Förtydligande av gårdagens blogg
Gårdagens blogg “Global uppvärmning var räknefel” var alltså ett kåseri med anledning av att det var första april.
Att döma av vissa kommentarer så måste jag uppenbarligen förtydliga att: Vi människor påverkar klimatet!
Det är väldigt vanligt förekommande att man förnekar det. Detta troligen eftersom förståelse för vad som håller på att ske och varför det sker, skapar insikter som är svåra att hantera.
De gamla religiösa idéerna om att någon högre makt styr i ordning allt till människans behag är förlegade illusioner.
De “moderna” idéerna att Marknaden omallokerar resurser för att skapa bra lösningar så fort det dyker upp problem är också de förlegade illusioner. Det fungerar ibland, men det har ofta ett pris som någon annan betalar. Marknaden kan inte heller hantera alla problem vi står inför. I synnerhet inte globala resursproblem, tröskeleffekter, långa återkopplingstider eller problem relaterade till så kallade “global goods”.
Klimatförändringar går dock inte över för att man förnekar dem. Det enda som sker är att man senarelägger tidpunkten för insikten och man minskar dessutom sin, och andras, möjligheter att förhindra och hantera konsekvenserna på någorlunda genomtänkta och robusta sätt.
Att skapa resiliens är mycket viktigt, men om många männsikor inte ens kan inse vad som håller på att ske eller varför så har i alla fall inte jag några illusioner om att övergången från det gamla industrifossila samhället till vart-vi-nu-är-på-väg kommer att vara någon söndagspromenad.
Har vi för mycket eller för lite fossilt kol kvar?
Om det bara är lite utvinningsbart kol kvar och svårt att utvinna det så kommer det att uppstå brist. Marknaden kommer då att justera priset (efterfrågan-utbud) samt spetsa med lite spekulation. Många kommer att drabbas av vårt av såväl brist som höga priser. Såväl fattiga som välbärgade.
Det kräver en energieffektivisering som heter duga, en massiv utbyggnad av förnybara alternativ samt en transformering från fossil infrastruktur för att undvika problem. Men det skapar också geopolitiska förändringar/problem.
Om det finns mycket fossilt kol kvar och vi utvinner den så innebär även det stora problem. Mycket tyder på att vi redan har, eller är på väg att, passera så kallade “tipping points” i klimat och ekosystem. Räkna tex på vad konsekvenserna av en, kanske tre-fyra, meters havsnivåhöjning kommade hundra år kommer att få. Eller vad skogsdöd och missväxt även i USA och Centraleuropa till följd av torka får för följder. (Kanske Marknaden eller Religionen har några bra lösningar?).
Det lustiga (turliga) är att även här går lösningarna på samma tema: energieffektivisering, förnybar energiproduktion samt en transformering från fossil infrastruktur för att undvika många av problemen. Men det skapar givetvis även här geopolitiska förändringar/problem.
Vetenskapen är extremt tydlig. Bägge dessa scenarier innebär problem! Att förneka dem varken löser inte problemen eller upphäver dem! (men det är ju skönt så länge man slipper tänka på problem som verkar svåra att lösa, eller?)
Man behöver också inse att lösningarna som jag presenterade ovan: effektivisering, förnybar energiproduktion och en övergång bort från fossil infrastruktur inte bara är lösningar, det är även problem. I synnerhet för de som idag lever på att producera fossil energi. Och det är rätt så stora ekonomiska intressen. Det finns hela nationer som bygger sin välfärd på tillgång till fossil energi. Hur skall de få välfärd om de inte kan nyttja de resurser som de redan, på legitima grunder, räknat med att utvinna?
I mediabruset grumlas den solida vetenskapen av misstroende från såväl särintressen som vanligt folk som fortfarande tror att jorden är så stor att människan omöjligt kan påverka den. Men det kan vi.
Många icke-förnybara resurser börjar bli en bristvara, tex olja. Det skapar ekonomiska problem och problem för livsmedelsproduktionen. Men än är det flera tiotals år kvar till dess brun- och stenkol börjar sina: Det gör att vi har kapacitet att försätta oss i verkligt stora klimatrelaterade problem. Också.
Vad enskilda länder gör spelar ingen större roll om inte merparten av de andra gör detsamma. Det krävs med andra ord internationella överenskommelser. Och det är inte så att man inte har försökt. Men har man lyckats? Nej. Och givet det facit vi hittills har av dessa så är det är en rätt så naiv illusion att vi skulle komma överens om de kraftiga minskningarna som krävs för att undvika stora klimatförändringar.
Och det trista är att ju längre vi väntar, desto kraftigare minskningar krävs det. Just nu skulle vi behöva minska utsläppen med ca 4% per år för att ha 75% chans att klara oss under 2 graders uppvärmning. Väntar vi till 2020 så behöver vi minska med 9% per år. (Hade vi agerat för 20-30 år sedan så hade anpassningen inte varit så jobbig, vare sig då eller nu).
Man måste förstå att det är lätt att fly in i förnekelsens dimmor. Det är lätt att hänge sig åt illusioner. För om alla forskare har fel i sina beräkningar så finns det inga problem.
Men det är fortfarande vetenskapen som är bäst på att förklara vad som sker i Verkligheten.
/Martin
Temperatur i Sverige från 1860 till 2011 relativt medelvärdet för perioden 1961-1990. Svart kurva är ett löpande tio-årigt medelvärde. Perioden 1961-1990 var normal (givetvis) då, men är det inte längre.