Category - Klimat

Vetenskap så man begriper.

Kan man skämta om klimatförändringar?

The truth is not in between

Man skall absolut skämta om klimatförändringar. Såväl om seriösa forskare, politiska förhandlingar som, kanske allra mest, om klimatförnekare.

Det är genom humorn som man lättast identifierar det som är allvarligt. Det är som en port in i vår annars så förseglade borg. Humorn är som en tvådimensionell varelse som tränger igenom minsta springa. Med små medel, korta repliker och ofta en spartansk och minimalistisk illustration lirkar den sig in i vårt blodomlopp och sprider sig i våra nervsystem.

Humorn är avväpnande, avklädande och förlösande. Den får oss att tänka inte bara på det som avhandlas i illustrationen utan även på hur författaren samlat, bearbetat och analyserat informationen som till slut landade i humorn.

Ordspråket säger att en bild säger mer än tusen ord. Jag säger att humor säger mer än tusen vetenskapliga artiklar.

What is the weight of a denialist?

Winter and climate change

Jag hade först ambitionen att kommentera illustrationerna, men jag fann snart att det inte var någon större idé. Det skulle möjligen vara för att sätta dem i sitt sammanhang, men å andra sidan är det bättre att jag hänvisar er läsare till originalkällan. Risken är också stor att man sabbar hela poängen. När det gäller humor så gäller definitivt ”less is more”.The truth is not in between

Flat earth, solution to a lot

It is not the worst that could happen

Canary in a coal mineMore stupid than a frog

Det finns fantastiskt mycket bra humor på nätet. Det bästa talar för sig själva, men ibland följs illustrationerna av robust analys som djupdyker i allvaret.

Men det är med humor som med analogier och metaforer: Man måste ta det lite försiktigt så att man inte övertolkar informationen. Författaren har ett stort ansvar i att tweaka till verkligheten på ett tillräckligt skruvat, men samtidigt rimligt, sätt så att läsaren inte missförstår humorn och verkligheten.

Men om inte annat så finns det utrymme för mer humor. 🙂

/Martin

 

Vårens ankomst accelererar!

Trosa 2015-03-07

Det blev en annorlunda vinter i år. Den blev liksom vår. Och då menar jag inte ”våran”, utan ”inte-vinter”.

Våren var bara någon vecka för tidig i Skåne, men stora delar av Götaland och Svealand fick vår fem veckor tidigare än normalt. (läs artikel).

Men inte nog med att den tidiga ankomsten håller i sig, den accelererar! Det har blivit vår längs med Norrlandskusten hela vägen till Tornedalen och på torsdag och fredag kommer vi att kunna konstatera att även Norrlands inland haft vår sedan i fredags och lördags.

Trosa 2015-03-07Med ett ordentligt temperaturöverskott i lördags, varefter det varit tillräckligt varma dagar för att kompensera för nattkylan så kommer, med stor sannolikhet, stora delar av Norrlands inland att ha uppnått kriteriet för vår: Sju dygn i sträck med dygnsmedeltemperatur över noll grader.

Det är platser vars normala tidpunkt för våren är mitten/slutet av april. Vårens hastighet har därmed ökat allteftersom den avancerar norrut.

Mer om april: När det gäller vädret och hur det växlar från en dag till en annan så är mars det nya april vad gäller ”aprilväder”. Vädertypen lär nog fortsätta in i april.

Nej, det är ingen idé att beräkna det ”nya normala”. Det kommer dels inte att hålla så länge innan man får räkna om ”det normala” igen. Det skulle också skapa en falsk idé om vad som är normalt.

Men jag föreslår att man skall beräkna hur fort förändringen sker. Vi kan då beräkna en ”normal” förändring från det normala. Från att ha haft ett någorlunda stabilt klimat har vi nu ett klimat som förändras. Det kunde vara intressant att känna till hur fort det förändras.

/Martin

Vasaloppet i vårvärme?

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Jag har varit med och gjort prognoser för Vasaloppet när det var kallare än -20 grader vid starten. Det var under några av de tre tillfällen jag gjorde Vasaloppsvädret under den tiden då jag fortfarande arbetade för SVT (1999-2004). Natten hade varit klar och utstrålningen av värme stor. Det var kallt.

Vasaloppet år 2003, hur blir det i år?

Starten av Vasaloppet år 2003. Hur blir det i år?

I år, söndagen den 8 mars 2015, kommer det att vara ett helt annat väder. Tidigt på morgonen kommer det förvisso att vara omkring noll grader, eller kanske tom någon minusgrad, vid startfållan i Berga By. Men mitt på dagen så ser det ut att bli någonstans mellan +3 och +7 grader, men man kan inte utesluta temperaturer uppåt +10!

Det bådar inte gott för alla tusentals skidlöpare som skall ta sig de nio milen mellan Sälen och Mora.

Nu i dagarna innan kommer det att hinna vara såväl solsken som snöfall, kalla nätter och lite tö. Men det är under lördagen som omslaget sker. Det är en rejäl attack av våren gör sig gällande. Mildluftsattacken kulminerar på söndagen, just som den stora klassiska starten av Vasaloppet går av stapeln. (Man kanske borde ha kört Vasaloppet som vanligt första söndagen i mars, trots att skid-VM i Falun fortfarande pågick då).

Även om det är ganska lugna vindar i starten så kommer det att blåsa upp när den svaga inversionen bryts upp. Efterhand blir det måttliga, möjligen friska, sydvästliga vindar. Därtill stor sannolikhet för relativt klart väder. Och som sagt var för årstiden mycket milt med fler plusgrader.

Allt detta kan vara trevligt om man vill ta en promenad i tidig vårvärme, men inte om man skall åka skidor.

När jag skulle skriva den här artikeln så funderade jag på en rubrik i stil med ”Vasaloppet vartannat år”. Det behöver inte vara töväder varje år, men sannolikheten ökar för vart år som går i takt med att klimatet förändras. För ett par år sedan var jag delaktig i en manifestation som kallades ”Koalition vinter”. Den samlade en bred uppslutning av vintersporter vars verksamhet uppenbarligen är hotade i ett varmare klimat. Vi resonerade då om att man borde tidigarelägga Vasaloppet för att minska risken för töväder. Det gäller att anpassa sig, eller inse at man får ge upp. Det måste inte bli så varje år, men sannolikheten för att det skall gå att genomföra loppet förändras. Nu kan vara brytpunkten där ”tillräckligt bra före vartannat år” blir en realitet.

Nåväl. Nu är det bara att hoppas att alla insatser att trygga snötillgången räcker samt att nätterna är tillräckligt kalla för att konservera kylan i snön till på söndag då såväl solsken som vindar och tögrader kommer att tära på de många, men små, sköra och temperaturkänsliga snökristallerna.

Är det en unik situation?

Nej, det har varit milt tidigare också. Sverker Hellström på SMHI skrev även han en artikel om årets Vasaloppsväder idag. Han konstaterar att det varit tögrader i Mora i drygt hälften av alla lopp (52 av 90 st sedan 1922). De fem varmaste åren (Mora) har varit:

  1. 12,0° 1959
  2. 11,1° 1930 (Malung)
  3. 9,0° 1950
  4. 8,0° 1971
  5. 8,0° 1938

Det kommer definitivt inte att bli ett kallt Vasalopp i år. Det blir varmt, men troligen inte rekordvarmt. För att det skall bli detta så krävs temperaturer över +12 grader.

Men i alla händelser så kommer det att vara milda sydvästliga vindar som sveper in över de dryga 15.000 skidåkarna.

/Martin

Patetiskt och roligt argument från ”klimatskeptikern” James Inhofe

Senator James Inhofe

Senator James Inhofe har gjort sig känd som klimatskeptiker. Han missar sällan en chans att ifrågasätta forskare och politiska motståndare i sin mission att ”bevisa” att klimatet inte förändras. Och om det trots allt skulle förändras så är det i alla fall inte orsakat av oss människor. Och skulle det mot förmodan vara så att det förändras till följd av oss människor så är det i alla fall inte så farligt. Och skulle det visa sig vara farligt så är det i alla fall för sent att göra något åt det.

Nåväl, trots att han blivit motbevisad hur många gånger som helst så ger han inte upp. Han tar varje tillfälle att plocka upp ett halmstrå, eller snöboll, som stödjer hans teser. I och med att han är senator (Republikan och ledamot av USA:s senat från delstaten Oklahoma) och därmed har både makt och ett visst legitimt inflytande så har han blivit en förgrundsgestalt för många andra ”klimatskeptiker”. Eller skall vi säga ”förnekare”, för det är ju trots allt det det handlar om.

Hans senaste argument, från i torsdags, bjuder till en del skratt och visar att han helt och hållet saknar såväl distans till sin egen förmåga till slutledning som till sina åhörares intellekt.

Jag har hört många konstiga argument från klimatförnekare, såväl vanliga lekmän som folk med fina titlar och positioner. Men Inhofe tar priset. Han plockar upp en snöboll, tillverkad av snö utanför senaten, och anför det som ett argument mot att 2014 noterades som det varmaste året hittills. Typ: ”Ni säger att forskare visat att 2014 var det varmaste året hittills. Men jag har en snöboll här! Alltså de måste ha fel.”

Det är så patetiskt att det saknar motstycke. Inte ens den bästa satiriker hade kunnat göra det lika bra.

Det kan vara svårt att bemöta någon som kommer med absurda argument. Man vet liksom inte var man skall börja eller utgå ifrån. Men Senator Sheldon Whitehouse (Demokratisk ledamot av USA:s senat från Rhode Island) gjorde ett bra jobb. Sansat och retoriskt elegant.

”…So you can believe NASA and you can believe what their satellites measure on the planet, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…You can either believe the United States Navy, or you can believe the Senator With The Snowball…”

”…Every major American scientific society has put itself on record — many of them a decade ago — that climate change is deadly real. They measure it, they see it, they know why it happens, the predictions correlate with what we see as they increasingly come true…”

”…So, you can believe every major American scientific society, or you can believe the Senator With The Snowball.”

Välformulerat och elegant.

Se den välformulerade repliken från Sheldon Whitehouse nedan eller läs den på Crooks and Liars.

Klimatförnekarnas argument tar sig allt lustigare uttryck. Men det är riktigt underhållande att lyssna såväl på dem som på replikerna.

Samtidigt är det riktigt skrämmande att män som Inhofe, som uppenbarligen saknar något väsentligt när det gäller slutledningsförmåga, sitter i maktens högborg och har stort inflytande över politiska beslut.

/Martin

Så varmt att färgerna inte räcker till

Så varmt att färgerna inte räcker till

Som påpekades av ”Trötter” så har även vi vi Sverige fått slut på färger för att markera värme.

Det blev en stor nyhet när Nationella vädertjänsten i Australien tvingades införa nya färger under värmeböljan för två år sedan. Då handlade det om absolutvärdet av temperaturerna som passerat +50 grader Celsius och att färgskalan som indikerar temperaturer ”tog slut” med färgen mörkröd vid +50. Man löste det genom att lägga till vinröd och rosa för temperaturer över 50 grader.

Så varmt att färgerna inte räcker tillGrafik från SMHI samt The Guardian.

Här hemma i Sverige har vi en blekare variant av samma problem. Nu handlar det om den relativa avvikelsen. Dvs hur mycket varmare, eller kallare, är det jämfört med den för årstiden normala temperaturen.

SMHI:s skala räknar hela grader och sträcker sig +/- 10 grader. Men som synes så räcker den inte till.

Vid ett par dagar hittills under 2015 så var det för varmt för att skalan skulle kunna illustrera temperaturavvikelsen. (1, 2, 3, 7, 16, 17, 26, 28, 29, 30 januari samt 6, 7, 9, 10, 11, 12, 21 och 24 februari).

Har det inte varit så kallt att skalan inte räckt till under samma tid? Jo ett par dagar, men inte lika många. (Den 12, 19, 20, 21, 22 och 23 januari samt 4 februari.)

Har det här något med klimatförändringar att göra? Låt mig först konstatera att det inte är ett bevis för klimatförändringar. Däremot är det en konsekvens av dem. Det är inte överraskande att det blir fler varma dagar än kalla dagar om man beaktar att klimatet förändras och hur det sker.

Hansen och Sato  skrev om detta 2012, bland annat i en artikel på NASA kallad ”The New Climate Dice: Public Perception of Climate Change”. samt i PNAS i en artikel med rubriken ”Perception of Climate Change”.

När det är extremt varmt så är det inte svårt att dra kopplingar till klimatförändringar, men ”extremt varmt” tenderar av naturliga skäl till att inträffa främst under sommaren. Hur är det alla andra årstider? Jo även då kan det vara ”extremt varmt”, men det måste då sättas i relation till vad som är normalt för den årstiden.

Det är det som Hansen och Sato gör. Man illustrerar det med att jämföra vilka temperaturer det brukade vara på en massa platser (alla väderstationer över norra halvklotet), med vad det har blivit.

Hansen och Sato. Shifting temperaturesMan räknar avvikelsen i ”standardavvikelser” eller normalfördelning. Det kan användas som ett mått på sannolikheten för hur vanlig en företeelse är. Se mer på Wikipedia. Ca 70% av händelserna inträffar inom +/- en standardavvikelse. 99,74% inträffar inom +/- tre standardavvikelser.

Det visar sig att det som var extremt ovanligt under perioden 1951-1980, temperaturer tre standardavvikelser bort, numera (2001-2010) inte alls är ovanligt. Sannolikheten för extrem värme har gått från 0,13% till 10% (det vinröda fältet till höger under grafen).

Det skall därför inte vara förvånande att vintern är varm, att våren kommer tidigt eller att sommaren kan bli het. Men vi behöver uppdatera väderkartorna med relevanta färger för att illustrera detta

/Martin

Hoppsan det blev vår, en månad för tidigt.

Vårens ankomst 2015

För en vecka sedan diskuterade vi om huruvida våren skulle ankomma till Skåne och Halland redan den 15 februari. Man kan ju inte veta säkert förrän de sju dagarna har passerat. Men det visade sig stämma. Det var någon vecka tidigare än normalt.

Nu står det även klart att våren gjorde entré betydligt längre norrut än så någon dag senare.

Grafiken visar hur långt våren hade kommit den 23 februari. Då hade det varit över noll grader, sju dygns i streck, inte bara i större delen av Götaland utan även i södra Svealand!

Vårens ankomst 2015Bearbetad grafik från SMHI.

I Värmland, Bergslagen, Uppland mm har det alltså varit vår sedan vecka tillbaka, dvs sedan den 17 februari (man räknar även den dag man börjar på). Gränslinjen mot ”vårtemperaturer” respektive ”vinter” motsvarar ungefär den linje som är vårens normala ankomst om en dryg månad, den 25 mars.

Våren gjorde med andra ord entré fem veckor tidigare än normalt. ”Normalt” är i det här sammanhanget den genomsnittliga tidpunkten under perioden 1961-1990.

Nå, att det skall vara exakt samma tidpunkt som medelvärdet, det vore osannolikt, variationer är normala. Men amplituden, 5 veckor tidigare än genomsnittet, är så stor att man får kalla den ovanlig.

Nu blir det ju väldigt ”digitalt” när man har en skarp linje som markerar ”vår” eller ”inte vår”. Men samma tendenser går igenom man tittar på absoluta värdet av temperaturerna. Det har varit en vecka med ovanligt höga temperaturer inte bara i södra Sverige utan även i norr. Och inte bara denna vecka.

Det ovanliga och osannolika är på väg att det bli det nya normala.

Som om inte det var skrämmande nog så kan man lägga till att forskare har gjort scenarier och påpekat detta sedan decennier tillbaka. Men det har inte riktigt tagits på fullt allvar. Beslutsfattare har resonerat i stil med att ”men tänk om de har fel. Vi avvaktar tills vi vet säkert. Vi lyssnar istället på de som säger att läget är lugnt.”

Kruxet är att när vi vet säkert, när vi är på plats på ett isflak som inte finns längre, då har vi förlorat mycket, om inte allt, handlingsutrymme. Det senare eftersom en stor del av klimatförändringarna är latenta, effekten av vad vi gjort manifesteras inte förrän långt senare. Vi har byggt in mängder av problem som ännu inte syns.

Är det rationellt att förneka och ignorera kunskap och obekväma fakta? Är det nödvändigt för att upprätthålla dagens samhälle? i så fall har vi inte kommit särskilt långt i byggandet av vår civilisation.

/Martin

Davos och Al Gore

Al Gore in Davos about Climate Change

Jag såg föreställningen live när den sändes i veckan. men via kommentar från ”Trötter” fick vi en länk till Al Gores presentation av klimatkrisen, ”the Subprime Carbon Asset” och andra mer positiva förändringar som han beskriver.

Al Gore beskriver också det stora skifte som sker nu när såväl privatpersoner som stora institutioner växlar över sina investeringar från fossil till förnybar energi.

Det är en bra presentation han gör, i synnerhet om man beaktar att han är politiker. Han tar en del genvägar rent vetenskapligt, men på det hela taget har han koll på vad som sker. Han håller sig långt borta från de grova felaktigheter som många av hans politiska motståndare och fossil-lobbyister gör sig skyldiga till.

Jag är säker på att han, i vanlig ordning, kommer att få kritik för att han tog flyget till Davos (istället för att cykla?) och andra enkla one-liners.

Men det viktigaste i sammanhanget är inte bara att ta del av vad han säger för sin egen skull. Nej det viktigaste är att inse vad gräddan av världens ledare fick sig till livs när de lyssnade till honom i Davos. Även om man inte tror på vetenskapen (suck) så måste man inse att världsledare fattar att andra beslutsfattare vet vad som är på gång.

/Martin

2014 blev det varmaste året hittills

Global medeltemperatur

Så där, då har även NOAA kommit fram till det som Japanska nationella vädertjänsten presenterade preliminära siffror kring för någon vecka sedan: 2014 blev det varmaste året som någonsin uppmätts.

Global medeltemperatur

2014 det varmaste året sedan mätningarna började. De tio varmaste åren markerade med mörkrött. Alla har inträffat sedan 1998.

Eller som NOAA skriver i sitt meddelande:

The globally averaged temperature over land and ocean surfaces for 2014 was the highest among all years since record keeping began in 1880. The December combined global land and ocean average surface temperature was also the highest on record.

Värmen fördelade sig dock inte homogent och många i tex USA kanske höjer lite på ögonbrynen över att 2014 skulle vara det varmaste året hittills. USA var nämligen en av de geografiska områden som inte hade ett varmt år. Men övriga delar av världen, i synnerhet i Arktis hade rekordvarmt. Nedan visas skillnader för de fyra säsongerna (grafik från Columbia Universitet).

NOAA temperature reportSammantaget ger detta att 2014 blev rekordvarmt.

2014 petar därmed ner 2010 samt 2005 till andra respektive tredje plats över varma år.

/Martin

Vinter 2.0 tack

Halka i trafiken i Stockholm

Nu regnar det. Och blåser. Det har varit tögrader och stormvindar. Inte bara en gång, eller tögrader bara i södra Sverige. Nej det har varit, och kommer att bli, tögrader i Norrbotten också. I mitten av januari!

Jovisst har det varit svinkallt också. I alla fall i Norrbotten. I södra Sverige har det bara varit kallt. Men inte som förr, nej nu är det normala att det är lite varmare än det brukade vara.

Halka i trafiken i StockholmRödljuskörning i Stockholm. Det är oklart om personerna på bilden verkligen har något med incidenten att göra.

Och inte nog med det, det växlar också. Milt – kallt – blåsigt – kallt… Vad får vi av det här? Jo en situation som vi ser just nu tex: Is på gatorna efter att det töat efter att det varit kallt och snöat. Stormfällda träd, strömavbrott och benbrott. Och som sagt var, nu regnar det.

Det man kan hoppas på just nu är att vintern tar ett omtag. Att isen regnar bort och att vi får en omstart på vintern. Först kallt så att det blir tjäle i marken, därefter fortsatt minusgrader och snöfall i omgångar. Det behöver inte komma ett par decimeter på en gång, utan räcker med en. Därefter fortsatt kallt, men inte svinkallt. Sedan lite mer snö. Och så fortsatt minusgrader fram till det är dags för våren at göra entré.

Regn i januari, vad skall det vara bra för? Nä, visst, det är inte vi som väljer hur vädret skall vara. Det är väl i och för sig tur det, hur skulle det se ut. Men i sånt fall skulle åtminstone någon eller några vara nöjda. Vem är nöjd med vädret som vi har idag?

Nej, jag skall inte veckla ut det här i någon berättelse om klimatförändringar. Jag vill bara påpeka att jag inte uppskattar vintern som den ser ut just nu.

Jag hoppas att vi kan få till en förändring till det bättre. I början på nästa vecka blir det sakta lite kallare.

/Martin