Archive - juli 2012

Extremvärdesanalys är inte lätt

Av Anders Persson

Klimatdebatten handlar inte bara om medelvärden, t.ex. om medeltemperaturen har ökat eller minskat, det handlar ofta om antalet kraftiga stormar, skyfall eller värmeböljor (köldknäppar) har ökat eller minskat. Nedan har jag ett exempel på något slags hypotetiskt extremväder som förekommer 1-2 gånger per decennium dvs. i medeltal vart 5: eller vart 10:e år. Det kan vara orkanartade vindar, extrem köld eller katastrofala skyfall. Jag kan med bästa vilja i världen inte avgöra om detta ”extremväder” håller på att öka, därtill är antalet händelser alltför få.

Fig. 1: Fiktiva tidsserier av ett hypotetiskt ”extremväder” som inträffar ganska sällan.

Varför är detta viktigt? Jo, nyligen kunde vi läsa att ”värmeböljan” på Grönland sker vart 150:e år. Eftersom den senaste var 1889 så har det som inträffat ”i stort sett följt tidtabellen” enligt glaciärforskaren Lora Koenig vid Nasas Goddard Space Flight Center.

Innebär detta att vi kan lugnt vänta till mitten på 2100-talet innan nästa grönländska ”värmebölja” inträffar? Troligen inte. Det beror på hur stor den statistiska spridningen är runt medelvärdet 150. Är de observerade perioderna i det förflutna mellan 130 och 170 år så har var att göra med ett mycket periodiskt skeende.

Men extremhändelser inträffar ofta mycket oregelbundet och Lora Koenigs kunskaper om detta saknas i TT-telegrammet. Min gissning är att även om klimatet inte ändrar sig ett skvatt så kan nästa grönländska värmeepisod mycket väl ske redan om 50 år eller kanske 200 år.

För Grönland har vi klimatstatistik mer än hundratusen år tillbaka i tiden, tack vare iskärnorna man borrat fram. För våra nejder har vi trädringar, men säkrast är mänskliga observationer, men de börjar först på 1700-talet. För vissa typer av observationer har vi kanske bara statistik 50-70 år tillbaka i tiden. Och då blir det svårt att se trender i extremerna. Inom statistiken finns det en särskild gren som sysslar just med detta, ”extremvärdesanalys” (obs inte nödvändigtvis extrem v ä d e r analys).

Problemet är att det råder för närvarande ett kraftigt underskott på den slags expertis inom meteorologin. Det gör det lättare att misstolka vetenskapliga resultat som nästa bild visar.

Fig. 2: Samma som figur 1 men med uppdelning i klimatologiska 30-årsprioder.

Man kan, helt sanningsenligt, skriva att det skett en 50% ökning eller fördubbling under den senaste klimatologiska 30-årsperioden (1981-2010) jämfört med den förra (1951-80) och ge intryck av att en farlig ökning är på gång – utan att detta sagts!

/Anders Persson

Både regn och sol

Av Martin Hedberg

Efter gårdagens kraftiga skyfall över Västkusten så är det nu de östra landskapens tur (otur? 😉 ) att ta del av lågtryck och fronter. Men det blir troligen inte lika kraftigt som gårdagens regn och åskoväder över västra Götaland. Men med en reservation: Öland och Gotland ligger lite utsatta och kan möjligen lokalt få nederbördsmängder omkring 50 mm.

Det kommer även att vara busväder i Stockholms skärgård mellan söndag kväll och måndag morgon. Kraftigt regn, åska och en måttlig till frisk vind som vrider och varierar under natten. Många skulle säkert säga att de har varit med om värre saker till sjöss än så, men det underlättar om man är förberedd. Ett tips kan ju vara att anstränga sig lite extra för att hitta en bra natthamn.

En frontzon ligger i nord-sydlig riktning längs med Östersjön. På den fronten kommer det att i kväll (söndag) bildas ett lågtryck över Polen/södra Östersjön. Lågtrycket rör sig sedan norrut. Det släpper då ifrån sig en hel del regn i östra Götaland, östra Svealand och efterhand även i södra och mellersta Norrland. (Det färdas upp över Bottenhavet och svänger något vänster innan norra Kvarken).

På det hela taget kan jag konstatera att vi nu har kommit in i en lite mer ostadig period jämfört med tex förra veckan. Det blir sol, moln och en del regn. Och eftermiddagstemperaturer som pendlar mellan 17 och 25 grader. Lite som tidigare i somras.

/Martin

Rikligt med regn?

Av Martin Hedberg

Äntligen blev det sommar ”på riktigt”. Solen skiner och badvattnet blev varmt.

Men mörka moln tornar snart upp sig på himlen. En kallfront rör sig snart in över oss. Jag tänker då inte på det lilla strilandet som idag (fredag) berör Jämtland och Härjedalen.

Nej, jag tänker mig något som innehåller kompakta moln, åska, kraftig nederbörd och kanske även hagel. Det kommer även finnas förutsättningar för tromber. (Nej jag sade inte att det skulle bli tromber, jag sade att det finns förutsättningar för tromber, dvs man skall inte bli alltför överraskad om de uppstår, man kanske tom spejar efter dem.)

Under lördag eftermiddag och kväll är den här fronten planerad att dra in över främst västra Götaland och västra Svealand. Den ligger i nord-sydlig riktning och rör sig under natten mot söndagen vidare öster och norrut över landet. Som mest regn väntas i landskapen väster och söder om en linje Från Värmland till Blekinge. SMHI har gått ut med en klass-1 varning (dvs den lägsta formen av varningar) som gäller åska och lokalt stora regnmängder.

Under söndagen fortsätter fronten över östra Svealand och södra och norra Norrland. Men då i försvagad form.

På måndag kommer nästa regnområde. Det är ett lågtryck med ursprung över Polen som rör sig norrut över Östersjön. Då kan det istället bli rikligt med regn i de östra landskapen. Eller så drar den in över Baltikum och Finland och då märks den knappt i Sverige. Men den saken återkommer vi till.

/Martin

Värmen över Grönland

Av Anders Persson

Frågan om klimatförändringar är en så allvarlig sak att den inte bör missbrukas av upplagehungriga journalister. Det undergräver förtroendet för sund vetenskap om tidningarna blåser upp varje värmeepisod någonstans på jorden som ett tecken på ”global uppvärmning”.

Bifogade kartor som sammanställts i all hast visar, vecka för vecka, i grova drag temperaturavvikelserna från det normala i större delen av troposfären under de senaste två månaderna. Som tydligt framgår har Grönland haft en långvarig värmebölja (med grönländska mått mätt). Men det syns också tydligt att polarområdet som helhet haft omväxlande varma och kalla perioder, som helhet varken det ena eller det andra i stort sett.

Bild 1. Kartorna är hämtade från ECMWF och anger avvikelsen av höjden av geopotentialytan för 500 hPa, vilket grovt sett är proportionell mot medeltemperaturen upp till 5-6 km höjd.

Att Grönland haft varmare än normalt är i sin tur korrelerat med vår eländiga sommar. Som ni kan ser ligger de kalla och varma avvikelserna ”varvade” med varandra. Hade det varit kallt på Grönland hade vi kanske haft en varmare sommar.

Hur ser det då ut framöver? Det europeiska vädercentret ECMWF i Reading gör också två gånger i veckan längre prognoser för sina medlemsländer, bla. Sverige.

Bild 2. Prognos över temperaturavvikelse för Grönland fram till 12 aug. Från ECWMF. Kustlinjen av Grönland  finns strax till vänster om mitten på bilderna. Norra Skandinavien framträder i nederkant till höger om mitten. 

Den senaste, som gjordes igår den 26 juli, visar fortsatt varmare eller mycket varmare just över Grönland (se ovan).

/Anders Persson

Kraftig issmältning på Grönland

Stockholm (TT)

Nästan hela det grönländska istäckets ytskikt började smälta i början av juli. På bara fyra dagar accelererade issmältningen dramatiskt till att omfatta 97 procent, mot normalt runt hälften, av glaciärisens översta lager.

En så utbredd avsmältning har enligt det amerikanska rymdorganet Nasa inte registrerats på Grönland sedan satellitmätningarna startade för 30 år sedan. Den omfattade i princip all glaciäris, från de tunnare lagren nära kusterna till det tre kilometer tjocka istäcket på centrala Grönland.

Bild 1. Grafik från NASA som visar den stora ytan med avsmältning under juli 2012.

Även den normalt solida glaciärisen vid forskningsstation Summit Station på 3 216 meters höjd började tina, något som inte hänt sedan 1889. Borriskärnor från Summit Station visar att de översta islagret där bara tinar ungefär en gång per 150 år.

Det innebär att det som inträffat nu i stort sett följt tidtabellen, säger glaciärforskaren Lora Koenig vid Nasas Goddard Space Flight Center.

Bild 2. Animering som visar hur avsmältningen varierat mellan år 1979 och 2009. Från NASA.

Resultaten kom som en total överraskning. Forskaren Son Nghiem vid Nasas Jet Propulsion Laboratory i Pasadena trodde inte sina ögon när han analyserade sina mätdata:

Det var så egendomligt att jag först ifrågasatte resultatet, var det korrekt eller handlade det om ett mätfel?

Men kontroller av data från andra forskningssatelliter visade att resultaten stämde.

Den dramatiska issmältningen startade den 8 juli. Orsaken var ett ovanligt kraftigt högtryck som lagt sig som ett hett lock över Grönlandsisen. Sådana värmeböljor har dominerat det grönländska vädret sedan slutet av maj.

Varje högtryck har varit kraftigare än det föregående. Det senaste parkerade sig över Grönlandsisen den 8 juli, nådde kulmen den 12 och började klinga av den 16 juli.

Forskarna vet ännu inte om den utbredda issmältningen kommer att påverka den totala isförlusten i sommar eller om den kan kopplas till den globala uppvärmningen. Men de ser den ovanliga händelsen som ett varningstecken.

Om vi noterar liknande kraftiga smältperioder under de kommande åren, då kan det bli bekymmersamt, säger Lora Koenig.

För bara några dagar sedan bröts ett isberg, stort som Manhattan, loss från Petermannglaciären på Grönland. Forskare tror att det beror på den globala uppvärmningen, men det kan också vara en naturlig avvikelse från det normala.

P O Lindström/TT

Fakta: Klimatet i Arktis

Klimatförändringarna är generellt sett kraftigare på högre breddgrader än närmare ekvatorn. Medan jordens medeltemperatur har stigit med 0,7 grader de senaste åren har ökningen i Arktis varit dubbelt så stor.

En forskarrapport i fjol antydde dessutom att uppvärmningen är ännu kraftigare än vad som antagits. Den visar att temperaturen i Arktis kommer att öka med ytterligare 3 till 7 grader fram till 2100 – en dramatisk höjning som skulle få enorma effekter. Mest oroande är att isavsmältningen på Grönland tros leda till en global havsnivåhöjning på 0,9-1,6 meter till 2100, dubbelt så stor som FN:s klimatpanel (IPCC) förutspått.

Källa: Lunds universitet (TT)

Tyfonen Vicente gäckade datorprognoserna

Av Anders Persson

Eftersom det finns planer på att jag ska resa till Asien i höst och undervisa hur man använder datorprognoser håller jag ett öga på vad som sker där. Från en kollega i Hongkong fick jag en e-post om hur de upplevt tyfonen Vicente som drabbade staden för ett par dagar sedan:

“My colleagues had a busy and tough time during the past couple of days. The ECMWF model couldn’t depict the northward movement of Vicente in the earlier runs last week. It changed the story at the time when it was already seen that Vicente had slowed down and indicated the sign of changing direction of movement. It wasn’t expected that Vicente intensified so quickly from a severe tropical storm in the morning to a severe typhoon at night on 23 July.”

 

Bild 1. Satellitbild på Vicente tagen den 23 juli, 2012.

Bilden nedan visar ECMWF’s analys av Vicente i måndags 23 juli 12 UTC. Den svarta pricken anger att det rör sig om en tyfon.

Bild 2. Vicente den 23:e juli kl 12 UTC.

De flesta prognoserna intill tre dagar innan tyfonen slog till mot fastlandet var dåliga. Bilden visar ett typiskt exempel:

Bild 3. 72 timmars prognos. Vicente syns inte. Den svarta punkten anger var tyfonen kommer att dyka upp i verkligheten, dvs var modellen borde ha modellerat den.

Först i prognosen 12 timmar senare dök tyfonen upp på ECMWFs ”radarskärm” men i en alltför västlig position. Först ett par dygn senare angavs en riktig kurs nästan rakt mot Hongkong.

Bild 4. Nästa modellkörning. På denna 72 timmars prognos syns Vicente, men för västligt.

Det fantastiska är nu att långt dessförinnan gjorde ECMWF i två omgångar nästan 100% perfekta prognoser av Vicente:

Bild 5. Men på en 156 timmars (6,5 dygns) prognos, dvs en prognos som gjordes 3,5 dygn tidigare än bild 3, så syntes Tyfonen!

Bild 6. Samma sak på en 144 timmars (6 dygns) prognos, dvs en prognos som gjordes tre dygn tidigare än bild 3!

Dessa prognoser gjorde alltså innan stormen ens blivit till ute i Stilla Havet!! Detta är ett exempel på hur fantastiska datorprognoserna kan vara, hur de kan generera realistiska och ibland 100% korrekta prognoser ur ”ingenting”.

Men det är också ett exempel på deras nyckfullhet. På grund av, vad vetenskapsmännen kallar, icke-linjär dynamik, andra kallar ”fjärilseffekten” eller ”kaos”, kan dessa goda prognoser plötsligt försvinna och ersättas av, som det visar sig i efterhand, helt mediokra prognoser.

Det är inte lätt att vara meteorolog i sådana situationer, i synnerhet om någon i efterhand kommer och säger anklagande: – Men ECMWF prognostiserade ju tyfonen perfekt sex dagar i förväg – varför varnade ni inte oss??

/Anders Persson

Nu kommer det värme -främst i söder

Så där. Nu kommer det lite värme i alla fall. Idag tisdag är det över 25 grader i Skåne, Blekinge och östra Småland.

I morgon onsdag kulminerar det hela med över 25 grader i merparten av Götaland, östra Svealand samt sydligaste Norrland (typ Gästrikland). Men vi har också en frontzon som ligger och böljar tvärs över landet, i stort sett genom Dalarna. Den skiljer den varma luften i söder från den lite svalare och klarare luften i norr. Fronten medför även varierande molnighet och något regn.

Under torsdagen rör sig fronten något söderut och i samband med det så vinner åter den lite svalare och torrare luften terräng över varmluften.

Men varmluften har ändå kommer oss lite närmre: Dagarna som kommer så ligger den kvar över sydligaste Götaland och den skjuter också fram över Baltikum och Finland. Möjligen kan en del varmluft komma in över Norrbotten via Finland senare i veckan, men det återstår att se.

/Martin

Blåsig sommar ger algfria stränder

Stockholm (TT)

Stora algblomningar längs med Östersjöns badstränder har kommit att bli ett sommartecken av det mera ovälkomna slaget. Men det ostadiga vädret gör att vi kan slippa den gröna sörjan i år.

Årets situation är lite annorlunda. Vi har inte haft de stora ytansamlingar av alger som vi blivit vana vid i juli tidigare år, säger Jörgen Öberg, oceanograf på SMHI.

Situationen bekräftas av såväl SMHI:s egen satellitövervakning som rapporter från fartyg som trafikerar Östersjön – så gott som inga alger i sikte. Förklaringen är att årets ostadiga väder med ihållande vindar har vispat om havsvattnet så att algerna, eller cyanobakterierna som det rent biologiskt faktiskt handlar om, spridits ut ner till ett djup på tiotals meter. Är vädret i stället lugnt och stilla flyter de upp och samma mängd samlas på bara någon decimeter uppe vid ytan. Det är då de ställer till det för badare och semesterfirare.

Så länge vindarna över Östersjön håller i sig lär vi också slippa algerna.

Skulle det komma ett omfattande högtryck med lugnt väder under flera dagar kan man tänka sig att algblomningen kan bli lite mer påtaglig ända till en bit in i augusti. Men har vi inga alger en vecka eller två in i augusti är nog risken förbi, säger Jörgen Öberg.

/Anders Hovne/TT

 

Fakta: Algblomning

* Blågrönalger orsakar de flesta besvärliga algblomningarna i Östersjön. De är egentligen cyanobakterier, men deras likheter med alger gör att de brukar räknas till gruppen växtplankton.

* I näringsrikt vatten uppträder algblomning ofta vid varm väderlek. Vattnet bör vara minst 15 grader varmt.

* Medan förekomsten av bakterier i vattnet bara kan avgöras genom laboratorieanalyser har man själv vissa möjligheter att bedöma hur vattnet är. Om siktdjupet i vattnet är mindre än en meter är det en varningssignal om att koncentrationen av alger kan vara hög.

* Algblomning är i sig tillräckligt för att vattnet ska kunna klassas som otjänligt för bad då cyanobakterier är giftiga och kan orsaka problem som hudirritationer, illamående eller huvudvärk. Faran är störst för små barn och djur.

Källa: Naturvårdsverket, Informationscentralen för Egentliga Östersjön (TT)

Många skadade av tyfon i Hongkong

Hongkong (TT-AFP)

Över 100 människor skadades när en tyfon drog in över Hongkong på tisdagen.

Börsen, skolor och kontor hölls stängda på morgonen efter det att myndigheterna höjt alarmberedskapen till den högsta nivån sedan 1999. Även färjor, bussar och tåg ställdes in och 270 flyg försenades.

Tyfonen Vicente nådde staden med vindhastigheter på nästan 40 meter i sekunden och är därmed den kraftigaste tyfonen på tio år.

600 träd fälldes av vindarna och flera områden i staden översvämmades.