Tag - Extremväder

Orkaner, jordbävningar…

Första advent och andra stormen

Av Martin Hedberg

I förrgår och i går var det stormen Berit som drog in över Norrland, idag är det Götaland som drabbas av storm nummer två. Men vi behöver inte vänta till andra advent för att få ta del av tredje stormen. Den blir i och för sig lite mindre och kortvarig, men den kommer redan under natten till måndag att dra in från Norska havet över Lapplands- och Jämtlandsfällen.

Just nu accelererar vindarna över södra Götaland. En klass 3-varning är utfärdad för Hallands län och Skåne län utom Österlen. Klass 3 rörande vindar betyder ”Vindar över 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.”.

Det betyder inte att man kommer att skadas om man går ut, men det betyder att sannolikheten har ökat markant för att man skall göra det. Det är med andra ord en ökad risk.

Jag kan tänka mig att det faller ett och annat träd och att något av dessa kommer att falla över kraftledningar med följd att det blir strömavbrott. Nu har vi ju i och för sig stormarna Gudrun och Per att tacka för att energibolagen har grävt ner många, många mil av de tidigare luftledningarna. Men det finns nog ett par meter kvar som fallande träd påpassligt kommer att hitta.

Jag kan även tänka mig att träd faller ner över en och annan väg att dessa därmed blir blockerade. Vidare att det flyger omkring lite lösa föremål, allt från tegelpannor och grenar till större föremål som kanske inte ankrats fast ordentligt, tex vid byggarbetsplatser.

Är det vanligt med stormar, dvs höga vindhastigheter och hur blir det i framtiden? Ett tips kan vara att försöka vänja sig, detta är en liten aptitretare.

Klimatsystemet innehåller mer energi idag än det gjort på många tusen år. Det vore konstigt om den energin bara gick åt till att värma haven och mark, töa permafrost och smälta glaciärer.

En del, 2-3% av energiöverskottet, hamnar i atmosfären. Det ger, i genomsnitt, varmare årstider, kraftigare vindar och intensivare hydrologiskt kretslopp (dvs mer avdunstning och mer nederbörd).

Välkomna till ett klimat i förändring.

/Martin

PS. Klimatförhandlingarna, COP17, som börjar i Durban/Sydafrika i morgon kommer inte lösa problemen, men kanske mildra dem något. Hittills har vi höjt temperaturen med ca 0,8 grader. Vi har samtidigt intecknat ytterligare ca 1,5 grader med det som redan finns i luften (växthusgaser som värmer men/och aerosoler som kyler så att nettotemperaturen fortfarande bara är 0,8 grader). Därtill har vi en fossil infrastruktur som man inte vänder med ett lappkast. Det blir mer. DS.

Fler tropiska cykloner

Av Martin Hedberg.

Jag läste just en intressant artikel om hur människan påverkar sannolikheten för oväder, i det här fallet tropiska cykloner. Det sker både på regional och global skala. Artikeln i Nature: ”Arabian Sea tropical cyclones intensified by emissions of black carbon and other aerosols”.

I Arabiska havet (nordvästra delen av Indiska oceanen) är vattentemperaturerna tillräckligt höga för att det skall kunna bildas tropiska cykloner när som helst på året. Men eftersom tack vare monsunvindar så bildas det bara tropiska cykloner när det inte är monsunsäsong.

Uppkomst (cirklar) och banor (linjer) för tropiska cykloner före monsunen 1979-2010. Fyllda cirklar är cykloner med vindar över 50m/s. Färgskalan anger optiska djupet, ett mått på hur mycket partiklar som finns i luften, åren 2003-2009. Till höger visas förändringen av havstemperaturen mellan 1955-2004. (Nature 479, 94–97. 3:e November 2011)

Monsunen förknippas med kraftig vindskjuvning, dvs att vinden blåser med olika hastighet och riktning på olika höjder. Detta medför att det inte är tillräckligt homogena förhållanden i vertikal led som krävs för att de tropiska cykloner skall kunna bildas. Embryot till cyklon slits helt enkelt sönder innan den hunnit bli stor.

Men nu visar forskare dels att förekomsten av tropiska cyklonerna ökat, dels att vindskjuvningen minskat. Därtill har utsläppen av sot och svavelföreningar i området ökat med sex gånger sedan 1930-talet. Även temperaturen i havet har ökat under perioden.

Man bedömer att utsläppen av sot- och svavelpartiklar påverkar förekomsten av tropiska cykloner i området. Man skriver att:

”In principle, this aerosol-driven circulation modification could affect tropical cyclone intensity over the Arabian Sea, but so far no such linkage has been shown. Here we report an increase in the intensity of pre-monsoon Arabian Sea tropical cyclones during the period 1979–2010, and show that this change in storm strength is a consequence of a simultaneous upward trend in anthropogenic black carbon and sulphate emissions.”

Hur som helst. Av en eller flera anledningar så har vindskjuvningen minskat och det har blivit mer gynnsamma förhållanden för tropiska cykloner. Och som författarna påpekar:

”Because most Arabian Sea tropical cyclones make landfall, our results suggest an additional impact on human health from regional air pollution.”

Samtidigt som luftföroreningarna har förändrat sannolikheten för tropiska cykloner så har den troligen också hållit nere förändringen av temperaturen i havet. Havet hade blivit ännu varmare om det inte varit så mycket partiklar i luften.

Partiklar kan man relativt lätt få bort från luften genom att minska utsläppen. Uppehållstiden för partiklar är nämligen kort. Ett par veckor/månader efter att man minskat utsläppen så blir luften renare.

Däremot går det inte att göra samma sak med växthusgaser. De faller inte ner till marken av gravitationen eller med regnet som sot och svavel gör. Uppehållstiden för växthusgaser i luften är alltifrån tiotals år(metan) till tusentals år (freoner). Koldioxid däremellan.

Forskare visar på massor av sätt hur vi människor påverkar vår omgivning på ett negativt sätt. Det är inte moraliskt okay att skapa dess förändringar avsiktligt (eller?).

Men är det okay när det sker oavsiktligt? Om man inte förstår att det man gör får allvarliga konsekvenser? Det kan väl bara försvaras fram till den tidpunkt när man inser vad man håller på med, eller?

/Martin

Anthropocene, högtryck och milda höstvindar

Av Martin Hedberg

Högtrycket över östra Europa står emot lågtrycken från Atlanten. Vi ligger i och för sig i gränslinjen och understundom stjälper något regn/snöområde in över Skandinaviska fjällkedjan. Men på det hela taget är det det högtrycksdominerat väder i Sverige kommande dagar. Och eftersom högtryckscentrum ligger sydost om oss så matas mild luft upp över Skandinavien med sydliga vindar. Det är tre till fem grader mildare än vad erfarenheten (statistiken) säger oss att det brukar vara så här års.

Det är milt här hemma, men det snöar i New York. Och är översvämningar i Thailand. Verkar inte vädret vara lite ur gängorna? Vad kan det bero på? Kosmisk strålning och en annalkande istid? Ovanligt mycket vulkanutbrott?

Eller kan det vara så att koldioxid, metan och freoner faktiskt är växthusgaser och att vi människor, otänkbara tanke, har förändrat dess förekomster och koncentrationer. Att skogsskövling påverkade ekosystemens förmåga att binda tex kolföreningar och att luftföroreningar påverkade jordens albedo? Att halten koldioxid, nu drygt 390 ppm istället för de 280 som var före industriella revolutionen, såväl förstärker växthuseffekten som medför att haven sakta försuras?

När koldioxiden är i luften så förstärker den växthuseffekten vilket påverkar strålningsbalansen av energi till/från Jorden och att det, via komplexa återkopplingar i naturen, påverkar allt liv. Men koldioxid löses också i vatten och detta påverkar livet i haven som har skal och strukturer som byggs upp av kalciumkarbonat. När koldioxiden löses i vattnet blir vattnet surare, pH-värdet sjunker. Växter och djur som använder kalciumkarbonat för att bygga skal/skelett får det svårare. Till slut löses skal och strukturer helt enkelt upp.

Nej, inte kan väl vi människor, som är så små (låt vara sju miljarder små), påverka Jorden som är så stor? Nej, det vore jättekonstigt.

Fast okay. Lite skillnad kanske vi gör. Men att det skulle kunna bli sämre, det har jag svårt att se. Det kan ju liksom bara bli bättre. Se tex på Aralsjön. Förut var det en sjö, nu har det blivit två! Det är i och för sig bara en bråkdel av vattnet kvar och det mesta av livet i och kring sjön är borta, men ändå!

Nej, om vädret är ur led så måste det bero på något annat än oss människor. Det ser förresten ut att bli fint väder idag, jag tror att jag skall gå ut och gräva lite sand. Kanske stoppar jag ner huvudet en stund.

Eller så låter jag bli.

Välkommen till Anthropocene. Som National Geographic skrev: ”It’s a new name for a new geologic epoch—one defined by our own massive impact on the planet.”

Vi påverkar vår planet i stor omfattning, men vi kan inte styra eller kontrollera förändringen. Det skapar inte bara stormar, översvämningar, torka och annat extremväder. Det skapar även fina höstdagar. Men vi kan inte välja när och vad vi skall få.

Att förneka vetenskapliga resultat fördröjer och försvårar. Men det förändrar inte omvärlden till det bättre. Men även om den mest hårdförnekande individerna bara är ett fåtal (om än högljudda), så har våra samhällen en förmåga att förneka det vi står inför. Samhället i stort tror att vi kan undvika problem genom att köra lite mindre och sänka inomhustemperaturen.

Men Anthropocene är redan här. Vi måste lära oss att leva i den tidsperiod vi varit med och skapat. Och samtidigt inte göra saken ännu värre. Det är en utmaning och den förutsätter att vi inte förnekar vetenskaplig kunskap.

/Martin

Klimat och skiftnycklar

Skiftnyckel

Klimat och skiftnycklar

Av Martin Hedberg

Det är som bekant känt att vi människor påverkar såväl klimatet som vädret genom olika aktiviteter.

Vi genererar nettotillförsel av växthusgaser till atmosfären, detta minskar utstrålningen och värmer därmed planeten. Det påverkar även den kemiska sammansättningen i haven eftersom koldioxid löser sig i vatten. Detta gör att pH-värdet sakta sjunker vilket påverkar växter och djurs förmåga att bygga strukturer, skal och skelett.

Vi förändrar även jordens albedo, dels genom utsläpp av aerosoler (partiklar, luftföroreningar), dels genom att vi förändrar reflektionsförmågan på markytan i sig, tex genom att bygga städer eller förändra växtligheten.

Vi gör detta i all välmening (oftast). Vi vill helt enkelt skapa oss lite bättre bättre livskvalitet. Men samtidigt så visar det sig att det, och en del andra saker vi gör (t.ex. utrotning av växt- och djurarter, spridning av kemiska föroreningar, övergödning mm), är på väg att få rätt så långtgående negativa konsekvenser.

Frågorna som vi hanterat hittills har mest handlat om hur vi skall kunna bli lite ”grönare” eller mer ”miljövänliga”.

Jag är själv lite kluven till att bara se problemen genom detta synsätt. Jag brukar poängtera att det viktiga inte är att göra rätt utan att sluta göra fel. Nu kanske någon påstår att det är två sidor av samma mynt, men så enkelt är det inte. Om t.ex. jag (eller hela Europa) använder lite mindre diesel/bensin i min bil så betyder det dels att priset på olja sjunker (något), dels att det finns olja tillgängligt för någon annan att använda. Men samtidigt kan man inte försvara att jag/vi skall elda upp oljan för att det inte skulle göra någon skillnad eller för att förhindra någon annan att göra det.

Kruxet är att det inte är tillräckligt effektfullt att anta att marknadskrafterna kommer att lösa våra problem. När priset på olja/kol/naturgas är högt så lönar det sig att leta/utvinna den till och med från svårtillgängliga platser. När den är billig så lönar det sig inte att investera i förnybar energiproduktion. Vill man förhindra att människan använder olja/kol/naturgas så skall man låta bli att gräva upp den från början. Men det är ett beslut ingen kan fatta annat än på mycket lokalt plan eller på sin höjd inom en nation.

Detta leder till fortsatt Business As Usual, och sålunda att vi fortsätter att påverka vår omgivning negativt.

Det leder oss också till mer extrema och kontroversiella förslag och åtgärder för att ”köpa oss tid” och försöka undvika de mest negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Forskare och beslutsfattare samlas nu för att diskutera möjligheterna att aktivt påverka klimatet i en önskvärd riktning. Det kallas ”geoengineering”.

Det handlar främst om olika åtgärder för att kyla av planeten lagom mycket för att förhindra fortsatt avsmältning av glaciärer och för att säkerställa vattenresurser. Det handlar även om att framkalla regn och förhindra värmeböljor/torka.

Metoderna och uppfinningsrikedomen förefaller vara stora, men de samlas kring två principer: Minska solinstrålningen respektive ta bort växthusgaser ur atmosfären.

Att ta bort växthusgaser ur atmosfären kan lösa en stor del av grundproblematiken, kruxet är att det är en långsam process, det är osäkert om den fungerar och den är dyr. Man talar tex om att göda haven för att stimulera fotosyntes (och att plankton när de dör faller ner till havsbotten och sedimenteras).

Att begränsa instrålningen är lättare och går snabbare. Men dels löser den inte det egentliga problemet, dels kan/kommer den att få andra konsekvenser. Det mest diskuterade förslaget är att sprida svavelpartiklar i stratosfären. Det har kallats för ”The Pinatubo option” för att det är att härma kraftiga vulkanutbrott. Man vet att det skulle kyla planeten, men man vet inte hur det skulle påverka andra viktiga processer, tex ozonskiktet, jetvindar, monsunregn osv.

Att aktivt påverka klimatet är mycket kontroversiellt. Hur kan vi vara säkra på att våra åtgärder får önskade resultat? Vem är det som skall fatta besluten? Hur gör vi (vem) om någon nation går sin egen väg i tron att de skall fixa till sitt eget väder (vilket även kommer att få konsekvenser för övriga nationer).

Men samtidigt kan man inte försvara att vi inte skulle agera alls om det nu finns en möjlighet att förhindra katastrofer. Och eftersom vi redan påverkar klimatet, låt vara inte avsiktligt, varför skulle det vara sämre att föröka göra bra och genomtänkta saker än dåliga ogenomtänkta? Är det sämre att sprida svaveldioxid i stratosfären än att elda kol (med svavel) vid marken?

Vi har hittills försökt lösa frågan genom att samlas och försöka göra lite mer rätt och lite mindre fel (formaliserat tex genom Kyotoprotokollet). Nu verkar det finnas teknologiska ambitioner som i och för sig inte löser de grundläggande problemen, men…

Nåväl, tärningarna är kastade och fler är på väg att kastas. De kommer att både landa och rulla, men ingen vet riktigt hur. Det påverkar oss alla.

Trevlig helg.

/Martin

Nalgae: Kategori 4

Av Martin Hedberg

Jag skrev igår att den tropiska orkanen Nalgae som nu närmar sig norra Filippinerna skulle komma in som en kategori 1 orkan. Det visar sig nu att Nalgae hämtar mer styrka än man först hade beräknat. Det blir i form av en kategori 4 orkan, dvs med vindstyrkor en bit över 200 km/h. Det blir också något längre söderut än i gårdagens prognos.

Nalgaes läge lördag morgon svensk tid. Från tropicalstormrisk.com

 

Här hemma har vi högtryck och rätt så fint väder. I alla fall på lördag. På söndag drar ett regnområde in över Norrland och nordvästra Svealand. I söder blir det inte så mycket regn, men en hel del moln. Efter att det regnat ett par timmar så spricker molntäcket upp i norr.

/Martin

Tyfonen ”Nesat” mot Filippinerna

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Nesat beräknas komma in över den Filippinska ön Luzon på tisdag svensk tid.

Nesat är just i skrivande stund av kategori-1, dvs med vindstyrkor på 32 till 42 m/s. Men Nesat ökar i styrka och kommer då den kommer in över fastlandet att vara en kategori-3 tyfon med vindstyrkor upp emot 58 m/s.

Tyfonen Nesat 26 september 2011. Från http://www.tropicalstormrisk.com/

Det kommer att vara blåsigt med stormvindar och orkan i byarna över hela den norra ön. De riktigt kraftiga vindarna med stadig orkanstyrka kommer dock att vara begränsade till ett område på omkring tio mil av kustremsan kring staden Casiguran på öns östra sida.

Förutom kraftiga vindar väntas jordskred orsakas av kraftiga skyfall. Givetvis kommer möjligheterna till räddningsarbete för att undsätta utsatta att vara begränsat medan tyfonen härjar. Kommunikationer, såväl tele/internet som fysiska med vägar och flyg, kommer att störas eller delvis förstöras av såväl vindar som regn och jordskred.

/Martin

Bra eller bättre prognos?

Prognoser, inte som att kasta tärning

Av Martin Hedberg

Under sommaren har såväl meteorologer som datormodeller för att göra väderprognoser kritiserats en del. Bland annat konstaterade DN att SMHI, DMI, Yr.no och Foreca (som vi på Klart.se köper data från) bara hade omkring 40% rätt i sina prognoser.

DN får det att låta som om man skulle få mer rätt om man singlade slant. Men så är det inte. När man singlar slant så blir resultatet som bekant antingen krona eller klave. Sannolikheten är 50% för vardera. Sannolikheten att man får rätt prognos genom att singla slant är betydligt mindre.

Så här skriver DN om hur de bedömt prognoserna:
”Kvaliteten på prognosen har bedömts utifrån temperatur, nederbörd och molnighet. För temperatur har vi godkänt fel på två grader, upp och ner. För nederbörd har vi inte tagit hänsyn till antalet millimeter utan endast om det förekommit nederbörd eller inte. Gällande molnigheten har vi hellre gett rätt än fel. Om prognosen säger ”Lätt molnighet” och vädret blir ”Klart väder” har vi bedömt det som korrekt. Däremot blir prognosen ”Lätt molnighet” fel om det är mulet.”

De har undersökt tre parametrar, inte en (som när man singlar slant). Dessutom har dessa parametrar fler möjliga slutresultat än två. För att man skall få rätt enligt DN:s undersökning så krävs att alla dessa tre parametrar är rätt.

Låt oss anta att vi gjorde prognoserna genom att singla slant. För det första så är det inte en slant, utan tre, som vi skall singla. Alla skall vara rätt.

Dessutom har inte slantarna bara två sidor utan fler, det är mer att jämföra med en tärning där sannolikheten är 1/6-del för att en given sida skall komma upp.

Temperaturen kan som bekant variera rätt stort. Men låt oss i detta fall tala om en tärning med tre sidor: Antingen gissar man för kallt, eller rätt (+/- 2 grader), eller för varmt. Sannolikheten att gissa rätt är 33%.
Nederbörd: Här är det ja eller nej, sannolikheten är 50%
Molnighet: Här framgår det inte riktigt hur många positioner svaret har. Rimligtvis är det tre (klart, växlande molnighet och mulet), men låt oss tolka det till DN:s fördel och ge det två positioner (inte moln eller moln), dvs 50% sannolikhet.

Sannolikheten för att man skall få rätt svar på alla tre parametrarna genom att singla slant får man genom att multiplicera sannolikheterna för var och en av dem, dvs 33% x 50% x 50%, (eller 1/3 x 1/2 x 1/2). Detta blir 8,3%.

Sett i det perspektivet så är en träffsäkerhet på 40% avsevärt mycket bättre än att singla slant där man bara får rätt i 8,3% av fallen.

Det finns ytterligare skäl att ifrågasätta DN:s metod för att bedöma prognoskvalitén. Tex har man inte med vare sig vindhastighet, vindriktning, åska eller luftfuktighet. Inte heller har man med hur mycket nederbörd som beräknas eller om den är stratiform (från frontmoln) eller cumuliform (konvektiv nederbörd). Detta är parametrar som man får svar på genom att göra väderprognoser. Tog man med dem skulle sannolikheten för att få rätt genom ”singla slant/kasta tärning” bli ännu mindre än 8,3%.

DN:s utredning ger jag inte mycket för. Jag ställer mig även lite frågande till att deras facit har utgjorts av ”Nästa dygn har uppgifterna jämförts med beräknad observationsdata som SMHI tillhandahåller”. Det kan givetvis bli korrekt, men varför jämföra med ”beräknade observationsdata” istället för att jämföra med riktiga observationer? Det skulle kunna finnas en bias till SMHI:s fördel om man använder en modell (samma som man gör prognosen med?) för att beräkna observationen.

Jag tycker vidare att det är dåligt att DN inte redovisat vare sig vad sannolikheten för att få rätt med slumpens hjälp (ungefär som jag visat ovan), eller hur SMHI och andra seriösa väderinstitut gör sina kvalitetsberäkningar (där de får korrekta prognoser i 80-90% av fallen).

Att Foreca var sämst i väderinstitutens inbördes ranking tycker jag är genant. Jag har krävt att de skall utreda varför det var så samt vidta åtgärder för att förbättra situationen om det visar sig föreligga sakliga fel. Det skulle vara värdefullt att se hur de ligger till vid en lite mer grundlig jämförelse.

Så vill jag säga något om nyttan av prognoser och hur svårt det är att göra prognoser genom att singla slant: För fem dagar sedan, den 8 september, återgav jag i en blogg hur amerikanska kollegor och Europeiska centret (ECMWF) beräknade, dvs gjorde en prognos, hur den tropiska orkanen/stormen Katia skulle dra in över Europa i dagarna.

Den prognosen stämde mycket bra. Inte bara den storskaliga bilden av tryckfördelning var korrekt, även detaljer som tex vindhastigheterna i Götaland/Svealand idag är var jag skrev att de skulle vara för fem dagar sedan.

Samma sak gällde i samband med tropiska orkanen Irene där vi skrev om vad som skulle ske en hel vecka i förväg. På liknande sätt är det med våra egna låg- och högtryck. Vädermodellerna fångar de storskaliga förändringarna i atmosfären och utifrån det tecknar man en bild med allt mer detaljer. Det är mer än vad man kan säga om tärningar och mynt.

Men även om man fångar det storskaliga så kan man ha ”fel” i detaljerna. Vi vet att det skall bli kallare, men inte om det blir tolv eller tio grader på fredag, vi vet att det blir blåsigt, men inte exakt när varje vindby kommer.

Var det någon som provade att kasta tärning eller singlat slant för fem dagar sedan och fick fram rätt prognos för idag?

/Martin

Katia drar varmluft och tappar styrka framför oss

Av Martin Hedberg

Den tropiska orkanen Katia går något längre norrut, men annars på i stort sett planenlig tidtabell.

Norra Storbritannien får orkanvindar på måndag (12 september). För vår del så blir det visserligen blåsigt, men Katia tappar en hel del av styrkan över Nordsjön. Det, relativt sett, kalla vattnet frigör inte lika mycket energi som varmt havsvatten.

Det kan dock blir rätt stökigt väder här hemma trots det, både med regn och blåst.

Götaland, Svealand och sydöstra Norrland får vindar på omkring 20 m/s under tisdagen.

Framför Katia pressas en portion varm/mild luft. Den kommer upp till södra Skandinavien i morgon söndag.

/Martin

Tropisk storm till Europa?

Av Martin Hedberg

Just nu håller en tropisk orkan (kategori 1 på den 5-gradiga skalan) att ladda upp utanför Västindien. Den gör ungefär samma resa som orkanen Irene för ett par dagar sedan, men med två undantag:

1. Katia håller sig ordentligt ute till havs och kommer inte in mot vare sig Västindien eller USA.
2. Katia svänger österut och kommer över till Europa relativt ograverad.

Det senare kan ju bli lite intressant. Nu är det mest Storbritannien som ser ut att komma att beröras av stadigvarande orkanvindar. Men lite känningar av en försvagad tropisk storm kanske vi kan få även här i Sverige. Det blir i så fall den 13 eller 14:e, dvs tisdag eller onsdag nästa vecka.

Det blir mest Götaland och möjligen lite av Svealand. Vindstyrkorna ser ut att hamna på 20-25 m/s vilket nätt och jämt är storm. Möjligen att det i byvindarna skulle kunna nå orkanstyrka (33 m/s).

Jag väljer att i rubriken kalla ovädret för ”storm”, även om det kanske blir orkanvindar över Skottland och i synnerhet över havet kring Storbritannien.

/Martin