Av Martin Hedberg
I skolan får man lära sig att sommar följer på vår och efter sommar kommer höst och vinter. Eftersom man gärna (alltför gärna?) vill förenkla verkligheten för barn så brukar man dela in året i fyra lika stora delar. Helt uppenbart är det inte så i verkligheten.
Definitionen på årstidernas växling är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt skall vara över/under 0 respektive 10 grader. (Dygnsmedeltemperaturen är medelvärdet av temperaturen under hela dygnet: Mät temperaturen varje timme, lägg ihop och dividera med 24.)
”Varaktigt” låter kanske lite diffust, men är faktiskt definierat:
Vår: Över 0° C sju dygn i sträck.
Sommar: Över +10° C fem dygn i sträck.
Höst: Under +10° C fem dygn i sträck.
Vinter: Under 0° C fem dygn i sträck.
Notera att kravet på varaktighet är lite längre för att våren skall ha inträffat.
Om det efter att en årstid infallet skulle ”falla tillbaka” så ändras dock inte årstiden tillbaka. Om det tex har blivit höst och sedan är en dag, eller två veckor, med temperaturer över +10 så blir det inte sommar igen för det.
Men vad händer om kriteriet för en årstid inte inträffar. Tag t ex om det inte blir under 0° C minst fem dagar i sträck? (Det som faktiskt inträffar ibland i södra Sverige, t ex vintern 2007-08). Då blir det ju aldrig vinter. Men när övergår hösten till vår? –För det kan ju inte gärna vara höst ända tills det blir sommar bara för att det inte blivit vinter?
Om dygnsmedeltemperaturen inte varaktigt varit under noll grader så sker växlingen från höst till vår då medeltemperaturen börjar stiga. Dvs när minimat är passerat. Dessa trender syns tydligt om man tittar på statistiken dag-för-dag månadsvis. Trenderna är tydliga.
Men när man står där en grå februaridag då är det svårt att veta. Och viktigare än att veta när våren börjar är att veta när hösten faktiskt har slutat.
Därför har man kompletterat definitionen lite: Det kan inte vara höst senare än den 14 februari och det kan inte vara vår tidigare än den 15 februari.
Men vad händer om temperaturtrenden fortfarande är sjunkande efter den 14/2? Jo, då är helt enkelt årstiden odefinierad (!). Man behöver inte vara orolig eller vilsen så länge dock. En bit i mars så värmer solen så pass mycket att medeltemperaturen stiger och våren inträffar.
Jag vill även poängtera att samma sak, fast för utebliven sommar, också inträffar. Det är på vissa platser (främst kalfjället) i fjällvärlden; dygnsmedeltemperaturen blir aldrig över 10 grader, minst fem dygn i sträck. Då ställer man sig frågan när övergår vår i höst? Jag har dock inte funnit något definitivt datum motsvarande 14-15 februari, men det borde rimligtvis vara 14-15 augusti.
Uteblivna vintrar blir vanligare över allt större områden.
När man står där en kall januaridag, tex i fjol, så kan det vara svårt att se det. Men när man sammanställer statistiken och sätter sig in i fysiken så är det lättare att inse det.
/Martin
