Category - Uncategorized

De kraftiga regnen och jordskred i Thailand

Av Martin Hedberg

Vanligtvis så är vädret relativt torrt i Thailand i månadsskiftet mars-april. Men i år så drabbades man istället av mycket kraftiga regn.

I vanliga fall kommer 25-75 mm regn under mars månad, men i år kom det från 200 upp till  1200 mm regn på bara en vecka (!)

Värst drabbad var ett område kring staden Surat Thani (se bild ovan).

Den kraftiga nederbörden har även orsakat omfattande jordskred. Bilden nedan visar hur jordskreden skapat stora revor i det annars skogsklädda landskapet kring Krabi-provinsen.

Översvämningar och jordskred har drabbat mer än två miljoner människor i Thailand. Minst 53 människor har rapporterats omkomna. Ett av jordskreden i anslutning till bilden ovan begravde en by med 100 hushåll.

(Bilder från NASA Earthobservatory.)

/Martin

Vårvindar och bilder

Av Martin Hedberg

Nu kommer våren på bred front. Ett omfattande högtryck ligger över Centraleuropa och här i norr sveper Atlantens mildluft in med västliga vindar. Snötäcket krymper både med hjälp av solens värmande strålar och att nederbörden allt längre norrut kommer i form av regn istället för snö.

Det märks också via alla vackra bilder som ni läsare skickar in. Inslagen av vårtema blir allt mer markant även i norra halvan av landet. Bilderna och de korta kommentarerna är som en bred dagbok över vad vi vi i Sverige upplever och tänker på. Tack för att ni delar med er.

/Martin

Marsexpedition för att rädda klimatet

Av Martin Hedberg

I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Lunatic beskriver forskare sambandet mellan kosmiskt stoft och globalt klimat. Vi bombarderas ständigt av detta stoft, men de brinner upp vid inträdet i atmosfären.

Vår egen måne, som ju saknar atmosfär, är däremot mottaglig för detta kosmiska stoft. Där ligger det inaktivt i tusentals eller miljontals år. Det kan närmast beskrivas som en reaktiv form av joniserat mångrus. Om det släpps ut i en planets atmosfär så kan det mutera och bilda så kallade värmekapacitanser. Dessa påverkar såväl strålningsbalans som magnetfät. Detta skulle kunna förklara förekomsten av såväl global uppvärmning som jordbävningar och att GPS-mottagare ibland navigerar fel.

I samband med de amerikanska månlandningarna på 60- och 70-talet fick man med sig mycket små mängder av detta stoft till Jorden. Det mesta finns nerkylt i specialbyggda cisterner, men en liten del tros ha följt med i månlandarnas stabiliseringspontoner.

Som bekant förlorade man en av rymdkapslarna i Stilla havet (en av astronauterna fick panik efter landningen och sprängde upp en nödlucka varvid kapseln sjönk innan man han fixera den. Astronauten räddades dock). Forskare befarar nu att rester av detta reaktiva joniserade mångruset spridits med havsströmmarna.

Jorden och Mars

Forskarna ser nu två utvägar. Antingen att man försöker bilda antijoniserade kallkapacitanser från det lagrade mångruset eller att man påskyndar arbetet med en expeditionen till Mars. ”Att mixtra med varm- och kallkapacitanser innebär för stora risker” säger en högt uppsatt stoftolog som vi talat med ”Vi ser större möjligheter att lyckas med en marsexpedition”.

Expeditionen, som kallas Mars Ipulami, behövs för att hämta marsstoft. Med dess hjälp skulle man kunna kontrollera och balansera vårt klimat här på jorden samt stabilisera magnetfält. Det kan via kaskadeffekter troligen även ha en lugnande effekt på finansmarknaden. Men även en sådan expedition är förknippad med stora risker. Det gäller att inte få med sig för mycket marsstoft tillbaka. Det kan skapa obalanser såväl här på jorden som på Mars.

Men det är riktigt bråttom. Skiften av det här slaget har inträffat förr och historien lär oss att alla inte är medvetna över vad som egentligen sker. ”Har vi otur så kan hela Mars tippa över och bilda en ny måne”, avslutar stoftologen. Då får vi lägga Mars till handlingarna och istället blicka framåt.

/Martin

Är elpriset högt på goda grunder?

Av Martin Hedberg

Priset på el här i Sverige sätts som resultat av balansen mellan utbud och efterfrågan. De påverkas i sin tur av flera faktorer så som temperatur, nederbörd, avsmältning och magasinfyllnadsgrad.

Jag fick en fråga tidigare av Christophe om det verkligen var så att vattenmagasinen var snudd på tomma vilket kraftbolagen påstår är anledningen till att elpriset är högt.

Nu visar det sig att det inte bara är väder och efterfrågan i Sverige som påverkar elpriset, även händelser i omvärlden har en rätt så konkret inverkan, tex kärnkraftolyckan i Japan.

Men, säger någon, hur skall brist på energi i Japan påverka oss, vi sitter ju inte på samma elmarknad? Men händelserna i Fukushima fick en omedelbar inverkan på tysk energipolitik. I Tyskland stängde man i stort sett omedelbart ner de äldsta kärnkraftverken och minskningen på tillgångssidan i Europa fick genomslag på nordiska elpriser som steg, både på spot- och terminsmarknaden.

Dessutom ökade efterfrågan på gas och kol (för att täcka energibortfallet). För att få elda de fossila bränslena behövde man även köpa in utsläppsrätter vilket gjorde att även de steg i pris.

Och enligt Energimarknadsinspektionen (tillsynsmyndighet för el, naturgas och fjärrvärme) så är därtill nivåerna i vattenmagasinen rekordlåga. För drygt en vecka sedan skrev man i ett pressmeddelande:

”Just nu ligger nivåerna 49 procent under det normala, vilket motsvarar ett underskott på omkring 29 TWh.
– Vi riskerar att hamna i ett ansträngt läge. De låga nivåerna innebär att oförutsedda produktionsbortfall eller tillfälligt kallare väder kan få negativa konsekvenser för konsumenterna i form av höjda elpriser, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.
För att minska risken för stigande priser krävs nu ett varmare och blötare väder än normalt fram till att vårfloden kommer igång, vilket brukar ske runt vecka 17.
Den nuvarande situationen i vattenmagasinen bidrar just nu till att hålla upp priset, trots att vädret blivit varmare och att den svenska kärnkraften producerar med nästintill full kapacitet. Tillgängligheten i kärnkraftverken är i dagsläget kring 98 procent.”

Så, hur ser det då ut framöver? Man kan spekulera i politiska beslut och kärnkraftens förmåga såväl i Sverige som i Tyskland eller Japan. Men jag börjar med att sia om vädret…

Kommande dagar, över helgen och lite till, så består det lite kyliga och torra vädret (undantaget västra sidan av Skandinaviska fjällkedjan som får rikligt med nederbörd). Men samtidigt som vi skiftar till april månad så ökar såväl temperaturerna som sannolikheten för nederbörd.

Men det är inte så att pendeln svänger över hårt på andra sidan. Det blir lite mer normala förhållanden. Nederbörden kommer inte att räcka för att signifikant höja nivåerna i vattenmagasinen, men ökningen av temperaturen kommer i alla fall att minska behovet av el.

Renovering och lite driftstörningar i den svenska kärnkraften kan ytterligare spä på priset, tex tar man en av Forsmarks reaktorer ur drift en vecka i slutet av april och Oskarshamn 3 fick ett turbinventilfel i förra veckan vilket gjorde att man fick dra ner dess produktion.

Min bedömning av priset på el blir det att det kommer att vara högt även i april. Och ja, det är historiskt låga nivåer i vattenmagasinen. Men det är mer än det som påverkar priset.

/Martin

Fyra katastrofer i en ask

Av Martin Hedberg

Det japanska samhället har drabbats hårt sedan jordbävningen i fredags.

Egentligen är det fyra katastrofer och många konsekvenser:
1. Jordbävning
2. Tsunami
3. Demolerad infrastruktur
4. Brist på energi

Det som skapat alla problemen var jordbävningen med epicentrum i havet öster om Japan. Det som troligen orsakat flest dödsfall är tsunamin som svepte med i stort sett allt i sin framfart, så långt den nådde in över land.

Modellberäkning av tsunamin 11 mars, 2011. Färgerna indikerar våghöjd i cm. De svarta linjerna hur lång tid vågen rört sig efter jordbävningen. NOAA.

Som resultat av detta har många tusen människor avlidit och infrastruktur är förstörd, framför allt längs med de nordöstra kusterna. Vägar, hus, elledningar, raffinaderier, delar av kärnkraftverk… Detta medförde i sin tur problem med kylningen av kärnkraftverken. Bortfallet av energi från kärnkraften (som snabbstoppades) medförde brist på elektrisk energi (landet har kvar omkring 75% av sin elproduktion).

Hamstring av bensin, diesel, vatten, livsmedel mm medför att vissa delar av samhället inte fungerar. Och bristen på fungerande infrastruktur, energi mm medför att det blir svårt att producera och distribuera dessa mest grundläggande produkter och tjänster i samhället: Mat, rent vatten och energi.

Men man kan inte klandra folk för att de köper på sig det som de behöver. Att värna om sitt eget liv och göra sig förberedd på kommande problem är mycket naturliga reaktioner. Det är därför samhället snabbt inser att man måste ransonera resurserna så att de kan fördelas någorlunda rättvist.

Jag noterar att vi i Sverige de senaste dagarna mest fokuserat på kärnkraftverken och eventuella utsläpp av radioaktiv strålning. Detta samtidigt som människor drunknar och kläms ihjäl av vattenmassor och sammanstörtade hus. Är det lättare att acceptera döden genom naturkatastrofer än genom falerande av teknologi och ”den mänskliga faktorn”?

Ja, jag tror det, men jag vill vända på formuleringen: Det är svårare att acceptera död och katastrofer som är initierade eller orsakade av oss själva än av naturkatastrofer. Därtill har vi våra minnen av Tjernobyl och en infekterad debatt om kärnkraftens vara eller icke här hemma.

Och kanske framför allt: Utvecklingen av situationen kring kärnkraftverken är något som händer just nu. Folk fattar beslut och agerar just nu vilket mildrar eller ytterligare förvärrar situationen. Samt det diffusa hotet då strålningen inte syns. Det kan även transporteras långa sträckor. Konkreta saker som vatten upplevs inte hotande på samma sätt. I synnerhet inte över dessa stora avstånd. (Men/och det är i Japan, inte i Sverige, man får problem med eventuell strålning.)

Katastrofen (-erna) är ett faktum. Men kvar finns en del manöverutrymme. Kommer människan att göra katastrofen ännu värre eller finns det hjältar i händelsernas centrum som gör rätt saker, och saker rätt, vilket förhindrar ytterligare katastrofer?

/Martin

PS. Vi har alla sett dramatiska bilder och filmer som visar jorbävningens och tsunamins framfart och krafter. Men trots alla hus, bilar mm som sveps bort så ser man inga omkomna eller skadade människor. Inte för att jag vill eller behöver se det, men om det har omkommit/saknas tusetals människor så borde någon fastna på film, i synnerhet alla amatörfilmer som finns på YouTube. Jag ser en stor skillnad jämfört med materialet från andra naturkatastrofer, tex orkanen Katrina i New Orleans augusti 2005. Kan det finnas en del kulturella skillnader mellan hur man skildrar katastrofer, omkomna och skadade i Japan respektive USA? DS.

Katastrofen i Japan

Av Martin Hedberg

Jag är, liksom alla andra som följer händelseutvecklingen just nu i Japan, berörd av såväl jordbävningen och tsunamin som alla konsekvenser som kommer i dess spår.

Först tänker jag på alla personliga tragedier direkt kopplade till jordbävningen och tsunamin. Omkomna, skadade och anhöriga. Samt ovissheten. Därtill kommer en lång lista relaterad till händelseförlopp och följder, tex spridningen av föroreningar, explosionen i kärnkraftverket mm.

Vi har ett enormt behov av att få reda på vad som händer. Vi förväntar oss både att samhället skall fungera vid katastrofer och att vi (såväl på avstånd som de som är direkt drabbade) skall kunna få relevant information och beslutsunderlag från media och myndigheter.

Det finns händelser som går utöver vad samhället kan hantera.

Just nu är media framför allt fokuserade på de direkta katastroferna. Men redan i går gjorde en del media bevakning på hur katastroferna kan komma att påverka vår ekonomi. Det kändes lite osmakligt, men var kanske i brist på annat att prata om? Eller en naturlig del av ”medias dramaturgi?”. Eller så är det relevant, för det är det vi bryr oss om, eller?

Om ett par dagar kommer miljöaspekterna, sjukvård, kontaminering av vatten, livsmedel mm är blir viktiga. Dvs grundläggande betingelser för människors överlevnad. Hur har man förberett sig för det? Hur hanterar man det?

Många säger att Japan kan att hantera katastrofen och återuppbyggnaden bra eftersom man är ett rikt land. Men samtidigt så har rikedomen en del baksidor. Samhället är mycket komplext, man har stora koncentrationer ämnen och råvaror som, om de sprids i naturen, är skadliga och man har mycket höga krav på att samhället skall hantera många problem. Resurserna är stora, men fallhöjden är också hög.

Det har skett en tragedi och den går inte över, även om marken slutar skälva.

/Martin

Konferens om vindkraft vintertid

Av Martin Hedberg

Idag och i morgon (onsdag-torsdag) pågår i Umeå en internationell konferens om förutsättningar för vindkraft i vinterförhållanden. Temat för konferensen ”Winterwind 2011” är: ”…an international special-topic conference about wind power in low temperature and icing conditions…”

Jag inledningstalar idag och i morgon samt håller ett föredrag i morgon under en session som handlar om Praktisk Problemlösning Natur & Miljö. Rubriken på mitt föredrag är ”Climate Change -does it matter?”

Konferensen är delvis öppen för allmänheten, den pågår som sagt var i två dagar och det finns mycket intressant att ta del av. Både internationell forskning och praktisk problemlösning.

/Martin

Australien drabbas av tropisk orkan ”Yasi”

Av Martin Hedberg

Mer väder relaterade problem, eller kanske man skall säga katastrofer, väntar i Australien. En tropisk orkan, som döpts till ”Yasi”, är på väg in över nordostliga Australien. Det är återigen Queensland som drabbas av orkanen som kallas ”ett dödligt hot”. Som om man inte redan fått tillräckligt?

Yasi beräknas vara en kategori 4-orkan (på en femgradig skala) då den kommer in över fastlandet vilket sker inom ett dygn.

Prognoskarta för tropiska orkanen Yasi. Från Bureau of Meteorology (Australien). Utfärdad 8:02 pm EST Tuesday 1 February 2011.

Australienska motsvarigheten till SMHI skriver: ”YASI IS LARGE AND POWERFUL TROPICAL CYCLONE AND POSES A SERIOUS THREAT TO NORTH QUEENSLAND COMMUNITIES”.

Australiens premiärminister Anna Bligh kallar orkanen för ”life threatening”. En australiensisk meteorolog, Tom Saunders, kallar stormen för ”a deadly event” och konstaterar att man skall agera nu, då den har kommit in över land är det för sent. ”…do not make any mistake, do not be undecided, take action now.

/Martin