Category - Uncategorized

Fruntimmersveckan del 1

Av John Pohlman

Vi går nu in i ett skede under sommaren då atmosfären på våra breddgrader normalt är som varmast och dess innehåll av vattenånga som störst.

Därmed får man också ofta stora regnmängder vid ostadigt väder och statistiken visar också den regnrika perioden från mitten av juli till en vecka in i augusti.

De stora regnmängderna under den här tiden beror oftast på korta och häftiga regn- och åskskurar och därmed är statistiken lite missvisande. På så vis har den så kallade fruntimmersveckan 18-24 juli fått ett delvis oförtjänt rykte som särskilt regnig.

Det är snarare det unika med sex namnsdagskvinnonamn på rad som gjort uttrycket populärt.

En orsak är också att veckan inträffade under en känslig tid för jordbruket i forna tider. En regnig period under skördetiden kunde vara katastrofal och lidande under ett helt år framöver.

I folkmun ansåg man att regnet orsakades av att kvinnorna grät och man klagade också hos kungen om ”sura kjoltyg”. För att blidka vädergudarna hände det tydligen också att kvinnorna inte fick åka med på hölasset under den här perioden.

I gamla böcker avrådde man också att lägga nytt tak på huset just under fruntimmersveckan eller som den också kallades flickeveckan. Var man riktigt förargad gick den under benämningen ”pissveckan”.

Följden av de sex kvinnonamnen i rad kom till i början av 1800-talet. Mer om detta i nästkommande blogg.

/John

Bondepraktikan

Denna lilla bok med gamla väderregler och spådomar plus mycket annat har fortfarande en plats i den populära litteraturen och utkommer ständigt i nya upplagor.

Den första upplagan kom ut på tyska i Sachsen omkring 1500. Det var då bara ett litet häfte på 12 sidor och innehöll endast hur man med dagarna vid julhelgen kunde förutspå det kommande årets väder.  Efter hand utökades upplagorna med flera väderförutsägelser och det tillkom också levnadsregler och medicinska råd, kalenderuppgifter och astrologi.

I slutet av 1500-talet kom den ut i en översättning på danska. Men det dröjde ända till 1662 innan den första svenska upplagan kom ut.

Det är roande läsning men det mesta av innehållet är idag av rent kulturhistoriskt intresse och det gäller även väderregler och förutsägelser framåt i tiden med hjälp av en viss dag eller dagar. Däremot finns en del tecken och iakttagelser som har en meteorologisk förklaring och kan ge en vägledning för en väderprognos det närmaste dygnet.

Det är framför allt himlens utseende som sedan urminnes tider studerats av särskilt bönder och sjöfolk och vars erfarenheter har förts vidare från generation till generation. Man noterade till exempel sambandet mellan hur himlen såg ut vid solnedgången och följande dags väder liksom vid soluppgången och dagens väder.

Man lärde sig också att vissa typer av moln eller hur molnhimlen utvecklade sig medförde en speciell typ av väder. Dessa tecken för det kommande dygnets väder är värdefulla och kan lämpligen rekommenderas. Jag återkommer senare med några exempel och förklaringar.

/John

Polarsken syns inte här nu

Sydsken, Aurora australis

Martin säger: På södra halvklotet råder nu vinter och nätterna är långa. Då kan man se polarsken (Aurora Polaris på latin). Polarsken är namnet på fenomenet oavsett var på jorden det inträffar. Sker det på norra halvklotet kallar vi det norrsken (Aurora Borealis). På södra halvklotet sydsken (Aurora Australis).

Polarskenet bildas när elektriskt laddade partiklar från solen fångas in i jordens magnetfält och kolliderar med syreatomer, syrejoner, kväve eller kvävejoner. Elektroner i atomerna exiteras till högre energinivåer. Då elektronerna faller tillbaka till sina normala banor sänder de ut ljus vilket vi ser som polarsken.

Polarskenet utgör ofta en sammanhängande eller uppbruten cirkel kring den magnetiska nord- respektive sydpolen. Över oss ligger den vanligen i höjd med Kirunas latitud, men ibland når den så långt söderut som till Sydeuropa. Det finns norr- respektive sydsken hela tiden. Dag som natt, sommar som vinter.

Sydsken, Aurora australis

Sydsken, Aurora australis, från ISS 29 maj, 2010.

Bilden visar sydsken som fotograferats från rymdstationen ISS den 29 maj (NASA). Det skapades av ett partikelutbrott från solen den 24 maj. Det gröna ljuset i sydskenet på bilden finns ca 150 km över jordens yta och skapades genom exiterade syreatomer. Då elektronerna i syreatomerna återgår tillbaka till sitt normala tillstånd sänder de ut ljus med våglängden 558 nm, dvs grönt ljus.

Fenomenet med exiterade elektroner är i princip detsamma som sker i vanliga tjock-TVapparater. Där styr man elektroner att exitera elektroner i bildskärmen vilket skapar olika färger på olika positioner, vilket i sin tur byggde upp TV-bilden.

Det finns många myter och historier kring polarsken. Det är ett fascinerande skådespel att uppleva. Det ser ut som om det skulle kunna låta, på något sätt spraka eller klinga. Men det är helt tyst för oss.

Däremot brukar det knarra under skorna. Detta eftersom det ofta är kallt när man ser det. För att se norrsken behöver det vara mörkt och molnfritt och gärna nordliga latituder. Klara vinternätter i norra Skandinavien är det vanligtvis kallt.

Men norrsken finns alltså även på sommaren. Det är bara det att vi inte ser det. Nätterna är alldeles för ljusa i Skandinavien så här års

/Martin

PS. Rymdstationen ISS befinner sig på ca 350 km höjd. DS.

Prognoser på vulkanaska

Hej.

Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)

Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.

Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.

/Martin

Alexandre Walewski, del 2

Med sin börd, polsk grevinna som mamma och fransk kejsare som pappa, fick greve Alexandre Walewski en utbildning till officer som var comme il faut i de högre kretsarna på den tiden. Han deltog därmed också, liksom övriga familjen Bonaparte, i det gängse sociala aristokratiska livet i Paris.

Han träffade där, efter skilsmässan från sin första hustru, en mycket attraktiv kvinna av den förnäma familjen Ricci, Marianne. De gifte sig och inrättade sig i en storstilad bostad i Paris. (Huruvida modehuset Nina Ricci, som grundades i Paris 1932, har samband med samma släkt skall jag forska i).

Paret var mycket engagerade i det sociala livet och grevinnan Marianne Walewska anordnade ofta stora middagar och baler för stadens prominenta personer.

Hon anlitade då för dinéerna den välkände franske köksmästaren Urban Dubois. Som tack dedicerade denne kreatör en maträtt till grevinnan. Han döpte rätten till Sjötunga Walewska, som blivit en stor klassiker i den internationella restaurangvärlden.

Receptet publicerades 1855, det vill säga samma år som beslutet om den första vädertjänsten togs som jag berättade om i min förra blogg. (Därmed fick jag också in vädret i bloggen!!!)

Hälsningar, John

Vi styr och ställer, men inte över allt

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg

Aska från vulkan på Island över Sverige

Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island driver nu in över Sverige.

Med ett högtryck över Atlanten och ett lågtryck över Spetsbergen så har vi nordvästliga vindar inte bara här hemma utan även hela vägen till (från) Island. Det gäller inte bara markvinden utan även vindarna på höjd.

Vulkanen hade ett utbrott natten till onsdagen och spår av det märks alltså även i övriga Norden.

Luftfartsverket stängde kl 21.45 på onsdagen av svenskt luftrum för flyg i delar av Norrland.

Även Danmark och Storbritannien kan komma att beröras av begränsningar av flygtrafiken.

Aska har en blästrande funktion och sliter hårt på flygplan och i synnerhet på flygplanmotorer med de stora luftmängder som strömmar igenom dem.

Norska motsvarigheten, Avinor, stängde i går kväll av luftrummet från Namsos och norröver. Under natten har man även beslutat att Finnmark, Vestlandet och delar av Østlandet skall vara avstängda för flyg.

Askmolnet rör sig snabbt söderut och kommer under torsdagen att beröra i stort sett hela Sverige. Det kommer troligen att påverka flygtrafiken i hela Norden, oklart i vilken omfattning.

I marknivå kommer vi dock troligen att ha lite mindre mängd aska än Norge. Detta då en del av askan faller ut med regn/snö i den Skandinaviska fjällkedjan.

I morgon fredag drar ett lågtryck in över Island. Askan från fortsatta utbrott kommer givetvis upp i luften, men blandas i och med lågtrycket ut med vattendropparna i molnet och faller sedan ut som regn/snö över Atlanten och möjligen över Norge/Sverige eftersom lågtrycket når oss på lördagen.

/Martin Hedberg

PS. Det är inte otänkbart att det under dagen uppstår en debatt om hur farlig askan är och för vem. Vi bör kanske först ta oss en funderare om hur det är för dem som bor på Island.

Personligen tycker jag att det skall bli fascinerande att se hur mycket askan påverkan sikten i luften och andra optiska fenomen som röda solnedgångar (om vi inte har för mycket moln), hur bra kollegorna är på beräkningar av trajektorier (som används för att beräkna spridning av partiklar/luftföroreningar) samt hur debatten kring fenomenet Vulkaner och Säkerhet kommer att förlöpa. DS.

Chinook

Min förra blogg handlade om snöstormar, blizzards, i Nordamerika. Medan snöoväder fyller på snödjupen finns ett annat väderfenomen som ger det motsatta, chinooken. Det är en typ av föhnvind och fått sitt namn efter en indianstam i nordvästra USA. Denna vind förekommer öster om Klippiga Bergen i Kanada och USA.

När västvindar möter bergskedjan tvingas luften stiga, varvid den avkyls och vattenångan kondenserar till moln som ger nederbörd på lovartsidan, så kallad orografisk nederbörd. När luften passerat vattendelaren har den därför avgivit en hel del av sin fuktighet och värms dessutom upp när den sjunker. Den når läsidan som en torr och varm luftström.

Särskilt på vintern kan den ge mycket snabba temperaturökningar öster om fjällkedjan från köldgrader till flera plusgrader och som tär hårt på snötäcket. Rekordet lär vara en ökning från 20 minusgrader till 7 plusgrader på bara två minuter på ett ställe i staten South Dakota.

Den här nyckfulla chinookvinden ställde till en hel del problem vid olympiska vinterspelen i Calgary 1988, som döptes om från ”winter olympics” till ”windy olympics”. Det började med rejäl kyla på 20-30 minusgrader men innan tävlingarna var slut hade man haft riktig vårvärme på upp mot 20 plusgrader. Räddningen fick bli konstsnö framför allt i de alpina pisterna. Calgary ligger på östra sidan av Klippiga Bergen till skillnad från de pågående tävlingarna i Whistler, som ligger på den västra.

Vid vinterolympiaden 1988 i Calgary tog vi fyra guld varav tre individuella. I skridsko tog Tomas Gustafson två och Gunde Svan ett i längdåkning. Dessutom tog vi stafettguld i 4 x 10 km med gänget Jan Ottosson, Tomas Wassberg, Torgny Mogren och Gunde Svan. Kan man hoppas på ett nytt stafettguld under onsdagen?

Till sist grattis till de senaste medaljörerna Marcus Hellner, Johan Olsson, Anna Haag och Charlotte Kalla.

/John

Mårten och julvädret

I den gamla ”Bondepraktikan” har dagarna kring Mårten den 11 november tilldelats betydelse för det kommande vädret. Man ville få en spådom om julhelgen men även om den kommande vintern och då kunde det vara rätt tid just vid Mårten.

Här är en del gamla regler och tips från förr:

* Grön Mårten, vit julafton och tvärtom (skånskt uttryck).
* När Mårten åker på släde, så rider Anders (30 november) och tvärtom (från Dalarna).
* Om Mårtengås går på isen trampar julbocken i skiten (Västergötland) eller
* Om gåsen får traska på isen vid Mårten får tuppen dansa i skiten vid jul (Skåne).

Det är härliga och uttrycksfulla talesätt. Personligen väntar jag dock med prognoserna för julen till någon vecka före.

Till sist även en gammal regel vid Mårten för hela vintern: Faller dagg, är det blåst eller mulet på mårtensmässodag så följer gärna en obeständig vinter men är den dagen klart väder blir det stor köld.