Så där. Då var det uppdaterat.
Och för er som redan glömt så kan jag visa en skärmdump över hur sajten såg ut för en timma sedan.
/Martin
Category - Allmänt
John Pohlman fyller år idag. Jämt dessutom.
John är en av en mest folkkära personligheter vi har i Sverige och jag vet att jag delar lyckönskningarna med många TV-tittare, åhörare och musikintresserade.
John Pohlman och undertecknad inför föreläsning i Göteborg den 7 maj 2004. (selfie)
Jag är själv starkt påverkad av John på många sätt. Dels eftersom jag, som så många andra av Sveriges befolkning (nåja, i alla fall de över 30) har växt upp med John som en färgstark, pedagogisk och trevlig TV-meteorolog.
Även om det finns många kompetenta meteorologer som gått genom rutan så är ändå John en av de få som i mångt och mycket är förebilder över hur man skall presentera väder på TV.
John på SVT på 1970-talet
Saklig, glad och allvarlig. Alltid väl förberedd och mycket medveten om vikten av att få såväl helheten som detaljerna rätt. Man börjar i det stora och vandrar inåt, men kan också lyfta detaljer för att detaljer öka förståelse och engagemang. Något som inte minst visar sig genom Johns intresse för kultur och musik.
John Pohlman framför Chroma key-kartan på SVT Rapport ca år 2000.
Vi lärde känna varandra när vi arbetade vi ihop på SVT. När John gick i pension och jag minskade på mitt frilansande på TV så började vi resa runt i Sverige för att hålla föreläsningar om klimat och miljö. Först på uppdrag av Naturvårdsverket, därefter på egen hand genom vår firma SWC där även John är styrelseledamot. ”På turné med Martin och John”.
Förberedelser inför turné. Stockholm (fiket på Sveriges Radio) 31 januari 2005.
John står för musiken och jag för bildspelet. John är lugn som solen mellan stackmolnen om sommaren, medan jag står för yrvädret.
Men hur mycket jag än vill hylla John som en förebild och kollega så är det ändå personligheten och vännen John som är störst.
Ett stort grattis på födelsedagen John!
/Martin
PS. Jag vet att John föredrar att fira och firas i det lugna framför allt med familjen. Jag hoppas att du får en bra dag, precis som du vill ha den och att du kan konsumera gratulationerna i den takt du själv föredrar. DS.
Igår publicerade DN en säsongsprognos för vintern 2015/16 som förkunnade att det fanns två alternativ: Ganska kallt eller jättekallt. Som illustration har man valt en nedisad cykel.
(Btw så är den sortens nedisning ett resultat av temperaturer som pendlar kring noll grader i samband med, eller efter, kraftig nederbörd. Dvs inte ”ganska kallt eller jättekallt”. Men jag fattar vilka känslor som man vill förmedla.)
Skärmdump från DN.se den 20 oktober 2015. Rubrik och bild anger ”vargavinter”, men löptext och framför allt källorna säger att det skall bli en normal vinter.
Precis som i min förra artikel så ställer jag mig frågande till slutsatsen som rubriksättarna väljer att kommunicera. Men själva artikeln i DN är relativt saklig, med en viss dragning åt lite för snabba slutsatser.
DN:s artikel baseras på information från de amerikanska väderfirmorna/instituten WSI och Accuweather. Man redovisar detaljer som förkunnar att det blir normalt, kallt, milt och blåsigt, men drar ändå slutsatsen att det blir kallt.
Källorna då? Så här skriver WSI:s chefsmeteorolog Dr. Todd Crawford för Europa som helhet:
”The last two winters have generally been ‘4-W winters’ (westerly/warm/wet/windy) across much of Europe, as strong low pressure across the North Atlantic has limited the amount of colder/drier air that can penetrate southward into the mainland. While El Nino conditions are much stronger this year than last, most of our best indicators are suggesting another winter characterized by strong westerlies across much of the continent.
Given the unusually strong high-latitude blocking observed during late summer and early autumn, it may be that the polar vortex is weak enough to enable more blocking this winter that would favor colder weather. However, at this time, we think this colder scenario is unlikely.”
WSI:s säsongsprognos november 2015-januari 2016.
WSI:s Detaljer, månad för månad, för ”Nordic region” av Europa är:
November: Warmer than normal west, colder east.
December: Warmer than normal.
January: Colder than normal.
Hur kan man från detta dra slutsatsen att det skall bli kallt eller jättekallt? Om det lutar åt något håll när man summerar hela perioden så är det väl normalt? Kan det vara den andra prognosen, den från Accuweather som gör att man helt bortser från WSI:s ganska sansade resonemang?
Accuweathers prognos avhandlade vi ju i förra artikeln här på bloggen och den var detaljerad och angav att det skulle bli kallt, eller? Nej så var det inte. De hade en bild som visade att det skulle vara kallt, men texten beskrev något helt annat.
Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa
Meteorolog Eric Leister från Accuweather skriver att:
”High pressure to the north of the United Kingdom for much of the winter season will result in a very typical winter for parts of northwest Europe with stretches of tranquil weather and overall near-normal temperatures.
While the winter will not be free of cold air masses and powerful wind storms, much of the season will pass with near-normal temperatures and only occasional storms.”
Här vill jag belysa två saker: Eric Leister poängterar att det blir normala temperaturer och att det kan förekomma kraftfulla stormar.
Men DN konstaterar istället att: ”Mycket riktigt spår Accuweather att vintern blir smällkall i Norden.”
Lite förmildrande för DNs journalister kan vara att Accuweather använder en förvirrande grafik: Det är tydligt hur otydlig man är i Accuweathers prognos när man blandar text och färger på kartan. En del av texterna handlar om temperaturer, andra om stormar. Illustrerar färgerna temperaturer, avvikelser av normaltemperaturen, stormar eller något annat?
Avslutningsvis kastar DN in en prognos från NOAA. Den handlar bara om Nordamerika och enda anledningen till att man har med den i artikeln, vad jag kan gissa mig till, är att konstatera att den kraftiga El Niño påverkar prognoserna.
Hur som helst. Källorna man använder anger att det skall bli en relativt normal vinter. Någon period med högtryck och kyla, ett par perioder med lågtryck, fukt, milt och blåsigt. Ändå gör rubriksättarna på DN samma publikfrieri som Aftonbladet och slår an på vargavinter-temat.
Varför? Längtade ni efter att publicera coola bilder, som per definition är lite extrema, och därför måste ha en likaledes extrem rubrik? Eller är det jakten på klick som hägrar? Vems ärenden går ni då? (En tidning har två sorters kunder, läsare och annonsörer). Har ni interna tävlingar om vem som fått mest läst artikel eller är det tårta till fikat på onsdag om ni klättrar på KIA-index?
Förtroendet för experter (i alla fall de som jamsar med) sjunker. Förtroendet för journalistiken sjunker och på sikt urholkar ni grenen ni sitter på.
Jag kan bara uppmana alla läsare att söka egen information och gå så nära källorna ni kan när ni ser en uppseendeväckande rubrik eller löpsedel.
Jag har lite koll på väder och klimatfrågor och har sett problemen många gånger i dessa sammanhang. Men jag kan givetvis inte utesluta att samma situation råder även inom andra områden. För det kan väl inte vara så att det bara är inom väder och klimat som rubrik- och bildsättare påvisar tydligt illitterata tecken eller helt enkelt åsidosätter vad källorna säger?
/Martin
Jag kommer i texten nedan att kritisera kvällstidningar och annan media, men/och det är lika bra att jag på en gång säger att det oftast inte är journalisten som gör fel. Nej felet, osakligheten, ligger oftast hos rubriksättarna. Och skall man rentvå dem, eller se det hela i ett lite större perspektiv, så ligger skulden på de incitament som har utvecklats.
Och tittar man på incitamenten så ligger skulden hos mediahusens ledning. De kommer i sin tur att rentvå sig med att de behöver generera vinst för att deras ägare kräver det och för att kunna fortsätta ha duktiga medarbetare.
Och vips så är skulden flyttad till… oss användare. Och då delas skulden/ansvaret mellan så många att ingen egentligen har eller känner någon skuld. Och samhället snuttifieras och fördummas ytterligare.
Hur hamnade jag i det här resonemanget och slutsatser?
Grafik från Accuweathers säsongsprognos för Europa
Jo så här gick det till. I lördags ringde en journalist från Aftonbladet och undrade om jag kunde kommentera Accuweathers prognos att det skulle bli en kall vinter. Jag kunde inte just då, men bad honom ringa en timma senare.
När vi talades vid igen så hade jag kollat Accuweahters prognos samt två andra säsongsprognoser, dels från IRI, dels från NOAA. Bägge dessa antydde att det skulle bli en mildare vinter än normalt.
Min kommentar till Aftonbladet var då att man inte vet eller skall dra för stora slutsatser om hur kommande vinter blir samt att det troligare blir milt än kallt.
Jag var även kritisk till detaljrikedomen i Accuweathers prognos. Den låter mer som en veckoprognos som beskriver hur lågtryck och högtryck, kalluft, nederbörd, värme och stormar berör olika delar av Europa. Gör man sådana uttalanden så har man antigen bara kollat en enda deterministisk modell, eller så har man gravt förenklat ensemblemodeller. (Ensembler är ett set av många prognoser där man ser hur olika initialiseringar, startvillkor, medför att prognoserna utvecklas.)
Jag ställde även den retoriska frågan om vad en ”kall vinter” är för något. Tänk om det är kallt i en månad och milt i tre. Vad upplever man? Är det en kall eller mild vinter? Det blev därefter ett citat.
Vi hade även ett resonemang om hur den kraftiga El Niño kan påverka vädret här i Skandinavien.
Om jag själv skulle satsa på något så skulle jag, givet att jag känner lika stort förtroende för alla tre väderinstituten, satsa på en mildare än normal vinter. Det var ändå två av tre som sade mildare än normalt. Men med all respekt för att jag inte känner till vilket material som meteorologen Eric Leister på Accuweather har använt så drar jag slutsatsen att det i dagsläget är svårt att säga något definitivt om vintern 2015/16.
Det behöver inte bara vara så att det kan vara svårt att räkna på det, dvs att bygga en tillförlitlig modell av naturen. Det kan även vara så att naturen är väldigt ”labil”. Det är nämligen inte så att naturen har ”bestämt sig”, eller har någon form av schema över hur den skall utvecklas. Det är inte kugghjul det handlar om. Naturen ÄR. Den utvecklas beroende på hur den utvecklas.
Nåväl. Vad blev då resultatet av vår lilla dialog mellan mig och journalisten? Jo en rätt så okay artikel i Aftonbladet söndagen den 18 oktober, men en helt förfärlig rubrik och löpsedel.
Aftonbladets löpsedel söndag 18 oktober 2015.
Vidare så kan man fråga sig vem som sagt vad. Enligt löpet så säger SMHI ”Det kan bli en kall period”. Enligt ingressen i artikeln är det jag som säger det. Visst, vi kan ha sagt det bägge två, men det ser inte bra ut och skapar inte förtroende att inte vara konsekvent eller tydlig.
Rubriksättarna lever rövare. De vet att väder säljer. Men det duger inte att säga ”två meteorologer är tveksamma och säger möjligen milt väder, en annan säger kallt”. Nej, här gäller det att vara tydlig, även om det uppenbarligen inte riktigt finns belägg för det. Jag tror att man resonerar: ”Vi tar ställning för ena sidan, den som säljer bäst, på löpet och så mildrar vi det hela i artikeln”.
Och så hänvisar till experterna. Och om experterna inte har uttryckt sig tydligt nog så kan man hjälpa dem på traven. Även om det blir fel.
Aftonbladet.se i lördags
Men nu säger någon att den här killen Eric på Accuweather faktiskt sade att det skulle bli kallt (”cold air building across Scandinavia”) i Europa och att det på deras bild står ”abnormally cold” över Skandinavien.
Jo, men om journalisten har talat med två andra meteorologer, Sandra Andersson på SMHI samt mig och ingen av oss bekräftar Accuweather (återigen två av tre). Varför skriver man då rubriken ”Meteorolog: ”Vintern blir svinkall i år””.
Jag vågar dessutom påstå att inte ens Eric på Accuerather har sagt något som kan översättas till ”svinkall”. Men förutom att välja en extremtolkning av informationen som finns tillhand så lägger man in ett citat som antyder en expert personliga känslor, ”svinkall”. Skulle alltså den icke namngivna meteorologen har tillräckligt torrt på fötterna för att ange att det kommer att vara så kallt att hen kommer att frysa?
Men kvällstidningarna har inte nödvändigtvis som mål att återge verkligheten som den är. Man måste ju tjäna pengar också. Och det är här som rubriksättarna kommer in i bilden. De ”hjälper” journalisten att få ut sin artikel. De läser den och letar efter saker som lockar oss läsare. Det får givetvis inte vara en lögn, men behöver inte vara exakt sant.
När jag har ifrågasatt andra rubriker tidigare så har jag fått motfrågan ”men man skulle kunna vara/bli så, eller hur?”. ”De som köper tidningen kan ju läsa allt som sagts och se alla vinklar.” Well, för det första är det inte alla som köper tidningen (gissa varför), för det andra är det inte alla som läser artikeln objektivt -man har ju redan fått inriktningen genom rubriken. För det tredje är det inte ens så att artikeln alltid återger hela sanningen.
När framgång mäts i pengar som skapas genom klick, så gynnas den sortens journalistik (survival of the fittest) som får människor att regera instinktivt bejakade. Det som gör att man väljer den ena blaskan framför den andra eller klickar på en rubrik eller bild. Reptilhjärnan. Bra om det brinner eller man skall undkomma fallande träd och liknande, men inte så bra i 99,99% av tiden i resten av livet.
Men vi går igång på one-liners om katastrofer, sex, pengar, väder”extremer” och skandaler.
Eftertänksamhet, resonemang och komplexa sammanhang drar inte lika stor publik. Folk klickar inte på det, tidningarna tjänar mindre pengar (eftersom man gör det på lösnummer och annonsvisningar) och man måste skära ner på personal. Eller ägarna kommer i alla fall att tjäna mindre pengar. Är många klick vår tids snabba klipp? Eller är det en väg utför på ett sluttande plan? Där i och för sig en del tjänar stora och snabba pengar, men där samhället på sätt och vis urholkas på kvalitet.
Med andra incitament, som gynnar eftertänksamhet, insikter, komplexa samband mm så skulle vi troligen få ett mer vaket och resilient (robust och inte så lättlurat) samhälle. Hur de incitamenten skulle se ut? Jag får göra en separat artikel om det.
Avslutningsvis skall jag ge lite positiv återkoppling. I söndags ringde nämligen en annan tidning och ställde i stort sett samma frågor. Det var Metro som även de hade snappat upp Accuweathers vinterprognos.
Skärmdump från Metro.se 19 oktober 2015
Jag sade i stort sett samma saker som jag gjort till Aftonbladet, men det fick ett helt annat resultat. Förvisso hade de en riktig ”sträng-vinter” som bild, men rubriken var saklig (Därför kan vi inte veta om det blir en svinkall vinter).
Den här frågan, med ursprung i Aftonbladets löpsedel i lördags, har diskuterats internt mellan oss meteorologer på nätet. Många uttrycker irritation.
Där fick jag alldeles nyss även tips om att Yr.no skrivit om Accuweathers långtidsprognos. De genom journalisten Sigrid Skjerdal håller samma linje som jag gör ovan.
Kommentar från Yr.no om Accuweathers säsongsprognos för vintern 2015/16.
Även ECMWF talar om en mildare vinter än normalt.
Tipset är en mild vinter. Samt en prognos om att förtroendet för kvällstidningarna, genom deras rubriksättning och förkärlek för snabba slutsatser, sjunker.
Har det hänt förut? Japp, vilket jag också har belyst här på bloggen ett par gånger, tex.
- 2011 skrev jag om Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Regnkaos.
- och i mars 2015 skrev jag om hur kvällstidningarna lovade en kanonsommar 2015 (hur blev den?).
/Martin
Hallå det regnar och det har det gjort sedan småtimmarna i Svealand. Det kommer att regna mer idag, igen i morgon och så en rotblöta till i helgen.
När det regnar, och skall komma mer regn, så behöver man inte vattna blommor gräs och träd utomhus.
Men det är precis vad man gör. I alla fall i Nacka. Vet inte om det är kommunen eller någon entreprenör som dragit igång det. Det kanske inte är märkligt, men onödigt. Eller är det någon specialblandning av vatten som är bättre än det naturen levererar gratis och automatiskt? Eller är det någon som får betalt för att hälla ut vatten?
Om det är kommunen som har nyckeln till kranen så borde ansvarig ta en promenad och stänga av den, eller? Det är inte långt att gå, bara 200 meter från kommunhuset. Ta sikte på rondellen utanför Forum Nacka. 🙂
/Martin
Ännu en jordbävning har drabbat Nepal. Det var idag kl 12.50 lokla tid (09.05 svensk tid) som en jordbävning med magnitud 7,3 inträffade 18 km sydost om Kodari, i närheten av Mount Everest eller ca 76 km från Katmandu, nära gränsen mot Kina.
Grafik från USGS.
Den 25 april inträffade den senaste kraftiga jordbävningen, magnitud 7,8, i Nepal. Den har hittills skördat mer än 8000 människoliv.
De första rapporterna talar om människor som i panik rusar ut från byggnader och en allmän oro för efterskalv.
/Martin
Kommer vi att kunna titta tillbaka på år 2015, eller åren innan detta, då solenergi som allmän energikälla startade på riktigt? Mycket tyder på det.
Priset för att installera solenergi sjunker stadigt och har nu kommit ner till en nivå där den är jämförbar med traditionella energikällor som olja, kol och naturgas.
Grafik från Treehugger.com.
Dessa energislag är inte bara en referens för att de utgör ca 80% källan till vår nuvarande energimix, de är också roten till de enorma problem som klimatförändringar utgör. Detta är inga nyheter, forskare har flaggat i årtionden för at vi borde fasa ut fossil energi, men väldigt lite har hänt när det gäller att fasa ut det fossila.
Men moderna produktionsmetoder, volymökningar, nya marknader samt att nytänkande konsumenter och investerare fattat vartåt det barkar har medfört att vi nu ser en enorm tillväxt inom förnybar energi, i synnerhet solenergi.
Grafik från Treehugger.com. Earth Policy Institute/Bloomberg
Vad vi har framför oss är exponentiell tillväxt. Och detta inom ett önskvärt område.
Kostnaden för att installera en viss effekt i solenergi är jämförbar med den för fossil energi. Nu kan marknaden ta fart ”av sig självt”, dvs med hjälp av vanliga marknadskrafter när de är som bäst. Det blir allt billigare med förnybar energi, samtidigt som medvetenheten om skadorna till följd av nyttjandet av fossil energi blir allt mer uppenbara.
I takt med att det finns alternativ så blir det inte lika svårt att tänka nytt. Man behöver inte stå kvar i fossilträsket för att få välfärd. Det är tvärtom så att man får mer välfärd om man ger sig i kast med den förnybara energin. Det är bara att gratulera alla som satsat sina investeringar inom rätt områden, förnybar energi, transition, hållbarhet, vett och sans.
Ett tag till kommer förnekare, ”skeptiker” och fossillobbyister att skrika sig hesa. Det kommer säkert att komma fram ännu mer absurda argument än att kasta snöboll i kongressen. Men det kommer inte att hjälpa dem eller deras bakåtsträvande målsättningar.
Ni som fortfarande har kvar kapital och förtroendekapital i fossil energi… Spänn fast skygglapparna, det kommer att bli en skakig resa utför. Läs gärna på vad ”stranded assets”, grundstötta tillgångar, betyder.
Ni som vill åka första klass in i framtiden, välj från smörgåsbordet ”förnybar energi”, ”ansvar”, ”vetenskap” och liknande.
Trevlig resa.
/Martin
Vädret påverkar din och min ekonomi. Men det är inte så oförutsägbart som många vill ge sken av.
SvD skriver, med anledning av ränteläget och analyser från Fed, Vita huset och BNP-siffror att:
”Yellen håller kvar räntan på bottennivå
En usel BNP-rapport för första kvartalet satte definitivt stopp för eventuella överraskningar från den amerikanska centralbanken. Någon räntejustering blir det inte, men Fed drar slutsatsen att hacket i tillväxtkurvan är kortvarigt.”
…
”Från Vita huset kom försvar om att det var många extraordinära faktorer som spelade in. Det bistra vintervädret, en starkare dollarkurs…”
(svd)
Tänk om man kunde hantera vädret? Ha med dess variationer i beräkningarna, ta höjd för dem, parera, kompensera för konsekvenser… Typ som att sätta på sig en jacka när man vet att det skall bli kallt och ta med sig vatten när det blir varmt. Fast på en större skala. Inte bara säga ”ojdå, nu blev det väder och det hade jag inte tänkt på”.
Rimligtvis, om man är vuxen, så vet man att vädret kommer att variera och att det inte alltid är till ens fördel. Nu vet man dessutom att klimatet kommer att variera och att inte detta verkligen inte kommer att vara till de flestas fördel.Det finns sätt hantera detta. Prognoser på vädret, scenarier på klimatet. Man behöver också göra analyser av hur samhället påverkas av vädret. Därefter behöver man ha koll på handlingsplanen, vilka frihetsgrader det finns. Det man inte kan förhindra, skydda sig mot eller parera kan man i vissa fall kompensera för tex genom finansiella instrument. Det tar inte bort händelsen, men det sprider riskerna och gör dem hanterbara.
Det genanta är när stora institutioner skyller på vädret och sedan lastar över problemen på medborgarna.
/Martin
Vulkanen Calbuco i Chile har fått ett utbrott. Det startade igår 22 april kl 21 UTC (23 svensk sommartid).
Calbuco ligger i närheten av turistorterna Puerto Varas och Puerto Montt, ca 1000 km söder om Santiago.
En evakueringszon på 20 km har etablerats och ca 4000 människor har flytt sina hem.
Vulkanen Calbuco i Chile 22 april. Foto: Carlos F. Gutierrez/AP
Utbrottet skall ha kommit som en total överraskning för myndigheterna.Förra gången vulkanen hade ett utbrott var 1972. Vulkanen räknas som en av top-3 av de potentiellt farligaste av de ca 90 aktiva vulkanerna i Chile.
Det här utbrottet är redan tillräckligt stort för att påverka vädret över en stor region i Chile, detta utöver de mer konkreta konsekvenserna för människorna i samhällena i vulkanens direkta närhet.
Beroende på hur högt upp i atmosfären som askan och partiklarna från utbrottet når så kan de färdas långa sträckor innan de faller ner.
/Martin
Utgående från en vision tänkte jag beskriva lite mer om vad jag, kollegor och samarbetspartners tänker göra. Det gäller såväl målsättningar som metoder, hur vi skall genomföra det.
En lista helt enkelt.
Bild. Start walking
Vision.
Göra världen tryggare och bättre förberedd på framtiden.
Målsättningar.
– Analysera vädrets korrelation med affärshändelser och samhällsfunktioner i syfte att få ökad förståelse samt underlag för operativa beslut, optimering och långsiktiga strategier.
– Presentera väder och klimatrelaterad information så att individer, företag och myndigheter får relevanta underlag för beslut på kort och lång sikt.
– Öka försäkringspenetrationen, förmågan till anpassning och resurser för återuppbyggnad i samhällen som ligger i riskområden för naturkatastrofer.
– Öka medvetenheten om klimatförändringar, dess orsaker, risker samt möjligheter till anpassning och minskad antropogen påverkan på klimat och ekosystem.
Genomförande.
– Vi kommunicerar med allmänhet och beslutsfattare kring över webb, mobil och liknande plattformar rörande kunskap om väder, klimat, ekosystemtjänster, resiliens och samhällsfunktioner.
– Vi har gränssnitt för såväl externa system som IoT (Internet of Things).
– Vi samarbetar med företag och myndigheter för att korrelera väder med nyckeltal, observationer och händelser i företag och samhälle.
– Vi presenterar väder, klimat och relaterad data för allmänhet och beslutsfattare för att informera, öka kunskap samt stimulera kreativitet och engagemang.
– Vi håller föredrag och medverkar vid utbildningar, seminarier och i media.
– Vi supportar individer, organisationer och företag som har ambitioner att göra världen lite bättre.
– Vi grundar vår kunskap och målsättningar i vetenskap. Vi utgår bland annat från kunskaper kring komplexa systen, Planetary Boundaries och FN:s Sustainable Development Goals.
Verkar det bra? Genomförbart? Rimligt? Ja. Vi har inte bara idéer utan även konkreta handlingsplaner för genomförande. Hur det skall ske, i vilken ordning, eller vad som skall ske parallellt, är inte hugget i sten. Men däremot finns stor nytta av koordinering av insatserna för flera av målen parallellt.
Jag tar gärna emot återkoppling på ovanstående lista och ambitioner.
/Martin