Här kommer ännu en artikel skriven av Anders Persson, forskare på ECMWF. Anders har tidigare skrivit om Corioliskraften, Lagrangepunkter och varför roterande rymdskepp inte är någon bra idé (sök på Anders Persson i sökfältet till höger). Här kommer en lite mer jordnära betraktelse av varför olika personer kan ha vitt skilda åsikter om kvalitén på väderprognoser.
Av Anders Persson
Inte ens med den mest avancerade matematik eller statistik kan man objektivt och entydigt avgöra vad som är bra och dåliga väderprognoser – det kan bara du själv!
Pelle och Patrik följer uppmärksamt väderprognoserna; Pelle är en typisk lantbrukare medan Patrik basar för ett konstgalleri med utomhusutställningar som specialitet. De har helt olika uppfattningar om kvaliteten hos de meteorologiska prognoserna – men båda deras uppfattningar är riktiga!
Lantbrukaren Pelle är inte helt nöjd med väderprognoserna: ”–Prognoserna för regn slår ofta inte in!” Patrik däremot är mycket nöjd: ”–När det regnar har meteorologerna nästan alltid varnat för det!”
Man kan tro att de båda inte tagit del av väderrapporterna med tillräcklig uppmärksamhet. Nej, tvärtom: de för båda omsorgsfull statistik över prognoserna och det efterföljande vädret. När de ritar en tabell över de sista dryga tre månadernas utfall blir tabellerna identiska (se tabellen nedan). Hur kan de då dra så helt olika slutsatser?
Jo, Pelle vill som lantbrukare veta om han ska koppla på konstbevattningen eller andra åtgärder om det inte regnar. Men bara drygt hälften av meteorologernas regnprognoser slår in (25 av 45).
Patrik däremot är rädd för att placera konstverk utomhus om det skulle bli regn. Han är nöjd med att i drygt 80% av de tillfällen som det kommer regn (25 av 30) så har meteorologerna varnat honom.
Så båda har rätt på sitt sätt, utifrån sin utgångspunkter. Att det blir så här paradoxalt beror ytterst på att meteorologer av tradition (i de flesta länder) tenderar att överprognosera regn. Det är bättre att då och då varna i onödan än att missa ett regn. Detsamma gäller för andra vädertyper som hård vind, frost, åska etc. I ovanstående exempel, som inte avspeglar förhållandena i något speciellt land, nämns ”regn” 45 gånger under en 100-dygnsperiod medan det uppträder bara 30 gånger.
Detta att olika grupper inom befolkningen har olika slags beslut att ta påverkar hur de uppskattar eller inte uppskattar de allmänna prognoserna. Detta kan vändas på huvudet som skedde i USA på 1930-talet. Den första kommersiella vädertjänsten grundades i Kalifornien av en meteorolog Ervin Krick som snabbt gjorde sig beryktad för sina konstiga prognoser. Bara det dök upp ett moln på den kaliforniska himlen varnade Krick en del av sina kunder för regn. Men till andra kunder kunde han lova torrt väder trots att himlen var fylld av tunga svarta moln.
Pengarna flöt in till Kricks vädertjänst. Man kan undra varför? Jo, förra gruppen utgjordes av Hollywood som ogärna ville släpa sin utrustning och stjärnor ut på prärien om det fanns den minsta risk för regn. Den senare gruppen utgjordes av vattenindustrin i det kroniskt torra Kalifornien. Denna ville, inför ett förestående regn ogärna släppa ut vatten från sina bassänger om det inte var säkert att det skulle bli regn.
Det är ingen konst att producera oändlig mängd statistik över väderprognosernas ”träffsäkerhet”, men til syvende og sidst är det du konsument av väderprognoser som avgör om de är bra eller dåliga i den mån de hjälper dig att ta kloka beslut.
(Siffror i ovanstående exempel är fiktiva och avspeglar inte träffsäkerheten hos någon speciell vädertjänst)
/Anders Persson