Archive - maj 2014

Översvämningar att vänta i Tyskland och Polen?

Prognos

Regnet drar bort  och lite svalare, men högst normala temperaturer, etablerar sig över Sverige.

Samtidigt skapas förutsättningar för kraftiga regn i Tyskland och Polen de kommande dagarna. Det är ett lågtrycksområde som sträcker sig från Vitryssland i en båge över Centraleuropa mot England. Det kommer att regna kraftigt under tisdag, onsdag och halva torsdagen. Återstår att se hur mycket det kommer och i vilken utsträckning det hinner rinna undan, eller om det blir översvämningar.

PrognosHär hemma i Sverige har den riktigt varma sommarluften ersatts av för årstiden normala temperaturer. Men/och högtrycksbetonat väder gör att det kommer att vara en hel del sol kommande dagar.

/Martin

Mer värme och kraftigt regn

Prognos

Öster om oss finns mycket varm luft. I väster ligger luft med för årstiden normala temperaturer. Mellan dess slingrar sig en frontzon med såväl moln som regn.

Under kommande dagar så kommer vi att få ta del av såväl värme som normala temperaturer. Det kommer även att regna i samband med att fronten slingrar sig lite österut.

PrognosIdag blir det får årstiden fortsatt mycket varmt med temperaturer som ligger ca tio grader över de normala. Solen skiner på många platser, men i Norrland blir det lite mer moln som tidvis skymmer solen. Det blir dock fortsatt varmt. Under eftermiddagen blir molnen mer kompakta och det kommer att falla ut en del regn i ett stråk från Jämtlandsfjällen och nordost mot Norrbotten.

Under natten mot lördagen kommer fronten att leta sig in över Götaland, den fortsätter under lördagen österut och kommer att beröra Götaland, Svealand och södra Norrland med regn. Det blir överlag fortsatt varmt, dock kommer moln och regn att sänka temperaturerna något.

Det kommer att förekomma åska och lokalt kan det bli rikliga mänger med regn.

/Martin

Värme, värme, normalt

Värmen håller i sig ett par dagar till. Sedan blir det åter lite mer normala maj-temperaturer.

Många gläds åt den tidiga högsommarvärmen, andra (men de är inte så många?) tycker det är lite för tidigt. Jag undrar hur naturen, växter och djur, reagerar.

Hur som helst så är det i Götaland, Svealand och södra Norrland just nu ca 10 grader över det normala för årstiden. Det är ”Ryssvärmen” som gör sig gällande. Den finns kvar över helgen och lite till.

Men det är inte bara värme. Det kommer även att regna av och till. Och som sig bör med mycket energi i luften så kan det, när det väl kommer regn, bli rikligt.

Från och med tisdag nästa vecka är det lite mer normala temperaturer.

/Martin

Därför förvanskas experternas fakta genom media. Ibland.

Fiktiv löpsedel

Häromdagen gjorde jag en intervju för en kvällstidning. Jag hörde hur journalisten fiskade efter något som ”stack ut” lite. Vis av erfarenheten höll jag igen. Jag vet nämligen allt för väl hur en liten kommentar i en bisats lätt kan bli såväl rubrik som löpsedel. Det är i och för sig inte journalistens ”fel” utan snarare den personen som sätter rubrikerna. 

Men det finns också något mer grundläggande i systemet som gör att man som sakkunnig ofta känner att det blir lite väl hård vinkel på ens yttrande. Medias roll är nämligen inte att bara ge den breda bilden. Minst lika ofta handlar det om att finna extremer. Det är inte bara för att kunna sälja lösnummer, nej det är minst lika viktigt för att det är extremerna i sig som är viktiga.

Fiktiv löpsedelNär vi meteorologer blir intervjuade på temat ”vädret kommande dagar” så fokuserar jag på det som de flesta kommer att uppleva. Om det skulle vara något extremt som kan betraktas som ”samhällsfarligt” så tar jag givetvis med det också. Men om det är något pseudo-extremt som en dag med solsken efter en vecka med mulet väder, eller svaret på frågan om var man hittar det ”bästa” vädret, då passar jag.

Utöver det så går det inte att beräkna vädret exakt. Men eftersom prognoserna (även de vi publicerar på Klart) anger ett tal för såväl temperatur som vindar och nederbörd så upplevs de som mycket precisa. Men vi vet att det handlar om sannolikheter för det ena eller andra. Det gäller såväl i tid som i rum.

Normalfördelningskurva”Normalfördelning”. Låter krånglig, men det går bra att läsa resten av artikeln utan att greppa alla detaljer i matematiken 🙂

Bättre vore att ha ett intervall. Ovan ser ni en graf som visar en så kallad ”normalfördelning”. Den speglar verkligheten avsevärt mycket bättre. På y-axeln anges sannolikheten för att något av värdena på x-axeln skall inträffa. Det kan vara mycket skilda saker som tex: bränsleförbrukningen i din bil, antal sidor i en pocketbok, tidpunkten då äppelträdet blommar, temperaturen på midsommarafton, lufttrycket i Skövde osv.

Standardavvikelsen, σ (sigma), är ett mått på hur mycket de enskilda värdena, tex temperaturen på en enskild plats, avviker från medelvärdet (μ) av temperaturerna. Tex finner man knappt 70% av de enskilda fallen inom ± 1 standardavvikelse. Går man ut till två standardavvikelser så finner man 95% av observationerna.

Vad vill jag säga med detta? Jo ett par saker:

  1. Ibland befinner sig våra prognoser, i synnerhet de långa prognoserna, i ytterkanten av normalfördelningskurvan. Jag vill då försöka ”dra in” dem mot mitten för att bättre representera verkligheten.
  2. Jag strävar efter att inte bara presentera ett värde (tex medelvärdet μ) av vädret, utan snarare ett intervall. Genom att visa intervallet ±1,5 σ så får man en bra representation av den verklighet som de flesta kommer att uppleva. (Det blir dock lätt ”rörigt” rent grafiskt om man skall göra detta på webben eller i mobiltelefon.)
  3. Journalister och i synnerhet rubriksättare är mest intresserade av det som ligger i ytterkanterna. Om det kan bli översvämning någonstans så säger jag ”Det skulle kunna bli översvämning någonstans”. Men rubriken/löpsedeln blir istället ”VÄDERKAOS: ÖVERSVÄMNINGAR!”. Eller om det generellt blir mellan 20 och 25 grader, lokalt lite varmare så blir rubriken: ”SOMMARSMOCKA +30”.
  4. Ett dilemma är att det ofta är extrempunkterna som verkligen är viktiga. De som drabbas av översvämningar drabbas hårt. Men vänder man kameran åt andra hållet så är det bara blött i gräset. Det genomförs miljontals flygningar varje år, men enstaka flygkrascher gör att folk är räddare för att flyga än att köra bil. Det är som med lotteri: Sannolikheten för att vinna är en på flera miljoner, ändå tror folk att turen skall drabba just dem. Det händer att man får en skev bild av verkligheten genom media (och marknadsförare). Men den som drabbas av det extrema påverkas givetvis väldigt mycket.
  5. Risken med en sån här belysning är att folk tror att media ALLTID ger en skev bild. Det gör de givetvis inte. Det jag vill säga är att man skall läsa kritiskt. Framför allt skall man läsa löptexten och inte bara rubrikerna. Ju längre från källan desto större sannolikhet för att fakta är vinklat, förvanskat eller i alla fall kraftigt förenklat med en dragning åt det extrema och spektakulära.

/Martin

Kittlande konspirationer om månen och klimatet

John_W._Young_on_the_Moon

Dagens Nyheter började häromdagen (2014-05-13) en artikelserie om konspirationer. Den första artikeln hette ”Några vanliga konspirationsteorier”. Där räknar man upp exempel på konspirationer. De flesta är falska, men lever fortfarande vidare. En del har visat sig vara korrekta.

DN:s artikel tar tex upp terrorattacken mot World Trade Center, tillgången till en obegränsad energikälla, HIV, utomjordingar, mordet på Olof Palme, ”chemtrails” osv.

John_W._Young_on_the_MoonBild av John Watts Young, Apollo 16, 1972. Från Wikipedia.

Jag saknar två i mitt tycke mycket tydliga konspirationsteorier som florerar friskt: Att USA aldrig landade på månen samt att diskussionen kring hotet om klimatförändringar bara är ett sätt för forskare att få mer anslag. De dyker i och för sig upp i DN:s kommentarsfält, men jag tycker nog att man kunnat ta med dem som bärande i artikeln.

Den senare, som rör klimatförändringar, har jag själv stött på i debatter och i inlägg här på bloggen. Den går ut på att många tusen forskare skulle samarbeta och ha ljugit ihop en story om att människan påverkar klimatet, därefter skall de ha jobbat (i decennier!) på att övertyga politiker bara för att kunna söka mer anslag på det temat. Efter det skall även många politiker ingå i konspirationen i syfte att kunna höja skatterna för medborgare och införa mer regleringar (!).

Jag finner två (tre) anledningar till att den teorin kan ha uppkommit.

1. En del forskare har nekats anslag för att göra om grundläggande experiment angående växthuseffekten. Detta har tolkats som att de motarbetas och att någon (etablissemanget?) har något att dölja. (Att de nekats till följd av att bidragsgivarna ansett att experimenten inte skulle ge något nytt kanske inte slagit dem.)

2. Lobbyister betalda av olje(fossil)industrin har planterat storyn för att smutskasta forskare i syfte att minska deras trovärdighet vilket i sin tur kan leda till att samhället dröjer med att vidta åtgärder för att minska beroendet och nyttjandet av fossil energi. Detta är i sig också en konspirationsteori vilket gör den väldigt intressant i diskussionen.(!) Sannolikheten för att den till viss del är sann stöds av att just detsamma visat sig vara korrekt när det gäller tobaksindustrin. Därtill har en del individer och företag som driver denna linje inom klimatfrågorna varit verksamma inom tobakslobbyn (tex The Hearland Institute).

3. För mig okänd faktor. (Jag är öppen för att det finns fler anledningar som jag inte känner till.)

”En konspirationsteori (av latinets conspirare som betyder ”andas tillsammans”) är en hypotes eller teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration. Ofta används termen i nedsättande bemärkelse men kan även syfta på sakliga hypoteser kring faktiska sammansvärjningar.

Gemensamt för konspirationsteorier, när termen används i nedlåtande bemärkelse, är att berättelsen omfattar en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner. Dessa personer antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap. …”

(Wikipedia)

Om man är uppfylld av idén att det finns en konspiration så sjunker beviskraven dramatiskt. Det är tex därför som ”förnekare” eller ”klimatskeptiker” gärna tar upp fragment av tvivel eller tveksamheter som bevis för att människan inte påverkar klimatet. Men samtidigt kräver oceaner av bevis för att acceptera att människan påverkar klimatet.

Exempel på det första är när man IPCC i sin förra rapport fått med en tvivelaktig uppgift om avsmältningen av Himalayas glaciärer. Exempel på det andra är övriga hundra korrekta faktauppgifter bara på samma sida i rapporten. Lägg därtill all uppgifter på övriga 2500 sidor och alla referenser. Men all belagd fakta (storleksordningen hundratusen till miljoner uppgifter) överskuggades alltså av en felaktig uppgift. Case closed i konspirationsteoretikerns värld!

Att konspirationen fått fäste och sprids vidare av folk utanför ovanstående kategorier är naturligt då den tilltalar oss: Dels gillar vi att ifrågasätta etablissemanget. Dels vore det befriande skönt om det var sant: Vi skulle slippa skatter och andra tvång som begränsar vårt livsutrymme. Vi skulle också bekymmersfritt kunna fortsätta använda det fossila kolet (tills det sinar eller blir en bristvara).

Det senare leder in på en tredje konspirationsteori: Att det fossila kolet inte har någon peak. Att det finns ”hur mycket som helst”. Visst vore det skönt om klimatet inte förändrades (inte av koldioxid, lustgas, skogsskövling, aerosoler eller något annat vi människor skapar). Och visst vore det skönt om Norge, Saudi och några till fortsätter att pumpa upp olja så länge människan finns och att priset på olja även håller sig under 100$/fatet! Inga bekymmer.

Men tänk om vi har en antropogen klimatpåverkan, om det finns begränsat med olja, gas och kol och om USA faktiskt har landat på månen? Det mesta tyder faktiskt på det. Det går bra att ifrågasätta, men till dess motsatsen har bevisats måste vi arbeta utifrån att det är så.

/Martin

Sommaren börjar i morgon

prognos

Nu blir det varmt. Efter en mild vinter och en tveksam vår så är det nu dags för sommaren att göra entré på bred front i Sverige. Sommaren har i och för sig redan anlänt till västra Götaland och det har varit flera dagar med sommarvärme i stora delar av övriga Sverige.

Men från och med fredag för resten av Götaland samt Svealand och från och med lördag för stora delar av södra Norrland så blir det sommar.

prognosKriteriet för att det skall vara sommar är att dygnsmedeltemperaturen (medelvärdet av temperaturen, timme för timme, under ett helt dygn) håller sig över +10, fem dygn i sträck. Man kan alltså inte veta om det blivit sommar förrän i efterhand (sommaren räknas från det första av dessa fem dygn). För ett par veckor sedan hade vi en liknande situation, men bara i fyra dygn.

Nåväl. Nu är det värme på väg in över Sverige och det kommer att medföra att det blir sommar. Jovisst är det en prognos i dubbel bemärkelse: Dels för att inte ens den första av dessa dagar inträffat ännu, dels för att vi inte kan veta att det håller ”hela vägen in i mål” förrän alla fem har passerat. Men jag känner mig trygg i att omslaget till sommar för stora delar av landet inträffar just denna helg.

Inte nog med att det blir varmt, det blir även en hel del sol. Nej inte hela landet, moln och regn kommer att passera Norrland under fredagen och ligga kvar i fjällen under lördagen. Men större delen av landet får uppehåll och gott om sol kommande dagar. Detta i samband med att det Brittiska Högtrycket skickat ut en rygg över Skandinavien.

Nu kommer det att knoppas och växa så det knakar. Men fortfarande är brandrisken stor i de inre delarna av Norrland. Det är inte så bra, men går över i takt med att växtligheten skjuter fart. Jag hoppas kunna få syn på lite mer pollinerare i naturen, getingar, bin, humlor osv. Hittills har jag bara sett någon enstaka fjäril och en massa sniglar. De senare är ju ingen höjdare direkt, men skulle kunna ha en framtid i den svenska faunan om de lärde sig pollinera tex fruktträd och andra blommor. 😉

/Martin

På fredag kommer värmen

Prognos till 16 maj

Vi har haft aprilväder sedan i mars, men snart är det slut med det. På tiden kan man tycka eftersom vi är halvvägs inne i maj.

På fredag den 16:e maj blir det i alla fall ett rätt markant skifte till varmare väder. Tendensen kommer att märkas för var dag som går, men tydligast blir skillnaderna mellan torsdag och fredag.Prognos till 16 majDet är en högtrycksrygg som sträcker sig ut från Storbritannien som påverkar vädret hos oss i Skandinavien. En del moln- och regnområden från Atlanten pressar på över fjällen, men det mesta av den nederbörden stannar på den Norska sidan. Idag onsdag och torsdag kommer det att bildas en del regnskurar över Götaland, men under fredagen är inflytandet av högtrycksryggen så pass stort att det troligen inte blir någon nederbörd alls i södra Sverige.

I helgen blir det fortsatt rätt så vackert försommarväder. På lördag är det ju som bekant Norges nationaldag. I Norge blir det rätt bra väder från Bergen och söderut. Norr om Bergen präglas vädret mer av lågtrycken på Atlanten och det kommer att vara mer moln och på en del platser faller det ut regn. Inte överallt och hela tiden, men det soligaste vädret har man i söder och det blir i princip mer moln ju lägre norrut man är.

Vän av ordningen frågar sig givetvis hur länge värmen stannar. Jorå, det ser ut att i alla fall bli över helgen. Därefter kan det bli ytterligare någon grad varmare. 😉

/Martin

Agile systemutveckling på miljöproblem?

Agile systemutveckling

På senare år har det utvecklats en effektiv och pragmatisk metod att utveckla mjukvara, ”Agile software development”. Jag frågar mig nu om man kan använda samma eller liknande metoder för att utveckla lösningar och förändringar som medför minskad miljöbelastning, ökad ”hållbarhet” och andra mål som hänger i luften och där det mest är stora organisationer och riktiga entusiaster som idag har möjlighet att positioner sig rätt.

Nedan följer en 15 minuter lång video där Henrik Kniberg går igenom principerna tillämpade på systemutvecklingsprojekt. Henrik är en passionerad föregångare när det gäller Scrum, XP, Agile och liknande metoder som vänder upp och ner på gamla tröga och långsamma och metoder. 

Scrum, XP och Agile development anpassar sig till verkligheten, både omgivningens krav, konkurrenter, kostnader och det egna teamets förmågor att leverera. Det är helt enkelt en verklighetsbaserad metod att utveckla mjukvara och att göra det på ett sätt som medför att man levererar det nödvändigaste först, och i tid, för att därefter bygga vidare utefter förutbestämda visioner och med hänsyn till erfarenheter man plockar upp på resans gång.

Min fråga är nu om man kan använda samma eller liknande metoder för att lösa några av de många miljöproblem som vi människor har skapat. Vare sig det handlar om systemförändringar, incitament, prylar, tjänster eller nya funktioner som gör att vi gör mer rätt och mindre fel.

Vilka individer eller beslutsfattare skulle sitta på de olika positioner som Henrik belyser i videon? Vilka är PO (Produktägare) och vilka visioner har de? Vilka är Stakeholders (Intressenter)? Vilka User stories har vi? Hur får vi resurser att genomföra det vi vill utveckla?

Efter ett antal konferenser och workshops upplever jag att det ofta uppstår konflikter mellan det perfekta och det tillräckliga. Skall man få något gjort får man göra som när man bestiger berg: Börja gå i rätt riktning. Det är också viktigt att ha en realistisk uppfattning om hur lång tid saker tar att genomföra. En viktig funktion i det sammanhanget är att kunna säga nej till alltför fantastiska produkter, börja med realistiska mål och gör det som är viktigast först.

En annan viktig sak Henrik lyfter fram är att vi inte vet exakt hur framtiden ser ut. Det kan jag skriva under på. Men vi kan veta ungefär i vilken riktning den utvecklas -den står i alla fall inte still! 

En bit in i videon kommer han till en punkt som många projektägare säkert stött på: Skall vi bygga rätt produkt, skall vi bygga produkten rätt eller skall vi bygga den snabbt? Givetvis vill man uppfylla alla tre, men vi måste då även inse att vi inte kan prioritera alla tre. Vi tvingas göra lite avkall på var och en för att fånga tillräckligt mycket alla tre.

Precis samma problem har man i miljö- och klimatfrågor. Vi behöver ställa om från verksamheter som genererar växthusgaser, aerosoler (partiklar), skogsskövling, överfiske, övergödning, utrotning av växter och djur, spridning av gifter mm… Vi måste göra det nyss, men gör man det så skapar man andra helt oacceptabla problem, tex brist på mat och energi, ekonomisk och geopolitisk instabilitet mm. 

Det håller inte.

Nu börjar det hända saker, inte bara bland entusiaster utan just nu kanske främst bland institutionella placerare, investerare och multinationella företag. En del formligen springer fram för att positionera sig rätt när man nu ser att marknaden flyttar sig. Jag kommer nyligen från två olika seminarier där stora organisationer som Maersk, SCA, LKAB, Volvo, GE, Storebrand, KPA och AP-fonderna visat tydlig riktning om vart de är på väg. De gör det inte främst av moraliska skäl utan för att generera bra riskjusterad avkastning på kapital. Man vill positionera sig relativt globala trender och man strävar efter finansiell stabilitet. 

Frågan är inte om marknaden förändras utan var, när och hur. Agile och Scrum kan hjälpa liten som stor att hänga med. Både att förflytta samhället i rätt riktning och att positionera sig själv när samhället förändras. Det handlar mindre om att bygga saker och mer om att förstå hur systemet förändras och vilka incitament som kommer att förändras och i vilka riktningar.

På 15 minuters video hinner Henrik gå igenom en hel del och lite till. Första gången kan man se den bara för att förstå Agile mjukvarutveckling. 

Se den sedan en gång till och fundera på hur man kan använda Agile för att finna lösningar på miljö- och klimatproblem!

/Martin

Att minska vår påverkan på väder och klimat

De senaste åren har miljöproblemen åkt jojo i medias bevakning. Den vetenskapliga närvaron har stadigt ökat. Forskare observerar naturen och beskriver samband. IPCC sammanställer och det hålls konferenser och seminarier.

Insikten om allvaret i situationen ökar såväl inom näringslivet som bland politiker och andra beslutsfattare. Det författas strategiska dokument och avtal. Energieffektivisering, förnybar energi, handel med utsläppsrätter, skydd av biologisk mångfald. Listan kan göras lång.

NASA: Global Ocean Heat Content

Energiinnehållet i haven har ökat. (Grafik NOAA)

Men samtidigt: Människan trycker på gaspedalen och rycker i ratten när vi nu accelererar på en allt smalare väg. Hopp ställs till att mekanikerna skall trimma såväl motor som förbättra aerodynamik och vägegenskaper. Samtidigt börjar allt fler i baksätet att vakna och ha åsikter om vad som sker där fram.

Det råder ingen brist på vare sig vetenskapligt underlag eller politiska deklarationer. De stora bristen ligger i uppfyllande av dessa deklarationer samt i att anpassa politiken efter den fysiska verkligheten. Inget av detta är särskilt enkelt. Detta inte minst för att den breda allmänheten och de flesta beslutsfattare saknar såväl helhetsbild som detaljkunskap inom naturvetenskapen.

Jag har vid flera tillfällen frågat politiker och andra beslutsfattare vad vi måste göra: det naturvetenskapligt nödvändiga eller det politiskt möjliga. Ofta får jag en frågande blick tillbaka. Jag anar att det under dessa sekunder sjunker in hos dem att det kanske är en diskrepans mellan ”naturvetenskapligt nödvändigt” och ”politiskt möjligt”.

Värmebölja i Europa 2003

En extrem värmebölja i Europa sommaren 2003 orsakade omkring 35000 människors för tidiga död. Diagrammet visar observationer av dygnsmedeltemperatren juni-augusti för ett antal orter i Centraleuropa. 2003 sticker ut som en extrem anomali. En situation som, baserat på vår erfarenhet om hur varmt det brukar vara i Europa, föreföll oerhört osannolik. Ändå inträffade den. Värmeböljan är en del av konsekvenserna av att klimatet har förändrats. Klimatförändringar skördar sina offer, även här hemma. Grafik: IPCC.

Forskare och rådgivare har genom alla år varnat för annalkande problem. I vissa fall har man därtill givit ultimatum: ”Vi har tio år på oss”. I vissa fall har beslutsfattare hörsammat varningarna och vidtagit relevanta åtgärder, i vissa fall har man skjutit problemen framför sig eller ignorerat dem.

Den kvarstående bilden är att det alltid finns lite tid kvar. Vi alltid kan skjuta problem framför oss. Tills det faktiskt är för sent. Men då kan vi å andra sidan inte göra något åt det längre. Katastrofer undviks och de inträffar, både i stort och i smått, det finns det många exempel på. Men vi gråter inte över spilld mjölk, vi häller upp lite mer. Så länge det går.

Klimatet har redan förändrats. Vi ser redan en markant förskjutning åt det varmare hållet. Det sker inte bara med temperaturen i luften utan även i hav, isar och på land. Ett annat sätt att visa hur det som tidigare var osannolikt, nu har blivit betydligt mer sannolikt beskrev Hansen för ca ett är sedan. Jag skrev om det här.

Många lösningar haltar när vi ser vår värld i ofullkomliga modeller och metaforer. T.ex. när man jämför klimatförändringar med att köra bil eller katastrofer med spilld mjölk. Men samtidigt behövs modeller och metaforer för att vi skall förstå vår roll och handlingsutrymme. men man måste vara medveten om att såväl enkla som  komplicerade, eller till och med komplexa, modeller har sina för- och nackdelar.

Så är det till exempel med modellen av att klimatförändringarna orsakas av skorstenar och avgasrör. Förvisso är utsläpp av koldioxid den enskilt största orsaken till antropogen påverkan på klimatet, men kommer vi att undvika ”allvarlig påverkan på klimatsystemet” (UNFCCC) genom att försöka täppa till alla skorstenar och avgasrör? Det är att gå över ån efter vatten.

StenkolL

Bild: Stenkol. Förbränning av fossilt kol är en av alla anledningar till att klimatet förändras extra mycket i vår tid. 

Bert Bolin sade redan 1974 att: ”Det finns betydligt mer fossila bränslen på jorden än vad som kommer att kunna användas med hänsyn till klimatpåverkan.” Det är insiktsfullt och mycket vackert i sin enkelhet. Det gäller givetvis fortfarande.

Jag ställer mig frågan: ”Leder våra klimatåtgärder till att fossilt kol blir kvar i marken, och träden kvar på marken, i en sådan utsträckning att vi uppnår våra mål?” Svaret är: Kanske. Men definitivt inte om vi kör framåt genom att bara titta ut genom sidorutan eller se avgasröret som problemet. Våra lösningar får vidare inte skapa andra oacceptabla problem.

Och hur skall vi tackla alla andra saker som också driver på klimatförändringar: Andra växthusgaser, aerosoler, albedoförändringar mm

Om vi verkligen vill ha en chans att uppnå de målsättningar vi deklarerat i nationella och internationella avtal så måste en väsentlig del av det fossila kolet vara kvar i marken, tillika måste en väsentlig del av träden vara kvar på marken, även om det är tekniskt och ekonomiskt tillgängligt att bryta dem. Och hur skall våra samhällen se ut då och framför allt: hur skall de se ut fram till dess?

Det är den verkligheten vi behöver förbereda oss på, parallellt med pågående klimatförändringar samt konsekvenser bland annat inom energi, livsmedel, samhälle, ekonomi och geopolitik. -Vilket också gör att vi tvingas förändra våra samhällen.

Det politiskt möjliga är föränderligt, men här saknar världen ännu ledarskap. Pudelns kärna är att finna och navigera det politiskt nödvändiga inom det naturvetenskapligt möjliga. Vi kan förhandla med varandra, men inte med naturen.

/Martin

USA har torka i väster och skyfall i öster

Torka , och skyfall

Just nu pågår en extrem väderkontrast i USA. Samtidigt som delstater i väster har svår torka och skogsbränder så har delstater i sydöst drabbats av tromber som skördat dödsoffer och skyfall av aldrig tidigare skådat slag.

Under de senaste två dygnen har det kommit närmare 520 mm, dvs en halvmeter!, regn i Pensacola i Florida. Det är en 100 till 200-års händelse, dvs något tämligen ovanligt. Det är också den kraftigaste nederbörden man har mätt upp någonsin under de 134 år som platsen haft väderobservationer. 

Men det var tyvärr inget unikt. Många andra platser har noterat kraftig nederbörd och veckorna innan har också varit blöta med 2-600% mer nederbörd än normalt.

Kraftiga skyfall i sydöstra USA.Bild 1  – Uppskattning a nederbörd med hjälp av radar mellan 20.48 CDT måndag 28 April till 0920 AM CDT Onsdag 30 April. Enhet: inch. (1 inch = 2,54 cm). Källa: 

Samtidigt är det varmt och torrt i Kalifornien. Los Angeles noterar temperaturer som är tio grader högre än normalt för årstiden. Våren gjorde officiell entré för en dryg månad sedan, men man har redan nu noterat temperaturer på över 30 grader.

Torka i västerBild 2. Torka, grafik från United States Drought Monitor

Som ni ser på kartan från National Weather Service så är det omfattande områden som har ”Extrem till Exceptionell torka”, både på kort och lång sikt.

Det gör att årets säsong för skogsbränder har kickstartat. Skolor har hållits stängda och brandmän kämpar mot eldar och elementen för att begränsa skadorna.

Skogsbrandssäsongen har bara börjat i Kalifornien, men den har börjat med svåra förhållanden och det kommer att bli värre i takt med att det blir ännu varmare och att nederbörden uteblir.

Jordbruket tar också stryk. Direkta och indirekta kostnader beräknas redan uppgå till 7,48 miljarder dollar (ca 50 miljarder kronor), över 300.000 hektar jordbruksmark går inte att bruka och 20.000 jobb beräknas förloras.

Ovanpå detta så visar en avhandling från Utah att det extrema vädret som drabbar nationen har kopplingar till människans påverkan på klimatet.

Jag är generellt kritisk till direkta länkar mellan enskilda händelser, men de har en intressant aspekt: Forskare pekade för ett decennium ut att avsmältning av Arktisk is kunde leda till förändringar av jetvindarna och lufttrycksmönster. Man får ett omfattande högtryck i väster och ett lågtryck i öster. Det leder till torka i väster, nederbörd i öster och kraftiga kalluftsutbrott över de inre delarna av USA. Precis vad som har skett.

Väderprognoserna indikerar att det kommer att fortsätta vara torrt i väster och blött i öster. Räkna med ytterligare konsekvenser, kostnader och dramatik.

Det som tidigare var osannolikt har blivit mer sannolikt. Riskbilden förändras.

/Martin