Av Martin Hedberg
Noterar ni att det är blåsigt?
Det är friska till hårda sydliga vindar som sveper upp över landet i dagarna. De skapas av tryckgradienten (skillnaden mellan lufttrycken över ett visst avstånd) mellan ett djupt lågtryck över Atlanten och ett mäktigt högtryck över Ryssland.
Nåväl, det blåser inte lika mycket hos oss som på de Brittiska öarna och det regnar inte lika mycket som i Norge.
Men hösten är här.
/Martin
Av John Pohlman
Här är en kort tillbakablick för den gångna sommaren. Totalt sett blev den 1 á 2 grader varmare än normalt. Överskotten i juli och augusti övervägde den svala juni.
Mest anmärkningsvärt var den tre veckor långa värmeböljan i juli i sydöstra Sverige med lokala värmerekord på över 100 år. Ett par kortvariga perioder med högsommarvärme förekom också i framför allt södra Sverige i början och slutet av juni.
Annars var sommaren i övrigt allmänt ostadig. Regnväder och skurar, ofta kraftiga och med åska, dominerade och nästan hela landet fick mer nederbörd än normalt.
Varmast: Målilla (Småland) med 35,0 grader den 11 juli.
Kallast: Tarfala (Lappland) med -5,1 grader den 1 juni och Börtnan (Jämtland) med -4,9 grader den 7 juni.
Blötast: Beddingestrand (Skåne) med 123 mm på 6 timmar den 17 augusti och Emmaboda (Småland) med 113 mm den 24 juli.
Blåsigast: Väderöarna (Bohuslän) med 25 m/s i medelvind den 24 augusti.
Nämnas skall också att det sattes absolut värmerekord i Finland den 29 juli då Joensuu i Karelen noterade 37,2 grader. Det gamla rekordet hade Åbo med 35,9 grader från den 9 juli 1914.
I den intensiva hettan under sommaren i östra Europa sattes också nya värmerekord. Moskva hade den 29 juli sin varmaste dag sedan mätningarna började 1879 med 38,2 grader. Vidare noterade Gomel i Vitryssland 38,9 grader och Luhansk i Ukraina 42,0 grader.
/John
Av John Pohlman
Jag skulle tro att rubriken förbryllar. Vad är Coletta-väder för någonting? Är det en namngiven tropisk orkan eller ett annat oväder som fått ett namn liksom till exempel Gudrun?
Nej, det var helt enkelt ett lokalt väder för 50 år sedan för en mindre krets på en meteorologisk central.
Så här ligger det till. Under min studietid vid universitetet i Lund jobbade jag extra som väderobservatör vid den meteorologiska stationen och prognoscentralen på Bulltofta flygplats i Malmö. Vi var några bland personalen som var intresserade av trav och tävlingarna på banan Jägersro.
Varje vecka satte vi ihop ett system som vi satsade på. På travbanan fanns en speciell häst som trivdes särskilt bra när banan var mjuk och tung efter regn.
När vi då ett par dagar innan tävlingsdagen tippade vårt V5-system gjordes en prognos. Vid väntat regn och rusk på tävlingsdagen var hästen därför given favorit i sitt lopp. Eftersom hästen hette Colette så myntades uttrycket ”Coletta-väder”. Det blev sedan ett skämtsamt internt begrepp som synonym för en gråmulen och regnig dag.
Varför jag nu efter så många år blev påmind om uttrycket var att jag vid en konsert i Eslöv för några dagar sedan till min glädje träffade en gammal arbetskamrat från tiden på Bulltofta. Det första vi sade till varandra när vi plötsligt möttes i foajén var just ……. ”Coletta-väder”. (Hälsningar till Torsten.)
/John
Ett omfattande högtryck ger vackert sensommar/tidigt höstväder i stora delar av norra Europa.
Centrum av högtrycket ligger över Finland. Så sakteliga förskjuts högtrycket österut. Det ger efterhand sydostliga vindar och lite mer moln över delar av Sverige.
/Martin
Av Martin Hedberg
Nu på måndag den 6 september börjar älgjakten i norra Sverige. I söder börjar jakten den 11 oktober.
Somliga skulle säga att Norrland respektive Götaland och Svealand har olika tider för älgjaktsstarten, men så enkelt är det inte. Gränsen mellan Svealand och Norrland går som bekant i NV-SO riktning (Dalarna ligger i Svealand medan Gävle ligger i Norrland). Men gränsen mellan jakttiderna för älg går i i mer klimatologisk riktning: SV-NO. (Ungefär genom Torsby-Mora-Hudiksvall).
Hur som helst. Nu i helgen samlas många jaktlag och går igenom kommande veckors jakt. Förutom hur stor tilldelning jaktlaget fått, vem som skall sitta på vilket pass, säkerhetsföreskrifter och berättelser från förra årets jakt så funderar man förstås på vädret.
Älg i Salsån, Jämtland sommaren 2010
Inte mycket man kan göra åt vädret annat än att anpassa sig. Men det gäller inte bara att klä sig rätt, vädret påverkar djurens rörelsemönster och hur lukter, vittring, sprids både från älgen och oss människor.
Det första påverkar förutsättningarna för jakthundarna att få upp spår på viltet.
Det senare påverkar viltets chanser att hålla sig undan jägare och hundar.
Ett klassiskt knep för att slippa möta björn i skogen är att väsnas (Och i Nordamerika skall man inte förvara mat i tältet). Men om det nu är tvärtom, man vill komma nära, om inte björnen så i alla fall älgen?
Hur många av landets jägare funderar på hur vädret påverkar vittringen när man jagar? Det handlar inte bara om att dofterna sprids med vinden. Vinden ändrar ofta riktning och styrka under dagen i samband med att solen påverkar stabilitet, termik och lokala vindar.
Jag tror att det är många som funderar på och väger in vädrets inverkan på vittring, men vilka knep och tumregler har ni?
/Martin
Av Martin Hedberg
Så här om sensommaren börjar en mycket vacker period i skärgården. Naturen är fullmogen för säsongen. Luften börjar svalna. Nätterna blir längre och mörkare. Mygg och knott sjunger på sista verserna.
Och vattnet är varmt, eller i alla fall ljummet. Det här gör att temperaturen i luften inte sjunker lika mycket i närheten av stora vatten som inne över land. Perfekta förhållanden i skärgården.
Arholma
Bilden visar en fyr utanför Arholma i Stockholms norra skärgård. N59° 51’ E19° 07’.
/Martin
Av John Pohlman
Som jag nämnde i en tidigare blogg finns det en del väderspådomar i Bondepraktikan som man kan ha nytta av eftersom de har ett visst prognostiskt värde.
Ett av dessa är himlens utseende vid soluppgång och solnedgång som kan ge ett tips om det närmast kommande vädret. Man säger ”morgonröa ger skvätt i hatt – kvällsröa ger vacker natt”. Eller ”aftonrött ger klar natt – morgonrött våt hatt. I England säger man ”red sky at night shepherds´ delight, red sky in the morning shepherds´ warning”.
Eftersom de flesta vädersystemen på våra breddgrader kommer västerifrån var det naturligt att man även i äldre tider blickade västerut morgnar och kvällar.
Förklaringen är att de moln i väster som rödfärgas av morgonsolens första strålar kan vara ett uppdragande molnsystem framför ett nederbördsområde. Omvänt rödfärgar kvällssolen resterna av ett bortdragande moln- och nederbördsområde. Det förutsätter naturligtvis att molnen i båda fallen tillhör ett vädersystem vilket inte alltid är fallet. Man säger då att ”gamla märken stå inte”.
Ett uttryck som också beskriver molnhimlen är ”tecknar sig målarens pensel i sky, snart får du höra vindarna gny. Man syftar då på de speciella höga fjädermolnen i form av strimlor med tofsar i framkanten liknande skidspetsar. Dessa kan vara de första utlöparna av ett uppdragande moln- och nederbördsområde.
Följer man utvecklingen och molnen ökar och övergår i ett slöjmolntäcke med en vit ring halo runt solen, är det ytterligare ett tecken på ett annalkande vädersystem. Molnen tätnar då alltmer, halon försvinner och solen urskiljs först som genom matt glas för att därefter också försvinna.
Det börjar blåsa (vindarna gny) och från de alltmer tätnande molnen börjar småningom nederbörden falla, vanligen inom ett dygn efter de första fjädermolnen.
/John
…och regnar.
På många platser och mycket, men inte överallt eller hela tiden.
De som inte får sitt idag, får det i morgon. I många fall både och.
/Martin
Av John Pohlman
Om juli 2010 skall få en topplacering i de meteorologiska rekordtabellerna efter månadens rejäla värmebölja får vi avvakta några veckor tills SMHI gjort sammanfattningen av högsommarmånaden.
Men låt oss titta på vad vi kan jämföra med under 1900-talets varmaste julimånader. Det är framför allt fyra år som utmärker sig för olika delar av landet, 1901, 1914, 1927 och 1994.
Andra år för lokala områden är 1925, 1941 och 1973 (källa SMHI faktablad nr 34 november 2007).
För västra Svealand och de inre delarna av södra och mellersta Norrland står år 1901 i särklass som förra århundradets varmaste julimånad. Karlstad noterade då landets högsta månadsmedeltemperatur på 21,9 grader. Den 10:e hade Östersund/Frösön sin allra varmaste julidag med 33,0 grader.
Går vi sedan fram till år 1914 hittar vi den varmaste juli på Gotland och större delen av östra Svealand. I Västerås blev medeltemperaturen 21,7 grader, i Uppsala 21,4 och i Visby 21,0.
Även för norra Norrlands del ligger julis toppvärme långt tillbaka i tiden nämligen år 1927. Jokkmokk hade då medeltemperaturen 18,5 grader och Karesuando hade den 9 sin allra varmaste julidag med 32,5 grader.
Men för nästan hela Götaland och Sörmlandskusten upp till Stockholm samt Gästrikland och Hälsingland ligger år 1994 i topp. Stockholm hade medeltemperaturen 21,5 grader, Göteborg 21,2 och Gävle 19,9.
Den 26-27 hade Kalmar 35,2 grader, Norrköping och Halmstad 33,9 och Göteborg 33,8.
Under 2000-talet har vi sedan haft två somrar med nya lokala julirekord, längst i norr år 2003 och längst i söder år 2006. Återkommer om dessa rekord i en följande blogg.
/John
Som jag nämnt i en tidigare blogg får de sex namnsdagsdamerna 19-24 juli klä skott för allt regn som kommer just den perioden. Man hävdade att eftersom kvinnor gärna gråter var det orsaken till att det ”skvätter” just den veckan, som därför fått ett orättvist dåligt rykte.
Statistiken visar att det kommer lika mycket andra veckor under den tiden från mitten av juli till början av augusti som är årets regnrikaste period. Det finns självklart också flera exempel på fruntimmersveckor då det inte kommit en droppe regn.
Om man i stället ser positivt på uttrycket så får damerna lite extra uppmärksamhet med större chans att bli ihågkomna på sin namnsdag. När jag växte upp blev det alltid tårtkalas på min farmors namnsdag den 24. Vad jag minns var det alltid vackert väder och firades utomhus. Självklart har vi också suttit inomhus när det regnat, men det är ju bortglömt.
Skall jag slutligen i den här fruntimmersserien också förtälja olika livsöden på var och en av damerna. Sant eller osant?
SARA var gift med patriarken Abraham och födde barn som uråldrig.
MARGARETA ville inte gifta sig med en hedning och dog martyrdöden år 152.
JOHANNA klädde ut sig till man och blev påve men avslöjades när hon nedkom med ett barn under processionen.
MAGDALENA syndade svårt, men ångrade sig och fick förlåtelse.
EMMA var dotter till kejsar Karl den store på 800-talet.
KRISTINA delade som kristen ut sin fars avgudabilder av guld till de fattiga, men fadern kastade henne i sjön där hon drunknade.
/John