Lågt högtryck

Martin säger: Ute på Atlanten regerar just nu ett intensivt lågtryck. Här över Skandinavien en högtrycksrygg. Fast den är lite blek i skuggan av lågtrycket. Lufttrycket i högtrycket är ca 1017 hPa, att jämföra med normalt lufttryck på 1013 hPa. Lågtrycket har varit nere på 970 hPa vilket får anses som under normalt lågtryck så här sommartid.

Nåväl, högtrycksryggen ger klart väder i stora delar av Sverige idag fredag. Under lördagen så driver det dock in en del moln i de västra landskapen. Sent under lördagen och under fredagen så blir det även regn på en del platser främst i Norrland. Men Östersjölandskapen behåller en del av högtrycksvädret under helgen.

Blött i väster och brandrisk i öster.

Vi kommer säkerligen att se en del högsta årstemperaturer kommande dagar.

/Martin

Alex, nu inne över land

Martin säger: Orkanen Alex drar nu under morgontimmarna (torsdag 1 juli) in över nordöstra Mexiko. ”Landfall” som det heter på engelska.

Alex har uppgraderats till kategori två på den femgradiga orkanskalan. Kategori 2 betyder vindar på 83-95 knop (43-49 m/s eller 154-177 km/h).

Alex 29 juni, 2010

Orkanen Alex den 29 juni då den fortfarande var ute till havs i Mexikanska golfen. (NASA)

Alex går inte omedelbart över Deepwater Horizon, men vindar och vågor har trots detta stor inverkan på saneringsarbete och försöken att stoppa läckan.

Människor evakueras för att inte skadas av vindar (främst tunga saker som yr omkring i de kraftiga vindarna) och översvämningar. Mer än tio människor har redan omkommit som konsekvens av Alex’ framfart.

Mer oväder… I Kina rapporteras nära 400 männiksor ha omkommit och 100.000 blivit hemlösa i oväder under senare delen av juni. Men det är från ett helt annat oväder.

/Martin

Tropiska orkaner, historik 1

John säger: Årets orkansäsong i Västindien har börjat med Alex.

Här är lite historik om dessa oväder som i det här orkanområdet kallas på engelska för hurricanes. Man har kunnat spåra den benämningen till ett indianfolk, arawakerna, som med kanoter kommit från de nordligaste delarna av Sydamerika över Karibiska havet och bosatt sig på en av de västindiska öarna.

De kallade sig själva för tainos som lär betyda ”de vänliga” och ön fick namnet Aiti. De drabbades naturligtvis även då av tropiska orkaner som i deras språk hette ”huracan” (ordet tobak lär också komma från deras ord ”tabaca”).

När Christofer Columbus (spanska Cristobal Colon) landsteg på ön den 6 december 1492 gav han den namnet La Isla Espanola som vi ändrade till Hispaniola. Idag delas ön av två stater, Dominikanska republiken och Haiti.

Även Columbus råkade ut för tropiska orkaner under sina fyra resor till Västindien. Men som den skicklige sjöfarare som han var lärde han sig de varningstecken som förebådar en annalkande orkan.

Under sin sista resa på sommaren 1502 i de Karibiska farvattnen fick han sådana tecken på att en orkan närmade sig. Själv sökte han skydd men varnade också en flotta på 30 fartyg som seglade ut från Santo Domingo fullastade med guld och slavar. Tyvärr nonchalerade de hans varning och alla skeppen utom ett förliste i orkanen. Mer historik i en kommande blogg.

/John

Alex över Yucatánhalvön

Maritn säger: Den tropiska stormen Alex har nu kommit in över Yucatánhalvön. Den berör nu Belize, Guatemala och södra Mexiko.

Alex håller vindar på 34-64 knop, dvs 17-33 m/s.

Rörelseriktningen än VNV. Den kommer att kommat ut över öppet vatten över Campechebukten (det är den sydvästra delen av Mexikanska golfen) kommande dygn.

Alex beräknas inte röra sig vare sig mot Florida (som någon rubriksättare på en av de stora morgontidningarna antyder idag) eller Deepwater Horizon. Däremot kommer det att bli blåsigare än tidigare för sanerare och fartyg i område kring Deepwater Horizon. Olja kommer att pressas in mot stränderna även i östra delarna av Mexikanska golfen.

Stormen påverkar vädret i hela Mexikanska golfen, även om stormens centrum håller sig i väster.

Alex beräknas ta upp styrka och bli en kategori 1-orkan (64-82 knop, 33-42 m/s eller 119-153 km/h) samt fortsätta sin rörelseriktning åt VNV. På tisdag-onsdag beräknas Alex komma in över städerna Ciudad Madero och Tampico i mellersta Mexiko.

/Martin

En Alex är född

Martin säger: Säsongens första namngivna tropiska stormen i Atlantområdet har bildats.

Den är döpt till Alex och befinner sig nu utanför Honduras kust i Karibiska havet. Den rör sig åt nordväst och kommer, om den följer prognoserna, inte att passera över Deppwater Horizon. Men vi följer utvecklingen.

Den officiella orkansäsongen pågår från 1 juni till 30 november. För att orkaner skall bildas krävs det varmt vatten över stora ytor, inte för kraftig vindskjuvning samt ett större avstånd från ekvatorn.

Från det varma vattnet avdunstar vattenånga och stora mängder energi frigörs när vattenånga kondenserar i molnet. Det driver stormen/orkanen.

Kraftig vindskjuvning betyder att det blåser olika riktning och/eller hastighet på olika höjder. Vindskjuvning ”sliter sönder” stormen/orkanen redan när den är liten.

På ekvatorn är ”Coriolikraften” noll. Coriolikraft är en förutsättning för cyklona rörelser som tex vindrotationen kring lågtryck eller tropiska orkaner. Ju närmare polerna man kommer desto kraftigare blir Coriolikraften.*

Det gör att tropiska orkaner är beroende av både årstid, solinstrålning, latitud, havsströmmar och den allmäna cirkulationen i atmosfären.

En orkan över oljeutsläppet kommer givetvis att kraftigt påverka möjligheterna att sanera oljan och att stoppa läckan från Deepwater Horizon. I en tidigare blogg har vi skrivit om hur ett oljeutsläpp i sig kan påverka stormar och orkaner.

/Martin

* Coriolikraften: Jordens rotation och det faktum att vindarna rör sig längs en krökt yta, jordytan, gör att luften böjer av längs med isobarerna och inte strömmar direkt från högt till lågt tryck. På norra halvklotet länkas rörelser av åt höger relativt den ursprungliga kraften. Detta gör att det roterar moturs kring lågtrycken och medurs kring högtrycken. På södra halvklotet är rotationen omvänd. Fenomenet som orsakar detta kallas Coriolikraft.

Polarsken syns inte här nu

Sydsken, Aurora australis

Martin säger: På södra halvklotet råder nu vinter och nätterna är långa. Då kan man se polarsken (Aurora Polaris på latin). Polarsken är namnet på fenomenet oavsett var på jorden det inträffar. Sker det på norra halvklotet kallar vi det norrsken (Aurora Borealis). På södra halvklotet sydsken (Aurora Australis).

Polarskenet bildas när elektriskt laddade partiklar från solen fångas in i jordens magnetfält och kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner. Elektroner i atomerna exiteras till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som polarsken.

Polarskenet utgör ofta en sammanhängande eller uppbruten cirkel kring den magnetiska nord- respektive sydpolen. Över oss ligger den vanligen i höjd med Kirunas latitud, men ibland når den så långt söderut som till Sydeuropa. Det finns norr- respektive sydsken hela tiden. Dag som natt, sommar som vinter.

Sydsken, Aurora australis

Sydsken, Aurora australis, från ISS 29 maj, 2010.

Bilden visar sydsken som fotograferats från rymdstationen ISS den 29 maj (NASA). Det skapades av ett partikelutbrott från solen den 24 maj. Det gröna ljuset i sydskenet på bilden finns ca 150 km över jordens yta och skapades genom exiterade syreatomer. Då elektronerna i syreatomerna återgår tillbaka till sitt normala tillstånd sänder de ut ljus med våglängden 558 nm, dvs grönt ljus.

Fenomenet med exiterade elektroner är i princip detsamma som sker i vanliga tjock-TVapparater. Där styr man elektroner att exitera elektroner i bildskärmen vilket skapar olika färger på olika positioner, vilket i sin tur byggde upp TV-bilden.

Det finns många myter och historier kring polarsken. Det är ett fascinerande skådespel att uppleva. Det ser ut som om det skulle kunna låta, på något sätt spraka eller klinga. Men det är helt tyst för oss.

Däremot brukar det knarra under skorna. Detta eftersom det ofta är kallt när man ser det. För att se norrsken behöver det vara mörkt och molnfritt och gärna nordliga latituder. Klara vinternätter i norra Skandinavien är det vanligtvis kallt.

Men norrsken finns alltså även på sommaren. Det är bara det att vi inte ser det. Nätterna är alldeles för ljusa i Skandinavien så här års

/Martin

PS. Rymdstationen ISS befinner sig på ca 350 km höjd. DS.

Midsommarvädret idag

Martin säger: Mycket sol och en del regn.

Men där det regnar kommer det troligen rätt mycket. Och eftersom de områden/landskap som får regn är betydligt färre än de som får sol och uppehåll, så listar vi de med regn. Det handlar om Jämtland, Härjedalen, nordligaste Dalarna, delar av Lappland, västra Hälsingland, västra Medelpad och västra Ångermanland.

Det varier lite under dagen eftersom regnområdet kommer in över fjällkedjan och sedan rör sig österut. Mest får Jämtland och Härjedalen.

Men övriga landskap (behöver jag verkligen lista dem?) får sol och växlande molnighet. Man skall väl inte utesluta någon regnskur, det är ju trots allt Midsommar. Men på det hela taget får större delen av Sverige rätt bra midsommarväder. (Det här med vad som är ”bra” varierer ju från person till person, men just på midsommar vill nog de flesta ha sol.)

Jag vill tillägga att inte heller idag är vädermodellerna överens. Tex ger Brittiska UKMO en del skurar i Götaland och Svealand, medan Amerikanska GFS inte gör det. Den har istället skurar i Skåne. Det bifalls även av NOGAPS. Ingen av modellerna tvivlar dock över regnet i sydvästra Norrland. Men lufftrycket skiljer sig fortfarande från 1004 till 1008 hPa i lägsta mellan olika modeller.

Med det vill jag önska alla en trevlig Midsommar. Med eller utan sol.

/Martin

Midsommarstatistik

John säger: En snabb tillbakablick på de senaste tio midsomrarna är ingen direkt positiv läsning. Många midsommarhelger har dominerats av ostadigt och ibland också kyligt väder med regn eller regnskurar som saboterat midsommarfirandet. Här är några korta glimtar.

År 2009: Ostadigt med regn- och åskskurar över södra och mellersta Sverige. Längst i norr rätt soligt.

År 2008: Miserabelt. Ett regnområde berörde norra Sverige med talrika åskväder. Regnskurar i södra Sverige.

År 2007: Riktig rotblöta i nästan hela Götaland och större delen av Svealand. Hyggligt väder i Norrland, soligast vid kusten och längst i norr.

År 2006: Regnskurar i större delen av landet med åska i framförallt Värmland och norra Norrland. På midsommardagen rätt soligt i södra Sverige.

År 2005: Vacker och varm midsommarafton i södra och mellersta Sverige. Högsommarvärme på flera håll. Norra Norrland hade kyligt och regnigt. Midsommardagen fick hela landet kyligt och ostadigt.

År 2004: Allmänt ostadigt. Regn eller regn- och åskskurar och kyligt på många håll. Rätt hyggligt dock på midsommarafton i östra Svealand och längs Norrlandskusten. Stabilisering i norr under helgens lopp.

År 2003: Kyligt och regnigt på midsommarafton i praktiskt taget hela landet. Stora regnmängder i landets mellersta delar. Sedan bättre väder under helgens fortsättning.

År 2002: Ostadigt hela midsommarhelgen. Regnskurar och åskväder på många håll med lokalt stora regnmängder.

År 2001: Hyggligt midsommarväder. Framförallt på midsommardagen med allmänt 20-25 grader i hela landet.

År 2000: Mycket blandad kompott. Allmänt ostadigt liksom hela junimånaden och för övrigt hela den sommaren. Men på en del håll höll sig skurarna borta under midsommarhelgen.

Bästa vädret midsommarafton tycks södra Sverige haft år 2005 och i norra Sverige år 2007. Ett plus också för midsommardagen år 2001.

/John

Det blir sol. Och regn. Som vanligt.

Martin säger: Deppa inte ihop alldeles för midsommarvädret.

Det kommer varken att regna överallt eller hela tiden. Inte heller kommer solen att lysa från en klarblå himmel överallt och hela tiden.

Bra väder, dvs stor sannolikhet för sol och liten sannolikhet för regn, är det i Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland. Det kan säkert också vara fint längs med och ett par mil in från kusten i Medelpad, Hälsingland och Gästrikland.

Stora delar av Uppland och Södermanland, Östergötland, Öland, Gotland, Blekinge och östra Småland får troligen växlande molnighet (dvs även sol) och uppehåll eller bara lätt skur under en kort tid av dagen.

Och så var det Bohuslän, Dalsland, västra Västergötland, Halland och Skåne som också får sol och uppehåll.

Regn då?
– Jo, ett par skurar, men också en del sol, i de inre delarna av Götaland och Svealand (östra Västergötaland, västra Småland, Närke och Västmanland).

Men var blir det mycket moln och regn då?
– Hmm, det ser ut att bli rätt grått och blött i norra Värmland, västra Dalarna, Härjedalen, Jämtland och västra Lappland.

Blir det blåsigt?
– Överlag svaga till måttliga vindar. Lite blåsigare med västliga vindar längs med Västkusten.

Temperaturen?
– Som vanligt i dessa situationer. 10-15 grader under molntäcket i västra Norrland. 15-20 grader där molnen tunnar ut i nord-sydlig rikting genom Norrland och nordvästra Svealand. Drygt 20 grader under (mätt under ett parasol som skuggar solen) från Norrbotten till Skåne till Bohuslän.

Det här blir troligen en högst normal Midsommar sett ur ett väderperspektiv. Sol på många platser. Regnskurar på en del platser, ihållande regn på andra.

Betänk också att regnområdet som kommer in över främst Norrland rör sig österut. Det förändras med andra ord under dagen.

Regnskurarna i söder uppträder främst under eftermiddagen. Det är därför man skall springa in och ut ur stugorna som yra höns och diskutera om man skall duka ute eller inne. Skoj. På förmiddagen och kvällen är det oftast lugnare. Det gäller även vädret.

Ha en trevlig midsommar. Ännu är det mer än ett dygn kvar att fundera kring vädret.

/Martin