Snöfall och blåst

Igår drog ett område med snöfall in över Sverige.

Det började i nordvästra Norrland -Lapplandsfjällen, och snöandet har under natten spridit sig vidare åt sydost.

Det blåser också. Även området med kraftigare vindar rör sig åt sydost (trots att vindriktningen generellt är sydväst).

I och med vindarna så jämnas temperturskillnader ut, överlag blir det ett par minusgrader, men i eftermiddag ett par plusgrader (möjligen kortvarigt fem?) i västra Götaland.

Det kommer säkerligen att uppstå många väderrelaterade problem, tex i trafiken under eftermiddagen och i kväll. Intesivast snöfall väntas längs med Norrlandskusten, i Götaland och i Svealand.

/Martin

Related posts

4 Thoughts to “Snöfall och blåst”

  1. janne

    Hej!
    Varje gång jag tittar på er karta över nederbörd syns ett gytter av små blå fläckar strax norr om Siljan. Är det så att det alltid drar in små snöbyar där? Eller är det för att den högre terängen pressar ut fukten ur luften ifrån skidanläggningarna i Sälen.

    /Janne

    Martin säger: Hej. Bra fråga som vi borde skrivit om tidiagre. De små blå prickarna är ”falskekon”. Falska i den bemärkelsen att de inte representerar nederbörd.

    Man dokumenterar nederbörden med hjälp av radar. En radarpuls skickas ut och när den stöter på något föremål så reflekteras en del av radarsignalen. Man mäter (från samma station som skickade ut signalen) hur lång tid det tar för ekot att komma tillbaka och hur kraftig signalen är. Man får då ett mått på var det finns regn/snö i luften och hur kraftig nederbörden är.

    Men även fasta föremål som master, höjder mm som sticker upp i radarsvepet reflekterar. Men då man vet var dessa ”falskekon” finns (det syns snabbt om när man startar upp radarn en dag med klar och väl omblandad luft), så kan man subtrahera bort dem. Man tar helt bort radarns inmätning av fast terräng.
    Så långt i teorin. I verkligheten så kan tex variationer i atmosfärens brytningsindex (som hänger samman med hur fuktighet och temperatur varierar med höjden) göra att filtreringen inte fungerar perfekt.
    Det händer att snöbyar och regnskurar inte förändras och ligger kvar flera timmar på samma plats, tex i alpin miljö i samband med orografiska moln.De ser då ut som små blå prickar som inte förändras på radarbildern. Men oftast är dessa små oföränderliga prickar ett resultat av att filtreringen inte fungerat perfekt.

  2. Niklas

    Hoppas på att det inte blir för mycket regn idag i Göteborg så all den fina vita snön försvinner. Kan ni inte ändra prognosen lite?

  3. Kaj

    Hej! Jag undrar över snömängden kontra nederbördsmängden. Det är alltid den senare som redovisas. Men det borde finna någon ungefärlig beräkning av hur mycket snö som utgör en millimeter smält nederbörd. Jag förstår att det skiftar mellan olika snötyper men det bör ändå finnas ett beräknat snitt.

    /Kajan

    Martin säger: Hej. Det finns en tumregel som säger att 10 mm snö motsvarar 1 mm regn. Precis som du säger så varierar det stort mellan olika typer av snö och framför allt ny och gammal snö. Men som tumregel fungerar den bra. 10-1.

  4. Stod uppe i Turning torso och skulle beundra utsikten men utanför fönstret fanns moln eller dis eller dimma? Ja vad är det för skillnad egentligen?

    Martin säger: Dimma är moln som når ner till marken.
    Dis är ett mått på hur bra sikten är. Sikten definieras som det största avståndet som man kan urskilja ett stort och väl belyst föremål, tex hus, på.
    Om sikten är mellan en och tio km så är luften disig. Om sikten är under en kilometer så råder dimma.
    Det är också ett krav att det som säter ner sikten skall vara partiklar som hänger i luften, så kallade aerosoler. Det kan tex vara små vattendroppar eller luftföroreningar.
    Om sikten är nedsatt på grund av snöfall eller regn så tillämpas inte begreppen dis/dimma, då säger man istället tex ”fem km sikt i snöfall”.

Kommentera