa lågtryck och stormar. Men det är inte unikt att göra det och de flesta vet vad man menar när man säger ”Gudrun” (Sverige januari 2005) eller Katrina (södra USA aug 2005). DS.
Av Martin Hedberg
I förrgår och i går var det stormen Berit som drog in över Norrland, idag är det Götaland som drabbas av storm nummer två. Men vi behöver inte vänta till andra advent för att få ta del av tredje stormen. Den blir i och för sig lite mindre och kortvarig, men den kommer redan under natten till måndag att dra in från Norska havet över Lapplands- och Jämtlandsfällen.
Just nu accelererar vindarna över södra Götaland. En klass 3-varning är utfärdad för Hallands län och Skåne län utom Österlen. Klass 3 rörande vindar betyder ”Vindar över 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.”.
Det betyder inte att man kommer att skadas om man går ut, men det betyder att sannolikheten har ökat markant för att man skall göra det. Det är med andra ord en ökad risk.
Jag kan tänka mig att det faller ett och annat träd och att något av dessa kommer att falla över kraftledningar med följd att det blir strömavbrott. Nu har vi ju i och för sig stormarna Gudrun och Per att tacka för att energibolagen har grävt ner många, många mil av de tidigare luftledningarna. Men det finns nog ett par meter kvar som fallande träd påpassligt kommer att hitta.
Jag kan även tänka mig att träd faller ner över en och annan väg att dessa därmed blir blockerade. Vidare att det flyger omkring lite lösa föremål, allt från tegelpannor och grenar till större föremål som kanske inte ankrats fast ordentligt, tex vid byggarbetsplatser.
Är det vanligt med stormar, dvs höga vindhastigheter och hur blir det i framtiden? Ett tips kan vara att försöka vänja sig, detta är en liten aptitretare.
Klimatsystemet innehåller mer energi idag än det gjort på många tusen år. Det vore konstigt om den energin bara gick åt till att värma haven och mark, töa permafrost och smälta glaciärer.
En del, 2-3% av energiöverskottet, hamnar i atmosfären. Det ger, i genomsnitt, varmare årstider, kraftigare vindar och intensivare hydrologiskt kretslopp (dvs mer avdunstning och mer nederbörd).
Välkomna till ett klimat i förändring.
/Martin
PS. Klimatförhandlingarna, COP17, som börjar i Durban/Sydafrika i morgon kommer inte lösa problemen, men kanske mildra dem något. Hittills har vi höjt temperaturen med ca 0,8 grader. Vi har samtidigt intecknat ytterligare ca 1,5 grader med det som redan finns i luften (växthusgaser som värmer men/och aerosoler som kyler så att nettotemperaturen fortfarande bara är 0,8 grader). Därtill har vi en fossil infrastruktur som man inte vänder med ett lappkast. Det blir mer. DS.
Av Martin Hedberg.
Jag läste just en intressant artikel om hur människan påverkar sannolikheten för oväder, i det här fallet tropiska cykloner. Det sker både på regional och global skala. Artikeln i Nature: ”Arabian Sea tropical cyclones intensified by emissions of black carbon and other aerosols”.
I Arabiska havet (nordvästra delen av Indiska oceanen) är vattentemperaturerna tillräckligt höga för att det skall kunna bildas tropiska cykloner när som helst på året. Men eftersom tack vare monsunvindar så bildas det bara tropiska cykloner när det inte är monsunsäsong.
Uppkomst (cirklar) och banor (linjer) för tropiska cykloner före monsunen 1979-2010. Fyllda cirklar är cykloner med vindar över 50m/s. Färgskalan anger optiska djupet, ett mått på hur mycket partiklar som finns i luften, åren 2003-2009. Till höger visas förändringen av havstemperaturen mellan 1955-2004. (Nature 479, 94–97. 3:e November 2011)
Monsunen förknippas med kraftig vindskjuvning, dvs att vinden blåser med olika hastighet och riktning på olika höjder. Detta medför att det inte är tillräckligt homogena förhållanden i vertikal led som krävs för att de tropiska cykloner skall kunna bildas. Embryot till cyklon slits helt enkelt sönder innan den hunnit bli stor.
Men nu visar forskare dels att förekomsten av tropiska cyklonerna ökat, dels att vindskjuvningen minskat. Därtill har utsläppen av sot och svavelföreningar i området ökat med sex gånger sedan 1930-talet. Även temperaturen i havet har ökat under perioden.
Man bedömer att utsläppen av sot- och svavelpartiklar påverkar förekomsten av tropiska cykloner i området. Man skriver att:
”In principle, this aerosol-driven circulation modification could affect tropical cyclone intensity over the Arabian Sea, but so far no such linkage has been shown. Here we report an increase in the intensity of pre-monsoon Arabian Sea tropical cyclones during the period 1979–2010, and show that this change in storm strength is a consequence of a simultaneous upward trend in anthropogenic black carbon and sulphate emissions.”
Hur som helst. Av en eller flera anledningar så har vindskjuvningen minskat och det har blivit mer gynnsamma förhållanden för tropiska cykloner. Och som författarna påpekar:
”Because most Arabian Sea tropical cyclones make landfall, our results suggest an additional impact on human health from regional air pollution.”
Samtidigt som luftföroreningarna har förändrat sannolikheten för tropiska cykloner så har den troligen också hållit nere förändringen av temperaturen i havet. Havet hade blivit ännu varmare om det inte varit så mycket partiklar i luften.
Partiklar kan man relativt lätt få bort från luften genom att minska utsläppen. Uppehållstiden för partiklar är nämligen kort. Ett par veckor/månader efter att man minskat utsläppen så blir luften renare.
Däremot går det inte att göra samma sak med växthusgaser. De faller inte ner till marken av gravitationen eller med regnet som sot och svavel gör. Uppehållstiden för växthusgaser i luften är alltifrån tiotals år(metan) till tusentals år (freoner). Koldioxid däremellan.
Forskare visar på massor av sätt hur vi människor påverkar vår omgivning på ett negativt sätt. Det är inte moraliskt okay att skapa dess förändringar avsiktligt (eller?).
Men är det okay när det sker oavsiktligt? Om man inte förstår att det man gör får allvarliga konsekvenser? Det kan väl bara försvaras fram till den tidpunkt när man inser vad man håller på med, eller?
/Martin