Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Storm på fredag-lördag

Storm på fredag-lördag

De senaste dagarnas prognoser har relativt konsekvent pekat på att det blir oväder i Götaland och Svealand under fredag och lördag.

Ett lågtryck håller i skrivande stund på att bildas  långt ute på Atlanten. Med hög hastighet närmar det sig oss som en liten krusning. Men när det kommer in över Danmark sker en snabb fördjupning av lågtrycket och vindarna ökar. I dagsläger ser det ut att kunna bli storm, eller möjligen orkan, i byvinden i samband med att lågtrycket drar in över västra Götaland.

Storm på fredag-lördagLågtrycket och de kraftiga vindarna kommer att röra sig österut över landet. Det gör att Västra Götaland får det som mest blåsigt under avslutningen av fredagen, medan man i östra Götaland och östra Svealand får de kraftigaste vindarna under tidiga lördagen och fram till lördag mitt på dagen. Själva riktningen på vindarna kommer även att variera då lågtrycket passerar.

Om, för det finns fortfarande ett om, vindarna blir så kraftiga som prognoserna visar så gäller det att redan idag och i morgon förmiddag plocka undan saker som kan förstöras eller flyga iväg. Skog och annat kommer möjligen att ta stryk, men det är inte så mycket vi kan göra åt det. Men däremot tex trampoliner, presenningar, byggmaterial mm får lätt lyftkraft och drar iväg i kraftig vind.

Även om det blåste en hel del, såväl storm som orkan i byarna, tidigare i veckan så ser det här ut att bli kraftigare. Återstår att se var och vilken nivå vi hamnar på.

/Martin

Så drar Tyfonen Hagupit in över Filippinerna

Hagupit stormtrack

Den tropiska cyklonen Hagupit har minskat något i intensitet, men är fortfarande en mycket kraftig tyfon som set kommande dygnet rör sig in över Filippinernas östra kust. Hagupit färdas fortfarande över relativt varmt vatten, 29 grader, vilket föder den med energi. (”Tropisk cyklon” är ett samlingsnamn på det som i Asien kallas Tyfon och runt Amerika kallas Hurricane. Jag använder bägge uttryck.) ”Hagupit” betyder slag eller piskrapp. Lokalt har tyfonen fått namnet ”Ruby”.

Grafiken nedan är hämtad från NOAA:s Geophysical Fluid Dynamics Laboratory, GFDL. där man beräknar olika utveckling av extremväder som tex tropiska cykloner. Bilden nedan visar ensembler, olika modellkörningar, över var centrum på cyklonen kan komma att röra sig. Som synes så kan man inte veta exakt hur den utvecklas eller var den kommer att vara. Men man kan beräkna sannolikheter.

Hagupit stormtrackAnledningen till att Hagupit avtagit i styrka är en kombination av ökad vindskjuvning samt att den genomgått en ”eye-wall change”, dvs att molnväggen i dess öga har upplösts samt ersatts av en molnvägg med större diameter. Denna process gör att cyklonen tappar lite kraft, men den kan å andra sidan återkomma med större kraft när den nya strykturen har etablerats.

Det är bara tretton månader sedan tyfonen Haiyan drog in över Filippinerna (den 7 november 2013). Haiyan var en mycket kraftfull cyklon som lämnade stor förödelse efter sig. Förutom 7300 saknade eller omkomna människor så blev de materiella skadorna omfattande. Haiyan var en av de kraftigaste tropiska cykloner som registrerats.

Windspeed HagupitDet är oundvikligen så att alla cykloner i detta område kommer att jämföras med Haiyan. Precis som cykloner på amerikansk mark kommer att jämföras med Katrina och Sandy. Det är dock lite orättvist eftersom det skapar intrycket av att ”är den inte lika kraftig som Haiyan/Katrina/Sandy så är den väl hanterbar”.

En annan attityd är ”men de är väl vana vid cykloner där”. Det är inte riktigt som att vi i Sverige är vana vid snöfall och minusgrader. Dessa cykloner är inget man skottar undan medan de händer eller anpassar sina kläder för. Det handlar om att evakuera människor och att återuppbygga samhällen efter cyklonens framfart. Den flodvåg på över 6 meter som drabbade Tacloban i fjol saknade motstycke och var inget som man på något sätt var vare sig van vid eller förberedd på.

Även om cyklonerna mäts i vindstyrka så är det inte bara den höga vindhastigheterna som skapar förödelse. Med dem kommer en svallvåg och höga vågor som i princip kan upplevas som en havsnivåhöjning. Beroende på hur flack eller brant havsbotten övergår från djuphavet till kusten så bryter vågorna respektive tränger upp på land på olika sätt. Flodvågor på 3-4 meter beräknas längs med kusten, men beroende på kustlinje och terräng så kan flodvågen bli ännu högre.

Prob precipitation HagupitByggnader bryts sönder, träd välter och grödor och jordbruksmark förstörs av såväl saltvatten som kraftigt regn. Kraftigt regn medför att jordskred sliter med sig vegetation och samhällen nedför bergen och längs med flodfåror. Upp till 500 mm regn väntas längs med de norra öarnas östra sida.

Speciella varningar för slamströmmar har utfärdats då kraftigt regn kommer att lösgöra tjocka lager av aska som ligger längs med bergssluttningar till följd av tidigare utbrott från vulkanerna Mayan and Bulusan.

Hagupit kommer att röra sig på en nordligare bana än sin föregångare Haiyan. Vindstyrkorna från Hagupit är höga, men  rör sig relativt långsamt vilket medför att de kraftiga vindarna kommer att vara länge och att det kommer att falla mycket regn. Det är främst samhällen med jordbruk som huvudnäring som drabbas av cyklonen även om Manilla kommer att beröras i inledningen av nästa vecka.

Byggnadsstandarden där cyklonen drar in på landsbygden är till största delen relativt låg. Det är inte ovanligt att husen snarare är skjul med plåttak än byggnader konstruerade för att motstå kraften från cykloner. Detta gör givetvis att invånarna är extremt utsatta. Myndigheterna har evakuerat omkring en halv miljon människor.

Försäkringspenetrationen i de mest utsatta områdena är omkring 10-20%. Detta gör att kostnaderna för cyklonen, sett ur ett försäkringsperspektiv, troligen blir begränsad. De humanitära förlusterna och konsekvenserna kan dock komma att bli mycket omfattande.

Vi följer utvecklingen.

/Martin

Aftonbladet TV om supertyfonen Hagupit

Martin Hedberg i Aftonbladets TV-studio om tyfonen Hagupit

Medverkade i morse i Aftonbladets morgon-TV.

Inslaget handlar om supertyfonen Hagupit och vi avslutar med det svenska vädret som i sammanhanget känns mycket beskedligt. Halkvarningfrån Trafikverket i Norrlands inland, mest klart väder i norr och mer moln med regn/snö i söder.

Innan jag medverkade så hade man en telefonintervju med Trafikverket. Reaktionerna i studion efter den var: ”men några problem måste det väl finnas?”. Trafikverket har förvisso utfärdat en halkvarning, men intervjun mynnade ut i att det var lugnt på vägarna och att inga övriga kommunikationer hade problem. 🙂

Hur som helst: den tropiska cyklonen Hagupit kommer att kunna ställa till med stora problem i Filippinerna.

/Martin

Supertyfonen Hagupit mot Filippinerna

Supertyfon Hagupit

Den tropiska cyklonen ”Hagupit” är en klass 5-cyklon på den 5-gradiga Saffir–Simpson orkanskalan. Hagupit följer skrämmande nära samma fåra som cyklonen Haiyan drog upp för tretton månader sedan. Även den cyklonen var klassad som en kategori 5 cyklon.

För att få lite perspektiv: Vår egen rekordstorm Gudrun, drog som bekant in över Götaland den 8-9 januari 2005. De högsta uppmätta vindarna från Gudrun var en medelvind på 33 m/s (120 km/h) och vindbyar på 42 m/s (150 km/h) från en vindmätare i Hanö. Det gjorde att den nätt och jämnt kom upp i klass 1.

Supertyfon HagupitHagupit, fortfarande till havs, har klockats med medelvind på 280 km/h och vindbyar på 340 km/h. Men det är inte bara vindhastigheten som är förödande. Vindarna pressar upp enorma mängder vatten framför sig. Kombinationen med extremt kraftig vind och en flodvåg som pressas in över land står för merparten av skadorna och dödsfallen. Till detta kommer kraftig nederbörd vilket luckrar upp marken och skapar förutsättningar för jordskred.

När detta drabbar ett samhälle så slås dessutom de mest basala funktioner ut: Vägar blir oframkomliga, det blir avbrott i vatten i vatten- och elförsörjning och kommunikationer slås ut.

När det nu gäller Filippinerna så har man som sagt var fjolårets tyfon Haiyan i färskt minne. Men man har inte heller rent fysiskt återhämtat sig från den. Många människor vars liv slogs i spillror för ett år sedan bor fortfarande i tillfälliga, ej stormsäkra, bostäder eller tom tält.

Supertyfonen HagupitPrognoser visar att Hagupit kommer att dra in över Filippinerna under lördagen. Den amerikanska vädermodellen GFS har tidigare visat på att Hagupit skall svänga norrut och i så fall bara tangera Filippinerna. Den europeiska modellen ECMWF har däremot hållit fast på en bana som går över Filippinerna. Det kvarstår fortfarande skillnader mellan vädermodellerna, men den amerikanska GFS har successivt anpassat sig till ECMWF.

Även om Hagupit kommer att mattas av något till en kategori 4-cyklon då den kommer in över land, så ser det med andra ord ut att kunna bli en katastrofal situation på Filippinerna de kommande dagarna.

Hagupit blir årets sjunde tropiska cyklon av den värsta sorten, klass-5 (inräknat alla cykloner). Det gör år 2014 till det mest stormintensiva år sedan 2005 då vi hade 11 stycken kategori-5 orkaner.

/Martin

Tyfonen Vongfong nästa hot mot Japan

Vongfong

Tyfonenn Phanfone har just ebbat ut när nästa tyfon, tropiska cyklonen Vongfong, laddar upp på Stilla Havet.

”Stilla” havet förresten, det är inte, och brukar inte heller vara, så stilla. Här finner man verkligt kraftiga stormar och grov sjögång. Och nu är alltså nästa tyfon på väg. Just nu en kategori-3, men snart en kategori-4 på den 5 gradiga skalan.

VongfongGrafik från WeatherUnderground över Vongfong:s beräknade rörelse kommande dagar.

Som synes på grafiken så är det fortfarande stora osäkerheter i var centrum av tyfonen kommer att vara om fem dagar. OM den drar in över Japan så är det med ungefär samma mönster som sin föregångare Phanfone och rätt precis en vecka senare.

Nedan en tabell som beskriver vad de olika klasserna av orkaner motsvarar i vindhastighet.

Saffir–Simpson/Martin Hedberg

Typhoon Phanfone pounding Japan

Typhoon Phanfone

Denna text om den tropiska cyklonen Phanfon skrev jag på engelska tidigare idag. Hoppas ni har överseende med det.

Typhoon Phanfone is pounding Japan with strong winds and intense rain as a category-2 typhoon. The typhoon is weakening as it has entered colder water, but it will still be a category-1 typhoon and will continue to be so as it affects southern Japan during sunday and monday.

Typhoon PhanfoneGraphics: Joint Typhoon Warning Center via Hurricanezone.

During its journey it has now started to accelerate on a north-easterly direction and will eventually merge with a baroclinic zone, i.e. transform to a very deep low-pressure with adjoining strong winds and precipitation.

Wind gust speeds up to 45 m/s was recorded at North Daitō Island before the observation station broke or went off-line. Another observation site, Minami-daitō, set an all-time calendar-day record with 217 mm of rain.

Most locations in Japan will be affected one way or another from the typhoon. At monday noon local time (early monday morning European time) Phanfone will be centred over Tokyo.

In cities there will be strong winds an possibly injuries and damages from loose objects tumbling around in the wind. But the main threat comes from torrential rain which may cause flash flooding and mud slides. As much as 100-200 mm of rain is expected over large areas of Japan.

/Martin Hedberg

Hur man kommer nära en vulkan

Bardarbunga

Eric Cheng, chef för en tillverkare av små drönare slog sig samman med fotografen Ragnar Th. Sigurdsson för att göra en riktigt nära upplevelse av vulkanen Bardarbunga som har utbrott på Island (och som vi skrivit om en hel del här på sajten).
Besöket, som omgärdades av en mängd säkerhetsföreskrifter, genomfördes den 20 september. Resultatet kan ses på videon nedan.

Tilläggas kan att drönaren har en ”go home” funktion som dessutom behövde aktiveras. Den gör att drönaren automatiskt återvänder till startplatsen, detta tex om den förlorar kontakten med föraren eller om signalerna störs. Funktionen behövde användas, något störde signalen, troligen elektriska fält i lavan.

Översiktlig info ”behind the scenes” om inspelningen finner man på nedanstående video:
 

Man flög även så nära att GoPro kamerans front började smälta. Det slås upp rätt stort i inslaget och i artikeln. Själv är jag inte förvånad: Självklart flyger man så nära man kan och till slut kommer något att smälta. Jag är snarare förvånad att man inte lät lågorna tar drönaren och kameran i en sista flygning. Kanske beroende på att man lagrade all film på minneskort, men det hade ju varit värt besväret att montera en liten sändare och streama över i alla fall en lågupplöst version av närkontakt med lavan. 🙂
Hela originalartikeln kan läsas på Wired.

The Verge om stora problem

The Verge: The Big Question

The Verge lanserar denna månad en serie där man tar sig an stora problem, ”The Big Questions”.
Varje onsdag lanseras ett nytt problem. I dag den första oktober har man lagt ut problematiken och lösningar med ett översvämmat New York -som av en händelse samma tema som jag just skrev om här.
Henk Ovink, tidigare generaldirektör i vattenfrågor i Holland säger: ”We have to prepare for the next storm and not simply respond to the past storm.”, ”When it comes to water, there is no silver bullet… Instead embrace water as part of your life:”

Man letar efter lösningar som följer med istället för att försöka hindra. ”Build a design that is inclusive.”
Källa: The Verge.

Superstorm Sandy, del 2 klimatförändringar

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012

Finns det några kopplingar till klimatförändringar och global uppvärmning?

Ja allt väder är påverkat av den globala uppvärmningen och bidrar därmed till klimatförändringar, inte bara det extrema. Men för att vara lite mer specifik så var det bland annat extra varmt i havet utanför amerikanska ostkusten, ca 3 grader över normalt.

Wkikpedia: After Hurricane Sandy New Jersey coast, Oct. 30, 2012Därtill så låg ett högtryck och blockerade norra Atlanten, detta i samverkan med att jetvinden gjorde en lite annorlunda knix och därmed bidrog till att orkanen svängde åt nordväst, in över New York, istället för österut. Två forskare, Mark Fischetti och Kevin E. Trenberth menar att avsmältningen av isen i Arktis bidrog till den ovanliga situationen med högtryck och jetvind.

Vidare så var/är havsnivån förhöjd till följd av uppvärmningen av havet och avsmältning av glaciärer.

Snow after Hurricane SandyNär väl Sandy hade dragit in över land smälte den samman med kalluft varvid det bildades ett ”vanligt” kraftigt lågtryck med fortsatt kraftiga vindar regn och snö.

Bara kostnaderna för översvämningen av delar av tunnelbanan uppgick till ca 5 miljarder dollar, ungefär lika mycket som hela Sveriges försvarsbudget.

Framtiden?

Blir det fler orkaner i stil med Sandy eller har sannolikheten minskat nu när den ovanliga händelsen väl har ägt rum?

Jo om inte annat så har såväl Sandy som Katrina visat att vi inte kan utesluta omfattande förödelse till följd av kraftfullt väder. Människans enorma resurser till trots så står vi oss rätt så maktlösa när naturen visar upp sin destruktiva sida.

Men förutom att vi människor är med och skapar dessa destruktiva krafter så kan vi genom förberedelser minska konsekvenserna av extremerna.

Global uppvärmning är som att dopa idrottsatleter. Vi skapar potential och förutsättningar för förändringar av såväl medelvärden som extrempunkter.

After Hurricane SandyFörekomsten av orkaner i framtiden har diskuterats flitigt. De drivs av varmt havsvatten så det är ingen vild gissning att de skulle kunna bli såväl kraftigare som vanligare i framtiden. Men det krävs mer än så: De skall vara en bit ifrån ekvatorn, det får inte vara för stor vindskjuvning (blåsa i olika riktningar på olika höjd) och det som verkligen spelar roll är hur ofta de drar in över land. En resonabel gissning är att det i framtiden blir ungefär lika frekventa, men att de blir kraftigare.

Men med en stigande havsnivå och varmare hav så utsätter vi oss för allt större risker. Dels för att orkanerna överlever allt längre norr och söderut, dels för att själva översvämningarna blir fler och mer omfattande.

Vi behöver prata mer om andra saker än temperatur när det gäller klimatförändringar. Såväl när det gäller konsekvenser, hur vi skall minska påverkan som vad vi skall förbereda oss för.

/Martin Hedberg

(grafi: Wikipedia)

Superstorm Sandy. Del 1, snart två-årsdagen

Superstorm Sandy

Det som kom att kallas Superstorm Sandy drabbade sju nationer, däribland USA, för snart två år sedan. Stormen bildades den 22 oktober, uppgraderades till en orkan den 24 oktober och upplöstes den 2 november 2012.

Som kraftigast var orkanen en kategori-3 orkan (på Saffirs femgradiga skala). Men Sandy var ”bara” en kategori-1 orkan då den drog in över New York vilket gjorde den ett namn i rekordböckerna.

Sandy är den till ytan största orkan som noterats på Atlanten och den mest dödliga under säsongen 2012 med 286 omkomna (källa Wikipedia).

Orkanen är den näst mest kostsamma orkanen i USA:s historia efter orkanen Katrina. Man beräknar kostnaderna för skador till 68 miljarder dollar, motsvarande närmare 500 miljarder svenska kronor. (Den mest kostsamma orkanen, Katrina som 2005 drog in över södra USA, orsakade skador för 108 miljarder dollar).

Det är relativt tydligt att orkaner och andra naturkatastrofer skördar fler människoliv i fattiga länder än i rika för motsvarande väder, medan kostnaderna på infrastruktur blir större i välbärgade nationer.

Det som gjorde Sandy speciell var mer än storleken och det faktum att den drog in över New York. Inte minst uppmärksammades betydelsen av hur orkanen påverkade havsvattnet och risken för översvämningar.

Sandy track(grafik: Wikipedia)

Drabbade nationer:
– Jamaica: En omkommen. 0,1 miljarder dollar i skador.
– Haiti: Ca 50 omkomna, 0,75 miljarder.
– Cuba: 11 omkomna, 2 miljarder.
– Bahamas: 2 omkomna, 0,7 miljarder.
– Bermuda: 0, < 0,1 miljarder.
– USA: Ca 80 omkomna, 65 miljarder dollar.
– Kanada: 11 omkomna, mer än 0,1 miljarder dollar i skador

Det var utan tvekan USA som fick de mest omfattande konsekvenserna av Sandy. Totalt var 24 delstater berörda. Förutom dödsfall och stora materiella skador med ekonomiska konsekvenser så var miljontals människor utan el. Nästan 20.000 flygningar ställdes in mellan 27 oktober och 1 november. New York-börsen stängde i två dagar, skolorna höll stängt i fyra dagar.

Ungefär 100.000 hus förstördes eller skadades allvarligt bara på Long Island. Bränder härjade bland annat i Queens och vattnet steg så pass mycket att det forsade in i New Yorks omfattande tunnelbanesystem. Havsvattnet stod drygt fyra meter över det normala över Battery Park. Sju tunnelbanetunnlar var översvämmade under East River. Havsvatten strömmade in över Ground Zero. mm.

Vad visste man då i förväg? Jo, redan en vecka innan Sandy drog in över New York så hade ECMWF i England prognostiserat banan mer eller mindre korrekt. Denna bana var anmärkningsvärd eftersom de flesta orkaner som kommer upp till nordliga breddgrader följer med de förhärskande västliga vindarna och åker ut över öppet hav på norra Atlanten. Sandys bana verifierades ett par dagar senare av USA:s vädertjänst. Läser man mellan raderna så har det nog stört en och annan amerikan att amerikanska vädertjänsten inte var först med denna information.

/Martin Hedberg