Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Triggar tropiska orkanen Odile en Cat bond?

Hurricane Odile

Den tropiska orkanen Odile drar in över land, så kallad ”landfall”, över Mexico’s Baja Peninsula, Kaliforniahalvön. Odile, en kategori 3-orkan, blir den kraftigaste eller näst kraftigaste orkanen som dragit in över området i modern tid. Orkanen Kiko som drog in 1989 är den hittills kraftigaste orkanen som drabbat halvön.

Hurricane OdileOdile har ett tydligt öga, kraftiga vindar, intensivt regn och ett lufttryck som i dess centrum är under 930 hPa. Detta låga lufttryck sätter Odile i en speciell kategori då det är få orkaner som når så lågt lågtryck.

Vindarna är drygt 50 m/s, omkring 190 km/h.

Odile har utvecklats mycket snabbt, från att ha varit en kategori 1-orkan i lördags till en kategori 3 sent på söndagen.

Att lufttrycket är lågt kommer möjligen att få ekonomiska konsekvenser som gagnar de drabbade. Det finns nämligen en så kallad ”Cat Bond” utfärdad för området (MultiCat Mexico 2012). Det är en katastrofobligation som utfärdades 2012 och som faller ut till betalning i händelse av katastrofalt väder. En Cat bond är som en försäkring: I händelse av ett i förväg definierat event så betalas en förutbestämd summa pengar ut.

Det som triggar utbetalning av obligationen är dels jordbävning, dels lågt lufttryck. Eftersom det är en så kallad ”parametrisk trigger” så skiljer den sig från många andra Cat bonds som är relaterade till faktiska skador (indemnity). Utredningen om huruvida villkoren för trigger är uppfyllda är betydligt enklare vid parametriska Cat bonds.

MultiCat MexicoOm lufttrycket i centrum över ett visst område (se grafik från Artemis) är under 932 hPa så faller 50% av obligationen ut. Om det är under 920 så faller 100% ut. Den totala obligationen är på 315 miljoner dollar, ca 2,2 miljarder kronor, men den delen som berörs av orkaner, typ Odile, är på 100 miljoner dollar, drygt 700 miljoner kronor. Enligt NOAA så var lufttrycket 925 hPa vid en tidpunkt som motsvarar kl 02 svensk tid tidigt idag den 15 september. Då var dock orkanen fortfarande till havs, 145 km från kusten.

Organisationen som har skydd genom obligationen är ”The Fund for Natural Disasters of Mexico”. För att åtnjuta detta skydd har de betalat ut en årlig ränta, kupong, på omkring 8% till de som investerat i obligationen. Ett lågt pris i relation till det ekonomiska skydd man nu ser ut att erhålla när orkanen är ett faktum.

Anledningen till att man utfäster en Cat bond är att man man vill skydda sig mot katastrofer. Eller snarare ha möjlighet att bära kostnaderna för katastrofens effekter.

Anledningen till att man investerar i Cat bonds är att man får en bra riskjusterad avkastning. Men säger någon, i detta fall försvinner ju en del av kapitalet! Det ser i dagsläget ut att bli 50 miljoner av de 315 som omfattas. Jo, men dels används pengarna till något vettigt: Återuppbyggnad efter orkanen. Dels investerar man inte i bara en Cat bond: Man investerar i ett större antal, eller i en fond som investerar i ett större antal, cat bonds. På så sätt minimerar man kostnaden av att någon av dem triggar, samtidigt som man får avkastning från genomsnittet av kupongerna, räntan, som betalas ut.

/Martin

Så påverkar vädret din hälsa

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Tänkte att jag skulle skriva lite om ett område som torde beröra envar av oss, men möjligtvis olika: Hur vädret påverkar vår hälsa.

Givetvis infinner sig därefter snart en misstanke om att förändringar av vädret också skulle kunna påverka vår hälsa: Det vi vant oss vid är icke längre och det nya kan vara obekvämt.

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Sökande efter överlevande efter orkanen Katrina 2005

Hur påverkar då vädret vår hälsa? En del finner det besvärande med värmeböljor, andra tycker det är jobbigt med kyla. Vill det sig illa skördar bägge liv. Kraftiga vindar och flodvågor till följd av regn kan vara direkt dödliga. I samband med översvämningar finns grogrund för förorenat vatten och spridning av smitta. Extremvädren skapar även stress som i vissa fall får långtgående konsekvenser för individen.

Vädrets normala cykler påverkar även förekomsten av tex pollen. Solstrålning i kombination med kväveoxider och luftföroreningar skapar marknära ozon som är skadligt.

2014-09-12.001Men man skall inte glömma att vi alltsomoftast mår bra av vädret. Alla dagar som det är allt från lagom till perfekt, de passerar gärna som ”men då är det ju bara som det skall vara”.

Det är ju också därför som många reser utomlands när vädret upplevs som trist hemma. Låt det vara i november när det är ruggigt, eller under sommaren för att försäkra sig om att verkligen få det väder man vill ha.

Själv har jag haft en perfekt vecka med älgjakt: Svaga vindar, men inte vindstilla. Temperaturer mellan 10 och 20 grader, inget regn, men ändå en del moln. Det var iof lite för mycket sol och lite för varmt mitt på dagen för jakt och hantering av kött. Men vi hade då istället utrymme att koppla av och njuta av fint sensommarväder.

Förändringar av vädret, så kallade klimatförändringar 😉 medför att vissa växter och djur ”blir” missanpassade för den miljö de vistas i. Det finns även växter och djur som istället kan dra fördel av förändringarna. Växtzoner rör sig norrut och förenklat kan man beskriva att växter och djur behöver följa med för att vara i sina optimum.

Men nu är det ju inte allt som förändras lika eller förändras alls i växtzoner. Solens vandring över himlen är opåverkad. Det kanske blir varmare nätter, men lite lika stora förändringar om dagarna. Nederbörden kanske förändras i rakt motsatt riktning, och anpassningen mellan olika växter och djur medför ytterligare variabler som inte förändras i direkt relation till tex medeltemperaturen.

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Tårta som smakar bra, trots rötmånad

Livsmedel påverkas av vädret. Vi har sedan länge lärt oss begreppet ”rötmånad” vilket antyder att maten håller sig sämre under denna period. I Sverige infaller den i slutet av juli och början av augusti. I andra länder är den kopplad till vilka stjärnor som kan ses på i skyn. Att man på detta sätt har låst den till vissa datum har att göra med Bondepraktikan och vidskepelse. Det förtar dock inte det bakomliggande problemet, tillväxt av bakterier och förruttnelseprocesser: När det är varmt och fuktigt så blir maten skämd lättare än om det är svalt och torrt.

I smått hanterar vi redan dessa frågor. Vi reser utomlands när vädret är grått och trist, vi isolerar husen mot kyla och installerar allt mer kylanläggningar mot värme. Vi bygger vallar när vattnet svämmar över och använder paraply och parasoll. Vi har kylskåp för mat och vi vaccinerar oss mot sjukdomar som, till följd av rådande klimat, eventuellt förekommer på våra resmål.

FästingMen i takt med att vädret ändras så kommer vi att behöva göra mer än så. Det visar om inte annat värmeböljan i Europa 2003, skogsbränderna i Ryssland 2010, översvämningarna i Pakistan 2010, torkan i USA 2014… Men vi har även fått upp ögonen för att sjukdomar kan spridas till följd av väderförändringar. TBE och Borelia sprids långt utanför sina normala områden och allt detta med den måttliga uppvärmning av klimatet som vi har idag. Även tropiska sjukdomar kan få fäste i vår tidigare så karga nord. Med fortsatta förändringar av klimatet kommer det större förändringar av väderrelaterade åkommor, vare sig det är spridning av sjukdomar eller direktträffar av extremväder.

Det bästa vore om vi kunde agera så att det inte blir så mycket förändringar, men mänskligheten tycks inte riktigt ha greppat nyttan av detta. Då återstår att anpassa sig till nya förhållanden, för när det gäller anpassning så klarar man sig inte undan med förnekelse. 😉

Men det är inte alla dagar som klimatförändringar gör ont, de flesta passerar oss faktiskt obemärkt förbi. Passa på att njuta av att vi har augustitemperaturer, trots att det är september.

/Martin Hedberg

Vulkanutbrott på Island

Bardarbunga

Under natten har det varit ett vulkanutbrott vid Bardarbunga (Bárðarbunga) på Island.
Utbrottet skall ha skett längs en 100-300 meter lång spricka norr om Dyngjujökull kl 00:02. Kl 02:40 skall aktiviteten ha avtagit markant.

BardarbungaDet har föregåtts av mindre skalv, jordbävningar, men inte så kraftiga som det förekommit tidigare dagar.

Man har inte detekterat någon markant förhöjning av aska i luften. Anledningen till att det inte bildats så mycket aska är främst för att utbrottet skett i det fria, inte under någon glaciär. Om/när utbrott sker under glaciärer så bildas det dels mycket aska, dels byggs det upp stort tryck vilket gör att aska kastas högt upp i luften när den väl slipper ut.

En del av luftrummet ovanför Island är avstängt vilket nedanstående karta visar.

Det påverkar med andra ord inte trafiken till/från Reykjavik.

BardarbungaÄven vägar är avstängda för trafik enligt denna karta från Icelandic Road and Coastal Administration.

20140829.003Det finns en rätt så illustrativ 3D-grafik (fortfarande 2D, men man kan rotera på den) över den seismiska aktiviteten på denna länk.

Alla minns säkert hur lamsklaget samhället blev förra gången Isländska vulkaner var på tapeten. Året var 2010 då vulkanen Eyjafjallajökull ställde till det för många resenärer i Europa.

Men som noterats tidigare så har dagens aktivitet avtagit, utbrott har inte genererat aska och dessutom blåser det ostliga vindar över Island just nu. Ditt flyg kommer med andra ord inte att bli inställt. Men vem vet, om några dagar när du skall hem så kanske vulkanen har ett utbrott under isen och vindarna vänt…

/Martin Hedberg

PS. Den seismiska aktiviteten på Island har även diskuterats flitigt på tidigare artiklar denna vecka. Men nu i och med denna artikel finns en naturligare plats att ventilera frågorna. DS

Branden: Varför är folk med makt och resurser så initiativlösa?

Saknas det initiativ?

Nu har det gått drygt en vecka efter det att en den stora skogsbranden i Västmanland tog fart.

Jag, liksom många andra, pratar givetvis om den. Dels för att jag följer och rapporterar om vädret i media. Dels för att jag har själv skog, låt vara utanför det aktuella riskområdet i Västmanland (Jämtland). Jag bävar inför stormar, men ännu mer inför skadeinsekter och bränder.

Saknas det initiativ?I veckan hade jag ett möte med en representant från ett av våra större försäkringsbolag. Han uttryckte förtvivlan över att saker inte flyter på så bra som det skulle kunna göra och frågade sig vad han och hans företag skulle kunna göra för att mildra skadorna och bistå verksamheten. Det intressanta var att frågan sträckte sig utanför individens och företagets kärnverksamhet, att främst se till sitt eget bästa. Han frågade sig vad han/de kunde göra utöver vad som förväntas av dem, bara för att: 1. de har resursen, 2. det skulle kunna vara till nytta för andra.

Han var även irriterad över att många med makt förefaller vara uppenbart tafatta och initiativlösa. Om du är chef för någon resurs som skulle kunna användas när samhället krisar, varför tar du då inte initiativ och agerar? Folk i beslutande positioner sitter och väntar med hänvisning till att det inte ingår i deras arbetsuppgifter, att de inte fått en formell förfrågan eller att de inte vill göra mer än de har befogenheter till.

Vi väntar till det är helt uppenbart att vi har en kris, vi väntar till dess någon annan leder. Kruxet är att vi med den strategin förlorar värdefull tid. Krisen blir svårare att hantera, skadorna blir större och det krävs mer resurser för att hantera problemen.

Men det gäller givetvis inte alla. Det finns personer med civilkurage och initiativförmåga, men jag tror att man främst finner dem på en lägre nivå i makthierarkierna. Det är enskilda som använder sin gödselspridare som brandbil eller ringer runt till bekantas bekanta för att fråga om någon vill nyttja hens stallplatser, lediga säng eller skogsredskap.

I media och kommentarer har framkommit såväl beröm som kritik och gnäll. Men om vi skippar det senare och fokuserar på det som varit bra respektive riktigt konstruktiva lösningar, vad har vi då att lära oss?. Det handlar om dels om det som gjorts, dels om det som kan göra ännu lite bättre. Hur blir vi bättre på att ta hand och hjälpa varandra? Hur kan vi lära oss att vi som individer gör skillnad? Hur kan vi skapa en miljö där vi tänker och agerar utanför vårt formella ansvarsområde, trots att ingen (ännu) begärt det av oss? Vi kanske saknar inlevelseförmåga, framför allt på organisatoriskt nivå?

/Martin

Branden: Flygbomba jämfört med regn?

Karta över regn och branden i Västmanland

Under morgontimmarna idag torsdag så har det regnat kraftigt i östra Svealand, bland annat i Stockholm. Ett regn som hade gjort betydligt mer nytta om det fallit över skogsbränderna i Västmanland.

Men det vill sig inte alltid, regnet fortsätter på en bana norrut. I Stockholm har det kommit uppskattningsvis mellan 5 och 20 mm, medan det över skogsbranden bara kommit lite lättare stänk, någon mm på sin höjd.

De fyra franska och italienska och brandbekämpningsflygplanen tar vardera ca 6 kubikmeter vatten. Under gårdagen skall de ha fällt ca 720.000 liter vatten, dvs 720 kubikmeter. (Det motsvarar det med andra ord 30 vändor per plan).

Karta över regn och branden i VästmanlandBild från Baltrad som visar regnområdet den 7 aug kl 10.15. Ungefärligt brandområde är inlagt med röd yta.

Tänk er istället ett normalt sommarregn. En skur, men inte hysteriskt mycket. Låt säga att vi får 10 mm. Det är 10 liter per kvadratmeter. Ytan på det brandhärjade området är i skrivande stund knappt 200 kvadratkilometer. Om morgonens regn hade fallit över bränderna så hade det blivit 2.000.000 kubikmeter vatten över bränderna.

Det är med andra ca 3000 gånger mer än vad flygplanen åstadkom igår. Regnet hade dessutom med enkelhet fixat detta på en timme, medan flygplanen kräver flera timmar.

Piloterna och deras team får med andra ord jobba i drygt sju (7) år för att leverera lika mycket vatten som regnskuren i morse. Nu kommer man i och för sig att jobba fler timmar per dag än man gjorde igår, men exemplet belyser i alla händelser de kopiösa mängder vatten som finns i regnmoln.

En väsentlig skillnad mellan att vattenbomba och ett sommarregn är att flygplanen placerar vattnet där det gör störst nytta. Om det regnar så blir det jämt fördelat över en större yta. På så sätt kan flygbekämpningen vara effektiv på enskilda platser. Men lättast, mest kostnadseffektivt och minst riskfyllt hade det varit om regnområdet hållit sig ett par mil västerut.

Det bästa är givetvis en kombination av regn och manuell bekämpning. Men den här gången fick vi ingen hjälp av naturen.

Prognosen: Det kan komma någon mindre skur kommande dagar. Natten mellan lördag och söndag kommer en front att passera som kan ge ett par mm regn, men annars får vi ställa vår tillit till lågtrycksbetonat väder och ett mer omfattande regnområde i början av nästa vecka. Haken med den typen av väderomslag är att vindarna kommer att bli både kraftigare och växla riktning innan regnet kommer.

Fram till regnet kommer så får vi hoppas att vindarna håller sig svaga samt att det inte blir så varmt att det försvårar för alla som hjälper till på plats med brandbekämpning. Jag tänker i synnerhet på de som vistas på marken ute i skogarna.

Länk till Länsstyrelsen i Västmanland rörande skogsbranden, samt till Krisinformation.se.

Länk till NASAs satellitbilder efter tips från ”Trötter”

/Martin

PS. Under torsdagen hade man möjlighet att genomföra betydligt fler flygningar. Enligt Nerikes Allehanda var det 322 stycken vilket gav knappt 2000 m3 vatten. Om man jobbar med den takten sju dagar i veckan så tar det ”bara” 2,7 år att leverera lika mycket som onsdagens regnskur hade gjort på en timme. DS

Fasar för skogsbränder

Skogsbrand (wikipedia)

Som jag skrivit i tidigare artiklar så är skogsbränder ett av de stora problemen med den typen av sommarväder som så många längtar till under sommaren: Sol och värme. Ingen skuld på de som gillar sol och värme, men alla kan vi väl vara överens om att det därtill vore bra med regn, gärna under nätterna.

Och medan man kämpar mot bränder som härjar i trakterna kring Sala så blir det mer regn än man önskar på andra platser i landet.

Skogsbrand (wikipedia)Skogsbrand (bild från Wikipedia)

Vindarna är viktiga ur flera aspekter när det brinner i skog och mark. Dels för själva spridningen av branden, dels för att vinden för in ny syrerik luft till brandhärden.

Ovanför bränder kan det bildas konvektiva moln, som stackmoln. Det är samma princip som råder: Varm luft stiger. Men detta gör även att ny (syrerik) luft strömmar in till branden längs med marken. Det är alltså inte ovanligt att det blåser in mot eldhärden runt hela brandområdet, detta så länge inte den överlagrade vinden är för kraftig. Man kan jämföra med sjöbrisen såväl som med vanliga konvektiva moln.

Det vi kan hoppas på är att den frontzon som böljar fram och tillbaka över landet tar en ordentlig sväng och dumpar sin last över östra Svealand kommande dygn. Enligt prognoserna skulle det kunna bli någon regnskur unde tisdag eftermiddag, men annars får vi hoppas på onsdag kväll då fronten kurvar förbi.

Hur som helst, onödigt mycket regn kommer på andra platser och alldeles för lite där det verkligen skulle göra nytta.

Nu får vi hoppas att boende och markägare i området inte drabbas alltför hårt, samt att de som arbetar med brandbekämpningen kan göra det på ett säkert sätt.

/Martin

PS. Japp, sannolikheten för skogsbränder ökar i takt med att klimatet förändras i den riktningen som sker just nu. DS.

Sol och regn sedan mer värme

Lek med vattenslang och paraply

Värmeböljan är över, men det fortsätter att vara förhållandevis varmt och ostadigt. Under helgen och i början av nästa vecka så kan det dessutom åter bli kring 30 grader. Den värmen kommer blir dock lite mer kortvarig, bara ett par dagar.

Lek med vattenslang och paraplyBlir det kallt sedan? Nej, jag ser inte någon återgång till vädret vi hade kring midsommar. Räkna snarare med 20-25 grader. Dvs normalt eller något varmare än normalt för årstiden.

Sommaren så här långt kan kortfattat sammanfattas i ”Först kallt, sedan varmt”. Det har sammanfallit rätt så väl med månaderna juni respektive juli. I medeltal så blir det rätt normala temperaturer. Men det är lika normalt som att ha ena foten i i hink med kallvatten och andra i varmvatten och hävda att det är ljummet.

Jovisst är det normalt att temperaturerna varierar, men en av effekterna av att klimatet förändras till det varmare är att vi får mer av extremer. Och faktiskt inte bara på den varma sidan.

Uppvärmningen är som störst i den arktiska miljön. det gör att kontrasterna mellan kalluften i norr och den varmare luften kring ekvatorn minskar. Detta gör i sin tur att jetvinden, kraftiga vindar på ca 10.000 meters höjd, kommer att meandera mer. Istället för att som tidigare vara ganska zonal, dvs blåsa från väst till öst likt ett pannband runt globen, så blir rörelsen mer vågformad. Det gör i sin tur att värme och kyla blir mer accentuerad, tydlig.

Behöver jag poängtera att värmen och kylan inte ”tar ut” varandra. Vi har fortfarande en förskjutning åt det varma hållet. Vi har fått en minskning av situationerna ”i mitten”, en ökning av de varma och en tendens till låsning i antingen varmt eller kallt.

Sedan har vi det här med nederbörd, regn (och på vintern snö, ibland). När det blir varmare så tenderar nederbörden att bli intensivare. Här behöver man inte falla tillbaka på en förhöjd global medeltemperatur, det räcker med att konstatera att varm luft kan hålla mer fukt än kall. Om antalet dagar med värme ökar och antalet regndagar är som tidigare så kommer antalet situationer med kraftig nederbörd att öka. Det är därför inte förvånande om sannolikheten för översvämningar ökar.

DiceNu säger någon säkert att detta bara är en massa hypoteser. Men det är redan klarlagt att antalet varma dagar på norra halvklotet har ökat. Jag skrev om det i en artikel för ganska precis två år sedan.

Hur blir nu resten av sommaren? SMHI påpekade tidigare idag att det troligen inte skulle bli någon mer värmebölja i år, det är ovanligt att det blir uppåt 30 grader efter mitten av augusti. Men det kan fortfarande vara för årstiden varmt. Det är precis det som inträffat hittills och som jag skrev om i artikeln för två år sedan som jag länkade till ovan.

Den senaste säsongsprognosen från WSI så talar om att det i såväl augusti som september och oktober kommer att vara varmare än normalt i Skandinavien. Det betyder inte nödvändigtvis värmebölja, men det ger en hint om att det blir varmare än det brukar vara.

Det här är något som vi måste förhålla oss till. Konsekvenserna av förändrade vädermönster berör och drabbar oss. En del saker är trevliga som varmare badvatten, bättre förutsättningar att turista hemma, tidigare jordbruksprodukter mm. Andra är mindre bra som ökade kostnader för översvämningar, husbränder till följd av blixtnedslag, värme, torka och fallvindar som förstör skog, skadeinsekter, sämre dricksvatten, värmerelaterade sjukdomar osv.

Nej det varken kvittar eller tar ut varandra.

/Martin

Värmen står sig stark

Väder och brandrisk

Det varma vädret fortsätter.

Förvisso kommer det att bli ostadigare och bildas en del kraftiga regnskurar. Men det överlag varma vädret håller i sig. Jag väntar mig att temperaturerna om dagarna pendlar mellan 25 och 30 grader, lokalt varmare. Regn kommer att svalka tillfälligt, men högsommaren håller i sig även under kommande vecka. Jag ser en liten avmattning i månadsskiftet, men den har å andra sidan funnits där de senaste dagarna och bara flyttats framåt.

Väder och brandriskRegnskurarna kommer att kunna skapa lokala översvämningar. Kanske kan vi få till lite rejäla hagelskurar och någon tromb. Åskan kommer och går vilket givetvis ställer till med en del problem.

Det är mycket torrt eller extremt torrt över stora ytor vilket gör att brandrisken är stor eller extremt stor på många platser.

Men sommaren är här och att döma av kommentarerna här på bloggen och människor jag möter på stränder och i stan så tas den emot med blandade känslor. Många besväras av värmen, medan andra mest besväras av de som besväras.

Hur som helst så gäller det att hantera situationen. Drick mycket vatten, sök svalka. Njut om du kan, annars håll ut.

Själv jobbar jag på att bygga ihop utrustning för att kunna sända live-tv utomhus för att bevaka såväl värmeböljor som stormar. Just nu konstruerar jag ett handhållet stativ i kolfiber.

/Martin

Värmebölja ett tag till

Värme och varningar

Värmen håller i sig ett tag till.

Med anledning av det så har SMHI nu utfärdat en klass 2 varning för värmen. Den gäller eftersom det väntas vara över 30 grader dagtid, minst fem dygn i sträck (räknat från första dagen med värmen).

Värme och varningarDet kommer att fortsätta vara varmt i alla fall fram till och med lördagen. Därefter ser det ut att bli lite svalare, men inte kallt. Istället för 30 grader så blir det omkring 25 grader.

Det kan, och kommer att, bildas värmeåskväder. Inte överallt, men på en del platser. Idag torsdag är det främst norra Svealand och södra Norrland som ser ut att få regnskurar. Det kan även förekomma åska.

Jag vill även varna för att faran för bränder i skog och mark har ökat i takt med att det varit varmt och torrt, det är trots allt mer värme och över större ytor än det är regn.

Ta det lugnt i värmen, sök skugga och svalka. Drick mycket vatten.

/Martin

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes

Avslutningen av den här artikeln är en kopia av ett pressmeddelande som WMO, World Meteorological Organization, publicerad den 11 juli, 2014. Texten är på engelska. Jag publicerar den för att rapporten sammanställer väsentliga konsekvenser data kring personskador och ekonomiska förluster till följd av väder- och vattenextremer. Pressmeddelandet ger en hint om storleken av det enorma lidandet och de enorma kostnaderna som väderextremer för med sig.

Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water ExtremesNej, det är inte så att väderextremer är ett nytt påfund, givetvis hade det förekommit skyfall och stormar även utan människans inverkan på klimatsystemet. Men vi medverkar till att förändra vädersystemen, hur vatten cirkulerar och en del geologiska förutsättningar. Och det förändrar i sin tur sannolikheterna för att extremer skall inträffa. På en del ställen minskar riskerna och på andra ställen ökar de.

Mycket av vår samhällsplanering (infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energisystem, försäkringar, juridiska åtaganden mm) baseras på förutsättningar som rådde under 1900-talet. Förutsättningar som sakta men säkert håller på att förändras.

”Sakta” förresten… Sett till våra dagliga liv så kan man föranledas tycka att förändringarna går långsamt. Men i ett geologiskt perspektiv så är vi just nu med om en explosion.

De största ekonomiska konsekvenserna kommer till följd av översvämningar och stormar, medan de största antalet omkomna kommer till följd av värmeböljor. En viss trend finns i att de ekonomiska konsekvenserna är stora i rika länder, medan fler människor dör i fattiga länder. (Detta blir väldigt tydligt tex när samma storm passerar över flera nationer). Men tro inte att det bara är fattiga människor i utvecklingsländer som dör till följd av väderextremer: I Europa uppgick kostnaderna för väderextrmer till 375 miljarder dollar och ca 150.000 människor fick sätta livet till i två värmeböljor: Sydeuropa 2003 samt Ryssland 2010.

Den här artikeln handlar inte så mycket om klimatförändringar som behovet av att anpassa sig och skydda samhället och medborgare för väderextremer, vare sig de är en konsekvens av vår miljöpåverkan eller hade inträffat ”i alla fall”.

/Martin

Nedan följer pressmeddelandet från WMO:

Geneva, 11 July 2014 (WMO) – Weather, climate and water-related disasters are on the rise worldwide, causing loss of life and setting back economic and social development by years, if not decades. From 1970 to 2012, 8 835 disasters, 1.94 million deaths, and US$ 2.4 trillion of economic losses were reported globally as a result of hazards such as droughts, extreme temperatures, floods, tropical cyclones and related health epidemics, according to a new report.

The Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes 1970-2012 describes the distribution and impacts of weather, climate, and water-related disasters and highlights measures to increase resilience. It is a joint publication of the World Meteorological Organization (WMO) and the Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) of the Catholic University of Louvain (UCL) in Belgium.

The Atlas aims to provide decision-makers with actionable information for protecting life and property.

It is also highlights the need for stronger efforts to report, standardize and analyze data on weather, climate, and water-related hazards to improve understanding of disasters and reinforce the platform for prevention.

The report was published ahead of the First Session of the Preparatory Committee Meeting (Geneva 14-15 July) for the Third United Nations World Conference on Disaster Risk Reduction. It seeks to inform debate on the post-2015 framework both for disaster risk reduction and sustainable development.

Storms and floods accounted for 79 per cent of the total number of disasters due to weather, climate and water extremes and caused 55 per cent of lives lost and 86 per cent of economic losses between 1970 and 2012, according to the Atlas. Droughts caused 35 per cent of lives lost, mainly due to the severe African droughts of 1975 and 1983–1984.

The 1983 drought in Ethiopia ranked top of the list of human casualties, claiming 300 000 lives, as did Cyclone Bhola in Bangladesh in 1970. Drought in Sudan in 1984 killed 150 000 people, whilst the Cyclone locally known as Gorky killed 138 866 people in Bangladesh in 1991.

Hurricane Katrina in the United States of America in 2005 caused the worst economic losses, at US$ 146.89 billion, followed by Sandy in 2012 with a cost of $ 50 billion.   

The worst ten reported disasters in terms of lives lost occurred primarily in least developed and developing countries, whereas the economic losses were mainly in more developed countries.

“Disasters caused by weather, climate, and water-related hazards are on the rise worldwide. Both industrialized and non-industrialized countries are bearing the burden of repeated floods, droughts, temperature extremes and storms,” said WMO Secretary-General Michel Jarraud.

“Improved early warning systems and disaster management are helping to prevent loss of life. But the socio-economic impact of disasters is escalating because of their increasing frequency and severity and the growing vulnerability of human societies.”

The report highlighted the importance of historical, geo-referenced information about deaths and damages to estimate risks before the next disaster occurs. This information can support practical decisions on reducing potential impacts by, for example, improved early warning systems, retrofitting critical infrastructure, or enforcing new building codes.

“Collecting global loss data that are comparable and complete is a major challenge. Climate and weather services are working with disaster-impact researchers and data centers to meet this challenge. This partnership is producing analyses that support practical decisions on reducing the human consequences of disasters, for example by investing in early warning systems or targeting the most vulnerable communities,” said CRED Director, Prof. Debarati Sapir.

The United Nation’s Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction 2013 concluded that direct and indirect losses from natural hazards of all kinds have been underestimated by at least 50 per cent because of the data collection challenges. Because better reporting of disaster impacts is vital for strengthening disaster risk reduction, the international community should help vulnerable countries improve their capacity for developing and maintaining high-quality damage and loss databases.

Another challenge for users of risk information is the changing characteristics (frequency, location, severity) of weather-, climate- and water-related hazards. Natural climate variability is now exacerbated by long-term, human-induced climate change, so that yesterday’s norms will not be the same as tomorrow’s.

The WMO-CRED-Louvain report seeks to raise awareness of these and other challenges to collecting and analyzing disaster risk information. It presents a worldwide analysis of extreme weather, climate and water events drawing on the Emergency Events Database (EM-DAT),   compiled by CRED. The Atlas compares the reported impacts of meteorological, climatic and hydrological extremes (as categorized by CRED) on people and economies at both the global and regional levels.

In addition to global statistics and maps, the Atlas also provides details on disasters at the regional level.

Africa: From 1970 to 2012, there were 1 319 reported disasters caused the loss of 698 380 lives and economic damages of US$ 26.6 billion. Although floods were the most prevalent type of disaster (61 per cent), droughts led to the highest number of deaths. The severe droughts in Ethiopia in 1975 and in Mozambique and Sudan in 1983–1984 caused the majority of deaths. Storms and floods, however, caused the highest economic losses (79 per cent).

Asia: Some 2 681 disasters were reported in the 1970–2012 period, causing the loss of 915 389 lives and economic damages of US$ 789.8 billion. Most of these disasters were attributed to floods (45 per cent) and storms (35 per cent). Storms had the highest impact on life, causing 76 per cent of the lives lost, while floods caused the greatest economic loss (60 per cent). Three tropical cyclones were the most significant events, striking Bangladesh and Myanmar and leading to over 500 000 deaths. The largest economic losses were caused primarily by disasters in China, most notably by the 1998 floods.

South America: From 1970 to 2012, South America experienced 696 reported disasters that resulted in 54 995 lives lost and US$ 71.8 billion in economic damages. With regard to impacts, floods caused the greatest loss of life (80 per cent) and the most economic loss (64 per cent). The most significant event during the period was a flood and land and mudslide that occurred in Venezuela in late 1999 and caused 30 000 deaths. This single event skews the loss of life statistics significantly for the entire region.

North America, Central America and the Caribbean reported 1 631 disasters that caused the loss of 71,246 lives and economic damages of US$ 1 008.5 billion. The majority of the reported disasters in this region were attributed to storms (55 per cent) and floods (30 per cent). Storms were reported to be the greatest cause of lives lost (72 per cent) and of economic loss (79 per cent).

The South-West Pacific region experienced 1 156 reported disasters in 1970–2012 that resulted in 54684 deaths and US$ 118.4 billion in economic loss. The majority were caused by storms (46 per cent) and floods (38 per cent).  The most significant reported disasters with regard to lives lost were tropical cyclones, mainly in the Philippines, including the event of 1991, which killed 5956 people. The 1981 drought in Australia caused US$ 15.2 billion in economic losses and the 1997 wildfires in Indonesia caused nearly US$ 11.4 billion in losses.

In Europe, 1 352 reported disasters claimed 149 959 lives and caused US$ 375.7 billion in economic damages. Floods (38 per cent) and storms (30 per cent) were the most reported cause of disasters, but extreme temperatures led to the highest proportion of deaths (94 per cent), with 72 210 lives lost during the 2003 western European heat wave and 55 736 during the 2010 heat wave in the Russian Federation. In contrast, floods and storms accounted for most of the economic losses during the period.