Australien: Normalt -ett minne blott

11 januari 2011
Martin Hedberg
Allmänt, Klimat
35 Comments

Av Martin Hedberg

Först kommer mindre än normalt, sedan kommer regn i massor. Det som skett i Australien den senaste månaden är inte normalt. Men vad skall man jämföra med? Vad är ”normalt”?

Vädret förändras från en dag till en annan, från en timme till en annan. Det är vi vana vid. Naturen är anpassad till det och vi människor har byggt våra samhällen för att hantera det och i många sammanhang utnyttja de situationer som uppstår, t.ex. växlingarna mellan regn och solsken eller växlingarna mellan årstiderna. (Det senare mycket tydligt för oss som bor i den tempererade zonen där vi har fyra tydliga årstider).

I samband med normala flöden i floder så kan hydrologer beräkna hur vattenflöden förändras i floder och andra vattensystem. Men när det regnar som det gjort i östra Queensland och östra New South Wales i Australien så blir det helt enkelt för mycket. Man talar om ”Flash flood”. Tidsskalan är timmar (istället för dagar). Orsaken till en ”Flash flood” kan vara häftiga skyfall eller att en fördämning till en damm eller flodvall brister.

Video på YouTube från floden Toowoomba 2011-01-11. (Öppnas i nytt fönster)

Det är sådana förlopp som man sett i tex Grantham och Toowoomba i sydöstra Queensland. Man talar om något som motsvarar tsunamivågor och det låter onekligen märkligt med tanke på att städerna ligger 6-700 meter över havsnivå. (En tsuanmivåg är egentligen något annat, det är en våg som bildats efter att det skett en jordbävning på djupt vatten. Vågrörelsen i kombination med grundare vatten gör att våglängden blir kortare samtidigt som amplituden blir större.) I Australien förekommer det snabbt växande flodvågor som sveper med sig det mesta i sin framfart. Vågor som inte är skapade genom jordbävningar utan genom kraftigt regn. Men de beter sig på liknande sätt efter att de bildats.

Video från The Guardian som visar Flash flood från Toowoomba 2011-01-11. (Öppnas i nytt fönster)

Australiens tredje största stad, Brisbane, har två miljoner invånare och hotas nu av ytterligare stigande nivåer i floden som löper genom staden. Floden har redan brutit igenom sina vallar på flera ställen, dels i staden, dels uppströms. Folk uppmanas att lämna sina hem om de ligger i riskzoner för att bli översvämmade samt hjälpa varandra.

Situationen är så svår, inte bara i Brisbane, med snabba och extrema förlopp över stora ytor (en yta stor som Tyskland och Frankrike tillsammans är översvämmade) att man inte har kapacitet att skydda liv och egendom. Man har inte heller möjlighet att samla in information i samma hastighet som katastrofer utvecklas.

1974 drabbades man av kraftiga översvämningar. Efter det byggdes Wivenhoe-dammen för att hantera stora vattemassor. De flöden man ser idag överstiger dock det man förberett sig för. Dammen är du full till bredden och man måste släppa igenom vatten.

Australiens premiärminister, Julia Gillard, konstaterar krasst att landets invånare måste förbereda sig på mer dåliga nyheter, ”there are still more dark days ahead”.

Kommande dagar faller det mer regn över Australien. Det är inte över. Det blir värre.

Det vi ser i Australien idag är inte normalt. Inte heller var översvämningarna i Pakistan eller bränderna i Ryssland i fjol ”normala företeeelser”. Detta är konsekvenser i verkligheten av att klimatet förändras.

Det som tidigare var normalt blir mer sällsynt. Det som tidigare var onormalt blir vanligare.

Vad är då normalt i tider av förändring? Det som är nu förändras. Inte heller förändringen är konstant eller kontinuerlig. Normalt finns inte längre. Kvar är ”det som förr var normalt”.

/Martin

To leave it in the ground -or not.

11 januari 2011
Martin Hedberg
Uncategorized
1 Comment

This is a copy of a comment I made at ClimateProgress almost two years ago. It needs to be repeated.

/Martin

Why do we accept the talk about “lowering the emission”, when we might as well saying “leaving the fossil carbon in the ground”. A reduction of the human induced emissions of CO2 implies that carbon eventually is not taken out from the ground. If you want to reduce emissions by 80%, you have to reduce the amount of coal/gas/oil you dig up by approximately… 80%. (If this is enough is another story). And it needs to be done pretty soon, maybe some years ago.

A. No world leaders dare to talk public about the consequences of not digging up the carbon (for ex Who will get it? How to tackle poverty? What will happen with Russian and Saudi economy? What about all pensions (voters) invested in carbon industry?).
B. No world leaders dare to talk about the fact that whatever carbon is brought up from the ground, it will eventually be emitted as CO2 (Maybe not by me or you, but by somebody). Instead we accept the talk about lowering our own emissions as if that was enough.

Implication for those who argue we can “save climate” with wind power, low energy light bulbs, efficient cars, personal reduction of emission, carbon trading etc: It is NOT saving ourselves from catastrophic climate changes. It is however maintaining welfare when we have done what we have to do, namely: Leaving the fossil carbon in the ground (and the trees on the ground). Not just a plan or a goal for the future, but actually leaving it there. For a start.

Not even talking about leaving the carbon in the ground makes me a bit pessimistic about our capability to deal with our own the future, added upon all the knowledge we have about climate scenarios and the lack of strategies for dealing with major consequences.

As long as there is an acceptance for a baseline that says it is okay to bring up the coal/gas/oil as long as you use it efficiently, we are failing.
We need to understand that we no longer have access to the carbon stored in the sediments. We have to survive without it. With it, many peoples won’t.

Svårt för rådjuren

9 januari 2011
Martin Hedberg
Allmänt
13 Comments

Av Martin Hedberg

Att det tjocka snötäcket har börjat töa ställer till med problem för många djur i naturen när de skall söka föda. Det är fortfarande bara januari och det kan mycket väl komma såväl korta som längre köldknäppar innan det blir vår. När den nu blöta kompakta snön fryser så blir den mycket hård.

Å andra sidan kommer det kanske att töa så mycket att snön försvinner på en del platser. Under natten har det varit omkring +5 i Skåne med omnejd, det tär på snön. Och prognoserna talar om flera dagar med tögrader och några minusgrader om vartannat  i Götaland.

Rådjur letar efter äpplen i trädgård. Vid tillfället var det ca -10 och snön var torr och porös.

Nu är det inte bara rådjur som har problem under vintern. Vintern ÄR en svårt period. En bekant i Julita (Södermanland) berättade om flera avlidna ettåriga vildsvin alldeles invid en en utfodringplats för ett par dagar sedan. De hade tillgång till mat, men hade troligen frusit ihjäl.

Förlust av liv är vardag i naturen. I vissa fall skapar vi människor mer problem genom att mata djur. Det kan skapa förutsättningar för stora populationer, men också ett beroende av att vi fortsätter att mata dem.

Men viss utfodring av djur kan givetvis även skona liv och göra att de överlever svåra perioder, tex sträng kyla, stora snödjup eller skarsnö. Det är nog snarast så man skall se den kalla vintern som varit samt bildandet av tung hård snö som kommer.

/Martin

Riktigt besvärligt väder!

7 januari 2011
Martin Hedberg
Allmänt
11 Comments

Av Martin Hedberg

I helgen blir det riktigt besvärligt väder med regn och tögrader.

Under natten drar ett nederbördsområde in med sydvästliga vindar över Västkusten. Det kan under natten komma i form av underkyld nederbörd, dvs regn som fryser till då det träffar den kalla marken. Möjligen faller det delvis som snö.

Men under lördagen så förs även mildare luft in med början över Västkusten. Nederbörden övergår då i regn.

Och nederbörds(regn)området rör sig under lördagen vidare österut och norrut över landet. Samtidigt med det stiger temperaturen.

Under natten mot söndagen så har nederbördsområdet spridit sig ända upp till Norrbotten och Lappland. Nederbörden faller som regn i Götaland, större delen av Svealand och sydöstra Norrland (Ångermanland, Medelpad och Hälsingland).

Temperaturen jagas upp till omkring +5 i Skåne, Blekinge, Halland och sydvästra Småland sent på lördag. Det blir inte fullt lika milt längre norrut, men trots allt plusgrader upp till södra Dalarna.

På söndagen kan även Västerbotten notera någon plusgrad och regn. Övriga Norrland och NV Svealand får troligen snöfall, medan det på söndag inledningsvis ser ut att komma mer regn i Götaland och resten av Svealand.

En helg med mycket väder står för dörren. Och alla ni som skall ut och resa: Ta god tid på er. Kör med försiktighet om ni färdas med bil.

Vi kan troligen även vänta oss lokala översvämningar då plusgrader i luften och regn smälter snön i söder och öster.

/Martin

PS. Om/när det blir kallgrader efter denna helg så blir snön… annorlunda mot vad den varit fram till nyss. Istället för fluffig, grynig och porös snö så blir den kompakt och med ordentlig skare i en stor del av landet. Detta blir inte bara tråkigt om man skall skotta den, leka i den eller åka skidor, det blir även mycket besvärligt för de vilda djur som skall söka föda under snön. DS.

Kommer våren till södra Sverige?

4 januari 2011
Martin Hedberg
Allmänt
24 Comments

Av Martin Hedberg

Man kan se denna blogg som en uppföljning på bloggen jag skrev den 21 december, Omslag att vänta? Ja, men när?.

Vi har precis inlett den traditionellt sett kallaste vintermånaden, januari. Detta efter att ha lämnat en rekordkall och snörik december efter oss. Inte på mycket länge har snön lagt sig så tidigt, det har varit så kallt även i södra Sverige och isarna lagt sig så tidigt längs hela vårt kustband.

Det var i medeltal mellan 1 och 9 grader kallare än normalt i Sverige under december 2010 och flera köldrekord slogs. Tex hade Kalmar -25,3º den 22 dec (så kallt har det inte varit där i december sedan mätningarna började år 1859), Linköping hade -27,6º den 23 dec (vilket är den lägsta decembertemperaturen sedan mätningen startade, även där år 1859) och Nikkaluokta hade den 20 dec månadens lägsta temperatur med -42,1º (vilket är lägsta decembertemperaturen sedan 1996). Nåja i Lappland är det i alla fall inte ovanligt med låga temperaturer.

Med detta i bagaget, vad kan vi då vänta oss av januari, den mittersta av de tre klassiska vintermånaderna december-januari-februari? (Jo, vintern är längre än så i större delen av landet, men dec-jan-feb är trots detta de klassiska vintermånaderna, även i norr.)

Skall vinterkylan fortsätta? Skall tryckfördelningen mellan Azorerna och Island fortsätta att skapa ömsom högtryck, ömsom ostliga vindar över Skandinavien med sträng kyla som följd?

Eller är det så att våren är på väg? Att NAO återigen blir positivt och västvindarna tar överhanden med milda Atlantvindar som följd?

Den som tror på persistens (dvs samma väder i morgon som det är i dag), den tror att det skall fortsätta vara mellan 5 och 15 minusgrader i Götaland och Svealand, mellan 15 och 25 i södra Norrland och 20 till 35 minusgrader i Norra Norrland ett bra tag till.

Men den som tittar på prognoserna, respektive ut genom fönstret om man bor i Bohuslän, den ser att mildluft är på väg. En första kick kom idag och ett mer omfattande omslag kommer i övermorgon torsdag. Då ser det ut att bli en till tre plusgrader i Götaland och sydöstra Svealand. Även Ångermanland och Medelpad kan få någon tögrad i öster (tex Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall).

I nordvästra Svealand och södra Norrland blir det behagliga temperaturer omkring -5.

Norrbotten och norra Lappland behåller den karaktäristiska vintern med temperaturer kring -20. Här biter det fortfarande i kinderna. Men i början på nästa vecka förväntas det bli bara ett par minusgrader även här.

Definitionen av ”Vår” är att ”dygnets medeltemperatur varaktigt skall vara över noll grader” (om den blir över tio så är det sommar). ”Varaktigt” betyder minst sju dagar i sträck. Vidare så kan man bara avgöra om det blivit vår i efterhand, våren inträffade då den första av dessa sju dagar.

Kan våren komma redan nu? Nej det är lite tidigt, det krävs nog mer än en eller två portioner mildluft från Atlanten för att skapa vår. Men tögrader kommer det att bli i alla fall i en stor del av landet.

Ett annat väsentligt skäl till att det inte kommer att bli vår denna vecka är att SMHI bestämt att våren inte kan inträffa före den 15 februari. Detta är bland annat till följd av att södra Sverige för två år sedan inte hade någon vinter, temperaturen var då aldrig varaktigt under noll grader. Då gick vi från höst till vår, utan att passera vinter, och man behövde ett datum för att markera när våren började.

Men hur som helst, vinter eller vår, nu stiger temperaturen. Det robusta snötäcket kommer att töa i söder och det kommer att droppa från taken. Men marken är fortfarande frusen och det kommer troligen att bli problem med halka på många platser när smältvatten fryser på kalla underlag eller om temperaturen tillfälligt sjunker under noll igen.

Vintern gjorde ett rejält och minnesvärt besök i söder, men backade sedan tillbaka till norra Sverige. Efter sig lämnar den inte våren, men snön töar ändå. Vädret i januari kommer troligen att bli mer normalt än det som var i december.

/Martin

Partiell solförmörkelse

4 januari 2011
Martin Hedberg
Uncategorized
3 Comments
Martin med svetsglasögon för att observera solförmörkelsen

Av Martin Hedberg

Just nyss låg Jorden, månen och solen på en linje. Med månen mitt emellan Jorden och solen så skymmer månen ljuset från solen innan det når Jorden.

Det är fascinerande. Det blir så tydligt att planeterna verkligen är fysiska föremål som roterar kring varandra i rymden. Både det faktum att solen skymts och månens själva rörelse förbi solen.

Det vi nu bevittnade var en partiell solförmörkelse. Som mest var omkring 80% av solen skymd. Solförmörkelsen kunde ses från Europa, norra Afrika, mellersta östern och södra Asien.

Tyvärr hade vi en del moln som skymde utsikten för oss här i Sverige. Dessutom skedde det när solen stod lågt över horisonten varför många inte kunde se förmörkelsen.

Satellitbild över Europa kl 09 svensk tid.

Det var klart väder i norra Norrland, men här var solen precis på horisonten eller under den vid tidpunkten för solförmörkelsen. Man bör kunna ha sett förmörkelsen från Ångermanland och Medelpad. Södra Sverige var täckt av moln undantaget en glugg över Mälaren/östra Svealand och delar av Halland.

Bakom mina svetsglasögon…

Missade ni solförmörkelsen? Det kommer tre (partiella) solförmörkelser till i år. Ingen av dem dock över Sverige. Den närmaste blir i sommar i norra Ryssland, Alaska, Kanada och Island. De två andra kommer att kunna ses från Antarktis senare i år.

/Martin

Tack John. Nu tar Martin över.

1 januari 2011
Martin Hedberg
Allmänt, Klimat
16 Comments

Av Martin Hedberg

Jag lärde känna John efter att jag börjat arbeta som meteorolog på SVT sommaren 1999. Innan dess hade vi förvisso träffats ett par gånger. Meteorolog-sverige är inte så stort och i synnerhet under utbildningen så reser man runt mycket och träffar många kollegor. Men just att få arbeta tillsammans med John och andra erfarna meteorologer såg jag som en stor förmån då SVT kontaktade mig för att arbeta hos dem.

Stig Ahlgren och John Pohlman på SVT

När jag började på SVT arbetade jag fortfarande i Försvarsmakten. Det var också därför som jag flyttade till Stockholm. Någon av mina chefer tyckte att min militära karriär inte skulle begränsa sig till Flygvapnet och Norrland (Jag bodde på Frösön/Östersund och arbetade på F4 sedan 1994). Nu visade det ju sig förvisso att flytten till Stockholm var början på en ny karriär utanför grindarna. Men jag hann i alla fall arbeta nära två år i Försvarsmaktens Vädercentral, placerad i på ett kontor insprängt i ett bergrum långt under marknivå bakom både luftslussar, galler och decimetertjocka dörrar. (Fascinerande då vi hade siffror på vädret över hela jorden, men inte hade känsla för om det var kallt eller inte i skogen utanför bergrummet.)

Det var mycket berikande att arbeta på SVT. Dels för att jag fick arbeta nära och lära mig av de erfarna kollegorna, dels för att jag fick tänka väder i helt nya banor. I Försvarsmakten fokuserade jag på detaljer och specifika gränsvärden över ett begränsat område samt kommunikation till kollegor och specialister. Det liknade även det jag gjort till sport och expeditioner inom segling, flyg och skidåkning. På TV gäller det att istället kommunicera ett generellt väder över ett relativt stort område och till åhörare med stor bredd. Plötsligt var alla aspekter av vädret potentiellt viktiga, inte minst hur själva kommunikationen skedde.

Rekordsegling över Atlanten 1997 med Nicorette.

Och just kommunikation är något som John var och är duktig på. Att med ett fåtal väl valda ord och ett genomtänkt kroppsspråk och rörelser förmedla hur vädret kan/kommer att utveckla sig kommande dagar. John arbetar mycket metodiskt och lämnade inte mycket åt slumpen. Fronter, moln, solar, vindpilar och temperaturer placerades över Sverigekartan både för att illustrera dynamiken i vädret, för att fånga det väsentligaste och för att skapa en estetisk grafik. John hade till och med ett tidtagarur för att testa hur lång tid olika fraser tog att säga. Väl framför kameran så improviserade han med stöd av hela eftermiddagens och kvällens resonemang. Som att koka ner en hel arbetsdag till 90 mycket välformulerade  sekunder.

Redan ett år innan John pensionerades från SVT så hade jag presenterat att jag ville arbeta med honom utanför SVT. När John (och Stig Ahlgren) slutade på SVT i oktober 2002 så började John en ny karriär som föreläsare och krönikör i Swedish Weather & Climate Centre SWC som jag hade startat ett par år tidigare.

Martin och John reser runt och håller föredrag om klimatförändringar.

Vi har gjort många resor ihop runt om i Sverige för att prata om väder och klimatförändringar. Detta tillförde något nytt till Johns stora erfarenhet av kommunikation. Nu fick jag förmånen att tillsammans med honom använda vår erfarenhet från för att skapa bildspel och föredrag om hur planetens Jordens klimatsystem fungerar, vilka problem vi står inför och vilka möjligheter vi har att lösa dem och anpassa oss till förändringar. Jag är stolt över att få samarbeta med John såväl på TV som i vårt företag och här på Klart. Jag har lärt mig mycket och jag vet att även John har lärt sig en hel del på vårt samarbete.

Alla meteorologer har givetvis olika metoder och stilar. Jag kan inte säga att jag har anammat all Johns metodik rakt av. Men jag har genom alla arbetsplatser och kollegor jag arbetat med försökt lära mig av de bästa och skaffa mig en palett av metoder och förhållningssätt som meteorolog. Detta för att både kunna göra bra prognoser och dessutom kommunicera dem.

Som vanligt skiftar vädret från en dag till en annan. Vi har även förmånen att bo på breddgrader där årstiderna varierar mycket. Ovanpå detta kommer klimatförändringarna att göra sig ännu mer påminda i framtiden. När klimatet förändras så ändrar vädret karaktär. Väder är, och kommer att fortsätta vara, en väsentlig del av vårt samhälle. Teknologisk utveckling gör att vi idag dels kan göra bättre prognoser, dels kan kommunicera dem på fler och annorlunda sätt än tidigare.

Jag ser fram emot att vara chefsmeteorolog här på Klart.se. Målsättningen är Klart.se skall vara det självklara valet för den som vill ha relevant och korrekt väderrelaterad information. Sajten kommer att förändras något kommande veckor. Vi lyssnar till vad ni har att säga, vare sig det gäller något väder vi skall belysa eller hur vi skall utveckla sajten.

God Fortsättning!

/Martin Hedberg

PS. John fortsätter med jazz och föreläsningar. DS.

Solfilmen. Tack och farväl.

30 december 2010
Martin Hedberg
Allmänt
29 Comments

Av John Pohlman

Ett av Sveriges Televisions mest slitstarka inslag är den så kallade ”Solfilmen” som Aktuellt under drygt 45 år visat en gång i veckan första hälften av året. Den hade sin premiär i mitten av 1960-talet och anger solens upp- och nedgång med tidsvinst hur dagarna blir allt längre. Solen i filmen skapades av Sverker Lund som vid den tiden var frilans men senare blev anställd på Sveriges Television. Det är också han som hörs gäspa när solen lägger sig ner och somnar.

För att få bakgrundsmusik vände man sig till grammofonarkivet på Sveriges Radio där ett för många känt namn skickade några förslag varav man valde ut en fransk folkmelodi som genom solfilmen blivit allmänt känd. Visan heter Le fiacre som betyder hästdroskan och är skriven av den franske tonsättaren Léon Xanrof. Den version som är på solfilmen finns på skivan En revenant de la revue och spelas av Robert Valentino.

Men det finns också en text till melodin som just handlar om en hästdroska. Texten anspelar på de första åkdonen av det här slaget som startade i Paris i mitten av 1600-talet. Det var allmänna transportmedel som utgick från värdshuset Saint-Fiacre efter trädgårdsmästarnas skyddspatron det iriska helgonet Fiacrius. Samma typ av hel- eller halvtäckt åkdroska (fiaker på svenska) med parhästar och kusk infördes också i Wien och under glansperioden i slutet av 1800-talet fanns det över 1 000 fiakrar. En del kuskar underhöll då också under färden med sång. Även i våra dagar kan man i Wien åka med en fiaker och ta en turistrundtur i staden.

Denna blogg blir min sista för vädersajten som jag varit med från starten i juni 2009. Jag lämnar nu över hela verksamheten till Martin. Det har varit en inspirerande period och jag tackar för kommentarer och intresse såväl skriftliga som muntliga och slutar med en tillönskan om Ett Gott Nytt År.

/John

Ödesdiger väderhändelse

26 december 2010
Martin Hedberg
Allmänt
4 Comments

Av John Pohlman

För nästan 300 år sedan rasade ett oväder i den skandinaviska fjällkedjan med katastrofala följder i dödsoffer. Det är utan tvekan den största tragedin orsakad av en enstaka väderhändelse som vi har i vår svenska historia. Året är 1718. Kung Karl XII hade några år tidigare kommit hem från sina krigståg utomlands. Sverige låg i krig med flera stater, bland annat Danmark och Ryssland och vi hade fått utrymma Finland. Kungen vände då blickarna mot Norge som han hade för avsikt att erövra och ledde själv huvudangreppet med den stora armén söderifrån vid Oslofjorden.

Men en armé under general Carl Gustaf Armfelt tågade på hösten 1718 via Jämtlandspasset in i Norge för att inta Trondheim.  Angreppet mot Trondheim misslyckades och när Karl XII stupade den 30 november vid belägringen av Fredrikshalds fästning fick Armfelt order att dra sig tillbaka till Sverige. Återtåget blev tyvärr försenat och först i slutet av december hade man börjat närma sig gränsen till Sverige. Vid nyåret inleddes en häftig storm med snöyra som varade i tre dygn samtidigt med bister kyla.

Kombinationen av de kraftiga vindarna och låga temperaturerna blev ödesdiger och människor och djur frös ihjäl. Man har uppskattat att omkring 3 500 karoliner föll offer vid återtåget i de jämtländska fjällen eller senare på grund av frysskador. Ett minnesmärke över tragedin finns i Duved. Ett liknande oväder inträffade under julhelgen år 1915 då Skalstugan i Jämtland nordväst om Åre rapporterade storm och 30-gradig kyla under tre dygn.

/John

Julhelger, en tillbakablick

23 december 2010
Martin Hedberg
Allmänt
9 Comments

Av John Pohlman

Här är lite axplock från gångna julhelger sedan år 1900.

1902. Den ”Stora julstormen”. Ett av de värsta oväder som drabbat Götland med orkanartade vindar på västkusten och i Skåne med oerhörd skadegörelse.
1923. Snöstorm i landets södra och östra delar. På annandagen hade Halmstad 23 minusgrader.
1927. Västerås hade sin lägsta decembertemperatur med -27 grader.
1931. En kallfront med åska och hagel passerade Stockholm på juldagen.
1932. Milt. På annandagen hade Umeå 9 plusgrader.
1977. Lund noterade +11,8 grader på julafton.
1986. Ymniga snöfall i södra och östra Sverige.
1988. Kraftigt snöfall på julafton i nordöstra Götaland. Underkylt regn i mellersta Sverige med extrem halka.
1990. En av 1900-talets mildaste jular i norra Lappland.
1992. Orkanbyar i norra Norrland på annandagen med stora skador på skog, hus, el och tele. (Veckan innan jul uppmättes Sveriges högsta vindhastighet vid Tarfala i Kebnekaisemassivet med 81 m/s).
1993. Omfattande snöfall. I östra Götaland långvariga strömavbrott den 26-27.
1995. Tillsammans med 1923 seklets kallaste jular i södra Sverige. Falun hade på julafton -21,8 grader. (Seklets kallaste julafton i Falun är -26,3 grader år 1919. Men rekordkylan i Falun uppmättes 1876 med 31 minusgrader).
2003. Kall julaftonsmorgon. Sedan omslag till flera plusgrader och regn i södra Sverige. Havraryd i Halland fick 54 mm.
2006. Barmark på juldagen i hela Götaland, Svealand samt i sydöstra Norrland ända upp till Piteå.
2010. Rekord i kyla och snödjup?

Slutligen får jag önska en God Jul!

/John