Archive - januari 2010

Frosta av frysen

Martin Hedberg säger:

Har du fått nog av kylan? Vill ha lite nytta av kyla och vinter, men inte intresserad av skidåkning, skridskor, skoter, fiske, snölyktor, skottning, pulka, knarr under skorna, rimfrost, dyra elräkningar, promenader, sönderfrusna vattenledningar, svårstartade bilar, frusna lås eller snötyngda tak?

Passa på att frosta av frysen! Perfekt när det är kallt ute.

Lägg maten i en stadig sportbag eller väska och ställ ut i kylan.

Det har ju byggt så friskt i landet så nästan alla lägenheter är väl utrustade med balkong nuförtiden. Bodde jag i stan utan balkong så skulle jag hänga ut väskan från fönstret. Men inte om det fanns risk för att något skall trilla ner på folk nedanför eller att jag inte skulle få in väskan igen.

För en gångs skull kan man ta gott om tid på sig att frosta av frysen. Utan risk att maten skall töa och fara illa.

/Martin

Januari (o)väder 3

Under ett besök i London strax före jul kom jag över en bok om Storbritanniens största väderhändelser de senaste 150 åren. Här finns allt från stormar, snökaos och köldknäppar till översvämningar, torka och dimma. Låt mig i den här serien återge de kanske mest förödande snöoväder som drabbat södra England.

Vi skriver vintern 1880-81. Efter en mild och blöt december kom kylan smygande norrifrån och efterhand blev det minusgrader i hela Storbritannien. Den 16-17 kom ett lågtryck upp från Biscayabukten och på morgonen den 18 låg centrum på 974 hPa över Engelska kanalen.

Kraftiga ostvindar upp till storm hade dragit in över hela södra England. Ett snöfallsområde spred sig norrut och till eftermiddagen snöade det häftigt ända upp till Birmingham.

Med yrsnö och stark drivbildning blev det kaotiska förhållanden. Vägar och järnvägar var helt utslagna. Inga varutransporter kunde genomföras och tågen blev helt igensnöade och stod stilla i flera dagar. Passagerare satt fast i ett helt dygn. Alla telekommunikationer var avbrutna. Tusentals träd fälldes och hustak revs upp. I London svämmade Themsen över och massor av källare blev vattenfyllda.

Man uppskattade att över 400 dog i huvudstaden och totalt ca 3 000 i södra England under perioden 18-21 januari.

Den 19 hade ovädret bedarrat i de norra delarna medan det fortsatte i de södra grevskapen. Men ett nytt lågtryck norrifrån gav en ny dos med massor av snö igen i södra England. På många håll var snödjupet upp till 40-60 cm med meterhöga drivor.

Ett annat snöoväder som beskrivs i boken inträffade i början av december 1990. Det minns jag särskilt. Jag var nämligen där och satt insnöad på ett hotell i Birmingham i 3 dygn. Hela mellersta England var lamslaget av en halv meter tung blötsnö.

Trevlig helg,

/John

Lever vi i en för trygg värld?

En del kommentarer på våra artiklar indikerar att man varnar för oväder för ofta och att vi generellt sett är för dåliga på att ta hand om oss själva.

Men om man nu har information om t.ex att vädret kan komma att förändras på ett sätt som skapar besvärliga situationer, borde man då inte informera och varna för det?

Eller är det så att vi blivit alltför teknikoptimistiska och bekväma när vi ständigt blir informerade av såväl myndigheter som förståsigpåare om allehanda faror som lurar runt hörnet?

Vi är så trygga att vi blir förbannade när vi inte i god tid får information som gör att vi kan skydda oss och våra tillgångar, vare sig det rör aktiekurser, influensa eller stormar.

Vi kanske har blivit för bra på att optimera vår tillvaro? Visst är det är bekvämt med en jämn inomhus temperatur, kollektivtrafik, färsk mjölk i butiken runt hörnet, sjukvård som fungerar, jordbruk utan missväxt, inga farliga djur i naturen, flytväst och cykelhjälm. Men verkligheten består inte bara av dunkuddar och räkmackor.

Trygghet, hög servicegrad och optimerade system gör att det flyter på bra. Men man står däremot inte särskilt bra rustad om något i systemet går sämre eller slutar att fungera. Då havererar så mycket mer -eftersom vi är dåligt rustade för oförberedda händelser. Både praktiskt och kanske framför allt mentalt!

– Är priset för att leva i en trygg och bekväm värld att man samtidigt blir mycket överraskad och i det närmaste hjälplös vid de tillfällen då trygghetsgränserna passeras?
– Eller finns det sätt att leva gott och samtidigt vara förberedd på obekväma situationer?
– Och hur skall vi göra för att slippa, det eventuellt osakliga, snacket om att vi inte kan ta hand om oss själva när/om det börjar blåsa?
– Eller skall vi börja öva istället för att prata, för att bli bättre?

/Martin Hedberg

Snöfall och blåst

Igår drog ett område med snöfall in över Sverige.

Det började i nordvästra Norrland -Lapplandsfjällen, och snöandet har under natten spridit sig vidare åt sydost.

Det blåser också. Även området med kraftigare vindar rör sig åt sydost (trots att vindriktningen generellt är sydväst).

I och med vindarna så jämnas temperturskillnader ut, överlag blir det ett par minusgrader, men i eftermiddag ett par plusgrader (möjligen kortvarigt fem?) i västra Götaland.

Det kommer säkerligen att uppstå många väderrelaterade problem, tex i trafiken under eftermiddagen och i kväll. Intesivast snöfall väntas längs med Norrlandskusten, i Götaland och i Svealand.

/Martin

Snöoväder på väg

Nu väntar vi omslag i vädret.

I kväll tisdag drar det in ett område med snöfall över västra Norrland. Under natten till onsdagen fortsätter det åt sydost.

På onsdag förmiddag har snöfallet nått ner till en linje genom Gästrikland-Närke-Skara-Halland. Vid lunchtid har det fallit snö i hela landet utom Öland och Gotland (som får sitt under eftermiddagen/kvällen).

I samband med snöfallet får vi relativt enhetliga temperaturer i landet med mellan 0 och -5 grader.

Bli inte överraskad av snön eller den på sina ställen glatta isen som döljer sig under snön.

/Martin Hedberg

Januari-(o)väder 2

Ett av de värsta oväder som drabbats södra Sverige i svunnen tid var ”yrväderstisda´n” den 29 januari 1850.

Dagen började i Götaland och östra Svealand med milda sydvästvindar och lite lätt nederbörd. Folk begav sig ut till sina arbeten i skog och mark och bönderna for med häst och vagn in till städernas torghandel.

På den tiden fanns ingen vädertjänst och man visste inte att ett djupt lågtryck skulle passera österut över Svealand under dagen. När lågtrycket dragit förbi svepte iskalla, hårda nordvindar ner över Götaland och Svealand. I de östra delarna nådde vinden stormstyrka med tät snöyra. Temperaturen sjönk på några timmar till 10 minusgrader, vilket med vinden ger en kyleffekt ner mot 40 grader kallt.

Man sökte förtvivlat efter lä för vinden men ute på de öppna slätterna var man helt oskyddad och i snöstormen frös massor av folk och djur ihjäl. Man uppskattar att flera hundratals människor fick sätta livet till och den så kallade ”onda tisda´n” räknas som Sveriges svåraste naturkatastrof förr i tiden.

/John

ABC om väder

Det finns mycket att berätta om vädret och många begrepp att reda ut. Vi tänkte skriva ett litet abc på temat och hade tänkt oss ett upplägg med ett fenomen, begrepp eller personer med väderanknytning per bokstav.

Men redan på bokstaven A stöter vi på patrull. Skall vi skriva om Albedo, Adiabat, Advektion, Ana-fronter, Anticykloner, Arrhenius, Atlantisk oscillation, Atmosfären, Aurora borealis eller Azoriska högtrycket?

Men, tänker du, just bokstaven A kanske är infekterad av väderfenomen, hur ser det ut med tex B?

Jo, lite färre alternativ: Baroklin instabilitet, Barometer, Blockering eller Bora vind.

På C har vi: Chinook vind, Cumulus, Cirrus, Corioliskraft eller cykloner.

En del av de här orden och begreppen går bort då de kanske är lite för akademiska, men å andra sidan har säkert ni läsare förslag på ett par begrepp och ord till. Vi kan nog inte heller begränsa oss till endast ett ord per bokstav.

Vad skulle Du vilja att vi skrev om? Vi börjar med ord och fenomen på A, B och C! Tyck till om orden ovan och/eller kom med förslag på andra ord och begrepp så skriver vi!

/Martin Hedberg

Martin Hedberg här på klart.se

Ni har sett namnet den senaste tiden i mina bloggar och kommentarer. Ni kanske också har hört Martin Hedberg i radio eller sett honom i TV, där han tidigare ingick i den grupp av meteorologer som presenterar vädret i Sveriges Televisions nyhetsprogram.

Vi har varit kolleger och jobbat ihop i många år. Dels på Rapport och dels som föreläsare om klimatförändringen där vi för några år sedan reste runt i hela landet och höll föredrag.

Martin kommer att bistå mig med bloggar och svar på kommentarer här på klart.se. Jag är tacksam över att få arbeta med Martin och ni läsare kommer att få fler infallsvinklar på allt som rör väder.

Hälsningar
John

Januari-(o)väder del 1

Det är ingen tillfällighet att 2000-talets två stora oväder Gudrun och Per inträffar i januari. Kampen mellan milda och kalla luftmassor är just i januari ofta häftig vilket resulterar i dramatiska väderutvecklingar.

Förutom kraftiga vindar med storm eller orkan inträffar ymniga snöfall med trafikkaos och elavbrott och underkyld nederbörd ger förrädisk blixthalka. Snabba och stora temperaturväxlingar från smällkallt till nollgradigt eller tvärtom är inget ovanligt. Under vissa förhållanden är också risken stor för snöskred i fjällen. Ett titt bakåt i väderannalerna ger mycket läsning om januarioväder nästan vart och vartannat år.

Slutligen några kalla fakta. Lägsta temperatur är 49 minusgrader i Vuoggajålme på nyårsdagen 1951. I Svealand är Grundforsen kallast med 46 minusgrader på nyårsdagen 1979 och samma kyla hade Särna den 3 januari 1941.

I Götaland har Småland de lägsta värdena med Lommaryd som hade minus 38,5 grader den 13 och 14 januari 1918 och den 26 och 27 januari 1942 hade flera andra orter minus 38,0 grader.

De högsta januaritemperaturerna ligger runt 12 plusgrader t ex Allgunnen 1973 och Hudiksvall 1992. Lika milt hade Gladhammar och Norrköping bara för tre år sedan.

Låt mig också nämna att Stockholms observatorium, där man gjort mätningar sedan 1756, som lägst haft 32 minusgrader från den 20 januari 1814. Den vintern hade man för övrigt också kallt i England med frostmarknad på den då frusna Themsen.

/John

Från plus till minusgrader i Lapplandsfjällen

Vi skrev i helgen om det snabba omslaget i väder i Hemavan och att Kvikkjokk hade plusgrader.

Det är fortfarande plusgrader på många platser i fjällen, i synnerhet i norr. Hemavan har haft en till två plusgrader och Kvikkjokk tre till fem plusgrader sedan i söndags.

Men idag (tisdag) eftermiddag/kväll väntar vi ett omslag till minusgrader i samband med att ögtrycket förstärks och vindarna avtar något i Lapplandsfjällen.

/Martin Hedberg