Archive - november 2010

Vad betyder de olika varningarna?

Av Martin Hedberg

Vad betyder varningarna? Så här i oväderstider så florerar många varningar. Hur var det nu, är en klass 1 varning värre eller mindre farlig än en klass 3? (3 är farligast). Och vilka definitioner gäller för de olika väderfenomen som kan kopplas till risker för liv, egendom och samhällsfunktioner?

Beskrivning av de olika nivåerna på varningar i korthet:
Klass 1
: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Väder, men inget ovanligt väderfenomen, som innebär fara, skador eller störningar för vissa aktiviteter.

Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Detaljerad beskrivning av innebörden av de olika nivåerna:

Klass 1 (den lägsta nivån av varningar):

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Mycket hårda vindbyar: >21 m/s. Grenar och enstaka träd knäcks, problem för höga fordon.
  • Snöfall: I regel när det väntas minst 5 mm på 6 timmar omräknat till smält form. Tidigt eller sent på säsongen kan varning skickas vid mindre mängder. Risk för halka på vägar.
  • Isbeläggning: Väder som medför ishalka. Exempel regn som följs av snabbt fallande temperatur till 0˚C eller kallare på vägbanan.
  • Rikligt regn: > 35 mm på 12 timmar över större område. Risk för stora vattensamlingar, risk för översvämning i källare, dagvattenledningar. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Kraftig åska: Omfattande och frekvent åska som medför stora störningar i el och telefontrafiken. Kan lokalt även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Höga flöden: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år.
  • Högt vattenstånd i sjöar: Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt vart annat år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Stor Gräsbrandsfara: Gäller under våren när risken är stor att bränder uppstår och lätt sprids i torrt fjolårsgräs.
  • Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus.
  • Skogsbrandsfara Stor/Mycket Stor: Innebär stor/mycket stor antändningsrisk och att eld sprids lätt/mycket lätt i skogsmark. Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

  • Frisk vind med stark kyleffekt: Vid vind 10 m/s eller mer som ger en kyleffket på -28 grader eller lägre. Stor risk för förfrysning.
  • Hård vind: Medelvind >14 m/s. Medför vid lös snö dålig sikt med snödrev och problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.
  • Mycket hård vind: Medelvind > 18 m/s. Svårt att förflytta sig och medför vid lös snö högt snödrev och stora problem att orientera sig. Varnas endast 1/10-30/4.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Kulingvarning: Medelvind > 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.
  • Nedisning: Lätt, måttlig eller svår Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre fartyg. Fartygets stabilitet påverkas starkt av den ackumulerade isens tyngd.
  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 80 cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken: ≥ 65 cm. Väst och Sydkusten: ≥ 80 cm. Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Öresund, Bälten, Sydvästra och Södra Östersjön: Lägre än 60cm under medelvatten. Risk för grundstötning på utsatta platser.

Klass 2 (näst högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar: > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning.
  • Mycket stora regnmängder: > 70 mm på 24 timmar över större områden. Mycket stor risk för översvämningar i dagvattensystem och mindre vattendrag. Risk för stora vattensamlingar speciellt i källare och sänkor som kan innebära oframkomliga vägar mm. I övrigt se eventuella hydrologiska varningar.
  • Stora snömängder/ drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 20 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 12 mm eller mer på 12 timmar. Medför stora trafikproblem, kan speciellt vid temperaturer nära 0 även ge störningar i el och teleförsörjningen.
  • Mycket kraftig åska: Mycket omfattande och frekvent åska som medför mycket stora störningar i el och telefontrafiken. Kan även innebära mycket kraftiga vindbyar och skyfallsliknande regn.
  • Mycket höga flöden: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år.
  • Mycket högt vattenstånd i sjöar: Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt en gång var tionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Isbeläggning: Underkylt regn > 3mm på 6 timmar. Ger svår halka som dessutom är svår att åtgärda.
  • Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:
    Storm/Orkan: Medelvind >25 m/s. Omöjligt att förflytta sig gående. Vid lös snö obefintlig sikt.

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Högt vattenstånd: Bottenviken: ≥ 120cm över medelvatten. Ostkusten utom Bottenviken ≥ 100 cm
  • Väst och sydkusten: ≥ 120 cm. Risk att kustvägar och hamnar översvämmas.
  • Lågt vattenstånd: Hela svenska kusten: Lägre än 100 cm under medelvatten. Problem att angöra vissa hamnar. Risk för grundstötning.
  • Stormvarning: Medelvind: > 25 m/s. Problem för all sjöfart.

Klass 3 (mest extremt väder, högsta nivå av varningar)

Typ och Konsekvens till LANDS:

  • Stormbyar eller orkanbyar: >30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning.
  • Extremt höga flöden: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år.
  • Extremt högt vattenstånd i sjöar: Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt en gång var femtionde år. Utfärdas framför allt i Sveriges sex största sjöar.
  • Mycket stora snömängder/drivbildning: Vid snömängder motsvarande ca 35 mm eller mer i smält form på 12 timmar, vid frisk vind ca 25 mm eller mer på 12 timmar. Medför mycket stora störningar i trafiken, vägar kan bli helt oframkomliga. Risk för stora störningar i el- och teleförsörjningen.

Typ och Konsekvens FJÄLLVÄDER:

ingen definition (Martins kommentar: det är inte så att det inte förekommer hårt väder i fjällen. Bara för att man inte kan se eller förflytta sig gående så betyder inte det att man inte kan befinna sig, eller överleva, i fjällen när det är väder utöver klass2.)

Typ och Konsekvens till HAVS inkl VÄNERN:

  • Svår storm eller orkan: Medelvind >30 m/s: Även större fartyg bör överväga att stanna i hamn.

(Från smhi.se 2010-11-08)

Varningar är ett sätt att beskriva förväntat extremväder. Hur farligt och stora skador det sedan blir är beroende av många faktorer, tex systemets sårbarhet, dess resliliens samt om vädret utvecklade sig som väderprognosen förutspådde. Man kan minska sin sårbarhet och öka resiliensen genom övning, förberedelser och aktsamhet. Varningarna är till för att minska skador och konsekvenser av skador.

/Martin

Kratta löv. I morgon.

Av Martin Hedberg

Idag blåser de ned.

Må det sista lövet falla

Må det sista lövet falla

Om det inte ligger en decimeter snö på dem så kan det vara läge att kratta dem. I morgon. Det kommer att gå bra på många platser där temperaturen håller sig över noll grader och nederbörden i dag kommer som regn.

På de platser i Götaland, Svealand och längs med Norrlandskusten där det kommer snö idag och i morgon så får man vara snabb om man vill bygga snögubbar: senare i veckan blir det mildare.

Läge att byta snöskyffel mot kratta igen.

Detta lågtryck är årets avlövare.

/Martin

Varningar främst i Götaland och Svealand

Av Martin Hedberg

I samband med att lågtrycket fördjupas och rör sig norrut längs med Östersjön så berörs allt fler av ovädret. SMHI har utfärdat varningar för många platser främst i Götaland och Svealand. Varningar är både klass 1 (den lägsta) och klass 2.

En klass 2-varning innebär väder som kan utgöra fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Klicka på ”Varningar” i kolumnen till vänster från prognossidan här på Klart.

Vid kusten faller nederbörden som regn, längre in i landet som snöblandat eller som snö. Mängden snö handlar om 10-20 cm, dvs inte helt obetydligt. I samband med kraftig vind så väntas dessutom drivbildning.

Om du måste ut i dag så ta det lite varligt. Och även om du själv har total koll, så ha lite marginaler för andras misstag 😉

/Martin

Nederbörden redan här

Av Martin Hedberg

Snöblandat regn kom vid femtiden in över sydöstra Skåne. Under kvällen så har det avancerat vidare norrut och västerut.

I natt kommer stora delar av Götaland och södra Svealand att beröras av snöfall, lokalt med inslag av regn. Räkna med stora problem i trafiken, både för bilar och allmäna trafikmedel som tåg, buss. färje- och flygtrafik.

På tisdag förmiddag berörs hela södra Sverige upp till södra Dalarna av ovädret. Det handlar både om kraftiga vindar och nederbörd, företrädesvis i form av snö. Efterhand lättar det något i sydligaste Götaland med början i Skåne och Halland.

Under senare delen av tisdagen fortsätter nederbörden att sprida sig norrut till södra Norrlandskusten. Under onsdagen berörs även norra Norrlandskusten, samtidigt som det lättat ytterligare i Götaland och Svealand.

Man måste väl förutsätta att alla som tänker ge sig ut i trafiken har både vinterdäck och en körstil anpassad till före och medtrafikanter.

/Martin

Fint idag, men inte i morgon

Av Martin Hedberg

Idag är det vackert vinterväder på de flesta platser i landet. Men under natten till tisdagen så fördjupar ett lågtryck på Östersjön och under tisdagen så blir det blåsigt och snöfall på många platser i framför allt Götaland och Svealand, men även längs södra Norrlandskusten.

Under onsdagsdygnet fortsätter nederbörden norrut och kommer då att beröra övriga Norrlandskusten (och en bit in i landet). Det blir dock inte riktigt lika mycket snö och blåst här eftersom lågtrycket då är under utfyllnad.

/Martin

Ideala klimatet

Av John Pohlman

För en del år sedan hade jag en frågespalt i en av våra större dagstidningar. Jag fick en fråga var man närmast från Sverige hade det mest behagliga och jämna klimatet året runt. Det skulle naturligtvis inte vara kallt, inte för varmt, gärna mycket sol och definitivt inga ”hemska” oväder. Möjligen tänkte sig frågeställaren att bosätta sig där.

Jag svarade då ett ställe som nordborna nu idag haft som semesterparadis i över 40 år, nämligen Kanarieöarna. Det var på 1960-talet efter några bedrövliga somrar som svenskarna började längta efter sol och värme. En av mina dåvarande lärare vid meteorologiska institutionen i Uppsala, docent Arturi Similä, fick i uppdrag av ett resebyråföretag att undersöka en lämplig plats för semesterresor med ovanstående krav.

Efter klimatstudier och även besök på ort och ställe rekommenderade han just denna atlantiska ögrupp och särskilt de södra kusterna på de största öarna. Några år senare 1967 gick den första charterresan med propellerdrivet flygplan till Gran Canaria.

Anledningen till den här tillbakablicken är att jag sitter och skriver den här bloggen i Arguineguin under en ljusblå himmel med några lätta stackmoln och ett oändligt lätt krusat hav framför mig. Från havet kommer en lagom svalkande bris och temperaturen nu mitt på dagen ligger på dryga 25 grader. Det var väl ungefär så här frågeställaren hade tänkt sig men om han/hon flyttat hit vet jag inte. Däremot träffade jag just ett par som var med på den första resan och nu delvis bosatt sig här.

/John

Klimatet förändras ständigt

Klimatförändringar är ingen ny företeelse. Klimatet har alltid förändrats, det är aldrig konstant.

Genom årmiljonerna har vår planet genomgått såväl stora som små förändringar. Det som sker nu är inget ovanligt. Det som dock gör det lite besvärande är att vi står inför förändringar som är såväl stora som snabba. Det är bieffekter av vårt sätt att leva som skapar dem. Utsikterna att vi skall sluta påverka klimatet på ett ofördelaktigt sätt ser inte ljusa ut.

Spring inte till TV-sändningar

Av Martin Hedberg

Det är när det gör ont som man lär sig bäst heter det. Under min första sommar på SVT (jag jobbade där mellan 1999 och 2005) så var jag på väg att missa en sändning. Det var en fredag och Rapport Morgon.

Jag vet att det var en fredag eftersom det som gjorde att jag ställde till det för mig var jag mellan nyhetssändingarna gjorde ett litet vädersnack om helgvädret med programledaren Marianne Rundström. Detta samtal blev ett litet hack i rutinerna som annars bestod av två sändningar per timme som avslutade nyheterna.

Efter helgvädersnacket gick jag tillbaka till väderredaktionen. Ut i studiokorridoren och sedan en trappa upp. Jag skulle, som jag gjorde mellan varje sändning, uppdatera väderkartorna och rendera om grafiken. Det här brukade ta 15-20 minuter, precis lagom för att sedan gå ner och ställa sig i studion för nästa sändning.

Vad jag inte hade tänkt på var att jag tappat en kvart av min knappa halvtimme genom intervjun om helgvädret. Plötsligt ropar en av grafikerna som satt i rummet intill: ”Martin, du är i sändning!!”. Det är jag inte alls det, jag sitter här tänkte jag först. Sedan tänkte jag att jag kanske glömt stänga av sändaren till mikrofonen, men det är dels ljudteknikerns sak att dra ner min volym i kontrollrummet, dels hade jag (nog) varit tyst.

Men plötsligt inser jag att jag skall vara i sändning. NU. Där ner i studion sitter Rikard Palm och kallpratar medan folk i kontrollrummet undrar var jag är. Jag rusar ut ur rummet, ner för trapporna, spurtar i studiokorridoren, sliter upp dörren till kontrollrummet och säger: Det är lugnt, jag fixar det här. Jag har aldrig tidigare, eller senare, kommit så snabbt på plats framför kameran.

Jag börjar prata om vädret i norra Norrland. Samtidigt tänker jag att det går oförskämt bra. Rusa från redaktionen till studion och ändå ha så bra koll på vad jag skall säga och agera.

Jag har precis börjat på vädret i södra Norrland när jag inser vad mitt problem egentligen är. Det är att jag behöver andas och det ganska rejält. Genom min tjurrusning har jag genererat en portion koldioxid i blodet som kroppen nu efter ett par tiotal sekunder behöver ventilera ut. Jag kämpar emot. Jag behöver flåsa ett par gånger, men det skulle se rätt dumt ut i TV. Men jag kan inte vänta den halva minuten det tar mig att på snabbaste sätt beta av Svealand och Götaland för att sedan lämna tillbaka till Rikard.

Jag försöker så gott det går tala samtidigt som jag andas både in och ut. Jag känner hur svetten tränger fram i pannan. Det här var inte så lätt och bra som jag trodde för en halv minut sedan. Till slut har jag forcerat igenom vädret i hela landet och kan bolla tillbaka till Rikard. Lampan på min kamera släcks och jag får andas på riktigt.

Det var lärorikt. Spring aldrig till en sänding. Regel nummer ett är givetvis att vara väl förberedd och i tid, men om man till äventyrs skulle vara sen: Gå. Kollegorna är tränade på att göra rockader och improvisera. Det är en charmig del av att jobba med direktsänd TV.

/Martin

Nu blir det blåsigt

Av Martin Hedberg

Under onsdagen kommer det att blåsa ordentligt i södra Sverige, främst Götaland.

Det sker i samband med att det mäktiga lågtrycket ute på Atlanten släpper iväg ett ”dellågtryck” över Sydsverige.

Själva (del-) lågtrycket tar en bana i linje Göteborg-Vänern-Gävle. I detta område, tjugo mil på vardera sidan om linjen, kommer den mesta av nederbörden.

Vindarna blir som kraftigast söder om lågtryckets centrum, företrädesvis i Götaland och södra Svealand. SMHI har utfärdat varningar i samband med höga vindhastigheter. Maxvindarna (vindbyar kring 20 meter per sekund) berör främst södra Götaland, men det kommer att upplevas som bra blåsigt även på många andra platser. Klicka på länken ”varningar” för att se detaljerna.

/Martin