Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

A link between climate change and Joplin tornadoes? Never!

joplin


Op-ed by Bill McKibben, Published: May 24 in Washington Post

Caution: It is vitally important not to make connections. When you see pictures of rubble like this week’s shots from Joplin, Mo., you should not wonder: Is this somehow related to the tornado outbreak three weeks ago in Tuscaloosa, Ala., or the enormous outbreak a couple of weeks before that (which, together, comprised the most active April for tornadoes in U.S. history). No, that doesn’t mean a thing.

It is far better to think of these as isolated, unpredictable, discrete events. It is not advisable to try to connect them in your mind with, say, the fires burning across Texas — fires that have burned more of America at this point this year than any wildfires have in previous years. Texas, and adjoining parts of Oklahoma and New Mexico, are drier than they’ve ever been — the drought is worse than that of the Dust Bowl. But do not wonder if they’re somehow connected.

If you did wonder, you see, you would also have to wonder about whether this year’s record snowfalls and rainfalls across the Midwest — resulting in record flooding along the Mississippi — could somehow be related. And then you might find your thoughts wandering to, oh, global warming, and to the fact that climatologists have been predicting for years that as we flood the atmosphere with carbon we will also start both drying and flooding the planet, since warm air holds more water vapor than cold air.

It’s far smarter to repeat to yourself the comforting mantra that no single weather event can ever be directly tied to climate change. There have been tornadoes before, and floods — that’s the important thing. Just be careful to make sure you don’t let yourself wonder why all these record-breaking events are happening in such proximity — that is, why there have been unprecedented megafloods in Australia, New Zealand and Pakistan in the past year. Why it’s just now that the Arctic has melted for the first time in thousands of years. No, better to focus on the immediate casualties, watch the videotape from the store cameras as the shelves are blown over. Look at the news anchorman standing in his waders in the rising river as the water approaches his chest.

Because if you asked yourself what it meant that the Amazon has just come through its second hundred-year drought in the past five years, or that the pine forests across the western part of this continent have been obliterated by a beetle in the past decade — well, you might have to ask other questions. Such as: Should President Obama really just have opened a huge swath of Wyoming to new coal mining? Should Secretary of State Hillary Clinton sign a permit this summer allowing a huge new pipeline to carry oil from the tar sands of Alberta? You might also have to ask yourself: Do we have a bigger problem than $4-a-gallon gasoline?

Better to join with the U.S. House of Representatives, which voted 240 to 184 this spring to defeat a resolution saying simply that “climate change is occurring, is caused largely by human activities, and poses significant risks for public health and welfare.” Propose your own physics; ignore physics altogether. Just don’t start asking yourself whether there might be some relation among last year’s failed grain harvest from the Russian heat wave, and Queensland’s failed grain harvest from its record flood, and France’s and Germany’s current drought-related crop failures, and the death of the winter wheat crop in Texas, and the inability of Midwestern farmers to get corn planted in their sodden fields. Surely the record food prices are just freak outliers, not signs of anything systemic.

It’s very important to stay calm. If you got upset about any of this, you might forget how important it is not to disrupt the record profits of our fossil fuel companies. If worst ever did come to worst, it’s reassuring to remember what the U.S. Chamber of Commerce told the Environmental Protection Agency in a recent filing: that there’s no need to worry because “populations can acclimatize to warmer climates via a range of behavioral, physiological, and technological adaptations.” I’m pretty sure that’s what residents are telling themselves in Joplin today.

Bill McKibben is founder of the global climate campaign 350.org and a distinguished scholar at Middlebury College in Vermont.

Tromber i Norrbotten och Västerbotten

Av Martin Hedberg

Flera kraftiga tromber bildades i samband med att kall luft svepte undan varm luft över Norrbotten och Västerbotten. Polis och Räddningstjänst har fått in massor av larm från folk som hamnat i olika nödsituationer i samband med nedblåsta träd, avslitna tak mm.

Det har i samband med passagen av kallfronten även förekommit åska och kraftigt regn.

Vindhastigheterna i tromberna torde vara över 30 meter per sekund (orkanstyrka börjar på 33 m/s), men troligen inte över 50 m/s. Det är i alla händelser mycket kraftiga vindar!

Tromber förekommer ett tiotal gånger per år i Sverige. Det är dock vanligen inte så kraftiga som de idag. De brukar dessutom förekomma mest i södra Sverige och under sensommaren. Det som hände idag kan med andra ord besrkivas som ovanligt.

Trots att det handlar om mycket kraftiga vindar så är det en bra bit kvar till de mycket stora och omfattande tornados som under den gångna månaden dragit fram i USA. Där har man i vissa fall noterat vindstyrkor över 80 m/s!

Men icke desto mindre så är det som sagt var en märklig händelse. Det ser för stunden ut som om skadorna som tromberna skapat främst begränsat sig till materiella skador. Uppdaterat: Det har kommit rapporter om att folk har skadat sig då de slungats iväg av vindarna respektive fått föremål över sig.

Är det någon som har bilder på tromberna?

/Martin

Är ännu varmare ännu bättre?

Av Martin Hedberg

Så här i sommartider så brukar kvällstidningarna (och personer i min omgivning) uttrycka glädje ju fler solar och högre temperaturen som presenteras på väderkartorna. Om värmen dessutom kan vara i flera veckor så är det i det närmaste euforistämning.

Är det så på riktigt?

Eller är det någon form av linjär extrapolation av att en sommar med +10=tråkigt, +20=trevligt, då måste +30=jättebra. För att inte tala om hur fantastiskt +40 måste vara? I synnerhet om det varar lång tid!

Det sociala trycket är stort för att ”ju varmare desto bättre” är att tänka rätt. Och att optimum ligger omkring 35 grader. Samt att man är en tråkmåns om man tycker att sol och 23 grader är lagom.

Men som en till mig närstående person brukar poängtera, lite ursäktande och mycket förklarande: ”När det är drygt 30 grader i stan, då är det precis lagom temperatur på stranden. Därför gillar jag när det är över 30 grader.”
Min fråga blir då varför man inte kan säga att man tycker att +25 är lagom? (för det är det som det är på stranden vid det aktuella tillfället).

Temperaturen bara en av många parametrar som påverkar vår kropp och upplevelse. Temperatur är långvågsstrålning. Därtill har vi parametrar som t ex kortvågig strålning (dvs solskenet i sig), luftfuktighet och vindhastighet. Alla dessa påverkar det som vi upplever som temperatur på vår hud, men vi talar i stort sett bara om en av dem.

Det finns många som mår fysiskt dåligt vid temperaturer över +25 och/eller vid hög luftfuktighet. Andra tycker det är olidligt kallt om det än under +15 om sommaren eller dåligt väder om det regnar två dagar i rad.

Viktigast av allt: Tänk om vi kunde få till en sansad och individualiserad diskussion och ”norm” över vad som är ”rätt” eller ”bra” väder. Folk tycker olika saker. Och eftersom det är åsikter det handlar om så finns inga generella sanningar.

Blir du glad om det är värmebölja? OK, men basunera inte ut det som om det var en glädje som alla måste dela. Bli inte besviken eller förvånad om folk inte delar din åsikt.

Bara för att det är tråkigt när det är kallt om sommaren så betyder inte det att det är roligt när det är varmt.

/Martin

En liten fotnot om värme: Den temperatur vi mäter och i dagligt tal kallar värme är långvågig strålning. Men t ex solljus omvandlas till värme när det träffar en yta, t ex vår hud. Därför är det varmare på skinnet med +25 och solsken, än +25 och mulet väder. Vår hud får en högre temperatur under inverkan av både luftens temperatur och strålningen från solen.

Det är därför man bara skall mäta temperaturen i skuggan. Mäter man temperaturen i solljuset så kan man teoretiskt (med en väldigt svart termometer, egentligen en spektrometer) detektera temperaturen till omkring 6000 grader, dvs solens temperatur.

Snart helg och mer väder

Av Martin Hedberg

En del moln driver in över landet under torsdagen, men det blir stora luckor i molntäcket. Solinstrålningen gör att temperaturen klättrar upp till mellan 20 och 25 grader i stora delar av Götaland, Svealand och ett tiotal mil  in från Norrlandskusten. I västra halvan av Norrland blir det mer moln, något regn och temperaturen håller sig kring 10-15 grader.

Under fredagen gör sig det Brittiska högtrycket än mer gällande och det blir lätt molnighet och goda solchanser över i stort sett samma områden som på torsdagen. Men nu kommer temperaturen att klättra upp över 25 grader på många platser i Götaland och Svealand. Delar av Norrland berörs åter av regn.

Helgen då? Högtrycket har börjat släppa sitt grepp om Storbritannien. Ett litet delhögtryck svävar iväg österut och ligger under lördagen över Östersjön. Södra Sverige får fortsatt mest torrt väder, även om jag inte vill utesluta något värmeåskväder i Svealand.

Lågtrycken fortsätter att sätta prägel på vädret i Norrland. Om man inte gillar regn så kan det ju alltid vara en (klen) tröst att det mesta av nederbörden faller av på den norska sidan.

Till söndagen ser högtrycket ut att kunna expanera även över södra och norra Norrland.

I samband med torrt väder ökar riskerna för bränder. För de närmaste dagarna gäller det då främst i Götaland och Svealand.

/Martin

Det tröga klimatsystemet

Av Martin Hedberg

Människan har nu blivit den drivande kraften av planetens Jordens atmosfär och därmed även av klimatförändringar.

Klimatsystemet har stort momentum, är trögt att förändra, eftersom det innehåller djupa hav och tjocka istäcken. Klimatsystemet har därmed kapacitet att buffra störningar. Som resultat av det så reagerar det långsamt, i alla fall initialt, på såväl naturliga som antropogena (av människan skapade) krafter.

Detta gör att generationerna före oss står bakom en väsentlig del av de förändringar vi ser idag. Klimatsystemets momentum gör att det vi gör idag främst drabbar de som är unga samt de ännu ofödda. Detta är människor som har högst begränsad eller ingen möjlighet alls försvara sina rättigheter till välfärd. De är helt utelämnade till nuvarande generations förmåga att fatta välgrundade beslut.

Vi kan själva känna tacksamhet  för att generationerna före oss byggt upp välfärd, infrastruktur, sociala system, medicinsk och ingenjörsmässig kapacitet, livsmedelsproduktion mm. Men samtidigt känner allt fler frustration och oro över det stora beroendet av fossil energi som krävs för att upprätthålla denna välfärd.

Oron baseras dels på att resursen är begränsad, det finns bara en viss mängd fossilt kol på planeten (naturens nyproduktion av olja, kol och naturgas är av storleksordningen en miljontedel av vår förbrukningstakt). Man tar stora strategiska risker om man är beroende av något som till slut sinar och som man, för t ex Sveriges del, inte själv förfogar över.

Dels är oron baserad på att en väsentlig del av anledningen till att klimatet förändras är just människans utsläpp av växthusgasen koldioxid. Koldioxid som har sitt ursprung i fossilt kol, skogsskövling och markförändringar.

Förvisso sker även andra saker som driver på klimatförändringar, såväl naturliga som antropogena. T ex utsläpp av andra växthusgaser som metan, lustgas och freoner. Men även utsläpp av partiklar, sot svavelföreningar mm påverkar jordens klimat genom att förändra mängden solenergi som reflekteras, det så kallade albedot.

Därtill har vi naturens egna pådrivande krafter, t ex solvariationer, vulkanutbrott mm. Dessa är dock små i jämförelse med de pådrivande krafter som vi människor står för.

/Martin

Har vulkansäsongen startat?

Av Martin Hedberg

Så var det då dags igen, eller? En liten Déjà vu-känsla infinner sig. Var det inte ungefär ett år sedan Island presenterade Eyjafjallajökull som med sin aska lamslog europeiskt flyg.

Nu heter vulkanen Grimsvötn. Nåja, det går i alla fall fortare att både säga och lära sig uttala.

Prognos från Met Offce över spridning av aska från Grimsvötn.

Alla som har planerat att resa bort, eller för den delen har tänkt resa hem, kommande dagar tar sig nog just nu en extra funderare på vad det finstilta på flygbiljetten betyder.

Och kan det verkligen blir lika illa med inställda flyg som i fjol? Vad är sannolikheten att två så kraftiga vulkanutbrott skall ske så nära inpå varandra, när det nästa aldrig drabbar oss annars?

Och vad var nu erfarenheterna från i fjol, var det verkligen omöjligt att flyga i askan, eller var det på grund av osäkerheten i sig som man lät flygen stå på marken?

Hur länge kommer Grimsvötn att spy ut sin aska? Hur högt upp kommer askan, vad består den av och hur kommer vindarna att transportera den. Kort och gott: Kan jag drabbas och i så fall Hur? (Är det inte fascinerande hur väsentligt något blir ju närmare dess konsekvenser kommer oss själva?)

Grimsvötn har utbrott i snitt vart sjätte år, sedan 1996 så har haft tre utbrott. Det är alltså ingen unik händelse. Detta är dock det kraftigaste av dessa utbrott. Och vad som är lite mer oroväckande är att askplymen når ungefär 20 kilometer upp i luften. Eyjafjallajökull nådde ”bara” 10 kilometer upp.

Det som gör den stora skillnaden i hur mycket flygtrafiken kommer att påverkas kommande dagar/veckor… är hur länge Grimsvötn ”orkar” bevara ett relativt kraftigt flöde av aska. Samt hur vindarna blåser.

På prognoskartor från Met Office kan man se beräkngar av hur askan sprids. Det kommande dygnet är askan koncentrerad kring Island och dess närmråde (kanske inte så förvånande). Prognoserna sträcker sig dock bara ett dygn fram i tiden.

Om jag kollar hur höjdvindarna blåser till veckan så skulle vi kunna drabbas av aska i Sverige omkring tisdag-onsdag. Obs, detta är inga trajektorieberäkningar, bara studier av hur höjdvindarna blåser.

De storskaliga vindarna kommande vecka kommer att vara skiftande i samband med att lågtryck driver in från Atlanten.

Det gör dels att askan kommer att spridas över ett stort område. Men det gör också koncentrationerna blir lägre samt att en stor del kommer att falla ner till marken/havet med nederbörd.

/Martin

Tornados och klimatet

Av Martin Hedberg

Här följer en animering av satellitbilder som visar utvecklingen av några av de kraftiga stormarna som de senaste veckorna dragit fram över USA. Hittills har fler än 300  människor rapporterats omkomna. De materiella skadorna är också omfattande.

Videon kommer från amerikanska Earth Observatory och visar utvecklingen 26-28 april.

Mer information kring stormarna finner ni på Earth Observatorys hemsida.

Många frågar sig nu om de kraftiga stormarna har något med klimatförändringar att göra. Svaret är JA. Men det är lite knepigt eftersom fenomenet (tornados i USA) hade kunnat bildats även om vi inte påverkat klimatet.

Tro nu inte att det bara är ”dåligt” väder som blir resultatet av att vi påverkar strålningsbalansen till/från Jorden. Det finns givetvis en påverkan på ”bra” väder också. Klimatförändringar påverkat allt väder. Om inte vi hade påverkat klimatet så hade det kanske inte varit solsken och sommartemperaturer de senaste veckorna i Sverige, eller växlande molnighet idag.

Så tillbaka till stormarna i USA… Hade de eller hade de inte bildats om vi inte laddat atmosfären med växthusgaser?

Den sortens fenomen, kraftiga stormar, ligger i linje med vad man förvänta sig när atmosfären innehåller mer energi. Och detta, mer energi, är precis vad atmosfären, haven, isarna och marken får när atmosfären innehåller allt mer växthusgaser.

Växthusgaserna påverkar strålningsbalansen av energi till/från planeten på ett sånt sätt som gör att mindre energi strålar ut i rymden än vad planeten tar emot från solen. Det ackumuleras energi på planeten Jorden. Det märks och kommer att märkas allt mer i takt med att allt mer energi ackumuleras.

Det är bara att vänja sig. Både vid tanken och nya vädermönster.

/Martin

Valborgsvädret

Av Martin Hedberg

Högtryck över Nordnorge och lågtryck över Medelhavet. Regn på många platser i Europa, men bara lättare stänk i Skandinavien.

Här hemma får vi klart väder eller växlande molnighet. Det kan som sagt var komma lite lättare regn, störst sannolikhet i Norrbotten, men för Sverige som helhet kommer det att vara övervägande uppehållsväder.

Vindar? Det drar lite från nordost, men det handlar om svaga till måttliga vindar. Kall pålandsvind längs med norrlandskusten.

Temperaturer? På dagen omkring eller strax över 15 grader i Götaland och Svealand, 5-10 i fjällkedjan och omkring 10 i Norrland öster om fjällkedjan. På kvällen betydligt svalare.

Värt att tänka på vid Valborgsfirande är att risken för bränder är stor. Detta då nederbörden lyst med sin frånvaro en längre tid. Ta det försiktigt och beakta brandmyndigheters föreskrifter.

/Martin

Mt Everest, väder och människor

Av Martin Hedberg

Jag fick just ett samtal från baslägret på Mt Everest. Det gäller prognoser till en expedition som inom någon vecka skall göra ett försök att nå toppen på världens högsta berg.

Just nu befinner sig expeditionen på 5000 meters höjd, på sydsidan av berget, i Nepal.

Vädret i alpin miljö är inte bara extremt med låga temperaturer, kraftig solstrålning och höga vindhastigheter. Det skiftar även mycket snabbt från ett tillfälle till nästa

Mt Everest från söder. Wikipedia/ Kerem Barut

Därtill befinner sig klättrarna i en, för oss människor, lite ogästvänlig miljö. Förutom vädrets direkta inverkan så är det som bekant lågt lufttryck och låg absolut luftfuktighet. Det låga lufttrycket gör att kroppen får svårt att syresätta blodet (syrets partialtryck är lågt och det krävs ett visst övertryck för att kroppen skall kunna ta emot det). Den låga luftfuktigheten gör att man torkar ut kroppen, i synnerhet om man måste andas mycket (för att få i sig syre).

För att motverka uttorkningen så måste man dricka mycket, men det är förstås lite knepigt när naturens vatten är fruset (snö och is) och man antingen måste stanna och smälta det eller bära med sig vatten i flytande form.

Och sedan var det det där med vädret. Även det är mycket mer knepigt i aplin miljö. Dels finns det inte så mycket mätstationer man kan kalibrera sina prognosmodeller eller verifiera sina prognoser mot, dels ställer själva topografin till det.

Luftens strömning blir mycket komplicerad och beror förutom markens utformning på stabiliteten i luften. Om luften är stabilt skiktad så strömmar luften hellre runt bergen, om det är labilt skiktat så kan luften röra sig över bergen. Och i lovart av varje objekt bildas det rotorer på olika sätt beroende på hur det strömmar.

Saker ställs på sin spets i alpin miljö.

/Martin

PS. Nu kanske någon blir besviken över att jag inte presenterar prognoserna här i bloggen. Detta är en krönika över varför den alpina miljön är lite besvärlig för oss människor. Och att det är bra att ha koll på vädret. DS

Divergerande modeller

Av Martin Hedberg

Modellerna divergerar, dvs olika modeller ger olika svar på hur vädret kommande dagar skall utveckla sig.

En del visar på fortsatt högtrycksdominerat väder, dvs torrt och soligt kommande vecka. Andra beräknar att högtrycket skall brytas ner omkring den 1 maj. Samt att det därefter kommer en period (2-5 maj) med ostadigt väder, dvs moln, regn och temperaturer strax under det för årstiden normala.

Hur som helst så har det varit soligt, varmt och torrt en längre tid nu. Det är på sin plats med lite regn, både för växterna som gror och för att minska riskerna för bränder.

/Martin