Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Orkanen Blanca slår rekord

4 juni 2015

En snabbt intensifierande tropisk cyklon, en kategori-4 orkan, har bildats utanför Mexiko. Den har fått namnet ”Blanca” och är således nr två av de namngivna orkanerna på norra Atlanten/östra Stilla havet. Det är rekordtidigt för en så kraftig cyklon. I genomsnitt inträffar en kategori-3 eller kraftigare cyklon först i mitten augusti.

Cyklonen fördjupas fortfarande och om den når styrkan av kategori-5, monsterklassen (jo, här är det relevant att använda den sortens epitet), så blir cyklonen den sjätte kategori-5 cyklonen som drabbar världen i år. Det skulle inte bara vara rekordtidigt utan även märkligt i sig eftersom. Detta eftersom det genomsnittliga antalet kategori-5 cykloner planeten ser på ett helt år är 4,6 (baserat på data mellan 1990-2014). De tidigare kategori 5 cyklonerna i år är: Super Typhoon Dolphin, Tropiska cyklonen Eunice,Tropiska cyklonen Pam, Super Typhoon Maysak och Super Typhoon Noul.

Meteorologerna vid USA:s National Hurricane Center är överraskade över hur snabbt Blanca fördjupats och vilket magnifikt symmetriskt öga cyklonen har fått.

Att cyklonen bildats tidigt och är kraftig är inte så förvånande när man beaktar att vi har ett El Niño-år, vilket medför att havsvattnet i östra Stilla havet är varmare än normalt. Denna värme matar cyklonerna med energi. (Cyklonerna kan för övrigt ses som naturens sätt att transportera värme och energi från tropikerna till nordligare breddgrader, sydligare dito på södra halvklotet.)

Att cyklonen bildats snabbt och blivit kraftig är en kombination av varmt havsvatten och liten vindskjuvning, dvs likartade vindar på olika höjder i atmosfären. (Med kraftig vindskjuvning ”slits” orkanen isär och får svårare att hålla formen)

Blanca rör sig dock relativt långsamt. Detta medför att cyklonen ”suger ut” mycket av energin i vattnet på samma ställe. Beroende på hur djupt det varma vattnet sträcker sig så kommer cyklonen att tappa intensitet tidigare än om den kontinuerligt rör sig över nytt varmt havsvatten.

I alla hänseenden så utgör dock Blanca ett hot mot den Kaliforniska halvön. Men man har ännu inte utfärdat några varningar för boende där. Man ber dem dock vara vaksamma på hur Blanca utvecklas kommande dygn.

En positiv effekt av cyklonen kan bli att den kan flytta upp fuktigt luft mot det torra Kalifornien. Inte för att det kommer att täcka behovet, men varje droppe, så länge det inte är skyfall, är välkommen.

Det är en märklig situation med årets tropiska cykloner. El Niño gör att det beräknas bli färre cykloner på Atlanten. Men samtidigt ökar sannolikheten för cykloner på andra platser. Totalt sett har vi i år redan uppnått fler cykloner av den kraftigaste klassen än vad vi brukar ha under ett helt år. Och mer än halva året kvarstår.

/Martin

Hur varmt? -Asfalten smälter i Delhi

28 maj 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

Stora delar av Indien plågas just nu av en intensiv värmebölja. De senaste tio dagarna har det varit mellan 40 och 50 grader och minst 1100 människor har omkommit till följd av värmeslag och uttorkning.

Det är så varmt att asfalten, bokstavligen, smälter.

Bild av Sanjeev Verma, fotograf på Hindustan Times.

Problemen med värmen kommer att bestå ännu en tid. Man väntar bättre väder i och med monsunregnen som bör komma igång i eller strax efter månadsskiftet. Men det tar dels tid innan de når in till Delhi, dels blir det bara måttligt svalare och samtidigt mycket fuktigare.

Lägre temperaturer gör att ansträngningen för kroppen blir mindre. Men den ökade luftfuktigheten gör det samtidigt svårare att kyla av kroppen eftersom svettningen blir mindre effektiv när luften redan är mättad med vatten.

Sannolikt kommer betydligt fler människor att omkomma kommande dagar till följd av den fortsatta värmen.

/Martin

Torkan i Kalifornien skapar konflikter

24 maj 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

3 Comments

Medan vi njuter av vårvärmen, gnäller över att regnskurarna är blöta och kalla och funderar på när sommaren skall komma så har man fortfarande svåröverskådliga problem till följd av torkan i västra USA.

Det handlar inte längre om att gräsmattorna är bruna och att man inte kan tvätta bilen som man vill. Problemen går djupare än så. Inte nog med att det inte kommit så mycket regn och snö som det brukar, man har skapat sig ett jordbruk och en infrastruktur som kräver vatten. Vatten som nu tas från grundvattenreservoarer som därmed håller på att sina.

Stora värden och motstridiga intressen står på spel.

Före och efter. Fler fantastiska bilder från CBS News.

Det handlar om en lågintensiv konflikt om vatten. Nej inte i ett fattigt land med bristande strukturer, olika etniska och religiösa grupperingar och avsaknad av demokrati. Nej vi talar om en av de rikaste delstaterna i ett av de rikaste och mäktigaste länderna. Kalifornien/USA.

Torkan har hållit på sedan 2012 och intensifierats. Nej, det är inte första gången som delstaten har torka, men problemen är omfattande trots det. Förutom bilder på båtar som ligger ankrade i sjöar som nästan inte längre finns och kändisars osmakliga beteenden att vattna sina trädgårdar (eller smarthet att anlägga konstgräs), så är vattenbristen ett stort problem för jordbruket.

Lake McClure i Kalifornien vars vattennivå sjunkit markant. Vattenresurser används främst till bevattning. Bild från KQED.

Amerikanska Nationella vädertjänsten NOAA (motsvarigheten till den ickekommersiella delen av SMHI) beskriver fyra sorters torka:

Meteorological Drought is based on the degree of dryness (rainfall deficit) and the length of the dry period.

Hydrological Drought is based on the impact of rainfall deficits on the water supply such as stream flow, reservoir and lake levels, and ground water table decline.

Agricultural Drought is based on the impacts to agriculture by factors such as rainfall deficits, soil water deficits, reduced ground water, or reservoir levels needed for irrigation.

Socioeconomic drought is based on the impact of drought conditions (meteorological, agricultural, or hydrological drought) on supply and demand of some economic goods. Socioeconomic drought occurs when the demand for an economic good exceeds supply as a result of a weather-related deficit in water supply.

Bland annat anklagas odlingar av mandel för att förvärra krisen. Det går åt mellan 3 och 4 liter vatten för att odla fram en mandel. Till historien hör även att många jordbrukare gått från att odla bomull, som även det är vattenkrävande, till att odla mandel. Mandlar betalar sig bättre.

Mandelodling i Kalifornien. Grafik från NBC.

Så mycket som 10% av Kaliforniens vattenresurser går åt för att odla mandlar. Det är en stor andel av de ca 40% av vattnet som går till hela jordbrukssektorn. Men det är inte så enkelt som att lägga mandelodlingar i träda under tiden det är torka. Träden dör och stora investeringar går förlorade.

Jordbrukarna förstår att det inte är hållbart, men konstaterar att de bara försöker tillgodose marknadens behov samt att de gör så gott de kan med de resurser de har. Ingen är ju mer intresserade än de av att få till en långsiktigt hållbar odling. när man inte har tillgång till vatten från öppna reservoarer som tex sjöar eller floder med smältvatten, så borrar man brunnar.

Haken är att man får borra allt djupare för att nå vattnet.

Och det är inte bara ett problem för jordbrukaren, även dennes grannar blir påverkade. Den som borrar djupast får de sista dropparna. Genom att borra djup kan man komma åt mer vatten till sina odlingar, men samtidigt så finns det exempel på att brunnar avsedda för dricksvatten har sinat till följd av detta. Det är inte bara jordbrukarens investering så står på spel.

Nu höjs röster för att man inte längre skall förlita sig på att marknaden kommer att hantera frågorna på ett bra sätt och på att myndigheter måste går in och reglera marknaden mer aktivt:

”What we need is Governor Brown and the State Water Board to start managing directly. There’s no magic position on pricing. We have a certain amount that nature supplies.” (Adam Scow via KQED)

Karta som visar vilka områden som har torka. Inte nog med att västra USA har D4, dvs ”Exceptional Drought”, man har haft det under lång tid vilket har påverkat såväl grundvatten som affärsverksamhet och infrastruktur. Från NOAA.

Och med det här i bakhuvudet så förstår man att det inte räcker med lite regn för att återfå vattenbalansen, bördiga jordar, gräsmattor, intäkter, fastighetsvärden och radikalt minska risker för omfattande skogsbränder och juridiska tvister.

Mycket regn på en gång löser några problem (tex risken för bränder), men skapar samtidigt nya med jordskred och föroreningar. Det behöver regna och snöa måttligt, men länge. Och man behöver tänka om i grunden hur man hanterar den en av de viktigaste resurser vi har, sötvatten.

Den närmaste tiden, sommaren 2015, ser inte så ljus ut. NOAA:s säsongsprognos som sträcker sig fram till och med augusti talar om fortsatt torka.

Prognos från NOAA över torkan i USA.

Som synes så väntar man fortsatta problem i västra USA.

/Martin

Färre orkaner, men fortfarande risk

22 april 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

1 Comment

Flera institut har nu släppt sina prognoser för hur orkansäsongen på Atlanten ser ut att bli i år. Och det ser ut att bli färre orkaner än genomsnittet. Anledningen är bland annat en kraftigare El Niño. Det är förvisso ett fenomen på Still havet, men det påverkar vädersystemen över hela jorden, så även frekvensen av orkaner på Atlanten.

Säsongen för orkaner på Atlanten sträcker sig från 1 juni till 30 november. Inför varje år frågar sig många givetvis om risken för att drabbas av tropiska orkaner. En del år är de många en del är det färre. Men det som verkligen spelar roll är huruvida de gör ”landfall”, dvs drar in över land.

Två kraftiga orkaner som satt sina spår på många sätt är Katrina och Sandy. Katrina ödelade i augusti 2005 bland annat New Orleans (2500 omkomna eller saknade samt skador för över 100 miljarder dollar). Sandy skapade stor förödelse under oktober-november 2012 i bland annat i New York (233 omkomna samt skador för över 68 miljarder dollar).

Dessa två orkaner var ”bara” 3:or på den 5-gradiga orkanskalan Saffir–Simpson hurricane wind scale. (Katrina var uppe i klass 5 till havs, men var en kategori 3 när den drog in över New Orleans).

2015 års orkansäsong ser ut att bli mindre intensiv än genomsnittet under tidigare år.

Genomsnittet under åren 1981-2010 är 12,1 namngivna stormar, 6,4 orkaner och 2,7 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare, dvs med över 50 m/s vindar).

– WSI har utfärdat en prognos om 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

– Colorado State University gör prognosen 7 namngivna stormar, 3 orkaner och 1 stor orkan.

– The Weather Channel gör prognosen 9 namngivna stormar, 5 orkaner och 1 stor orkan.

Nu räcker inte det för att man skall kunna pusta ut. Allt hänger på om någon av orkanerna drar in över land eller inte. Men sannolikheten är mindre om antalet till havs, där de bildas, är få.

Lite statistik som dock visar att man inte kan dra för stora växlar på korrelationen mellan antalet orkaner till havs och skador på land:

– År 1983 var det bara fyra namngivna stormar. Men en av dem, dvs 25%, drog in över Huston.

– 2010 var det 19 namngivna stormar varav 12 var orkaner. Men endast en storm, dvs 5%, gjorde landfall.

– 2014 var det återigen förhållandevis få namngivna stormar på Atlanten, åtta stycken. Men sex av dem var orkaner och tre av dessa, 37%, gjorde landfall.

Så även om man prognostiserar färre namngivna stormar och orkaner på Atlanten så betyder det inte att det inte kommer att bli några skador till följd av dessa stormar och orkaner.

Därtill finns det andra effekter av El Niño än påverkan på orkanfrekvensen på Atlanten. Detta återkommer jag till i kommande artiklar.

/Martin

Kuriosa: Det senaste decenniet har ett par av orkanerna varit så kraftfull att man diskuterar behovet av att införa ytterligare en kategori, nr 6, på Saffir-Simpson skalan. Behovet finns eftersom det uppstår orkaner som är så pass kraftiga att stegen mellan övriga kategorier motiverar en sjätte klass. Men det tillbakavisas också eftersom vindskalan är utformad för att beskriva ”förstörande kraft” på byggnader och kategori fem redan uppfyller alla kriterier för att totalförstöra i princip vilken byggnad som helst.

Supertyfonen Maysak på Stilla Havet

31 mars 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

29 Comments

En supertyfon kategori 5 härjar på Stilla havet över Micronesien. Den har döpts till Maysak och har ihållande vindar på ca 70 m/s, motsvarande drygt 250 km/h.

Det är ovanligt tidigt med en kategori 5-tyfon, endast två gånger tidigare har det inträffat före april. Även lufttrycket i dess centrum är rekordlågt, 905 hPa. Tidigare rekord var 930 hPa.

MODIS satellitbild av Supertyfonen Maysak kl 03:55 UTC 31 mars, 2015. NASA.

Öarna i Micronesien ligger inte högt över havet bara ca 10-talet meter, tex Ulithi och Fais som drabbas just nu. Det gör att stormfloder som piskas upp av de kraftiga vindarna kan få rent förödande konsekvenser. Vågor på 10-15 meter har noterats.

Grafik som följer Maysak från Cyclocane.

När Maysak når fram till Filippinerna på söndag så har vindskjuvning och inte så höga vattentemperaturer medfört att den försvagats till att ”bara” vara en kategori-1 tyfon. NASA har mer information.

/Martin

Så varmt att färgerna inte räcker till

26 februari 2015

Martin Hedberg

Klimat

11 Comments

Som påpekades av ”Trötter” så har även vi vi Sverige fått slut på färger för att markera värme.

Det blev en stor nyhet när Nationella vädertjänsten i Australien tvingades införa nya färger under värmeböljan för två år sedan. Då handlade det om absolutvärdet av temperaturerna som passerat +50 grader Celsius och att färgskalan som indikerar temperaturer ”tog slut” med färgen mörkröd vid +50. Man löste det genom att lägga till vinröd och rosa för temperaturer över 50 grader.

Grafik från SMHI samt The Guardian.

Här hemma i Sverige har vi en blekare variant av samma problem. Nu handlar det om den relativa avvikelsen. Dvs hur mycket varmare, eller kallare, är det jämfört med den för årstiden normala temperaturen.

SMHI:s skala räknar hela grader och sträcker sig +/- 10 grader. Men som synes så räcker den inte till.

Vid ett par dagar hittills under 2015 så var det för varmt för att skalan skulle kunna illustrera temperaturavvikelsen. (1, 2, 3, 7, 16, 17, 26, 28, 29, 30 januari samt 6, 7, 9, 10, 11, 12, 21 och 24 februari).

Har det inte varit så kallt att skalan inte räckt till under samma tid? Jo ett par dagar, men inte lika många. (Den 12, 19, 20, 21, 22 och 23 januari samt 4 februari.)

Har det här något med klimatförändringar att göra? Låt mig först konstatera att det inte är ett bevis för klimatförändringar. Däremot är det en konsekvens av dem. Det är inte överraskande att det blir fler varma dagar än kalla dagar om man beaktar att klimatet förändras och hur det sker.

Hansen och Sato skrev om detta 2012, bland annat i en artikel på NASA kallad ”The New Climate Dice: Public Perception of Climate Change”. samt i PNAS i en artikel med rubriken ”Perception of Climate Change”.

När det är extremt varmt så är det inte svårt att dra kopplingar till klimatförändringar, men ”extremt varmt” tenderar av naturliga skäl till att inträffa främst under sommaren. Hur är det alla andra årstider? Jo även då kan det vara ”extremt varmt”, men det måste då sättas i relation till vad som är normalt för den årstiden.

Det är det som Hansen och Sato gör. Man illustrerar det med att jämföra vilka temperaturer det brukade vara på en massa platser (alla väderstationer över norra halvklotet), med vad det har blivit.

Man räknar avvikelsen i ”standardavvikelser” eller normalfördelning. Det kan användas som ett mått på sannolikheten för hur vanlig en företeelse är. Se mer på Wikipedia. Ca 70% av händelserna inträffar inom +/- en standardavvikelse. 99,74% inträffar inom +/- tre standardavvikelser.

Det visar sig att det som var extremt ovanligt under perioden 1951-1980, temperaturer tre standardavvikelser bort, numera (2001-2010) inte alls är ovanligt. Sannolikheten för extrem värme har gått från 0,13% till 10% (det vinröda fältet till höger under grafen).

Det skall därför inte vara förvånande att vintern är varm, att våren kommer tidigt eller att sommaren kan bli het. Men vi behöver uppdatera väderkartorna med relevanta färger för att illustrera detta

/Martin

Tropiska cyklonen ”Marcia” slår till mot Australien

20 februari 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

10 Comments

En kategori-5 orkan med vindstyrkor på 280 km/h har nyligen dragit in över Yeppoon i Australien. Havsnivån beräknas höjas med ca 3 meter förutom de mycket kraftiga vindarna.

”Hundreds of Yeppoon residents take shelter at evacuation centres as Cyclone Marcia heads south, bringing heavy rain, powerful winds and flooding.”

Grafik från Nationella vädertjänsten i Australien, BoM.

Det är mycket ovanligt med en så kraftig cyklon så pass långt söderut i Australien.

Länk till direktbevakning från Brisbane Times.

I takt med att cyklonen kommer in över land försvagas den. Detta då den inte längre föds med energi från det varma havet.

/Martin

Vad händer med snöstormen Juno?

27 januari 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

37 Comments

Det som tidigare beskrivits som en av de tio värsta snöstormarna som kommer att drabba New York, ser ut att blekna. Myndigheterna har gjort New York till en spökstad genom att förbjuda icke nödvändig biltrafik, 3000 flygavgångar har ställts in och människor har bunkrat mat och vatten.

Bild från US National Weather Service’s Facebook.

US National Weather Service har nyligen lättat på restriktionerna. Så här skriver man på Facebook (27 jan kl 11.31 svensk tid):

The storm has moved further east and will be departing faster than our forecasts of the past two days. The result is much less snow than previously predicted for the western half of our region. The heaviest of the snow will be over Long Island and southern Connecticut with lighter snow elsewhere through the morning hours.

The science of forecasting storms, while continually improving, still can be subject to error, especially if we’re on the edge of the heavy precipitation shield. Efforts, including research, are already underway to more easily communicate that forecast uncertainty.

Själv finner jag det märkligt att så många vädermodeller inte visat tillräckligt rätt. Det är alltså inte bara en vädermodell från ett väderinstitut som missat utvecklingen (om nu den här utvecklingen är korrekt och kommer utan whiplash). Det är många prognoser, så kallade ensembler, från flera olika institut, som inte korrekt har fångat utvecklingen. Men ensemblerna fångar inte alla tänkbara utvecklingar. De är trots allt ett begränsat antal ensembler, inte oändligt många.

Det skulle kunna vara så att just den här sortens utveckling är svår att fånga. En snabb intensifiering av ett lågtryck som uppstått genom en sammanslagning av ett vandrande lågtryck från väster och ett subtropiskt lågtryck. Tajmingen för sammanslagningen är viktigt. Lite senare eller lite tidigare kan uppenbarligen få stora konsekvenser för utvecklingen och positionen av själva lågtrycket. Nu ser det ut att ha hamnat lite längre österut vilket stängt dörren för att skapa kaos i New York.

Men man poängterar att det fortfarande råder restriktioner och att stormen på intet sätt har bleknat överallt (13:55 svensk tid):

While many western sections of our forecast area have been spared the worst conditions, we have been seeing blizzard conditions across Long Island since 11pm last night. We have over 16″ here at the office and still snowing moderate to heavy. The Islip Airport has 20.9″ and a measurement in Mattituck was 24.8″ The storm tracked 50 to 75 miles further east than expected and this made all of the difference as to where the heaviest snow has fallen. Here is our latest snowfall totals and a view outside our office a short time ago (link).

Det ser ut som myndigheterna haft ”oturen” att stormen inte blivit megastor över just de mest befolkade delarna av nordöstra USA där man varnat för den. Och att befolkningen haft turen att slippa ett omfattande oväder som tagit en ostligare bana än prognoserna indikerat.

Men har det snöat alls? Ja det har det. Nedan grafik från New York Times och visar prognos samt hur mycket som har fallit hittills. Det är inte så att det inte kommit någon snö alls. I Massachusetts, Rohde Island och på Long Island har det kommit 10-20 tum, 25-50 cm.

Det råder fortfarande stora problem och begränsningar på andra platser inom det aktuella området där man varnat för snöovädret. Men inte just i New York där allas blickar fokuseras.

/Martin

Stormen Egon ställer till med problem

10 januari 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

28 Comments

Det har väl inte undgått någon att stormen ”Egon” härjar i södra Sverige.
SMHI har utfärdat varningar i mer än halva Sverige och en stor andel av dem är klass-2 varningar, den näst kraftigaste klassen.
I Götaland är det stormvindar och i Gävleborg och Dalarna är det kraftigt snöfall i kombination med kraftiga ostliga vindar som ställer till med problem.

Vindarna kommer att kulminera nu under kvällen, mellan 20 och 23. Men det fortsätter att vara blåsigt även under natten. Snöfallet över Gävleborg och Dalarna i kombination med vindarna skapar såväl dåliga siktförhållanden som drivbildning av snö.

/Martin

Stormen Svea under fredagen

1 januari 2015

Martin Hedberg

Uncategorized

27 Comments

Året har precis börjat och vi inleder med en storm. Det är ”Svea” som drar in under fredagsdygnet.

Lågtrycket som föranleder stormen kommer att passera över norra Svealand/södra Norrland under fredagen. Men här blir det inte så blåsigt. Nej, det är ett par mil söder om själva lågtrycket som de kraftiga vindarna tar i.

Det blir blåsigt från Vänern/Örebro län/Svealand och söderut. Vindhastigheterna kommer i allmänhet att hamna på 15-20 m/s, men vindstötar/vindbyar kan nå upp till omkring 25 m/s.

SMHI har gått ut med en klass-2 varning för byvindar över 25 m/s i Västra Götaland, Halland, Jönköping, Östergötland, Öland och Gotland. Övriga Götaland och södra Svealand har klass-1 varning (för vindbyar öve 21 m/s).

De kraftiga vindarna kommer att ställa till med problem, störningar och avbrott i samhällsfunktioner. Tex kommer en del trafik att ställas in till följd av risker för att stormfällda träd skall blockera vägar och järnvägar.

Vi kan inte heller utesluta skador till följd av att lösa föremål blåser omkring. I och för sig så hade vi ju en (nåväl försvagad) storm för en månad sedan som fungerade lite som ett vaccin eller påminnelse om vad som behöver ses över när det blåser kraftigt. Den kan ha gjort att många redan har vidtagit relevanta åtgärder för att förebygga skador.

I samband med att lågtrycket under natten mot lördagen drar vindare in över Finland så öppnas porten för nordliga vindar att svepa ner över Sverige. Det är både torrare och kallare luft som drar in och temperaturen sjunker.Under söndagen har det hunnit bli minusgrader eller i alla fall nollgradigt i hela landet.

Men först alltså riktigt blåsigt väder i Götaland och Svealand under fredagen.

/Martin