Orwell besöker Miami

Florida Guvernör Rick Scott

När man under ett par år stångat pannan blodig av allt resonerande kring klimatförnekare som inte tar till sig vetenskapliga resultat så dyker det upp en ännu mer absurd företeelse. Politiker och myndighetschefer som förbjuder anställda att använda vissa ord.

För ett par veckor sedan så kom det fram uppgifter om att Florida Department of Environmental Protection (DEP), Floridas Miljödepartement, hade varnats för att använda ord som ”klimatförändring”, ”havsnivåhöjning”, ”global uppvärmning” och ”hållbarhet”.

Fast man kanske inte skall vara så förvånad. Det visar bara hur otroligt mentalt fäste klimatförnekare, så kallade ”klimatskeptiker”, har fått hos många för sina tankar och resonemang.

Nu har i och för sig DEP tagit avstånd från att detta skulle ha skett, men enligt lokal media (bland annat Miami Herald) så vittnar flera anställda om att detta har kommunicerats muntligen vid flera tillfällen.

Det hela skall ha börjat när republikanen Rick Scott blev Guvernör i Florida 2011 och tillsatte Herschel Vinyard Jr. som chef för DEP. Scott har vid upprepade tillfällen sagt att han inte tror att klimatet kan förändras av människan.

Nedan ett filmklipp när en grupp vetenskapsmän träffar Gov. Rick Scott för att informera honom om grundläggande vetenskapliga fakta. Mötet skall ha varit varat i omkring 20 minuter, men utan att Scott skall ha givit någon substantiell respons.

Floridas Guvernör Rick Scott möte klimatforskare, augusti 2014. Han tycks inte ta intryck av vad de har att berätta.

Det märkliga är att Florida är en av de platser i USA som i mycket stor utsträckning kombinerar utsatthet (havsnivåhöjning och tropiska orkaner) med stor klimatpåverkan (energiförbrukning, kolkraftverk), goda möjligheter att producera förnybar energi (sol, havsströmmar, tidvatten, vågor, vindkraft) och dyr infrastruktur (fastighetsvärden).

Men det blir väl för mycket. Om det verkar lite jobbigt så kanske det går över genom att förneka problemens existens?

Kruxet är inte bara att möjligheterna att hantera såväl problem som möjligheter åker med i samma badvatten. Utöver det så är det många affärsmöjligheter som går till spillo, något som borde engagera den tidigare företagaren och riskkapitalisten Scott.

För att inte tala om att verkligheten ski-er fullständigt i om en guvernör stoppar huvudet i sanden eller inte. Klimatet förändras i alla fall. Skattebetalare och medborgare lider och missar såväl möjligheter till anpassning som till välstånd.

Men det kanske förnekare kan leva med. Inklusive att man stora delar av övriga världen tycker man är mer eller mindre knäpp. Bara man slipper ändra åsikt. Eller rättare sagt bara man slipper inse att det hänt saker de senaste femtio åren som kullkastar det gemene man trodde på i mitten av förra seklet.

Men är det inte bara för forskarna och tjänstemännen att hitta på andra sätt att beskriva vad som sker i naturen? Här hemma i Sverige förefaller en sådan fråga vara helt absurd, men i en artikel i Huffington Post så resonerar man utifrån perspektivet att den som har makten över språket har makten över människorna och exemplifierar med författaren George Orwell. Det ligger mycket i det.

”Perhaps no one understood this so well as George Orwell. In his 1946 essay ”Politics and the English Language,” Orwell concluded, ”Political language … is designed to make lies sound truthful and murder respectable,” and that in corrupting language for this purpose, that mutilated language in turn corrupts thought.

In 1984, Orwell took this further. His character Syme explained Newspeak, the language that he helped the Party to create, this way:

You don’t grasp the beauty of the destruction of words. Do you know that Newspeak is the only language in the world whose vocabulary get smaller every year?… Don’t you see that the whole aim of Newspeak is to narrow the range of thought? In the end we shall make thoughtcrime literally impossible, because there will be no words in which to express it…How could you have a slogan like ’freedom is slavery’ when the concept of freedom has been abolished?”

Antingen förstår Guvernör Rick Scott vad han gör eller så går han på magkänsla och blockerar alla intryck från kloka människor i omgivningen. Oavsett vilket så är det skrämmande att människor med makt och inflytande antingen missbrukar denna eller inte har insikt om hur deras agerande missgynnar mänskligheten.

Det ligger mycket i Orwells insikter om hur språket formar oss och våra samhällen. Vi är tjänare under språket och det är viktigt att kalla en spade för en spade. Naturen bryr sig inte om vi väljer bort vissa ord.

Naturen vokabulär är så mycket större än alla våra språk tillsammans. Vi behöver lyssna och lära. Det är det forskare arbetar med. En vetenskapsman är en tolk som lär oss förstå naturens vokabulär. Att inte lyssna, att förneka eller till och med försöka lägga munkavle på dem som kan tolka signaler ur verklighetens brus, det är riktigt korkat.

/Martin

Hur blir vädret i helgen?

Snö på solstol

Vad hände med våren? är det många som frågat sig de senaste dagarna. Och frågan är befogad, fast inte som de flesta tänker. Egentligen skulle våren vara i höjd med en linje Värmland – Uppland just nu i slutet av mars. Men förutom att våren gjorde tidig entré, så är det fortfarande vårtemperaturer långt norr om denna linje.

Vädret är ruggigt och kallt, och visst var det betydligt varmare för någon dryg vecka sedan. Men hur blir det nu i helgen? Vi ställer om till sommartid natten till söndag, men blir vädret lite mer somrigt för det?

Snö på solstolNix, är svaret. Förvisso kommer en högtrycksrygg att stabilisera vädret under lördagen. Då blir det svaga vindar och sol på många platser samt stigande temperaturer. Överlag så blir det i Norrland mellan +2 och +6. I Götaland och Svealand mellan +4 och +10. De högsta temperaturerna kommer vi att finna i östra Småland.

Redan under natten mot söndagen så drar nya moln med nederbörd in över västra Sverige med början med regn över Västkusten och snö i Värmland. Söndagen blir efterhand en gråmulen dag med regn i Götaland/Svealand och snöfall i Norrland. Bara några enstaka +grader i Norrland, men ungefär samma temperaturer i Götaland/Svealand som under lördagen. Måttliga till friska sydostliga vindar, dvs lite blåsigt.

Även under måndagen blir det lite blåsigt då ett lågtryck drar in över Götaland. Det ger även mer nederbörd, främst i södra Sverige. Mer om det senare. Det lägger grunden för vädret i Påsk. Jag återkommer med detaljer kring det, men kan redan nu avslöja att det ser ut att bli lite kallare, men inte så nederbördsrikt, som denna helg.

/Martin

Så blir sommaren 2015 -enligt löpsedlarna

Aftonbladet löpsedel 20150324

”RÄKNA MED KANONSOMMAR” skriver Aftonbladet på sin förstasida idag. Länk till webbversion finns här. Man berättar även att källan är ”Experternas superprognos” samt ger en hint om att man skall få reda på varför det blir varmare än normalt.

Jo, du får rätt känsla, jag är lite kritisk.

I ingressen till artikeln inne i tidningen utlovas ”…mer sol och bad än vanligt under semestern”.

Aftonbladet löpsedel 20150324Varför är värme samma sak som ”kanon” i bemärkelsen ”bra”/”önskvärd” och vad ligger bakom denna euforiska lycka över att det sannolikt kommer att bli varmare än normalt i sommar? Vi kan dela upp fråga i två frågeställningar:

1. Vad säger experterna, dvs själva underlaget till artikeln?

2. Varför är det alltid bättre ju mer ”sol och värme” vi får?

Jag klämmer in en fråga till: 3. Har journalisterna tolkat underlaget korrekt?

Aftonbladet om förväntad "rekordvärme"Låt oss se vad som egentligen sägs i underlaget till artikeln. En stor del av det baseras på långtidsprognoser som det Europeiska Prognoscentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) producerat.

Underlaget från ECMWFPå bilden ses blodröda färger breda ut sig över hav och kontinenter. Men det saknas information om vad det röda, vita och blå fälten på världskartan står för.

I den ursprungliga artikeln, som publicerades i norska systertidningen VG, fanns det med en knapphändig legend (förklaring) till färgerna. Även den var bristfällig, men det gav i alla fall en hint om att det röda inte skulle tolkas som temperaturer rakt av.

Om man går till källan, ECMWF så får man en lite fördjupad bild (se nedan). Men den ger fortfarande inte tillräcklig med information.

ECMWF

Men det visar sig att färgerna representerar sannolikheter för att temperaturerna skall hamna i olika ”terciler”. En tercil är en tredjedel av en sorterad population/samling. Eller som engelska Wikipedia skriver ”Any of the two points that divide an ordered distribution into three parts, each containing a third of the population.

Terciler när det gäller temperaturer kan tolkas som ”kallt”, ”normalt” eller ”varmt” när man har delat in alla dagar/timmar i tre grupper, sorterade från kallt till varmt, med lika många situationer i vardera gruppen.

Temperaturerna i tercilerna är relaterade till vad som är normalt för den platsen. Exempel på detta återfinns i ett par tidigare artiklar här på sajten, tex ”Kallt just nu och varmt klimat” eller kanske ännu tydligare i ”Extremvader en regnig sommar och global uppvärmning”.

Hansen och Sato. Shifting temperatures

Illustration från artikel av Hansen och Sato som visar hur temperaturen har skiftat till det varmare hållet. På x-axeln återfinns standardavvikelser för avvikelse av temperaturer på norra halvklotet under olika perioder. Vad som numera är ”normalt” har förändrats. Det som mellan 1951 och 1980 var osannolikt varmt, 3 standardavvikelser från det normala och därmed inträffade bara 0,13% av fallen, inträffade på 00-talet 10% av fallen. Mer om det i artikeln ”Så varmt att färgerna inte räcker till” med hänvisning till Hansen och Sato.

I normala fall, om mängden data man studerar är slumpmässigt fördelad och inte påverkad av någon bias, förskjutning, så skulle det fortfarande vara lika många varma som kalla och normala fall. De kan fördela sig olika, men det totala antalet är oförändrat.

Men när det gäller vårt nuvarande klimat så är det förskjutet åt det varma hållet. Det är alltså en större sannolikhet att det skall bli varmt än kallt. Detta illustreras av Hansen och Satos artikel ”Perception of climate change”.

Men okay, i artikeln står det att ”Ju rödare kartan visar, desto större sannolikhet att sommaren blir varmare än normalt”. Låt oss alltså ta in att det finns (ensemble)modeller som indikerar att det blir varmt i sommar.

Men hur är det med solskenet? Även om det finns vissa kopplingar mellan ”varmt” och ”sol” så är det inte samma sak.

Och huruvida det blir bra förutsättningar för ”bad” är ytterligare ett par steg bort. Man kan tex tänka sig att det, till följd av värmen och ev andra väderfenomen, blir gynnsamma situationer för algblomning. Hur blir det då med badandet?

Och är det verkligen så bra med värme att alla unisont skall ropa Hurra! om det blir en varm sommar? Vad sägs om uttorkning, skogsbränder, algblomning, missväxt och väldigt jobbigt för alla som inte kan söka svalka? Eller kanske tom detta kombinerat med kraftiga regnskurar och ännu lite rekordnoteringar av åska?

Nej, jag säger inte att det skall bli så, men jag ifrågasätter varför man inte kan ha en sansad bild av vad som är en bra sommar. I synnerhet gäller det om man tar ställning för vad som är en ”kanonsommar”.

Slutligen, varför ser det ut att bli en rekordvarm sommar? För att ”Stilla havet och Indiska oceanen kommer att värmas upp vilket i sin tur påverkar lufttemperaturen” avlutas artikeln med. Ja men varför värms då haven frågar jag mig?

Och vad kan det få för ytterligare konsekvenser?

/Martin

Kan man skämta om klimatförändringar?

The truth is not in between

Man skall absolut skämta om klimatförändringar. Såväl om seriösa forskare, politiska förhandlingar som, kanske allra mest, om klimatförnekare.

Det är genom humorn som man lättast identifierar det som är allvarligt. Det är som en port in i vår annars så förseglade borg. Humorn är som en tvådimensionell varelse som tränger igenom minsta springa. Med små medel, korta repliker och ofta en spartansk och minimalistisk illustration lirkar den sig in i vårt blodomlopp och sprider sig i våra nervsystem.

Humorn är avväpnande, avklädande och förlösande. Den får oss att tänka inte bara på det som avhandlas i illustrationen utan även på hur författaren samlat, bearbetat och analyserat informationen som till slut landade i humorn.

Ordspråket säger att en bild säger mer än tusen ord. Jag säger att humor säger mer än tusen vetenskapliga artiklar.

What is the weight of a denialist?

Winter and climate change

Jag hade först ambitionen att kommentera illustrationerna, men jag fann snart att det inte var någon större idé. Det skulle möjligen vara för att sätta dem i sitt sammanhang, men å andra sidan är det bättre att jag hänvisar er läsare till originalkällan. Risken är också stor att man sabbar hela poängen. När det gäller humor så gäller definitivt ”less is more”.The truth is not in between

Flat earth, solution to a lot

It is not the worst that could happen

Canary in a coal mineMore stupid than a frog

Det finns fantastiskt mycket bra humor på nätet. Det bästa talar för sig själva, men ibland följs illustrationerna av robust analys som djupdyker i allvaret.

Men det är med humor som med analogier och metaforer: Man måste ta det lite försiktigt så att man inte övertolkar informationen. Författaren har ett stort ansvar i att tweaka till verkligheten på ett tillräckligt skruvat, men samtidigt rimligt, sätt så att läsaren inte missförstår humorn och verkligheten.

Men om inte annat så finns det utrymme för mer humor. 🙂

/Martin

 

Kommer vintern tillbaka?

Kommer vintern tillbaka?

Det är ett lite dramatiskt skifte i vädret just nu. Förutom solförmörkelse idag och norrsken om nätterna så drar kallare luft ner över landet just nu. Dessa tre saker har dock inget med varandra att göra. De bara råkar inträffa just nu.

Som en liten paradox så är det vårdagjämning nu, lagom till att det blir kallare och till och med faller snö i södra Sverige.

Kommer vintern tillbaka?Väderprognos för helgen. 

Men nej, det är inte så att vintern kommer tillbaka. Det blir bara lite kallare ett par dagar. Men det kommer trots kylan att vara varmare än normalt så här års på många platser, i synnerhet i Norrland.

Men lite snö blir det. Först ett moln och nederbördsområde som under fredagen berör Götaland och Svealand. Norrland har samtidigt klart väder på många platser, idealiskt för att betrakta solförmörkelsen som i skrivande stund är på väg till sitt maximum.

Högtrycksryggen som ger det fördelaktiga vädret i Norrland växer till sig och sprider sig under natten mot lördagen ner över Svealand och Götaland.

På lördag blir det klart väder på många platser. En hel del sol och mest svaga vindar. Risk för halka främst i Svealand till följd av påfrysning av våta vägbanor.

Och nej, det blir inte vinter igen. Detta är bara vad som vanligen kallas ett ”bakslag”.

/Martin

Var kan man se norrsken i natt?

Var kan man se Norrsken

Solen har just nu kraftiga utbrott och en solstorm är på väg mot Jorden. Det gör att det kommer att skapas extra kraftiga norrsken kommande dagar. En del av dessa kommer att vara synliga även från södra Sverige.

Norrsken uppstår när elektriskt laddade partiklar, elektroner och protoner, från solen fångas in i jordens magnetfält. Låt vara att luften är väldigt tunn på de höjder där norrsken bildas, men när de elektriskt laddade partiklarna kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner i atmosfären, då bildas ljus som vi ser som ”norrsken”.

Elektroner i dessa atomer exciteras, hoppar upp, till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som norrsken. Beroende på mellan vilka nivåer de faller så sänder de ut ljus med oliak väglångder, färg. Kring Sydpolen händer samma sak, det kallas då för sydsken eller Aurora Australis. Norrsken, som alltså vi kan se från Sverige, kallas för Aurora Borealis.

Norrsken. Källa: Jerry MagnuM PorsbjerNorrsken över sjön Malmesjaur utanför Moskosel i Lappland. 5 April 2010. Källa: Jerry MagnuM Porsbjer, www.magnumphoto.se via Wikipedia.

Processen som skapar Norrsken är densamma som genererade bilder i TV-apparater. Ja i alla fall i den gamla sortens ”tjock-TV”-apparater. Elektroner accelereras (och styrs) mot bildskärmen. Bildskärmen är (var) uppbyggd av material som fluorescerade, sände ut ljus, i olika färger när den träffades av elektroner. Genom att styra elektronerna mot rätt plats på bildskärmen fick man både rätt position och rätt färg i den respektive pixeln.

En förutsättning för att se Norrsken är, förutom en mer eller mindre kraftig ström av laddade partiklar från solen, givetvis att det är klart väder. Norrsken, eller samlingsnamnet Polarsken, bildas både dag och natt, men det är bara på nätterna vi kan se det. Men ljuset är oftast så svagt att det inte räcker med att det är natt. Ljuskällor från städer lyser indirekt upp natthimlen och gör att det är svårt eller omöjligt att se Norrsken i närheten av städer.

Samma sak gäller för övrigt övriga stjärnhimlen, men de flesta tänker inte på det. Det är först om man varit ute i natten, långt från störande ljuskällor, som kan verkligen ser hur fascinerande många stjärnor, inklusive Vintergatan, man kan se med blotta ögat.

Nu finns alltså förutsättningar att se Norrsken även i södra Sverige om molnigheten är gynnsam. Som prognoserna ser ut så är det, i vanlig ordning, bäst förutsättningar i Norrland. Kartan nedan visar läget mellan kl 22 och 24 natten mellan onsdag 18 och torsdag 19 mars.

Var kan man se NorrskenPrognos för molnighet om man vill se Norrsken natten till torsdag 19 mars.

Vill man veta mer om Norrsken så kan man följa NASA:s prognoser som uppdateras var 30:e minut.

Jag kan också tillägga att det inte låter något om norrskenet. Det är en typisk skröna. Att det ofta är kallt när man ser norrsken har inget annat samband än att det är bäst förutsättningar at se norrsken när luften är klar, dvs det inte finns några moln, och det är mörkt. Det väder som oftast skapar den situationen är högtryck och när solen är långt under horisonten. Om man tänker efter när detta inträffar oftast så inser man att det är vinter och högtryck. Det är samma situation som är gynnsam för riktigt kallt väder. I övrigt har kallt väder inget med Norrsken, eller tvärt om, att göra.

/Martin

Kommer det mer snö 2015?

Snö i Jämtland i februari

Även om våren är 4-6 veckor för tidig och har gjort entré inte bara i Götaland och Svealand utan även har spridit sig i stora delar av Norrland, så verkar de flesta ha vant sig vid vårvärmen. Många pratar om hur fantastiskt fint väder det är just nu. Inte undra på det, våren är en av de mest uppskattade årstiderna.

Vad är väl då bättre än att få uppleva våren två gånger? 🙂 För så ser det ut att bli. Men då måste vi ta lite vinter först.

På torsdag passerar ett lågtryck norr om Skandinaven. Det öppnar upp för nordliga vindar att svepa ner kallare luft över Sverige, Norge och Finland och Baltikum. Det blir blåsigt i fjällen med talrika snöbyar, allmänt minusgrader i Norrland och nollgradigt även i södra Sverige.

Snö i Jämtland i februari Mer snö?

Under fredagen lugnar det ner sig i Norrland avseende snöbyar och vind. Stora delar av Norrland får ganska klart väder och ett par enstaka minusgrader även på dagen.

Men däremot sveper kompakta moln in från Nordsjön över Svealand och Götaland. De ger snö, snöblandat regn och/eller regn. Gränsen mellan nederbörd i frusen form och blöt ser i dagsläget ut att gå igenom Västergötland/Östergötland. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att norra Svealand och Gästrikland får moln men ingen nederbörd på fredag, södra Svealand får snöfall på fredag, och Götaland regn. Det skall väl inte behöva bli några kopiösa mängder, men i alla fall tillräckligt för att det skall kännas vintrigt igen. Det blir dock för lite för att åka skidor på.

Förutsättningarna för att beskåda solförmörkelsen ser därför ut att bli riktigt bra -i Norrland. Både med hänsyn till att ju längre norrut, desto större del av solskivan som är skymd och med hänsyn till att det ser ut att bli mindre molnighet i Norrland.

I Götaland och Svealand får man krypa in och koppla upp sig på någon lämplig live-sajt för att få uppleva solen-månen-jorden på linje. Mörkt lär det vara ändå till följd av kompakta moln, men lite mörkare kanske det blir vid 11-tiden när planeterna linjerar upp sig.

Det kyliga vädret fortsätter under helgen. I nästa vecka klättrar temperaturerna sakta uppåt igen. Men det tar lite tid innan det vackra vårvädret, och temperaturerna, vi haft de senaste veckorna kommer tillbaka.

Men så är det ju bara mars än så länge. Passa på att njuta.

På lördag blir det soligt igen i i stort sett hela landet, och ett par minusgrader.

På söndag blir det snöfall i Norrland, men mer sol och minusgrader i Götaland och Svealand.

/Martin

Var kan man se solförmörkelsen?

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Nu på fredag den 20:e mars inträffar en total solförmörkelse, dvs månens skugga rör sig över Jordens yta. Detta inträffar då solen, månen och jorden ligger på en rät linje.

Här i Sverige, och stora delar av Europa, kommer man att kunna se en partiell solförmörkelse, dvs månen skymmer en del av solen, men inte hela. Den totala solförmörkelsen, dvs att solen blir helt skymd av månen, kommer man bara att kunna se från platser på Atlanten. Färöarna är en av de platserna (om man inte råkar befinna sig på ett fartyg).

Solförmörkelse 20 mars. Credit NASA

Animering av solförmörkelsen den 20:e mars 2015.

Grafik från NASA som visar hur solförmörkelsen rör sig. Notera att den svarta fläcken motsvarar den totala förmörkelsen, övrig skugga den partiella.

Ju längre norrut man är i Sverige, desto närmare den totala solförmörkelsen är man. I Skåne skyms ca 80% av solens yta, medan Lapplandsfjällen får ca 95% av den totala förmörkelsen.

Partiell solförmörkelse80-95% av solens yta kommer att vara skymd av månen omkring kl 11 på fredag.

Solförmörkelsen är i Sverige som störst ca kl 11.00 (Skåne 10.50, Stockholm 10.55, Östersund 11.00 och Haparanda 11.05). Men solskivan börjar skymmas redan kl 09.43 (Skåne).

Solförmörkelse 20 mars. NASA

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen 20 mars.

Astronomiska detaljer kring solförmörkelsen. Från NASA

Det här är en av de bästa solförmörkelserna som Sverige kommer att få på länge. Nästa gång vi har något i liknande kaliber i Sverige är 2039!

Hur blir då vädret? Jo det ser ut att vara en hel del moln i södra Sverige. I norr däremot är det större sannolikhet för klart väder. Det är ju även här som solförmörkelsen är som kraftigast. Det finns alltså fler anledningar att resa norrut om man vill ta till vara på detta lite unika tillfälle.

Tänk på att du inte skall titta direkt mot solen, inte ens med solglasögon! Däremot kan man använda svetsglasögon eller försöka projicera bilden av solförmörkelsen på ett papper.

Vill man uppleva solförmörkelsen så kan man med fördel observera hur alla andra beter sig, från människor runt omkring dig till eventuella andra djur (tex fåglar som slutar kvittrar för att de tror att det blivit natt). Men störst påverkan lär nog solförmörkelsen ha på alla människor som står försöker få ett grepp om vad det handlar om.

Mer om solförmörkelsen kan ni läsa på Populär Astronomi samt Astroinfo.

Det är fascinerande med sol- och månförmörkelser. Mina egna upplevelser är dels en tidigare chef som var totalt hängiven (hyrde tex ett fartyg och åkte med sällskap till Antarktis för att få uppleva en solförmörkelse) samt att jag försökt fånga en tidigare partiell solförmörkelse på bild och upplevelse här hemma.

Vid en månförmörkelse slogs jag även av hur tydligt det är att planeterna är fysiska objekt som rör sig i rymden, sammanlänkade av gravitationen.

Vad har ni för erfarenheter av sol- och månförmörkelser och hur planerar ni att ta tillvara på tillfället på fredag?

/Martin

Hur blir sommaren 2015?

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

När nu våren kom tidigt och solen gassar från en klarblå himmel så är det säkert många som frågar sig hur sommaren 2015 kommer att bli. Fast man kanske hade undrat ännu mer om det varit hagel och drivis istället för tussilago, solsken och annalkande gräsbränder?

Hur som helst så tänkte jag göra en liten nätt specialprognos för kommande sommar, maj, juni, juli och augusti. Eftersom jag så många gånger har påpekat att man, på traditionellt sätt, inte kan göra vettiga prognoser så långt i förväg så tvingas jag ta till extraordinära metoder. Det är på vippen att jag ringer John Pohlman, men jag känner att jag nu måste klara detta på egen hand.

Vad finns det för metoder om vi nu förkastat de vanliga numeriska vädermodellerna? Vi har Abborrfena, Bondepraktikan, Renmage, Rönnbär, Kaffesump, Tärningar, en piltavla och en massa böcker.

Men jag har lånat ut Bondepraktikan till SMHI och älgmagen jag hade framför mig i höstas, den är sedan länge av naturen återvunnen. Rönnbären är slut. Piltavlan är borta, tärningarna är kastade… Återstår kaffesump och böcker.

Jag börjar med böckerna. Jag har många om klimat, men det var inte riktigt så lång prognos det handlade om. Jag plockar fram Holtons ”Dynamic Meteorology” och slår upp en sida på måfå. Hmm…

Holton Dynamic MeteorologyMeteorologerna bibel: James R. Holten i nyutgåva, femte editionen. Det här är intressant och förklarar med alla önskvärd tydlighet varför man kan göra vissa förutsägelser om framtiden, men inte alla.

Jag testar en något tunnare bok och finner en Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt skriven 1918 samt ”Praktisk meteorologi” med kolorerade bilder från 1926.

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt

Ordbok från Statens Meteorologiska Centralanstalt (1918) samt ”Praktisk meteorologi, en inledning till väderleksförutgsägelsernas teori och praktik” av Anders Ångström (1926).

Ordboken listar uttryck som kan ”användas till tolkning av de väderleksutsikter till jordbrukets fromma, som medelst telegraf eller telefon utsändas från Statens Meteorologiska Centralanstalt”. Däri kan man lära sig att telegramordet ”Kutting” betyder ”Åskregn på spridda ställen, fara för nattfrost, blåst, vindriktning NW-NO.”. ”Smörgås” däremot betyder ”Opålitligt väder, fara för nattfrost, vindriktning SW-NW” osv.

Jag inser att man för snart hundra år sedan inte bara famlade i mörkret avseende att göra prognoser. Det är även uppenbart att man hade problem med bredbandsuppkopplingen. Men man hade tid.

Praktisk meteorologi är riktigt intressant. Man får sig ett härligt språk, lite långa meningar men/och en i många avseenden korrekt beskrivning av processer i atmosfären:

”Det var ett stort framsteg för den praktiska meteorologien som gjordes, och ett viktigt underlag för den teoretiska forskningen som skapades, då norrmännen V. och J. Bjerknes omkring 1918 genom studier av de synoptiska kartorna gjorde sin upptäckt av de s. k. diskontinuitetslinjerna inom cyklonerna: de lyckades påvisa att cyklonerna på våra breddgrader i regel äro utmärkta av mycket karaktäristiska språng i temperatur och vindriktning, och att dessa språng i allmänhet inträffa utefter vissa gränslinjer, vilkas läge i förhållande till cyklonens centrum och fortplantningsriktning är underkastat en viss lagbundenhet.”

Men det räcker inte för att ge oss svaren vi söker för hur sommaren 2015 blir.

Återstår kaffesumpen.

Kaffesump

Kaffe och sump.

Den kom i alla fall till efter en bra kopp kaffe. Vad kan man säga om kaffesump, förutom att det är lite förgängligt. Alldeles nyss källan till en god kaffe, och därefter till synes värdelöst. Men om man nu vill veta något om framtiden så är det värt ett försök.

Jag skall dock erkänna att jag är novis när det gäller att spå i kaffesump. Skall man stjälpa ut den på ett speciellt ospeciellt sätt eller hur gör man? Kan man göra ensembler, dvs flera parallella kaffesumpar? Och framför allt: Hur tolkar man resultatet?

Eller skall jag ta fram fiskesakerna och försöka fånga en abborre? Men det är samma sak där, jag vet inte hur man tolkar fenorna. vad säger de om framtiden? Skall medge att det inte underlättas av att jag tvivlar på att abborrens fenor skulle kunna beskriva något om framtiden.

Nej, det där är nog ett resultat av att vi människor vill förstå samband och har lätt för att göra associationer. Vi ser en sak hända i samband med något annat och tolkar (alltför) snabbt in antingen en symbolik eller ett orsakssamband som egentligen inte finns.

Notera att jag inte utesluter samband i naturen, bara att jag gärna vill förstå dynamiken eller bli övertygad av gedigen statistik.

Jag tror att vi skall snegla lite på säsongsvädermodeller.

WSI säger att temperaturen skall vara över den normala i mars, april och maj. (Vi får vänta till den 23 mars på prognosen som sträcker sig in en bit i sommaren).

IRI säger att det sannolikt kommer normalt med nederbörd, men att temperaturen blir över den normala mars, april, maj.

NOAA slutligen säger att det skall bli varmare än normalt i april, maj och juni. Samt något varmare eller normalt i juli, augusti och september.

NOAA seasonal forecastEn av alla prognoser från NOAA. Denna tyder på att det skall bli varmare än normalt under våren och inledningen av sommaren 2015.

Min slutsats blir att sommaren 2015 kommer att bjuda på väder som är varmare än normalt, i synnerhet första halvan, säg fram till mitten av juli. Det är heller ingen högoddsare om man beaktar klimatförändringar. Inte så att de säger att det skall bli varmare. Men sannolikheten ökar. Det är idag dubbelt så stor sannolikhet att en specifik dag skall vara varmare än normalt än det var på 50-, 60- och 70-talet (läs artikel här).

Det som dock kommer att kunna prägla sommaren, mer än att temperaturen blir lite högre än normalt, är hur och när nederbörden faller. Vi lärde oss i fjol att den mänskliga faktorn i kombination med torrt väder kan orsaka stora skogsbränder. Tidigare år har det även förekommit torka i Europa på betydligt större skala (Sydeuropa 2003 och Ryssland 2010).

Vi får se. Men jag tippar alltså att det blir en varm vår och en varm inledning av sommaren, därefter en något mer normal sommar, med viss lutning åt det varma hållet.

/Martin

Intervjuad i Veckans Affärers Hållbarhetspodd

Martin Hedberg och Jessica Cederberg Wodmar

I början av veckan presenterade det sjunde avsnittet av Veckans Affärers Hållbarhetspodd. Denna gång intervjuar Jessica Cederberg Wodmar mig.

Martin Hedberg och Jessica Cederberg WodmarOm hållbarhetsarbete, Risk och sannolikheter, hur Cat Bonds kan användas för att skydda samhället mot extremväder, att klimatförnekare gjort mycket skada -och lite nytta, väderprognoser som aldrig kommer att bli exakt rätt, klimatproblem, entreprenörskap anpassat till hållbarhetsfrågor. Samt en del annat.

Ni kan höra podden enligt nedan (Det är samma podd, bara olika rubriker hos olika utgivare):
– Veckans Affärer: ”Digitaliseringen gör väderprognoserna sämre”.
– SoundCloud: ”Martin Hedberg, meteorolog och entreprenör”.

/Martin