Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Harvey, Irma och sedan…?

Vattnet hade precis slutat strila från orkanen Harvey när dånet från orkanen Irma närmade sig. Hur kan det komma sig att USA efter tolv års frid från kraftiga orkaner drabbas av två rekordstora orkaner inom loppet av en vecka?

Till att börja med vill jag poängtera att ingen påstått att varken USA eller någon annan nation som tidigare har hemsökts av orkaner inte längre löpte någon risk att drabbas av orkaner i framtiden.

Men eftersom ”persistens” de flesta dagar fungerar utmärkt som prognosverktyg och eftersom vi människor har en tydlig förmåga att identifiera mönster, så låter vi oss invaggas i en (falsk) trygghet när det har gått en längre tid utan att någon naturkatastrof inträffat.

Om det inte hänt något på flera år, har då sannolikheten för att det skall hända något just i år ökat eller minskat?

När det gäller tropiska cykloner (orkaner) så kanske till och med idén om att ”allt är lugnt” förstärktes av att det var hela tolv år sedan som USA drabbades av någon ”major hurricane”, dvs av kategori 3 eller kraftigare.

2005 års orkansäsong. Källa: Wikipedia.

Just år 2005 var den mest intensiva orkansäsongen som USA upplevt. Den obestridliga drottningen var givetvis Katrina som ödelade stora delar av New Orleans, men hela säsongen präglades av rekord.

  • Totalt antal stormar: 28 (rekord)
  • Orkaner: 15 (rekord)
  • Stora orkaner (Kat. 3+): 7 (tangerat rekord med 1961)
  • Totalt antal omkomna: 3913
  • Skadekostnader: $158.9 miljarder (2005 USD) (Mest kostsamma orkansäsong)

I genomsnitt (år 1950-2000) så var det under den amerikanska orkansäsongen:

  • 11 stormar, varav
  • 6 blev orkaner och
  • 2 blev stora orkaner

Det var med andra ord inte tu tal om annat än att 2005 stack ut i statistiken. Men kunde det hända igen?

Det fanns gott om tecken på att 2017 kunde bjuda på en förhöjd risk för såväl orkaner som att någon av dessa skulle göra ”landfall”, dvs. dra in över land. En neutral situation avseende La Niña/El Niño, varmare vatten på Atlanten och till ett större djup samt svag vindskjuvning var några de mest väsentliga ingredienserna.

Prognoserna för 2017 års säsong (som sträcker sig från 1 juni till 30 november) gav att det skulle (skall) bli:

  • 15 namngivna stormar, varav
  • 7 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Men att just nummer 8, Harvey och 9, Irma skulle bli så extrema, det förkunnade inte säsongsprognoserna. De kan de inte heller, de kan ”bara” ange sannolikt antal orkaner och den totala mängden energi, ACE (accumulated cyclonic energy).

Hittills, och då är vi lite drygt halvvägs igenom säsongen, har Atlanten producerat:

  • 13 namngivna stormar (den senate heter Maria) varav
  • 6 orkaner (kategori 1 eller kraftigare) och
  • 3 stora orkaner (kategori 3 eller kraftigare)

Skall man gå på dessa prognoser så har vi alltså bara två stormar kvar att vänta varav den ena blir max en kategori-2 orkan. Orkansäsongen sträcker sig fram till sista november. Tips: Det kommer med stor sannolikhet bli fler än två stormar.

Även ACE blev kraftigare än förväntat. Den 25 maj sade NOAA’s prognos att ACE skulle bli 75-155% av den normala, medianen de senaste åren. Den 9 augusti uppdaterade man den prognosen till 100-170% av medianen. Nedan en graf som visar hur Irma totalt förändrade den bilden mellan den 31 augusti och 10 september 2017.

ACE, Accumulated Cyclonic Energy, ett mått på hur mycket energi som finns i orkaner. Källa: Colorado State University (uppdaterad senast 18 september, 2017)

Men prognoserna, alltså de som producerade dagarna innan Harvey respektive Irma, förkunnade att det skulle bli extremt. Det blev tydligt när nationella amerikanska vädertjänsten NWS i anslutning till Harvey förkunnade att ”This event is unprecedented & all impacts are unknown & beyond anything experienced…” (Twitter).

Att USA inte har drabbats av några kraftiga tropiska cykloner de senaste åren skall inte tolkas som att man inte längre kan drabbas. Det visar årets orkansäsong med tydlighet. Tvärtom kan det stora uppehållet ha bidragit till en minskad riskmedvetenhet och därmed eftersatta system, förberedelser och rutiner för att hantera naturkatastrofer som oundvikligen lurar bortom horisonten.

Avslutningsvis, Harvey och Irma var långt ifrån de enda naturkatastrofer som drabbat oss de senaste veckorna, men det är de som har fått ojämförligt mest medial bevakning här i väst.

På många andra platser, t.ex. i Nepal, Indien och Bangladesh har det förekommit kraftiga skyfall med översvämningar som följd vilket har skördat många fler offer och fått stora konsekvenser för såväl livsmedelsproduktion som infrastruktur. De sätter därför samhället på prov för lång tid framöver.

Även om vattnet slutat strila och dånet från orkanen tystnat så återstår månader och år av sorg efter saknade och återuppbyggnad av samhällen. Allt till följd av extremväder som låg långt utanför den tidigare så trygga antagandet av ”det väder vi hade igår får vi också i dag och i morgon”.

/Martin Hedberg

Klassificering av orkaner:

[table id=1 /]

Irma, från Kuba till Key West

Irma gjorde landfall över Kuba som en kategori 5 cyklon med vindar över 70 m/s. Senaste gången Kuba drabbades av en så kraftig cyklon var 1924. I och med att Irma kom in över land och dessutom kuperad terräng så avtog den i styrka till ”bara” en 3:a. Men skadorna är omfattande.

Nu är Irma ute på öppet hav igen och eftersom det är varmt, 30°C i havet, så hämtar orkanen mer kraft. Irma har påbörjat sin sväng åt nordväst mot Florida. Prognoserna har relativt konsekvent förskjutit Irmas bana alltmer västerut de senaste dagarna. Och nu är vi så pass nära det vi gör prognoser på att man med betydligt större säkerhet kan konstatera var de största riskerna finns. (Europeiska ECMWF var ett dygn tidigare med att fånga detta än de amerikanska modellerna.)

Prognos på situationen kl 17 (svensk tid) över Florida. Vindbyar på 200 km/h i samband med att cyklonen Irma passerar över Key West. Källa Kachelmanwetter.

Irma kommer att passera över KeyWest och fortsätter sedan upp längs med den västra sidan av Florida med vindar som i byarna uppgår till mellan 200 och 250 km/h. Det kommer i många falla att vara förödande. Men det räcker inte med vindarna, cyklonen drar också upp en ”storm surge”, en havsnivåhöjning, till följd av det låga lufttrycket i cyklonens centrum samt att vindarna pressar vattenmassor framför sig.

Beroende på havsbottnens topografi blir höjningen av havsnivån olika stor, men 3 till 6 meter kan man ha som tumregel för Irma. Och det är inte bara så att havsnivån stiger och dränker mark och byggnader, vattnet rör på sig och välter/flyttar på byggnader, bilar, träd och allt annat som kommer i dess väg.

Så Miami på östra sidan ser ut att slippa de värsta scenarierna, medan tex Tampa på västra sidan av Florida kommer att ta desto mer stryk. Och det här är väsentligt ur flera synvinklar. Dels så kommer att att upplevas som om amerikanska myndigheter har varnat Miami-bor ”i onödan”, dels så kommer det att uppstå en intern diskussion om hur man skall göra bättre prognosmodeller och hur man skall kommunicera det som modellerna visar.

Notera att ingen vet vad som skall ske i förväg, varken meteorologer, vädermodeller eller cyklonen (naturen) själv. Jag vet inte hur jag skall beskriva det på svenska, men på engelska skulle jag säga ”The nature continuously unfolds from it’s present state”. (Just ordet ”unfolding” är så bra och beskrivande på engelska, men faller lite platt på svenska… ”utvecklar sig”?).

Så vad väderprognoser gör är att skapa en modell av naturen, något som efterliknar den.  Och så snabbspolar man den. Olika modeller, parametriseringar och datorsystem är olika bra på att göra prognoser. Och genom att köra både flera modeller, och samma modell med olika initialiseringar, parallellt så får man en spridning av olika tänkbara (inte otänkbara) scenarier av framtida utvecklingar.

Min kollega Anders Persson påpekade nyligen i ett samtala vi hade att media rätt så konsekvent har uttryckt det som att ”orkanen irma har ändrat kurs”. Så är det inte alls. Irma har ingen åsikt eller vilja. Det är våra modeller som inte lyckats fånga händelseutvecklingen tillräckligt bra. Eller rättare sagt, vi har fäst för stor tilltro till enskilda modeller och för lite till ensembler, spridningen i väderutvecklingen, som man får reda på genom att köra många modeller och tolka vädret i termer av sannolikheter istället för att tro att det är en deterministisk utveckling.

Nåväl, den här artikeln skulle inte handla om väderprongosmodeller utan om vad som kan tänkas ske när cyklonen/orkanen Irma nu svänger upp längs med Floridas västkust.

/Martin

Irma, arma människor

Orkanen Irma har vuxit till att bli den kraftigaste tropiska cyklonen som någonsin observerats på Atlanten. Irma är stor till ytan, har extremt kraftiga vindar och levererar länge på den nivån.

Vindar uppmäts till över 80 m/s, 300 kilometer i timmen, och diskussionen kommer åter upp om man skall skapa en sjätte kategori på Saffir-Simpson skalan. Detta eftersom man är så långt över gränsen mellan kategori 4 och 5. Det som talar mot det är att kategori 5 redan är definierad som ”Katastrof”. Kan något vara mer än det?

Irma har redan frigjort mer energi än alla fjolårets tropiska cykloner på Atlanten tillsammans. Och storleken spelar roll, dels givetvis för att det representerar den yta under vilka människor drabbas, men också för cyklonens förmåga att driva upp en ”storm surge”, storm våg som när den pressas in över land medför att havsnivån stiger med flera meter. Med en diameter på 130 mil skulle Irma täcka hela Centraleuropa.

Irma har också satt ett rekord i varaktighet. Irma kvalar in som en av de cykloner som under längst tid varit en ”major hurricane” på Atlanten, dvs kategori 3 eller högre. Irma har också varit en av de längsta som kategori 5 (just nu 65 timmar). Den cyklonen som man brukar jämföra med när det gäller rekord är Allen år 1980 med 72 timmar. Men då skall man veta att detta var sammanlagd som 5:a eftersom Allen varierade mellan kategori 4 och 5.

Mer rekord… Tittar man på hela planeten så har vi haft några riktigt kraftiga tropiska cykloner på Stilla havet. En av dessa var Haiyan som i november 2013 med förödande konsekvenser drog in över Filippinerna. Haiyan, som med rätta betraktas som en monstercyklon, hade 24 kontinuerliga timmar med vindstyrkor över 80 m/s. Irma har lagt till ett drygt haft dygn på det rekordet, hittills 37 timmar med kontinuerliga vindar över 80 m/s!

När det gäller maximal vindstyrka är Irma (83 m/s) en hårsmån från Haiyan (87 m/s).

Vi har nu tre tropiska cykloner på Atlanten, Irma, Jose och Katia. Det i sig är ovanligt. Om Katia växer till sig till en kategori 3 under helgen, vilket inte är osannolikt, så kommer det att vara första gången någonsin sedan man observerat orkaner på Atlanten som vi har tre major hurricanes (kategori 3 eller kraftigare) samtidigt.

Inte nog med det, vi har redan nu innan vi peakar orkansäsongen (i mitten av september), haft en hel säsongsranson av kraftiga tropiska cykloner.

Om Irma behåller sin nuvarande styrka när hon gör landfall över Florida så blir 2017 det första året som två tropiska cykloner kategori-4 eller kraftigare gör landfall över USA.

Förväntad rörelse av cyklonen Irma’s centrum kommande dagar. Modell: ECMWF. Källa: Weather Underground.

Det här kommer troligen att bli ”The Big One” för Florida. Irma är i mångt och mycket en ”perfekt orkan” och även om man i Florida är medveten om att man bor och lever i ett riskområde för tropiska cykloner och givetvis har förberedelser för detta så är Irma något utöver det man kan, eller i alla fall har, byggt beredskap för.

Byggnormer gör att man har kapacitet för kraftiga vindar, men 80 m/s, 300 km/h, är utöver det. (Som jämförelse, det är 3 x motorvägsfart, eller varför inte notera att det är högre hastighet än vad fallskärmshoppare gör i fritt fall dykstil gör, respektive när transportflygplan lättar från marken, bägge omkring 250 km/h.)

Men det är vattnet som gör skillnaden. Dels att det regnar, men framför allt de kopiösa mängder havsvatten som kommer att pressas upp på land, in i fastigheter och ta med sig det mesta som inte är mycket hårt förankrat.

För två veckor sedan hade vi Harvey som satte sina rekord och landmärken över Texas. Då gällde det kopiösa mängder regn. Nu är det Irma som sätter rekord avseende vindar. Varför blev det så?

Jo vattnet är 1-3 grader varmare än normalt över stora delar av Atlanten, det är värmeenergi som omvandlas till vindar i cyklonen. Värmen sträcker sig djupt ner i Atlanten, det gör att cyklonen inte tappar i styrka även om den rör sig långsamt. Och vinskjuvningen, dvs förekomsten av olika vindstyrkor och -riktningar, är svag, det gör att cyklonerna inte slits isär utan hålls samman.

Och det är inte över än, vare sig konsekvenserna av Harvey, livslängden på Irma eller 2017 års orkansäsong.

/Martin

Irma, en på många sätt stor cyklon

Det som kan plocka mer Irma på jorden lite grann i alla fall är att cyklonen passerar över land. Irma är på väg att tangera Karibiens östra sida. Så länge Irma är till havs så kommer den att hämta mer energi från det, av en händelse, varma havet (29-30°C). Irma kommer då att bli en kategori 4 eller 5 orkan.

Men om orkanens centrum passerar över Dominikanska republiken, Haiti och Cuba så stör topografin (berg och skog) luftens rörelser, dessutom får den lite mindre latent värme från haven. Irma blir då ”bara” en kategori 2 eller 3 orkan.

Havets värmeinnehåll. Källa: University of Miami.

Nu kan ju ingen välja, men man kan fråga sig vad som är minst dåligt och hur samhällena påverkas i olika scenarier. Extremt kraftiga vindar, ”storm surge” (vattenmassor från havet som pressas in mot land och får havsnivån att stiga), kraftig nederbörd och jordskred lär det bli i alla fall. Men i olika volymer och proportioner.

Så kommer vi till Florida där Irma kommer att göra sig gällande på fredag eller lördag. Kanske kommer man att evakuera delar av staten. Det tar dock ett par tre dagar så beslut om detta kommer att komma på tisdag eller onsdag. För ett par dagar sedan fanns fortfarande optionen att Irma skulle tangera Karibien och sedan svänga kraftigare norrut, men nu tyder alltså alltmer på att Florida kommer att beröras av cyklonen.

Men fokusera inte så mycket på ”landfall”, dvs om centrum på orkanen kommer in över land. Irma växer ytterligare och ser inte bara ut att bli en 4:a, utan också en väldigt stor cyklon med ett vindfält som sträcker sig långt ut från dess centrum.

Traditionellt sett har orkanen med namn som börjar på bokstaven ”I”, dvs säsongens nionde cyklon, varit de som oftast pensionerats. Cyklonernas namn återanvänds, men om de skapat tillräckligt stor förödelse så ”pensioneras” namnet. Och orkaner men ”I” som begynnelsebokstav är de som oftast pensioneras.

Och hur intressant det är med orkaner som hotar USA så vill jag återigen poängtera att det pågår flera andra extremväderhändelser, en del ännu mer dramatiska, på andra platser på jorden. Men vi orkar väl inte ta in alltför mycket? Även om vi borde börja öva.

/Martin

Cyklonen efter Harvey heter Irma

Nästa cyklon som hotar Karibien och USA heter Irma och finns redan som en kategori-2 cyklon ute på Atlanten. Den intensifieras och har redan fått sitt klassiska ”öga”.

Kommande dagar, fortfarande på Atlanten där den rör sig över vatten som är 2-3° varmare än normalt, kommer den att utvecklas till en kategori-4 cyklon med vindar över 210 km/h. Typ dubbel motorvägsfart.

Banan som Irma tar är ännu ett oskrivet blad, men kring tisdag-onsdag så kommer cyklonen fram till de östra delarna av Karibien. Ensembler visar att Irma kan gå söder, rakt över eller norr om Puerto Rico och de andra öarna i Karibien.

Lagom till dess att Harvey klingat av och man påbörjat nästa fas i katastrofhanteringen så utvecklas dessutom ett lågtrycksområde i Mexikanska gulfen. NHC kan ännu inte säga att det kommer att bli en ny storm, men med tanke på hur genomblött allt är efter Harvey så behövs inte mycket för att förvärra situationen. Och det här är alltså innan Irma kommer in i bilden.

Därtill skall vi ägna Indien, Nepal, Bangladesh och Pakistan lite mer tankar. De har också gigantiska problem relaterat till nederbörd. Det är monsunregnen som är ovanligt kraftiga vilket har krävt minst 1200 dödsoffer och gjort uppskattningsvis 3 miljoner hemlösa.

Men/och som sagt var, nästa vecka är det Irma, den andra ”Major hurricane”, dvs kategori-3 eller kraftigare, som närmar sig öar och fastland.

/Martin

Orkanen Harvey och klimatet

Orkanen Harvey har nedgraderat från en orkan kategori 4 till en tropisk storm. Kraftigast vindar var det på kvällen den 25 augusti amerikansk tid (00:00-05:00 GMT 26 aug). Då uppmättes medelvindar på 49 m/s och byvindar på 59 m/s på mätstationer över land.

(Som jämförelse: Stormen Gudrun (Götaland januari, 2005) hade medelvindar på 25-30 m/s och de kraftigaste vindbyarna uppmättes till 42 m/s.)

När tropiska cykloner (orkaner, hurricanes, tyfoner…) kommer in över land så försvinner det som föder dem, nämligen avdunstningen av vattenånga från det varma havet. Det gör att de tappar kraft. Nu blåser det ”bara” 18 m/s.

Men det regnar. Och det har regnat. Det finns mätstationer som har fått 680 mm regn inom loppet av 48 timmar! När Harvey har kommit in över land har det också uppstått tornados, virvelvindar.

Och det har inte slutat regna. Harvey ligger i stort sett stilla och suger in fuktig luft från havet. Det skapar en situation som delvis påminner om våra ”snökanoner”, men med regn istället. Och ju varmare luften är, desto mer fukt kan den innehålla.

Prognoserna indikerar att det kan komma så mycket som 50 inches, ca 1250 mm regn fram till mitten av veckan när Harvey ger upp. Drygt en meter! Det är mer än hela årsnederbörden in om loppet av ett par dagar!

Nåväl, har det här något med klimatförändringar att göra?

Ja, det har det.

Varmare i havet. Klimatförändringar har gjort att vattnet i Mexikanska gulfen är ungefär 0,5 °C varmare än normalt, dvs som det var för ett par decennier sedan. Därtill är det just nu ytterligare lite varmare, ungefär 0,5-1°C. Sammantaget 1-1,5°C varmare.

Det gör att det finns mellan 5 och 10% mer vattenånga tillgängligt för kondensation. Denna kondensation frigör i sin tur energin som driver cyklonen. (Den som vill fördjupa sig i energiövergångar kan kolla upp Clausius–Clapeyron).

Källa: WeatherUnderground

Djupare. Dessutom är det varmt djupare ner i havet. Det gör att energin inte tar slut lika fort som om det bara är ett grunt lager med varm vatten.

Havsnivån, globalt sett, är ca 2 dm högre nu än för hundra år sedan. Det låter inte mycket, men det gör skillnad. Dessutom är höjningen olika stor på olika platser, och ja, den är kraftigare när ekvatorn, dvs mer än 2 dm.

Jetvindarna. Nu börjar det bli riktigt intressant, vädret på en större skala. Till följd av att de arktiska områdena värms mer än områden närmare ekvatorn, så minskar temperaturkontrasterna över globen. Det gör i sin tur att jetvindarna, kraftiga vindar på 10 km höjd, drar sig norrut (norra halvklotet) samt blåser långsammare. Dessa jetvindar styr mycket av utvecklingen av låg- och högtryck.

Vädersystem. När jetvindarna avtar så blir vädersystemen mer stationära. De flyttas helt enkelt inte runt lika mycket som tidigare (och ”tidigare” är 10-15 år sedan). Så när det väl har uppstått ett högtryck så kan värmeböljan ligga kvar i veckor och månader (Europa 2003, Ryssland 2010) eller lågtryck och regnområden även de i veckor och månader (Pakistan 2010).

Det får också till följd att sannolikheten för att cykloner, som tex Harvey, inte driver vidare till andra områden. Cyklonen tar över som dominant kraft över den lokala väderutvecklingen.

Ibland får jag och klimatforskare frågor som ”Är cyklonen X orsakad av klimatförändringarna?” Frågan är formulerad som en Ja/Nej-fråga, men svaret är inte så enkelt. För säkerhets skull svarar därför de flesta ”nej”.

Det är som att fråga om det var dopning som gjorde att Justin Gatlin sprang så snabbt. Gatlin springer givetvis snabbare än de flesta även utan dopning. Men han kanske inte skulle ta världsrekord. Eller om baseball-spelaren Barry Bonds verkligen skulle ha slagit världsrekord i antal homerun om han inte varit dopad. Vilka av alla hans 762 homerun var orsakad av doping, och vilka han han gjort även om han inte varit dopad?

Sannolikheter. Det handlar om sannolikheter för att en händelse skall inträffa. I och med att vi förändrar klimatsystemet så kan vädermönster förändras. Alltifrån var och när lågtryck, monsuner, havsströmmar osv skall inträffa till hur detta interagerar med växtlighet och människans anpassning till systemen.

Tillgänglig energi. Men det handlar inte minst om hur mycket energi som finns tillgängligt. I synnerhet när vi talar om stormar, nederbörd och värmeböljor. Klimatförändringar, global uppvärmning, är ett resultat av att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi i rymden som vi tar emot från solen. Det finns mer energi i vädret idag är för ett år sedan, tio år sedan och tusen år sedan. Energi som omvandlas mellan värme-, läges-, latent- och rörelseenergi. Det är inte konstigt att det blir kraftigare oväder.

Ja, cyklonen/stormen Harvey har med klimatförändringar att göra. Det är människans påverkan på globala strålningsbalansen, dvs vädret/klimatet, som har bidragit till att skapa Harvey.

/Martin

Surrealistiskt samtal om extrem värme

Lyssnade just på ett samtal om extrem värme till följd av klimatförändringar på P1 Morgon. Undertonen råkade bli att ”människorna som drabbas i tex Indien och Pakistan kanske kan anpassa sig ändå”.

Bakgrunden var att en forskarrapport visar att klimatförändringarna kan bli så extrema avseende temperatur och luftfuktighet, daggpunkt/”våta temperaturen” (wet-bulb temperature), att människan inte längre kan göra sig av med överskottsvärme. Vi blir då överhettade och i övrigt fullt friska människor avlider. Detta kommer att göra delar av Sydasien, tex områden kring Indus och Ganges, mer eller mindre obeboeligt.

Värst ser det ut att bli kring Persiska viken. Men anledningen till att man fokuserar på Indus och Ganges är för att det blir tillräckligt illa där för att hettan/fukten skall vara dödlig och att en stor del, 20%, av jordens befolkning bor i de områdena.

Från artikeln i Advanced Science: If ambient air TW exceeds 35°C (typical human body skin temperature under warm conditions), metabolic heat can no longer be dissipated. Human exposure to TW of around 35°C for even a few hours will result in death even for the fittest of humans under shaded, well-ventilated conditions. While TW well below 35°C can pose dangerous conditions for most humans, 35°C can be considered an upper limit on human survivability…

Pia Sjögren intervjuade Johan Rocklöv, docent i epidemiologi vid Umeå universitet. (Nej inte Rockström och det som om journalisten Pia var lite ovan att säga ”Johan Rock…” och inte få avsluta med …ström).

Nåväl, Johan redogjorde för bakgrunden där man har gjort studier på hur människokroppen påverkas av hög värme i kombination med hög luftfuktighet. Det är föga överraskande att kroppen inte förmår bli av med överskottsvärme genom svettning om det är väldigt varmt och fuktigt.

Det som är uppseendeväckande är att vi inom några decennier tidvis med stor sannolikhet kommer att ha dessa förhållanden på platser där det idag bor väldigt många människor. Det skall tilläggas att det redan idag avlider storleksordningen tusentals människor varje år till följd av värme och hög fuktighet.

Intervjun rundas av med att konstatera att västerländska idrottare och brandmän ingått i studien. Kan det vara så att människor som bor där borta i Indien har bättre fysiologiska eller livsstilsmässiga förutsättningar för att klara den extrema värmen? Ja, kanske…

Men hallå! Vi pratar om hur nära kanten man kan gå innan man avlider. Och samtalet rundas av med något som ger känslan av att de kanske tål mer och kan anpassa sig?”. Till lyssnaren lämnar man därmed att dra sina egna slutsatser. Jag misstänker att många tänker: ”Den där forskarrapporten kanske inte är så relevant.”, respektive ”Vi behöver nog inte grunna så mycket på det här, vare sig för att minska klimatpåverkan eller för att anpassa oss till värme”.

Vi behöver nog inte heller känna skuld för att andra lider, eller avlider, till följd av mänsklighetens beroende av fossilt kol och fortsatta suicidala beteende, trots all vetenskaplig kunskap. Vi behöver inte heller fundera på mänskligt lidande och vad som händer geopolitiskt om folk börjar vandra från platser för att de tinte längre går att överleva där.

Missförstå mig inte, inslaget i P1 Morgon var sakligt och bra. Men det speglade inte den väckarklocka som den vetenskapliga artikel man refererade till är.

Johan Bergendorff och Vetenskapsradions inslag omfattade mer, lyssna gärna på det också, länk nedan.

/Martin

Länk till intervjun (15 minuter och 45 sekunder in i sändningen) i P1 Morgon.

Länk till Vetenskapsradions inslag.

Länk till artikeln i Science Advances:

Just nu gör Matthew ”landfall” över Haiti

Klockan 08 lokal tid, 14 här i Sverige, kommer den tropiska cyklonen (orkanen) Matthew in över Haiti. Det vräker ner regn och medelvinden uppgår till hysteriska 62 m/s (140 mp/h) eller omkring 225 km/h. I medelvind. Byvinden, den som river och rister är, mellan tummen och pekfingret, 50-100% högre.

Vinden pressar vattenmassor från havet och regnet vräker ner.

Skogsskövling gör att marken inte håller samman och den kuperade terrängen gör att vatten, och lermassor, rinner i dalgångar och sveper med sig allt i sin framfart.

Det här kommer med att bli den värsta katastrofen som Haiti upplever sedan jordbävningen för drygt sex år sedan (12 januari 2010). och det kommer med stor sannolikhet att vara den värsta orkanrelaterade katastrofen som man någonsin har upplevt.

Haiti är redan hårt drabbade efter ovan nämnda jordbävning. Men inte nog med att infrastrukturen har stora brister och att många fortfarande lever utan riktiga bostäder, än mindre orkansäkra bostäder, eller skydd. Staten som sådan och dess myndigheter har stora brister.

Människor har med andra ord varken ordentligt fysiskt skydd, eller administrativt/ekonomiskt/juridiskt skydd. Det kommer att handla om att klara sig på egen hand tillsammans med de som man har i sin fysiska närhet när nu århundradets cyklon drar in över dem.

Det händer nu och kommande timmar.

Därefter är det östra Kuba som berörs och sedan står Bahamas på tur innan Matthew svänger upp längs med USA’s östkust. Stater från Florida till Maine kommer att beröras, men det är fortfarande en öppen fråga om hur mycket. Prognoserna har dock knuffat cyklonen lite längre västerut, dvs närmare USA:s fastland, de senaste dagarna.

Ensembleprognoser från Europeiska ECMWF visar att ett par av scenarierna skapar orkanvindar och kraftig nederbörd över Miami, men de flesta håller cyklonen längre ut till havs. Men det finns en inte försumbar risk att Florida drabbas av cyklonen som då troligen kommer att vara en kategori 3 cyklon, dvs något lägre vindar än just nu. (För jämförelsens skull skall sägas att vår egen mest minnesvärda orkan Gudrun var en svag kategori 1 cyklon).

Prognoser på medelvind (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på medelvind från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se.

 

Nederbördsprognoser (ensembler) från ECMWF över Miami, Florida. Från Vädercentralen.se

Ensembleprognoser på ackumulerad nederbörd över Miami, Florida. ECMWF. Från Vädercentralen.se.

Men först gäller det att förstå hur människor och samhällen på Haiti klarar cyklonen Matthew.

/Martin

Cyklonen Matthew på väg genom Västindien

Orkanen Matthew är den första kategori-5 cyklonen på Atlanten på nio år (sedan Felix år 2007). Den bryter därmed en rad av år som beskrivits som ”Quiet Atlantic”. Globalt sett är Matthew den femte kategori-5 cyklon i år. Normalt sett förekommer det 4-5 per år.

Matthew utmärker sig på flera sätt. Det är en cyklon (orkan, hurricane…) som har intensifierats på nära nog rekordtid, från en tropisk storm (vindar under 33 m/s) till en kategori 5 cyklon (vindar över 70 m/s) på mindre än 36 timmar. Det finns andra som gjort det snabbare, men vanligtvis tar det längre tid. Den snabba utvecklingen var också något som förvånade såväl Amerikanska Nationella vädertjänsten som Europeiska centret.

saffir-simpson

Saffir-Simpson windskala för klassificering av tropiska cykloner.

Vi närmar oss slutet av orkansäsongen på Atlanten och bara fem gånger tidigare har en kategori-5 orkan inträffat så sent på säsongen (1924, 1932, 1961, 1998 och 2005).

Så långt lite statistik. Nu till de förväntade konsekvenserna av Matthew. Matthew har avtagit något till en kategori-4 cyklon och kommer att röra sig norrut. Cirklarna på kartan indikerar såväl ungefärliga positioner som osäkerheter i prognoserna. Klart är i alla fall att Matthew kommer att beröra Haiti, Jamaica och Kuba med kraftiga vindar, regn och flodvågor. Detta genererar i sin tur jordskred, strömavbrott, översvämningar, sönderblåst infrastruktur, livsmedelsförsörjning och tillgång till rent vatten.

Matthew har en lite udda struktur. Likt vanliga tropiska cykloner har den ett ”öga” runt vilket det blåser. Men öster om detta öga finns ett område med kraftig nederbörd. Det syns tydligt på nedanstående satellitbild som är tagen med våglängder som är känsliga för vattenånga. Detta område har funnits under Matthews hela livslängd och har svarat för kraftigare konvektion och nederbörd än den kring själva ögat.

Satellitbild från NOAA som visar vattenånga. http://www.ssd.noaa.gov/PS/TROP/storms/MATTHEW.html

Satellitbild från NOAA som visar vattenånga i Matthew 2 okt kl 13.45 (svensk tid).

Möjligtvis kan cyklonens snabba tillväxt (och svåra prognosläge) förklaras med hjälp av detta område. Det kan tex ha påverkat vindskjuvningen vilket i början av en cyklons tillväxt påverkar hur snabbt den kan växa till.

Såväl Haiti, Jamaica som Kuba har erfarenheter av tropiska cykloner, även kategori 5. Men de brukar röra sig på en ost-västlig bana. Denna gång kommer cyklonen att röra sig från söder till norr, något som skapar större skador på de södra kusterna än vid de ”vanliga” cyklonbanorna. Det blir nu inte bara exponeringen av de kraftiga vindarna utan i ännu större utsträckning vattenmassor som pressas upp mot land som skapar skador.

Om Matthew rör sig på den förväntade banan mellan Jamaica och Haiti så kommer i synnerhet Haiti att drabbas. Dels för att vindarna är kraftigare på den östra sidan om orkanen (och det är också här vi har den lite udda extra konvektionen), dels för att kraftig skogsskövling på Haiti medför att vegetationen inte absorberar vare sig vatten eller håller emot jordskred.

2016-10-02_matthew-001

Vindar över Västindien i samband med tropiska cyklonen Matthew söndag 2 oktober, 2016. Vindfält från Nullschool, prognoser från NOAA.

Om orkanen dragit rakt över nationerna hade den kuperade terrängen i större utsträckning stört orkanens struktur och möjligen gjort att den avtagit något i styrka. Men nu ser centrum ut att kunna fortsätta hämta kontinuerlig kraft från det varma havet.

Matthews fortsatta resa norrut gör att den kommer att påverkan Bahamas i mitten av veckan och östra USA under nästa helg. Det råder en del osäkerhet om vilken väg och hur kraftig Matthew kommer att vara, men det finns gott om energi i det för årstiden varma vattnet och vindskjuvningen kommer att vara låg. Det gör att Matthew kommer att utgöra ett hot mot många nationer och människor kommande vecka.

Men först är det alltså Jamaica, Kuba och i synnerhet Haiti som drabbas av cyklonen Matthew.

/Martin

Monstret Meranti, en supertyfon

Typhoon, Hurricane, Tropical cyclone… fruktat barn har många namn. Det som sammanför fenomenen är att de alla är fysiken, de är alla så kallade tropiska cykloner. Det som skiljer är att samma fenomen har olika namn i olika regioner.

Lägg därtill att Meranti har epitetet super typhoon. Anledningen är att den är mycket kraftig. Hur kraftig? Den kraftigaste cyklonen vi skådat hittills under 2016. Den har ett lägsta lufttryck i centrum som är under 890 hPa och vindarna sveper över havet med över 83 m/s, eller 300 km/h.

Meranti är en elitcyklon helt i paritet med Tip (1979) och Haiyan (2013) som var de dittills kraftigaste cykloner som observerats.

Meranti gick från en kategori 1-cyklon till en 5:a på bara 36 timmar. Den fortsatte vara i sin kraftigaste form ännu då den passerade söder om Taiwan. Förutom piskande vindar så rev den upp stormflod, det regnade intensivt och det uppstod jordskred.

Taiwans kuperade terräng kan till viss del erbjuda skydd, men medför även att vatten kanaliseras i dalgångar och floder i vars närhet det uppstår översvämningar och andra problem.

jtwc_wp1616Merati är nu på väg mot det kinesiska fastlandet och provinserna Guangdong och Fujinan. Den kommer att försvagas något och ”bara” vara en kategori-4 cyklon då den gör ”landfall” (finns det något bra ord på svenska för det?). Kinesiska myndigheter har förberett samhället bland annat genom att stänga ner tågtransporter, uppmana fartyg att söka säkra hamnar och införa en allmän hög beredskap. Inte sedan 1969 har detta område drabbats av en cyklon i närheten av samma styrka som Merati.

/Martin