Author - Martin Hedberg

Varken vinter eller vår?

Regn och snö i söder idag, varmare men fortfarande molnigt. Norra halvan av landet har fortfarande vinter med dagsmeja.

Vintern ger sig inte. Idag rör sig fronter österut över landets södra halva. De följs av en högtrycksrygg, men det ser ut att bli mer moln än vad som vanligen följer med dem.

I norra halvan av Sverige är det som bekant fortfarande vinter. Men med solens hjälp får vi till någon eller ett par plusgrader på dagen.

Nåväl. Det blir ljusare för var dag som går, både på morgonen och om kvällen. Jag kan ta antingen vinter eller vår, men jag vill absolut inte byta bort ljuset.

/Martin Hedberg

Kom våren av sig?

Många i Götaland och Svealand frågade sig idag vad som hände med våren. Det var på gång, men så plötsligt kändes det väldigt mycket vinter igen. Snö, kallt regn och blåsigt. Och inte mycket till sol, trots att vårdagjämningen just inträffat.

Men lugn, i större delen av Norrland är det fortfarande vinter fler veckor till. Det är nu den bästa skidåkningen finns, långa ljusa dagar, inte tokkallt i luften, men ändå en massa snö.

Aj, då. Det var inte det ni ville höra. Ni hade ställt in er på att snön töade och att vårblommorna snart skulle titta fram. Kanske skulle man kunna byta till sommardäck vilken dag som helst, plocka fram vårgarderoben och hänga in dunjackan?

Men så här är det med vädret. Det kastar lite fram och tillbaka. Det märks som mest i skiftena mellan årstiderna. Om temperaturen går från -3 till +7 och sedan tillbaka till -3 så blir vi så mycket mer förvånade än om temperaturen hoppar mellan -15 och -5. Men det är fortfarande tio graders skillnad.

Men okay, våren är på gång.
Ju längre vi väntar, desto mer sannolik blir den 😉

I natt blir det allmänt minusgrader i Sverige. Men redan i morgon måndag eftermiddag är det åter mildare luft som strömmar in. Det kommer att påverka snötäcket såväl i Götaland och Svealand som i södra Norrland och Norrlands kustland.

Återstår att se om vintern gör något tappert försök till efter det.

Må gott,

/Martin Hedberg

Våren 3

Studium av händelser inom växt- och djurriket beroende på årstidsväxlingarna kallas fenologi.

Man noterar årligen datum för olika företeelser som exempelvis trädens lövsprickning och lövfällning, insjöarnas isläggning och islossning och blomningsperiod av olika arter. Detta kan man koppla till dygnets medeltemperatur och framställa så kallade fenologiska tabeller. Man uppmärksammar också flyttfåglarnas sträcktider som också bland annat är beroende på temperaturen.

Ett populärt mått på vårens ankomst är när olika fågelarter återvänder efter vintern. Stare och lärka brukar vara de första förelöparna till våren. När dygnsmedeltemperaturen sedan börjar komma över på plussidan, alltså vid vårens genombrott, följer sedan bland andra tofsvipan och något senare är det dags för bofink, sädesärla och rödhake.

När dygns medeltemperaturen sedan har kommit över cirka 5 plusgrader är det dags för rödstjärt, svalor och gök för att nämna några. Allt enligt de fenologiska tabellerna.

/John

Kamp mellan Kung Bore och Gumman Tö

Våren är på gång.

Vårvindar gjorde ju entre i södra hlavan av landet i förra veckan, men kalluften kom tillbaka. I samband med att vi redan har gott om snö så var det inte svårt för vintern att ta ett omtag.

Nu ser våren ut att göra ett nytt försök. Under onsdagen kryper temperaturen upp över noll grader i Götaland, Svealand, sydligaste Norrland och längs med Norrlandskusten. På torsdag och fredag och över helgen likaså.

Det här gäller dagtid. Nattetid sjunker det ner till noll eller kallare. Men våren är på gång.

Händelserna får mig osökt att minnas sagan om årstidernas kamp med Kung Bore (Kung Frost?) som satt mäktig, men som till slut fick ge sig för Gumman Tö och vårens entré.

Har ni läsare mer referenser till den eller liknande sagor? Det skulle vara intressant att läsa om medan vi njuter av senvintern och väntar in våren.

/Martin Hedberg

Våren 2

I förra bloggen redovisades medeldatum för vårens ankomst enligt statistik för en längre period, vanligen 30 år. Men i verkligheten varierar vårens inträde olika för varje år.

Enligt SMHI anser man att våren kommit när man i vinterns slutskede fått 7 dagar i följd då dygnets medeltemperatur varit över noll grader.

Medeltemperaturen räknas fram med en särskild formel men har man en max- och mintermometer får man ett godtagbart mått genom att ta medelvärdet av dygnets högsta och lägsta temperatur.

Därför kan man själv ta reda på när den ”meteorologiska” våren börjar om man dagligen kollar upp det här värdet. I slutet av februari kom våren i år till sydvästra Skåne vilket var ungefär normalt enligt statistiken (se föregående blogg).

Nu skall vi snart se hur långt den  har kommit vid vårdagjämningen den 20 mars.

/John

Våren 1

En gammal svensk benämning på mars Vårmånad. Dels därför att vårdagjämningen inträffar i månaden och dels därför att våren statistiskt sett arbetar sig upp söderifrån.

Man definierar den meteorologiska våren när dygnsmedeltemperaturen efter vintern går över nollgraderstrecket.

Det innebär att Skånes kusttrakter får sin vårstart redan i slutet av februari. Fram till mitten av mars skall sedan den statistiska våren ha dragit upp över hela södra och västra Götaland.

Därefter utbreder den sig snabbt norrut och till månadsskiftet mars-april skall hela Götaland och södra och östra Svealand vara vårmärkta liksom kustområdena i allra sydligaste Norrland.

Övriga Norrland får sin vår under april månad och den 1 maj är det bara i fjällvärlden där vintern fortfarande har ett fäste.

/John

Våren gör tappra försök

Vi är fler som lagt märke till hur solen inte bara ger allt längre dagsljus utan även värmer. Nu är en av de bästa tider: Allt längre dagar, ordentligt med snö, klart väder och en värmande sol.

Själv var jag uppe på taket idag och skottade fram solpanelerna.

Ett högtryck över Storbritannien med en rygg österut präglar vädret de kommande dagarna och balanserar lågtrycken norr om Nordnorge.

Det blir en del sol i södra Sverige -men också kalla nätter. Södra och mellersta Norrland får ett par plusgrader dagtid. Detaljer och övriga områden hittar ni lättast på prognossidorna.

Passa på och njut av vädret.

Visst skall man njuta av snön, men själv längtar jag efter att få cykla på torr och rensopad asfalt.

/Martin Hedberg

Vasaloppet

Det ser ut att bli ett fint Vasalopp på många sätt och vis. Rekordmånga startande, bra väder och lätt relativt att valla. Den snörika vintern har ju dessutom gjort att många haft goda möjlighet att träna. Vinter är ju inget ovanligt i norr, men i södra Sverige har de senaste årens snöfattiga vintrar gjort att många tränat rullskidor hemma i kombination med riktig skidträning på annan ort.

Men i år har det som bekant varit helt andra förutsättningar till förberedelser och årets Vasalopp är så bra man kan önska sig. Som vanligt blir det en kylig start nere i Berga By. Men 10-15 minusgrader är egentligen inte så mycket jämför med hur kallt det varit många gånger tidigare tidigare.

Väl uppe på höjderna håller sig temperaturen mellan 3 och 8 minusgrader. Det blir en svag till måttlig medvind och lite varierande molnighet. Vinden gör att luften blandas om vilket gör att man slipper de extremt kalla partier som annars bildas. Undantaget är väl dalgångarna kring Tännäng som nätt och jämt orkar upp till minus 10 även mitt på dagen. Att moln delvis skymmer solen gör att snökristallerna inte förändras så mycket under dagen.

Vid målgången borde det fortfarande vara någon minusgrad och en del solsken.

Jag önskar alla som deltar  i Vasaloppet, såväl skidlöpare, funktionärer som åskådare, en riktigt fin upplevelse.

/Martin Hedberg
Som varit SVT:s meteorolog vid tre Vasalopp.

Kalla vintrar

När vi nu gått in i mars så är den meteorologiska vintern slut för den här gången. Den omfattar nämligen definitionsmässigt månaderna december-januari-februari. Innan SMHI nu efterhand sammanfattar den gångna vintern kan man ta en återblick på tidigare extremt kalla vintrar.

Under de sista hundra åren utmärker sig då de tre s k krigsvintrarna 1939-40, 1940-41 och 1941-42. Hela landet hade kallt. Den sista av dessa var allmänt den kallaste och i de östra delarna av Götaland och Svealand var det rekordkallt. I Stockholm var medeltemperaturen för de tre månaderna -7,8 grader. Haparanda hade -15,4, Göteborg -5,1 och Lund -4,0 grader.

Man hade också tre kalla vintrar på rad i mitten av 1980-talet. Även då var den sista kallast, nämligen 1986-87 med -5,2 i Stockholm och -2,0 i Lund.

Århundradets kallaste för Norrlands del är utan tvekan vintern 1965-66. Karesuando hade då en medeltemperatur på -21,1 grader, Haparanda -17,6 och Härnösand -13,5 för att nämna några. Just den vintern uppmättes också det svenska köldrekordet på -52,6 grader i Vuoggatjålme den 2 februari. Den vintern räknas också till en av de allra svåraste snövintrarna under seklet i södra och mellersta Sverige.

Vintern 1965-66 var också seklets kallaste i västra Svealand med -13,3 grader i Falun. I övriga Svealand och Götaland står vintern 1941-42 som den allra kallaste på de flesta håll. Som god tvåa ligger 1969-70, bland annat hade Stockholm då -6,7 grader.

Det blev mycket siffror i denna blogg men kan vara intressant att jämföra så småningom med den nu gångna vintern. Får den en plats i rekordtabellerna?

/John

Blir snön tyngre när det töar?

Ja, nej och det beror på.

Det är rätt uppenbart att snön känns tyngre när det töar. Snön sjunker samman och får högre densitet. Detta inverkar dock inte på massan/tyngden.

Snön ändrar också konsistens, den ”klibbar” både i sig självt och på snöskyffeln när det blir en större andel våt snö*. Det gör att det kn kännas jobbigare att skotta den.

Men snön absorberar också fukt från luften. Det sker när när snöns temperatur är lägre än luftens daggpunktstemperatur**. Vattenånga från luften kondenserar på den, relativt sett, kalla snön. Detta gör att massan faktiskt ökar. Ju varmare luften är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Å andra sidan så rinner ju en del av snön bort i forma av vatten då det töar. Det minskar på den ”skottningsbara” snömängden.

Snön kan även övergå direkt till vattenånga, dvs avdunsta utan att först vara i flytande form. Det kallas för ”sublimering”.

Snöns temperaturprofil borde påverka smältningen. Det i sin tur borde inverka på helheten huruvida snön blir tyngre eller inte.

Vissa av dessa faktorer samverkar, andra motverkar att snön skulle bli tyngre. De kan ha olika inflytande under olika perioder i ”töa-processen”. Dvs frågan ”När?” är också relevant om man skall svara på om snön blir tyngre eller inte.

Ett specialfall borde vara när det regnar i samband med att det töar. Å ena sidan tillförs ju mer vatten, å andra sidan gör regnet att smältningen går fortare.

Så: Väger snön mer, mindre eller lika när det töar?
Det beror på. En sak är säker. Det blir tyngre. Men det kanske kompenseras av att man inte behöver fylla lika många skyfflar?

Vad säger ni läsare? Har vi missat någon väsentlig faktor? Finns det kanske ett givet svar på frågan om snön blir tyngre när det töar?

/Martin Hedberg

*läs mer om våt snö på: http://pohlman.klart.se/vad-ar-sno-2/

**Daggpunktstemperaturen, Td, är ett mått på luftens fuktighet. (I bland säger man bara Daggpunkt.) Det är till den temperaturen man måste sänka luftens temperatur, T, innan dagg/frost kondenseras.

Luftens Td är alltid lägre än luften T. Vanligtvis skiljer det 2-10 grader.
En låg Td betyder att luften innehåller lite vattenånga. En stor skillnad mellan T och Td betyder att luften är torr. Om T och Td är lika så är luften mättad, 100% luftfuktighet.