Av Martin Hedberg
Denna sommar må vi i Sverige ha haft temperaturer omkring det för årstiden normala, men på många andra platser har det varit varmare än normalt.
Oftast så menar man ”variationer kring medelvärdet” när man säger ”normalt”. Vissa dagar är det lite varmare, andra lite kallare. Variationerna karaktäriserar vädret.
När medelvärdet avviker kraftigt från ett år till ett annat, därtill med en tydlig trend, då finns det fog för att använda ordet ”onormalt”.
I Ryssland har man såväl värme som skogsbränder, om än inte lika omfattande som i fjol. I USA har man, som tidigare rapporterats om, haft besvärande varmt väder.
Arktis 11 juli 2011. (earthobservatory.nasa.gov) Satellitbilden är en kompositbild, dvs sammansatt av flera olika fotografier, tagen den 11 juli 2001 av NASA.
Vi har i Sverige haft ett och annat lågtryck, medan det över Nordpolen varit ett omfattande högtryck och mestadels klart väder.
Med satelliter har mätt isen med stor noggrannhet sedan 1979. Isens utbredning varierar givetvis från år till år, men det finns en tydlig trend i att ytan minskar i omfattning med tiden.
Septemberisen 1979-2010 (NASA).
Septemberisens utbredning har minskat med omkring tio procent sedan mätningarna med satellit började 1979 (NASA)
Många har frågat sig om ytan år 2008 och 2009 var tecken på att isen höll på att isens utbredning var på väg att återhämta sig. Men det krävs flera år av dels ökad tjocklek/utbredning vintertid, dels inte så kraftig avsmältning sommartid för att isen skall återgå till värden i närheten av de som rådde kring 1979.
Isens utbredning varierar med årstiderna. I mitten av september brukar isen ha sin minsta utbredning. Den tidigare minsta utbredningen inträffade år 2007. I år har det över Arktis varit så pass mycket varmare än normalt att isens utbredning är rekordliten (NASA Earthobservatory).
Arktiska isens utbredning under fram till och med 17 juli 2011 (NASA). Just nu ligger är ytan mindre än för motsvarande tid år 2007!
Temperaturen på 925 hPa (omkring 1000 meter upp i luften) var under juli månad mellan 6 och 8 grader över det för årstiden normala (NASA Earthobservatory).
I samband med att det är mindre is som täcker ytan så omvandlas mer av solljuset till värme. Detta då isen hade reflekterat solljuset medan vattnet, som är mörkare, istället absorberar en större andel av solstrålningen. Det börjar med att det, av smältvatten uppe på isen, utvecklas mindre eller större sjöar på det sammanhängande istäcket.
När det väl har börjat bildats vatten på ytan så absorberar dessa mer solenergi, vattnet blir varmare och sjön blir större.
Bild på tidigare (rött) respektive senare (blått) avsmältning av Arktis. Även om vissa platser 2011 smälte senare än medelvärdet 1979-2011, så var nettoeffekten en avsmältning.
Även vattnet runt isen blir varmare vilket gör att isen kalvar i större omfattning. Även vattnet under isen påverkas och tjockleken på isen har minskat genom åren.
Att istäcket minskar, hänger samman med klimatförändringar och global uppvärmning. Den så kallade ”albedoeffekten” är en återkoppling i klimatsystemet som gör att små förändringar förstärks. Eftersom den fungerar som en förstärkare så kallas den för en ”positiv återkoppling”.
Det finns givetvis även återkopplingar som bromsar förändringar (så kallade ”negativa återkopplingar”).
Det har i den så kallade ”klimatdebatten” länge hävdats att en ökad mängd vattenånga i luften skulle leda till ökad molnbildning som i sin tur skulle stabilisera klimatet och förhindra temperaturstegring*.
Det blev inte så denna sommar över Arktis.
Isarna smälter från år till år. Finns det något som tyder på att den trenden skall förändras?
/Martin
PS. *Om det nu var så att mer moln skulle kyla av klimatet så skulle ju detta medföra att det blev ”normalkallt” igen. Det skulle ju i sin tur medföra att luften inte kunde innehålla så mycket vattenånga/moln. Det skulle ju i sin tur medföra att den avkylande effekten upphörde.
En ökad molnighet skulle möjligen kunna bromsa en klimatförändring. Men den kan inte förhindra eller ”återställa” en klimatsituation.
För övrigt så är klimatsystemet komplext och det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att koppla enskilda händelser till enskilda konsekvenser. Därom inte sagt att vi vare sig inte påverkar klimatet eller att vi inte kan dra några relevanta slutsatser om följderna av vad vi gör.
Klimatet har alltid förändrats. Vi människor påverkar klimatet och därmed även hur det förändras. Klimatet förändras just nu snabbare och på andra sätt än om vi inte hade påverkat klimatet. Vi människor påverkas av följderna. DS.
