Intervju med Dr Jennifer Francis om Arktisk is, Jetvind och klimatförändringar.
Här förklarar Jennifer Francis en del av sambanden mellan uppvärmningen av Arktis, avsmältningen av glaciärer, jetvindar och blockering av olika typer av väder. Efter tips av ”Bosse”.
/Martin
Det nya året börjar inte bra ut ett väderperspektiv. Från 20-30 minusgrader till flera plusgrader i Norrland och snö som töar. Därefter en storm som inte blev så illa som folk förväntade sig (efter att SMHI gått ut med en klass-2 varning).
Just nu drar ett regnområde bort från södra Norrland/östra Svealand och till helgen är det dags för ett nytt blåsväder i Götaland/Svealand.
Är det här det nya normala eller har vi bara dåligt minne?
Det är klart att det förekommit plusgrader tidigare i januari tidigare år. Men det vi sett de senaste åren är början på en trend som har kommit för att förändras.
Utsläppen av växthusgaser gör att strålningsbalansen förändras. Det gör i sin tur att mindre värme strålar ut i rymden samtidigt som vi tar emot ungefär lika mycket som tidigare. Det i sin tur gör att det blir varmare. Störst blir skillnaden i den arktiska miljön. Dvs i närheten av Nord- och Sydpolen. Arktis inkluderar oss i Skandinavien.
Inte nog med att temperaturen stiger och snön/isarna töar av det. Det blir dessutom mindre kontraster mellan kalluften i norr och den varmare luften i söder. Det gör i sin tur att jetvindarna meanderar, svänger, kraftigare. Kommentaren ”Olle R” länkade nyss till en vetenskaplig artikel på just det temat (Evicence for a wavier jet stream in response to rapid Arctic warming).
Sammanfattningen från artikeln lyder:
New metrics and evidence are presented that support a linkage between rapid Arctic warming, relative to Northern hemisphere mid-latitudes, and more frequent high-amplitude (wavy) jet-stream configurations that favor persistent weather patterns. We find robust relationships among seasonal and regional patterns of weaker poleward thickness gradients, weaker zonal upper-level winds, and a more meridional flow direction. These results suggest that as the Arctic continues to warm faster than elsewhere in response to rising greenhouse-gas concentrations, the frequency of extreme weather events caused by persistent jet-stream patterns will increase.
Dvs, vi kan förvänta oss att det blir såväl kallare som mildare. Och nej, de tar inte ut varandra, i medeltal blir det mildare.
/Martin
När vi nu efter en vecka summerar vad uppföljningen av ensembleprognoserna för temperaturen för Frösön/Östersund gav så kan man konstatera att mer än hälften av observationerna (verkligheten) låg utanför det intervall som spändes upp av de olika ensembleprognoserna.
Mitt mål var att max 20% skulle ligga utanför intervallet. Jag får väl därmed konstatera att jag hade, eller rättare sagt gjorde, fel.
Och att jag hade kunnat ha såväl större fel, som mer rätt.
Om jag hade gått på den deterministiska, operationella, modellen (ECMWF med 16 km upplösning) så hade jag haft ännu mer fel. Det är den som majoriteten av alla prognoser på sajter, radio och TV baseras på. I bilden ovan är den markerad som en röd linje. Som synes så underskattade den temperaturen på Frösön mer än vad de övriga ensemblerna gjorde.
Förvisso innehåller den deterministiska/operationella modellen mer detaljer än vad ensemblerna gör. Detta dels för att den körs med högre upplösning, dels för att ett medelvärde jämnar ut detaljer. Men som synes så är den inte alltid bra på att återge verkligheten (att den har)
Mer rätt hade jag haft om jag hade använt mig av detaljer i ensemblerna (som jag vid försöket inte hade tillgång till). Tex om hade jag då fått med min- och maxtemperatur, något som inte kan förväntas inträffa exakt var tolfte timme (kl 00 resp 12 utc vilket var de tidpunkter jag baserade grafen på).
Därtill hade jag bara tillgång till prognoser för var 12:e timme. Som synes doldes det en del information mellan dessa punkter, tex i torsdags kl 06 (utc) där operationella modellen låg klart utanför ensemblerna där jag bara gjorde en linjär interpolation mellan 00 och 12. Den kan i och för sig ligga utanför fältet som representerar 80% av ensemblerna, men hade det funnits ett ensembelvärde för denna tidpunkt så hade den troligen dragit lite åt den operationella körningens håll.
Ytterligare en sak som kan ha inverkat på kvalitén är huruvida prognosen är en interpolation mellan närliggande geografiska gridpunkter till Frösön eller om det är prognosen för en specifik gridpunkt i närheten av Frösön. Det senare är att föredra.
Jag hade även kunnat addera meteorologisk egen erfarenhet över hur pass bra EC-modellen är att prognostisera vädret i detalj och i synnerhet för just Frösön. Men nu ville jag som sagt var avgränsa försöket till modelldata.
Slutsatsen så här långt (det lär komma mer i kommentarerna):
– Singla slant eller kasta tärning är inget bra sätt att göra prognoser på (jag skrev om det för några år sedan med anledning av att jag kritiserade en undersökning av vädersajter.)
– Att säga ”samma väder i morgon som det var idag” är bättre än att kasta tärning. Man kan ha det som default, men man får inte med det riktigt intressanta och som man vet kommer att hända: Att vädret ändras.
– Deterministiska prognoser kan fånga väderutvecklingen i stort och har med mycket detaljer. Men att man inte skall fästa sig tillnärmelsevis så mycket för dessa detaljer som de flesta vädersajter gör. I synnerhet gäller det prognoser som är längre än en vecka. (Ja, jag är kritiskt till att Klart.se gör det)
– Medelvärdet av ensembler (dvs ett stort antal prognoser) ger ett betydligt bättre svar på hur vädret kommer att utvecklas. Detta trots att de har sämre rumslig och tidsmässig upplösning än den operationella modellen. Men inte heller medelvärdet av ensembler är felfritt.
– Spannet av ensembler ger en ännu bättre bild av väderutvecklingen. Men trots att den beskriver ett sannolikt rum (i vårt fall en yta eftersom vi bara tittade på en parameter, temperaturen) så har den inte heller 100% träffsäkerhet.
– Man kan höja kvalitén på prognoserna genom att lägga på erfarenhetsbaserad kunskap om hur en viss modell beter sig i olika vädersituationer och/eller på olika platser. Detsamma gäller om det finns lokala betingelser som påverkar vädret på en skala som understiger modellens upplösning.
/Martin
Ett stort tack till meteorolog Anders Persson som kommer med såväl uppmuntran som (konstruktiv) kritik av dessa experiment.
Året har precis börjat och vi inleder med en storm. Det är ”Svea” som drar in under fredagsdygnet.
Lågtrycket som föranleder stormen kommer att passera över norra Svealand/södra Norrland under fredagen. Men här blir det inte så blåsigt. Nej, det är ett par mil söder om själva lågtrycket som de kraftiga vindarna tar i.
Det blir blåsigt från Vänern/Örebro län/Svealand och söderut. Vindhastigheterna kommer i allmänhet att hamna på 15-20 m/s, men vindstötar/vindbyar kan nå upp till omkring 25 m/s.
SMHI har gått ut med en klass-2 varning för byvindar över 25 m/s i Västra Götaland, Halland, Jönköping, Östergötland, Öland och Gotland. Övriga Götaland och södra Svealand har klass-1 varning (för vindbyar öve 21 m/s).
De kraftiga vindarna kommer att ställa till med problem, störningar och avbrott i samhällsfunktioner. Tex kommer en del trafik att ställas in till följd av risker för att stormfällda träd skall blockera vägar och järnvägar.
Vi kan inte heller utesluta skador till följd av att lösa föremål blåser omkring. I och för sig så hade vi ju en (nåväl försvagad) storm för en månad sedan som fungerade lite som ett vaccin eller påminnelse om vad som behöver ses över när det blåser kraftigt. Den kan ha gjort att många redan har vidtagit relevanta åtgärder för att förebygga skador.
I samband med att lågtrycket under natten mot lördagen drar vindare in över Finland så öppnas porten för nordliga vindar att svepa ner över Sverige. Det är både torrare och kallare luft som drar in och temperaturen sjunker.Under söndagen har det hunnit bli minusgrader eller i alla fall nollgradigt i hela landet.
Men först alltså riktigt blåsigt väder i Götaland och Svealand under fredagen.
/Martin
När vi nu har vi observationsdata för lite drygt två dygn av temperaturen på Frösön så ser man att det blivit varmare snabbare än vad ensemblerna förutspådde. Vi ligger delvis utanför, delvis precis i övre kanten av dem.
Nåväl, det är också lite som Anders Persson sade i en kommentar igår. Jag har spänt bågen lite för hårt när jag bara har ett spann på +/- 1 grad så långt i framtiden som två dygn. Det är egentligen felmarginalen för observationer inom ett och samma område (jämför själv med två termometrar i skuggan några tiotals eller hundra meter från varandra).
Anledningen till att jag valde ett snävt intervall, direkt från modellerna, och inte lade på en meteorologisk bedömning var att jag ville renodla försöket. Om man lägger till lite kunskap och erfarenhet så kan man förbättra prognoserna ytterligare.
Hur är det då med ”felen”? Tag tex den senaste punkten som låg utanför intervallet, den kl 01 i natt (tisdag 30 dec kl 01): Medelvärdet av ensemblerna var +2,0. Intervallet för ensemblerna låg mellan +0,5 och +2,8 grader. Det blev +2,9 grader. Detta på en prognos två dygn i förväg. Inte så illa trots allt.
Hur som helst så rullar försöket vidare.
Värt att notera är att modellerna helt korrekt har fångat det stora och snabba skiftet från kallt till milt väder, en temperaturökning som på en del platser i Norrland var en grad varmare per timme under ett dygn.
Nu följer en period med lite mindre växlingar, men fortfarande lika intressant väder: Temperaturer över noll grader, fukt och regn/blötsnö som fryser på alla kalla ytor.
Från Nyårsdagen skall det bli kallare igen, dock inte lika snabbt eller mycket som det blev varmt igår.
/Martin
Det är lika bra jag säger det på en gång: Jag sticker ut hakan, jag gör en prognos och följer upp den med verkliga observationer. Eftersom jag publicerar prognosen nu så har jag ingen möjlighet att i efterhand välja ”rätt” situation. Jag gör ungefär som jag gjort tidigare år ungefär vid den här tiden.
Den här gången väljer jag temperaturen på Frösön/Östersund.
Jag väljer en tidpunkt när jag vet att det kommer ett markant skifte i vädret: Det blir liksom lite mer intressant då än när vädret är lika från en dag till en annan. Som ni ser så förväntar jag mig att temperaturen skall stiga raskt kommande dagar, plana ut och sedan falla tillbaka något under nyårsdagen.
Jag skall redan nu också poängtera att det inte är Jag som gjort prognosen. Det är det Europeiska vädercentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) som har gjort prognoserna. Jag har däremot valt situation och skapat grafiken. Jag har utgått från modellkörningen kl 00 utc den 28 dec 2014.
Prognoserna är en samling av många (ca 50) prognoser, en ensemble. Prognoserna visar alla på lite olika utveckling av temperaturen. Det jag illustrerat är dels medelvärdet var 12:e timme (den orange linjen), dels ett spann som fångar 9 av 10 av prognoserna (det lila/blå/gröna fältet).
Jag har använt modelldata/prognoser för var 12:e timme och helt enkelt dragit en rät linje mellan dessa. Jag vill poängtera att den verkliga temperaturen inte rör sig linjärt mellan 12-timmarsstegen. Man kan tex förvänta sig att den lägsta temperaturen inträffar någon timme efter soluppgång, något som varken fångas av modelldata kl 01 eller 13. Jag har trots detta gjort en linjär interpolation, detta för att göra grafiken lite tydligare. Vid uppföljningen bör man därför fästa mer vikt vid temperaturerna kl 01 och 13 än på mellanliggande tidssteg.
Jag kommer att följa upp prognosen genom att fylla i den faktiska temperaturen på Frösö flygplats (svarta cirklar) var tredje timme. Om ensembleprognoserna håller så skall 9 av 10 punkter ligga innanför fältet.
I detta exempel förväntar jag dock mig att minst 8 av 10 gör det. Anledningen till något lägre krav/förväntningar är främst förenklingen att interpolera temperaturerna mellan kl 01 och kl 13 med en rät linje.
Som synes så börjar vi i uppförsbacke med två datapunkter utanför prognosen redan från start. 😉
Nu är ju dessutom väder så mycket mer än Temperaturen på en ort. Man kan göra motsvarande för vindar, nederbörd och molnighet. Men jag väljer temperatur för att den är lätt att verifiera och för att de flesta berörs av den på ett eller annat sätt.
/Martin
PS. Själv är jag lite bekymrad över att värmepumpen i stugan inte levererar den värme som den skall. Men det är fantastiskt bra dels att kunna övervaka temperaturen i stugan med sensorer och telefon/internet, dels att man har trevliga grannar som man kan be åka över och se över värme/vattensystemet. 🙂 DS.
Den stora väderhändelsen under julen var att det blev vinter i hela landet. I stora delar av Norrland har det dessutom varit mellan -20 och -30 grader och det kalla vädret håller i sig ett par dagar.
Till och med måndag.
Sedan blir det… varmt. Västliga vindar slår igenom i Norrland och temperaturen stiger till ett par plusgrader under tisdagen!
Förutom att det är en mycket stor förändring på kort tid så kan det komma att skapa såväl problem som vackra naturfenomen. Problem tex i trafiken när fuktig luft kondenserar på kalla vägbanor och trottoarer vilket skapar is och halka. Naturfenomen när is kondenserar på tex träd och skapar isbark. Blir isen tjock så tynger den ner träden.
Hur som helst så kommer det att bli ett markant omslag i vädret. Men till nyår så blir det lite kallare igen, i alla fall någon minusgrad i Norrland.
/Martin
Vinterkylan är på väg att koppla ett grepp om Sverige. Nåja, det kommer att hålla i ett par dagar i alla fall.
Först julafton: Det kommer att snöa lite av och till i mellersta Norrland och tidvis regna i Götaland. Vi får stora skillnader i temperaturer, från -25 grader i Norrbotten till +5 i Skåne. Gränsen kring 0-grader går mellan Götaland och Svealand. Under kvällen sjunker temperaturen och det blir minusgrader även i Götaland.
Snöområdet som under dagen berör Norrland rör sig söderut och ger under natten mot juldagen snö i östra Svealand. Tillfälligtvis blåsigt främst över Roslagskusten i samband med detta.
På torsdag, Juldagen, blir det minusgrader i hela Sverige. Det blir snöbyar i fjällen och tidvis även på Gotland. I övrigt rätt så klart väder då kall och torr luft dragit ner med nordliga vindar.
På fredag fortsatt kallt och klart väder eller i växlande molnighet. En del snöbyar i fjällen.
På lördag blir det lite mildare i Götaland. Ett nederbördsområde drar förbi södra Skandinavien. Som prognoserna ser ut idag så kommer det att ge snö eller regn i Götaland.
God Jul!
önskar Martin
Dag för dag närmar vi oss julafton. Istället för att göra fem traditionella väderkartor så gör jag istället en där jag, steg för steg, beskriver vad som händer i vädret. Förvisso kan jag då inte få med alla detaljer på alla platser. Men eftersom vädret snarare är förändringar av systemet, låt vara genom detaljer, så är det rätt så relevant att börja med att måla med en bred pensel.
Om det i Gävle börjar snöa klockan 03 eller 06 på måndag spelar inte bara mindre roll, det är också något som man idag fredag inte skall lägga så stor tonvikt vid. Det viktiga är att det kan snöa i Gävle på måndag. Lägg därtill alla andra städer och hur vädret skiftar där timme för timme…
Nej, bättre då att dra de stora dragen för att skapa en förståelse för väderutvecklingen. När man har det kan man grotta ner sig detaljer allteftersom.
Så här ser det ut:
1. På lördag fördjupas ett lågtryck över Finland/nordvästra Ryssland. Det blir klart och lite kallare väder i södra och norra Norrland samt Svealand. Götaland får mer moln och något regn.
2. Lågtrycket över Finland/Ryssland gör att det på söndag drar ner kalluft över hela Sverige. I stort sett hela landet får minusgrader. Något snö i mellersta och södra Norrland, annars mest uppehåll i övriga landet.
3. Sent på söndag/natten till måndag så drar ett nederbördsområde in över västra Götaland/Svealand. Under måndagen fortsätter det österut. Någonstans i Svealand är gränsövergången där det blir snöblandat regn. I dagsläget ser det ut som att det blir snö från Värmland-Närke-Södermanland och norrut. Efterhand uppsprucket molntäcke i söder, men det fortsätter att snöa i Norrland.
4. På tisdag ligger det kvar en del moln och snöfall över norra Norrland. Ett lågtryck fördjupas över Storbritannien och rör sig mot södra Sverige.
5. Natten till Julafton drar lågtrycket in över Svealand. Det blir övergående regn Götaland, i övrigt växlande molnighet. Eftersom tidtabellen är osäker så här långt i förväg kan det mycket väl vara så att lågtrycket drar söder om landet, kommer tidigare eller senare. Det måste alltså inte regna just på julafton i Götaland. Men temperaturen ser fortfarande ut att hålla sig över noll grader i stora delar av Götaland, omkring noll i Svealand, ett par minusgrader i Södra Norrland och flera minusgrader i Norra Norrland.
På Juldagen och dagarna som kommer därefter blir det kallare.
Huruvida det blir en vit jul är fortfarande osäkert för stora delar av Svealand. Skall jag tippa för tex Mäladalen (som ligger i gränszonen) så tror jag i alla fall att nederbörden på måndag-tisdag faller ut som snö och att det därefter är temperaturer kring noll grader. Det skulle alltså betyda en vit jul. Men det är inte någon jättebra kvalitet på snön utan kramsnö som töar underifrån på många platser.
Trevlig helg, vi följer utvecklingen.
/Martin
Det är väl bara en riktigt stor storm som skulle kunna bräcka frågan ”Blir det snö till Jul?” i popularitet just nu.
Jag har givetvis kollat alla upptänkliga prognoser för att kunna bringa lite klarhet i frågan. Först och främst måste det påpekas att det är olika beroende på var man avser i landet. Detta är en självklar fråga, men eftersom löpsedlar målar med såväl bred som grovkornig pensel så måste det påpekas fler än en gång.
– Det finns redan snö i halva Sverige.
Men okay, i Götaland, Svealand och södra/östra Norrland är det fortfarande barmark.
Snötäcke den 16 december samt sannolikheter för snötäcke den 22 december. Därefter kommer frågan om snön ligger kvar till Julafton.
Så här ser det ut kommande dagar…
– Fram till och med fredag så är det lågtryck på Atlanten som styr vädret i Sverige. Det ger oss ”varannandagsväder” med regn/snö/klart väder och övervägande sydvästliga vindar. I Norrland, Dalarna och Värmland ett par minusgrader, Götaland och resten av Svealand 4-8 plusgrader (!).
– På lördag sker en omläggning av väderläget. Istället för lågtryck på Atlanten så blir det ett lågtryck över Kolahalvön som styr vädret.
– På söndag drar kallare luft ner över landet med nordliga vindar. Temperaturen sjunker. Frågan är hur nära noll det blir i söder.
– På måndag den 22 dec, passerar ett nederbördsområde Skandinavien. Det faller ut i form av snö i större delen av landet, men Götaland får regn eller snöblandat regn.
I början av nästa vecka fortsätter det att vara kallt, men det pendlar kring noll grader i södra Sverige. När det gäller snöläget, där det idag inte är snö, inför jul så hänger det således på tre saker: 1. Blir det nederbörd på måndag. 2. I vilken form faller den ut? 3. Kommer den att ligga kvar?
Jag bedömer att det troligen blir snö på marken från Värmland-Dalarna-Gävleborg och norrut. Med ”troligen” menar jag 80% sannolikhet.
För övriga Svealand och inre Götaland kan det möjligen vara vitt på marken, såväl den 22:a som 24:e december. Med ”möjligen” menar jag 50-50.
För Götalands kustområde ser det inte ut att bli någon snö som ligger kvar (<20% sannolikhet).
Nåväl, om inte annat så ser det ut att bli ytterligare någon grad kallare till Juldagen.
/Martin