Högtryck med mycket sol

Frost

Ett högtryck har lägrat sig över Skandinavien. Centrum ligger över Finland/västra Ryssland, men även Sverige och Norge berörs av det.

Högtryck medför ofta, men inte alltid, att det blir klart väder. Om sommaren betyder det klockrent att det blir varmt med all solinstrålning vi har då. Men om vintern så betyder högtryck istället kallt väder. Detta eftersom nätterna är så långa och energi strålar ut i den klara natten, instrålningen av solenergi kan inte kompensera detta.

FrostMen nu är vi i gränszonen mellan vinter och sommar, det kallas visst vår. Nätterna är ännu inte helt försumbara, men solen gör sig gällande, både genom att stå allt högre över horisonten och genom att dagarna blir längre.

Vi kan därför vänta fortsatt stora dygnsvariationer avseende temperaturen: Mycket sol om dagarna och därmed en del värme. Men också kraftig utstrålning om nätterna och därmed kyliga, eller till och med kalla, nätter.

Talade klimat med Nordea i Växjö

Martin Hedberg och Maria Rengefors, VD Nordea Fonder

I tisdags deltog jag i ett seminarium kring ekonomi, klimat och hållbarhetsfrågor tillsammans med  Maria Rengefors, VD för Nordea Fonder. Vi talade för inbjudna under temat FAIR TALKS på Växjö Konserthus.

Maria berättade om hållbarhetsfrågor, socialt ansvar, risker, PRI, Stranded Assets, Gröna obligationer, ägarstryrning samt hur man strävar efter att påverka bolagen i en mer hållbar och ansvarstagande riktning, tex genom att vara delaktig i valberedningar, utformning av incitamentsprinciper mm.

Martin Hedberg och Maria Rengefors, VD Nordea FonderJag talade lite kuriosa om TV-väder varefter vi skiftade till komplexa system, resiliens, växthuseffekten, förhistoriska klimatförändringar, politisk medvetenhet, förnybar energi, geo engineering, hur mycket fossilt kol vi kan använda framöver och vad vi behöver förbereda oss rörande klimat, energi och risk.

Avslutningsvis fick vi frågan vad vi skulle göra om vi bytte jobb med varandra för en dag. Den ena svarade ”jag skulle känna mig helt knäckt”, den andre ”tänka mig för väldigt noga”.

Jag avslutade med att uttrycka att det finns många investerare som aktivt söker efter bolag och entreprenörer som
1. har rätt värderingarna för att lösa 2000-talets problem och hållbarhetsfrågor,
2. har de affärsmässig förutsättningarna att generera avkastning.

Man måste klara av bägge, inte bara den ena eller den andra uppgiften. Jag sade det på ett sånt sätt att repliken blev ”ni ser, han låter redan som en fondbolagschef.” Nåväl, hur det blir med den saken återstår att se. Just nu fokuserar jag på att belysa kapitalets inverkan på klimatet. Och klimatets inverkan på kapitalet.

Nästa seminarium blir i Falun måndag 16 mars.

/Martin

Vårens ankomst accelererar!

Trosa 2015-03-07

Det blev en annorlunda vinter i år. Den blev liksom vår. Och då menar jag inte ”våran”, utan ”inte-vinter”.

Våren var bara någon vecka för tidig i Skåne, men stora delar av Götaland och Svealand fick vår fem veckor tidigare än normalt. (läs artikel).

Men inte nog med att den tidiga ankomsten håller i sig, den accelererar! Det har blivit vår längs med Norrlandskusten hela vägen till Tornedalen och på torsdag och fredag kommer vi att kunna konstatera att även Norrlands inland haft vår sedan i fredags och lördags.

Trosa 2015-03-07Med ett ordentligt temperaturöverskott i lördags, varefter det varit tillräckligt varma dagar för att kompensera för nattkylan så kommer, med stor sannolikhet, stora delar av Norrlands inland att ha uppnått kriteriet för vår: Sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperatur över noll grader.

Det är platser vars normala tidpunkt för våren är mitten/slutet av april. Vårens hastighet har därmed ökat allteftersom den avancerar norrut.

Mer om april: När det gäller vädret och hur det växlar från en dag till en annan så är mars det nya april vad gäller ”aprilväder”. Vädertypen lär nog fortsätta in i april.

Nej, det är ingen idé att beräkna det ”nya normala”. Det kommer dels inte att hålla så länge innan man får räkna om ”det normala” igen. Det skulle också skapa en falsk idé om vad som är normalt.

Men jag föreslår att man skall beräkna hur fort förändringen sker. Vi kan då beräkna en ”normal” förändring från det normala. Från att ha haft ett någorlunda stabilt klimat har vi nu ett klimat som förändras. Det kunde vara intressant att känna till hur fort det förändras.

/Martin

Vasaloppet i vårvärme?

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Jag har varit med och gjort prognoser för Vasaloppet när det var kallare än -20 grader vid starten. Det var under några av de tre tillfällen jag gjorde Vasaloppsvädret under den tiden då jag fortfarande arbetade för SVT (1999-2004). Natten hade varit klar och utstrålningen av värme stor. Det var kallt.

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Starten av Vasaloppet år 2003. Hur blir det i år?

I år, söndagen den 8 mars 2015, kommer det att vara ett helt annat väder. Tidigt på morgonen kommer det förvisso att vara omkring noll grader, eller kanske tom någon minusgrad, vid startfållan i Berga By. Men mitt på dagen så ser det ut att bli någonstans mellan +3 och +7 grader, men man kan inte utesluta temperaturer uppåt +10!

Det bådar inte gott för alla tusentals skidlöpare som skall ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora.

Nu i dagarna innan kommer det att hinna vara såväl solsken som snöfall, kalla nätter och lite tö. Men det är under lördagen som omslaget sker. Det är en rejäl attack av våren gör sig gällande. Mildluftsattacken kulminerar på söndagen, just som den stora klassiska starten av Vasaloppet går av stapeln. (Man kanske borde ha kört Vasaloppet som vanligt första söndagen i mars, trots att skid-VM i Falun fortfarande pågick då).

Även om det är ganska lugna vindar i starten så kommer det att blåsa upp när den svaga inversionen bryts upp. Efterhand blir det måttliga, möjligen friska, sydvästliga vindar. Därtill stor sannolikhet för relativt klart väder. Och som sagt var för årstiden mycket milt med fler plusgrader.

Allt detta kan vara trevligt om man vill ta en promenad i tidig vårvärme, men inte om man skall åka skidor.

När jag skulle skriva den här artikeln så funderade jag på en rubrik i stil med ”Vasaloppet vartannat år”. Det behöver inte vara töväder varje år, men sannolikheten ökar för vart år som går i takt med att klimatet förändras. För ett par år sedan var jag delaktig i en manifestation som kallades ”Koalition vinter”. Den samlade en bred uppslutning av vintersporter vars verksamhet uppenbarligen är hotade i ett varmare klimat. Vi resonerade då om att man borde tidigarelägga Vasaloppet för att minska risken för töväder. Det gäller att anpassa sig, eller inse at man får ge upp. Det måste inte bli så varje år, men sannolikheten för att det skall gå att genomföra loppet förändras. Nu kan vara brytpunkten där ”tillräckligt bra före vartannat år” blir en realitet.

Nåväl. Nu är det bara att hoppas att alla insatser att trygga snötillgången räcker samt att nätterna är tillräckligt kalla för att konservera kylan i snön till på söndag då såväl solsken som vindar och tögrader kommer att tära på de många, men små, sköra och temperaturkänsliga snökristallerna.

Är det en unik situation?

Nej, det har varit milt tidigare också. Sverker Hellström på SMHI skrev även han en artikel om årets Vasaloppsväder idag. Han konstaterar att det varit tögrader i Mora i drygt hälften av alla lopp (52 av 90 st sedan 1922). De fem varmaste åren (Mora) har varit:

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det kommer definitivt inte att bli ett kallt Vasalopp i år. Det blir varmt, men troligen inte rekordvarmt. För att det skall bli detta så krävs temperaturer över +12 grader.

Men i alla händelser så kommer det att vara milda sydvästliga vindar som sveper in över de dryga 15.000 skidåkarna.

/Martin

Patetiskt och roligt argument från ”klimatskeptikern” James Inhofe

Senator James Inhofe

Senator James Inhofe har gjort sig känd som klimatskeptiker. Han missar sällan en chans att ifrågasätta forskare och politiska motståndare i sin mission att ”bevisa” att klimatet inte förändras. Och om det trots allt skulle förändras så är det i alla fall inte orsakat av oss människor. Och skulle det mot förmodan vara så att det förändras till följd av oss människor så är det i alla fall inte så farligt. Och skulle det visa sig vara farligt så är det i alla fall för sent att göra något åt det.

Nåväl, trots att han blivit motbevisad hur många gånger som helst så ger han inte upp. Han tar varje tillfälle att plocka upp ett halmstrå, eller snöboll, som stödjer hans teser. I och med att han är senator (Republikan och ledamot av USA:s senat från delstaten Oklahoma) och därmed har både makt och ett visst legitimt inflytande så har han blivit en förgrundsgestalt för många andra ”klimatskeptiker”. Eller skall vi säga ”förnekare”, för det är ju trots allt det det handlar om.

Hans senaste argument, från i torsdags, bjuder till en del skratt och visar att han helt och hållet saknar såväl distans till sin egen förmåga till slutledning som till sina åhörares intellekt.

Jag har hört många konstiga argument från klimatförnekare, såväl vanliga lekmän som folk med fina titlar och positioner. Men Inhofe tar priset. Han plockar upp en snöboll, tillverkad av snö utanför senaten, och anför det som ett argument mot att 2014 noterades som det varmaste året hittills. Typ: ”Ni säger att forskare visat att 2014 var det varmaste året hittills. Men jag har en snöboll här! Alltså de måste ha fel.”

Det är så patetiskt att det saknar motstycke. Inte ens den bästa satiriker hade kunnat göra det lika bra.

Det kan vara svårt att bemöta någon som kommer med absurda argument. Man vet liksom inte var man skall börja eller utgå ifrån. Men Senator Sheldon Whitehouse (Demokratisk ledamot av USA:s senat från Rhode Island) gjorde ett bra jobb. Sansat och retoriskt elegant.

”…So you can believe NASA and you can believe what their satellites measure on the planet, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…You can either believe the United States Navy, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…Every major American scientific society has put itself on record — many of them a decade ago — that climate change is deadly real. They measure it, they see it, they know why it happens, the predictions correlate with what we see as they increasingly come true…”

”…So, you can believe every major American scientific society, or you can believe the Senator With The Snowball.”

Välformulerat och elegant.

Se den välformulerade repliken från Sheldon Whitehouse nedan eller läs den på Crooks and Liars.

Klimatförnekarnas argument tar sig allt lustigare uttryck. Men det är riktigt underhållande att lyssna såväl på dem som på replikerna.

Samtidigt är det riktigt skrämmande att män som Inhofe, som uppenbarligen saknar något väsentligt när det gäller slutledningsförmåga, sitter i maktens högborg och har stort inflytande över politiska beslut.

/Martin

Så varmt att färgerna inte räcker till

Så varmt att färgerna inte räcker till

Som påpekades av ”Trötter” så har även vi vi Sverige fått slut på färger för att markera värme.

Det blev en stor nyhet när Nationella vädertjänsten i Australien tvingades införa nya färger under värmeböljan för två år sedan. Då handlade det om absolutvärdet av temperaturerna som passerat +50 grader Celsius och att färgskalan som indikerar temperaturer ”tog slut” med färgen mörkröd vid +50. Man löste det genom att lägga till vinröd och rosa för temperaturer över 50 grader.

Så varmt att färgerna inte räcker tillGrafik från SMHI samt The Guardian.

Här hemma i Sverige har vi en blekare variant av samma problem. Nu handlar det om den relativa avvikelsen. Dvs hur mycket varmare, eller kallare, är det jämfört med den för årstiden normala temperaturen.

SMHI:s skala räknar hela grader och sträcker sig +/- 10 grader. Men som synes så räcker den inte till.

Vid ett par dagar hittills under 2015 så var det för varmt för att skalan skulle kunna illustrera temperaturavvikelsen. (1, 2, 3, 7, 16, 17, 26, 28, 29, 30 januari samt 6, 7, 9, 10, 11, 12, 21 och 24 februari).

Har det inte varit så kallt att skalan inte räckt till under samma tid? Jo ett par dagar, men inte lika många. (Den 12, 19, 20, 21, 22 och 23 januari samt 4 februari.)

Har det här något med klimatförändringar att göra? Låt mig först konstatera att det inte är ett bevis för klimatförändringar. Däremot är det en konsekvens av dem. Det är inte överraskande att det blir fler varma dagar än kalla dagar om man beaktar att klimatet förändras och hur det sker.

Hansen och Sato  skrev om detta 2012, bland annat i en artikel på NASA kallad ”The New Climate Dice: Public Perception of Climate Change”. samt i PNAS i en artikel med rubriken ”Perception of Climate Change”.

När det är extremt varmt så är det inte svårt att dra kopplingar till klimatförändringar, men ”extremt varmt” tenderar av naturliga skäl till att inträffa främst under sommaren. Hur är det alla andra årstider? Jo även då kan det vara ”extremt varmt”, men det måste då sättas i relation till vad som är normalt för den årstiden.

Det är det som Hansen och Sato gör. Man illustrerar det med att jämföra vilka temperaturer det brukade vara på en massa platser (alla väderstationer över norra halvklotet), med vad det har blivit.

Hansen och Sato. Shifting temperaturesMan räknar avvikelsen i ”standardavvikelser” eller normalfördelning. Det kan användas som ett mått på sannolikheten för hur vanlig en företeelse är. Se mer på Wikipedia. Ca 70% av händelserna inträffar inom +/- en standardavvikelse. 99,74% inträffar inom +/- tre standardavvikelser.

Det visar sig att det som var extremt ovanligt under perioden 1951-1980, temperaturer tre standardavvikelser bort, numera (2001-2010) inte alls är ovanligt. Sannolikheten för extrem värme har gått från 0,13% till 10% (det vinröda fältet till höger under grafen).

Det skall därför inte vara förvånande att vintern är varm, att våren kommer tidigt eller att sommaren kan bli het. Men vi behöver uppdatera väderkartorna med relevanta färger för att illustrera detta

/Martin

Hoppsan det blev vår, en månad för tidigt.

Vårens ankomst 2015

För en vecka sedan diskuterade vi om huruvida våren skulle ankomma till Skåne och Halland redan den 15 februari. Man kan ju inte veta säkert förrän de sju dagarna har passerat. Men det visade sig stämma. Det var någon vecka tidigare än normalt.

Nu står det även klart att våren gjorde entré betydligt längre norrut än så någon dag senare.

Grafiken visar hur långt våren hade kommit den 23 februari. Då hade det varit över noll grader, sju dygns i streck, inte bara i större delen av Götaland utan även i södra Svealand!

Vårens ankomst 2015Bearbetad grafik från SMHI.

I Värmland, Bergslagen, Uppland mm har det alltså varit vår sedan vecka tillbaka, dvs sedan den 17 februari (man räknar även den dag man börjar på). Gränslinjen mot ”vårtemperaturer” respektive ”vinter” motsvarar ungefär den linje som är vårens normala ankomst om en dryg månad, den 25 mars.

Våren gjorde med andra ord entré fem veckor tidigare än normalt. ”Normalt” är i det här sammanhanget den genomsnittliga tidpunkten under perioden 1961-1990.

Nå, att det skall vara exakt samma tidpunkt som medelvärdet, det vore osannolikt, variationer är normala. Men amplituden, 5 veckor tidigare än genomsnittet, är så stor att man får kalla den ovanlig.

Nu blir det ju väldigt ”digitalt” när man har en skarp linje som markerar ”vår” eller ”inte vår”. Men samma tendenser går igenom man tittar på absoluta värdet av temperaturerna. Det har varit en vecka med ovanligt höga temperaturer inte bara i södra Sverige utan även i norr. Och inte bara denna vecka.

Det ovanliga och osannolika är på väg att det bli det nya normala.

Som om inte det var skrämmande nog så kan man lägga till att forskare har gjort scenarier och påpekat detta sedan decennier tillbaka. Men det har inte riktigt tagits på fullt allvar. Beslutsfattare har resonerat i stil med att ”men tänk om de har fel. Vi avvaktar tills vi vet säkert. Vi lyssnar istället på de som säger att läget är lugnt.”

Kruxet är att när vi vet säkert, när vi är på plats på ett isflak som inte finns längre, då har vi förlorat mycket, om inte allt, handlingsutrymme. Det senare eftersom en stor del av klimatförändringarna är latenta, effekten av vad vi gjort manifesteras inte förrän långt senare. Vi har byggt in mängder av problem som ännu inte syns.

Är det rationellt att förneka och ignorera kunskap och obekväma fakta? Är det nödvändigt för att upprätthålla dagens samhälle? i så fall har vi inte kommit särskilt långt i byggandet av vår civilisation.

/Martin

Tropiska cyklonen ”Marcia” slår till mot Australien

Tropisk cyklon Marcia

En kategori-5 orkan med vindstyrkor på 280 km/h har nyligen dragit in över Yeppoon i Australien. Havsnivån beräknas höjas med ca 3 meter förutom de mycket kraftiga vindarna.

”Hundreds of Yeppoon residents take shelter at evacuation centres as Cyclone Marcia heads south, bringing heavy rain, powerful winds and flooding.”

Tropisk cyklon Marcia

Grafik från Nationella vädertjänsten i Australien, BoM.

Det är mycket ovanligt med en så kraftig cyklon så pass långt söderut i Australien.

Länk till direktbevakning från Brisbane Times.

I takt med att cyklonen kommer in över land försvagas den. Detta då den inte längre föds med energi från det varma havet.

/Martin

Maskiner som smälter snö

Efter ett tips från ”Trötter” så kan vi visa hur man i Boston i det närmaste har panik inför det oväder som nalkas. Eller panik kanske man inte kan säga, men vansinne? Hade det varit första april hade jag avfärdat det som ett skämt, och jag skall erkänna att jag ännu inte är riktigt säker att det är på riktigt.

Vad är det som gör mig så ställd? Jo att man bygger, och använder, maskiner som smälter snö för att hantera kraftigt snöfall. Meteorologkollegan på ABC News redovisar hur man tippar snö i maskinen som sedan smälter snön så att den kan rinna ner i dagvattensystemet. Upp till 350 ton snö i timmen förmår den smälta. På ett par dagar har den smält 30.000 ton snö.

Absurt.


Nyhetssändning från ABC News.

Man gör detta för att man väntar så pass mycket snö att man inte kan stuva undan det i högar, så kallade ”snöhögar”. Här nedan ett exempel från Gävle för ett par år sedan. (Nej, inte rekordåret 1998, utan ett mer normalt år, 2006.)

SnöhögMetoden med ”snöhögar” går ut på att man hittar en plats där man lägger snön i hög. Man väntar sedan på att det skall bli mildare väder -varvid snön smälter. Det innebär i fysikaliska termer att den gör en fasövergång från fast till flytande samt från fast till gas.

Man kan också låta snön göra nytta. Som de flesta minns så brukar det vara varmt på sommaren. Istället för att använda energi för att köra kylanläggningar så kan man… använda snö!

Det är bara att skotta ihop tillräckligt mycket under vintern, lägga in rör och täcka över allt med sågspån och presenningar. Låter det utopiskt? Det är redan genomfört, i Sundsvall om jag inte missminner mig.

Är det någon som känner sig manad att räkna ut:
a) Hur mycket energi man använder för att smälta 30.000 ton snö.
b) hur mycket energi man hade kunnat spara om man använt snön som kylreservoar i sommar istället för att köra luftkonditionering.

/Martin

Nu kommer våren!

Våren är på väg

Nej, inte i hela landet. Men i Skåne, Blekinge och Halland. Hela eller delar.

Det som krävs är att vi passerat den 14 februari samt att dygnsmedeltemperaturen håller sig över 0 grader sju dygn i sträck. Den ser ut att göra det.

Våren är på vägÖvriga årstider behöver bara fem dygn på sig, men våren är lite speciell eftersom vädret kastar mer under senvintern/våren än under övriga årstider. Därav det lite mer strikta kravet på en vecka med temperatur över noll.

Om nu våren skulle komma till Skåne redan i helgen, är det tidigt, normalt eller sent? Det är kanske något tidigt, men inte mer än en till tre veckor. Normal ankomsttid för våren i sydvästra Skåne är 15-20 februari. I Halland och Blekinge kan statistiskt sett vänta sig vår under första veckan i mars.

Även om våren kommer tidigt till södra Sverige, och först i månadsskiften april/maj till norra Sverige, så är skiftet till sommar mer unisont. Våren håller helt enkelt på och gnetar längre tid i söder än den gör i norr.

Det är tre månader mellan när våren ankommer i Skåne respektive Lappland, men bara en och en halv månad som skiljer sommarens ankomst, 10 maj respektive 25 juni.

Bara för att det har blivit vår så betyder det inte att det inte kan bli vinterförhållanden igen. Men definitionsmässigt så låter man det vara vår i alla fall.

Hela Sverige kan njuta av allt längre dagar och att vi strax är inne i en av de bästa årstiderna, senvintern, eller vårvintern. Det är ljust, lagom kallt och det finns fortfarande snö.

/Martin

PS. Jag antar att vårvintern har olika namn i olika delar och på olika dialekter. DS.