Archive - november 2010

Svarta rubriker och vita bilder

Av Martin Hedberg

Iskyla? Nej vanlig vinter

Så här års brukar det dyka upp en och annan löpsedel med svarta rubriker och vita bilder. Det varnas för ishavsvindar, extrem kyla och nedisade samhällen. På bilderna ser vi påpälsade medborgare som kämpar sig genom stormar eller förgäves försöker baxa upp bilar ur krondiken.

Hur är det nu egentligen? Varenda gång jag ser dem så tänker jag: Aj har jag missat något. Det är ju lite genant om man som meteorolog inte har koll på läget. Jag menar detaljer kan man missa, hur långt in sjöbrisen har kommit eller om dimman har lättat eller inte över Oviken klockan tio. Men om det föreligger risk att ishavsvindar kommer som lamslår samhället står i annalkande, då förväntar jag mig att jag skall få reda på det via våra meteorologiska beslutsstödssytem en stund innan kvällspressen vet om det.

Ibland är vädret besvärande. Det kan vara nedisning, kraftiga vindar, sträng kyla, värmeböljor, kraftigt regn, tätt snöfall. Speciellt när det sker kombinationer: tätt snöfall och kraftiga vindar tex, eller regn och kyla (underkylt regn). Samhället har utvecklat ett varningssystem (som vi skrivit om tidigare) för att varna allmänheten för besvärande vädersituationer.

Det väder som vi väntar oss kommande dygn innehåller både kyla och snö. Men inte på samma ställe. Det blir (fortsatt) kallt i Norrland och det kommer in ett snöområde över Götaland och Svealand. SMHI har förvisso utfärdat varningar (klass 1, den lägsta nivån) för områden kring Jönköping och Kronoberg (det kan komma 10-15 cm smö), men om ni förbereder er och tar det lite försiktigt så skall vi nog reda ut även denna helg. Samma sak när snöområdet senare drar vidare norrut till tex Svealand.

O ja, sedan är det ju också så att det kan bli minusgrader inte bara i Norrland utan även i Svealand och delar av Götaland (inte bara en utan flera minusgrader, kanske ner till -5). Men det får man faktiskt räkna med när vi nu är i mitten av november.

Själv hoppas jag att tjälen sätter sig i marken. Jag hoppas också att det blir bra skridskoisar (is på sjöar är för övrigt ett specialfall av tjäle) och att de som redan har fått skridskoisar får behålla dem ett tag till innan det kommer flera decimeter snö som ligger kvar. Får man önska sig att det bara snöar på land och inte på sjöarna?

Sannerligen, blir det inte vinter även i södra Sverige så blir jag besviken.

/Martin

Kommer vintern?

Av Martin Hedberg

Vintern är redan här! Större delen av landet har riktiga minusgrader, men flertalet av invånarna bor i södra Sverige (har för mig att befolkningstyngdpunkten skall ligga någonstans kring Linköping), och där är det fortfarande höst.

Men från Dalarna och norrut så är det 10 till 20 minusgrader! Tänk på det alla ni som bor i Götaland och sydöstra Svealand.

Och i södra Sverige så är det fuktigt och minusgrader bara när det blir klara nätter. Tänk på det alla ni som har torr vinterluft och fukt bara i form av rimfrost i de norra två tredjedelarna av landet.

Är det någon som önskar sig annorlunda?

Hur blir det framöver? Jo, ett par dar till så dominerar högtrycket i norr och moln/regn/snöområden i söder. Men temperaturen kryper så sakteliga nedåt även i söder så efterhand blir det mer vinterlikt för många, om än inte alla, i Götaland och östra Svealand.

Det kanske blir vinter i hela landet i alla fall. Men som i fjol… vi får väl se.

/Martin

Är du optimist eller pessimist?

Krönika ursprungligen publicerad i tidskriften Effekt

Under det senaste året är det allt fler som frågat mig: ”Är du optimist eller pessimist?” Det är även många som med stort allvar i rösten ber mig ”berätta om hur illa ställt det är – egentligen”, med en undermening att vi inte får höra hela sanningen i media.

Det märks att fler människor funderar över klimatet och även andra hållbarhetsfrågor. Men det är uppenbart inte tillräckligt många än så länge. Om det vore det så skulle politiker både i Sverige och i andra länder kunna fatta de nödvändiga beslut som borde tas redan idag, utifrån den kunskap som vetenskapen samlat på sig.

optimist-pessimistDet är en enorm klyfta mellan teori och praktik, mellan vad vi faktiskt idag vet att vi borde göra och det vi gör. Så gott som alla världens länder är överens om att vi bör hålla oss under två graders uppvärmning, men å andra sidan verkar inte något land, åtminstone inte i den rikare delen av världen, vilja driva den klimatpolitik och sätta de utsläppsmål som krävs för att vi ska klara ”tvågradersmålet”. Ett mål som dessutom är rätt intressant att fundera över. Det finns ingen knivskarp gräns vid just två grader, där ekosystem kollapsar eller riskerna för att delar av klimatsystemet råkar ut för kraftiga återkopplingsmekanismer ökar. Det är bara ett politiskt mål.

För om vi vänder på resonemanget och funderar just på ekosystemens känslighet och riskerna för kraftiga självförstärkande återkopplingar i klimatsystemet landar man inte i två grader, utan snarare i storleksordningen en grad, eller möjligen en och en halv, beroende på hur stora risker vi är beredda att ta.

Och tar vi dessutom hänsyn till att våra utsläpp av partiklar har kylt ner klimatet på jorden och antagligen maskerat bort åtminstone en halv grad, kanske en hel grad, av den uppvärmning som våra utsläpp av växthusgaser egentligen redan har orsakat, inser vi förhoppningsvis hur illa ställt det är – redan idag. Även om vi än så länge bara kan registrera en uppvärmning på 0,7 – 0,8 grader, har vi antagligen redan intecknat en uppvärmning på ungefär det dubbla. Det kan gå snabbt under de kommande årtiondena om vi då ska ställa om från olja och kol, som ju är den största orsaken till inte bara utsläppen av växthusgaser utan även utsläppen av avkylande partiklar. Två graders uppvärmning kan vi mycket väl ha redan inom ett par tre årtionden! Och det även om vi minskar rejält på utsläppen av växthusgaser under den perioden, även om vi minskar med betydligt mer än vad politikerna pratar om idag.

Så tyvärr pekar väl mycket på att det är betydligt sämre ställt – egentligen – än den bild som vi fortfarande oftast får i media. Och utifrån det är jag själv enormt pessimistiskt. Det finns tyvärr nästan ingenting just nu som tyder på att vi kan lösa klimatfrågan på ett bra sätt. Våra barn och barnbarn lär inte ge oss godkänt i framtiden om vi då försöker med antagligen ganska tafatta ursäkter som; ”det var inte tillräckligt många som tyckte att det var viktigt”, ”det var inte alla som förstod att det var ett så stort problem” eller kanske ”vi hade inte råd”.

Hur ska man få folk att förstå allvaret? Ska den stora massan inte reagera förrän det redan är för sent? Först när värmeböljor, översvämningar, skogsbränder, stormar, stigande havsnivåer har blivit så omfattande att de i sin tur innebär mat och vattenbrist, svält, pandemier, folkvandringar? Och som i nästa steg medför kaos, anarki och antagligen även krig…

Kanske FNs klimatpanel i nästa rapport skulle koppla antalet grader till antalet döda? Hur många är vi beredda att offra? Hur många miljarder offer innebär dagens otillräckliga internationella klimatpolitik?

Det enda som egentligen kan göra mig optimistisk är den yngsta generationen. Det är uppenbart att 90-talisterna och till stor del även 80-talisterna har förstått hur det hela hänger ihop – på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Mycket av klimatfrågan handlar om kunskap, eller tyvärr brist på kunskap. Men den generationen klarar inte av det här på egen hand. De sitter inte i regeringen eller leder de största företagen förrän om några årtionden, och så länge har vi inte tid att vänta. Vi som är vuxna idag måste ta ett större ansvar. Vi som har makten idag måste förändra så mycket som möjligt redan nu.

Antingen ställer vi om samhället frivilligt eller så lär vi tvingas att göra det. Antingen sker omställningen relativt genomtänkt och planerat, eller så blir det en okontrollerad och troligen rätt kaotisk omställning av hela vårt samhälle under de kommande årtiondena. Det är spännande tider vi har framför oss. Men det är en spänning som åtminstone jag gärna hade varit utan.

/Pär Holmgren

Ideala klimatet? Del 2 fortsättning

Av John Pohlman

Kanarieöarna är ett av de få semestermål inom rimligt avstånd dit charterresorna för sol och värme oavbrutet går även under våra vintermånader. Visserligen är det inte lika stabilt solsäkert som under sommarhalvåret. Från mitten av oktober och in i november börjar det bli mer växlingsrikt. Fortfarande är det mycket sol men då och då blir det några molniga dagar och också någon kortvarig regnskur. Men under vackra dagar har man temperaturer upp till gott och väl 25 gradersstrecket.

Från mitten av november fram till februari är den period man normalt har sin mest ostadiga tid, i genomsnitt 5-7 regndagar per månad. Det är också då man kan få flera dagar i följd med mulet väder och lätt regn eller skurar. Längre än en vecka är det dock ovanligt med ihållande molnigt väder.

Däremot är det mer vanligt med perioder av soligt och vackert väder och temperaturer upp mot 25 grader. Det gäller då främst öarnas sydligaste delar som är de solsäkraste. Under mars månad börjar vädret normalt stabiliseras med moln och skurar i allt mindre omfattning och ökande soltillfällen. I april är det vanligen vackra dagar som dominerar även om det fortfarande kan ”hänga kvar” några molniga dagar och en eller annan regnskur.

Är det någon av dessa öar som i den keltiska folkdiktningen är ”Lycksalighetens ö”?

/John

Regn och kyla

Av Martin Hedberg

Nederbörden passerar Götaland och Svealand idag. Under kvällen lättar molntäcket i Götaland och natten till tisdagen även i Svealand. Även Gästrikland och södra Hälsingland berörs av nederbörden. Precis som i Dalarna och Värmland så kommer den här som snö eller snöblandat regn.

Norrland får i övrigt växlande molnighet och mest uppehåll. De 5 till 15 minusgraderna (lokalt lägre) består och vindarna blir svaga.

Under veckan som kommer så sjunker temperaturen i södra Sverige.

/Martin

Svag högtrycksrygg

Av Martin Hedberg

En svag högtrycksrygg gör att Norrland haft svaga vindar och klart väder. I samband med det har vi noterat låga temperaurer, främst nattetid.I natt hade tex Vaimat i Norrbotten -24 grader.

Även i söder kommer högtrycksryggen att göra sig gällande, men där är luften så pass fuktig att det bildas fimma innan temperaturen sjunkit kraftigt.

/Martin

Blötsnö, regn och blåst

Av Martin Hedberg

Blötsnö och regn drar nu med kraftiga vindar in över Västkusten. Nederbörden fortsätter vidare norrut. Områden med regn och blötsnö har under natten passerat Götaland och kommit upp till Svealand. Då de av nederbörd tunga molnen drar vidare norrut övergår regnandet i blötsnö och sedemera snöfall. Det senare då det når Jämtland, Härjedalen och Hälsingland.

Någon kanske tänker att det snöar i Norrland ”eftersom det är kallare där”, men det är idag främst på grund av att Jämtland, Härjedalen och Hälsingland ligger högre (mätt från havsytan). Luften är kallare på höjd. Nederbörden, även i Skåne idag, börjar som snöfall i molnen men övergår till regn då snöflingorma töar ju längre ner de kommer. I Norrlands inland hinner inte snön töa inna den når marken. Det gör den däremot i Norrlands kustlandskap som följdaktligen får regn idag. Här finns även en viss influens från det ännu lite ljumma vattnet i Bottenhavet.

/Martin

Nytt oväder i natt

Av Martin Hedberg

Nu under natten kommer nästa oväder in över Sverige. Denna gång är det sydvästra delen av landet som tar första smällen. Regn, blötsnö och snö i kombination med kraftiga vindar och redan kalla vägbanor borgar för problem med kommunikationer och kanske även elförsörjning.

/Martin

Ideala klimatet? Del 2

Av John Pohlman

Om man söker ett ställe med lagom varmt året runt, en hel del sol, inga förödande oväder och inte allför lång flygresa från Sverige är det svårt att överträffa Kanarieöarna. Därför är det naturligt att ögruppen mitt i Atlanten blivit ett av våra mest populära semestermål och till och med hemvist för många svenskar. Man har ett jämnt klimat med behaglig värme hela året. Det skiljer bara 6 grader i medeltemperatur mellan den varmaste månaden juli på 23 grader och den svalaste januari på 18. Samma intervall gäller för vattentemperaturen. Även under den varmaste perioden i juli och augusti ligger dagstemperaturen vid kusten på omkring 30 grader. Mycket sällan blir det över 35, som annars är vanligt på dessa sydliga breddgrader.

Det är havsinflytandet som dämpar hettan genom den ”kalla” Kanarieströmmen som flyter söderut längs den nordafrikanska kusten och för in svalkande luft med den nordostliga passadvinden. Fuktigheten är inte heller allt för besvärande utan ligger i allmänhet vid kusterna på 60-70 %. Nattemperaturen ligger omkring 20 grader. Från maj till en bit in i oktober är det övervägande soligt. Endast undantagsvis kan det bli enstaka dagar med moln och kanske någon skur, främst i inlandet. Däremot kan man råka ut för att det tillfälligt blåser upp till friska eller hårda ostvindar som också för med sig stoftrik ökenluft från Sahara. Denna typ av sandstorm kallas Calima och inträffar någon eller några gånger under året. Från slutet av oktober börjar vädret bli mer växlingsrikt och lite svalare.

Mer om detta i nästa blogg.

/John