Tag - Naturkatastrofer

Jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamis, epidemier, pandemier.
(Det som skiljer denna kategori från ”extremväder” är att denna handlar mer om geologi och samhälle.
Extremväder är mer av atmosfär och vatten.)

Japan: Nu blåser vindarna ut över havet

Av Martin Hedberg

Det storskaliga vädret över Japan präglas av vandrande lågtryck växlat med högtryck, ungefär på samma sätt som vi är vana  vid här hemma i Skandinavien. Det ger vindarna en övervägande västlig komponent, men i vissa fall blir det ostliga vindar. Temperaturen kan, precis som i Sverige, variera en hel del. Överlag håller den sig mellan 0 och +10, men det har varit såväl -5 som +15 i området från Tokyo till Sendai den senaste veckan.

Under gårdagen så drev partiklar från de havererade kärnkraftverken i Fukushima in över det japanska fastlandet. Detta samtidigt som det snöade/regnade. Temperaturen var omkring noll grader.

Det är mycket troligt att radioaktiva utsläpp i samband med det föll ner till marken över det japanska fastlandet, även utanför den 20 kilometers skyddszon som upprättats runt kärnkraftverken. Stråldoserna borde vara låga, men fullt mätbara. Något förhöjda halter strålning har rapporterats från Tokyo, men nivån är jämförbar med den strålning vi har omkring oss i vårt dagliga liv från berggrund, radon, vid flygresor, röntgen mm.

Jag har gjort nya beräkningar av hur vindarna för eventuella utsläpp från Fukushima kommande tre dygn.

Beräkning av hur vindarna för luft med urprung 100 meter över kärnkraftverket i Fukushima kommande tre dygn. Fram till fredag förmiddag driver luften åt sydost, därefter driver den åt nordost. Beräkningsmodell: NOAA, Karta: Google. De olika färgerna är för att skilja olika trajektorier åt.

Det har nu börjat blåsa lite kraftigare och vinden kommer från nordväst. Det betyder att eventuella utsläpp snabbt driver ut över öppet hav.

På fredag förmiddag (svensk tid) kommer vinden att vrida på sydväst. Eventuella utsläpp fortsätter att driva ut till havs, men på en nordligare bana.

Beräkningen är gjord fram till och med lördag. Under dessa dagar beräknas vinden inte driva in luft från kärnkraftverken över bebyggda områden.

Samtidigt med de intensiva arbetet med att kyla kärnreaktorerna så pågår en humanitär katastrof i kölvattnet av tsunamin. Människor sörjer sina anhöriga. Människor är hemlösa och det råder brist på grundläggande resurser som mat, vatten, medicin, energi och skydd för väder och vind.

/Martin

Radioaktiv nedfall över land

Av Martin Hedberg

Man har nu noterat förhöjda halter radioaktiv strålning i Tokyo.

Luften sprids i många olika riktningar, även inom några timmar. Jag har gjort om trajektorieberäkningarna med uppdaterade modelldata jämfört med förra bloggen.

Nedan visar jag två bilder, den första visar var det regnade/snöade kl 18 utc (19 svensk tid, 03 Japansk tid). Som synes kom det nederbörd över de havererade kärnkraftverket i Fukushima och på andra platser över Japan (men inte i Tokyo just vid det tillfället).

Radarbild 2011-03-15 18 utc (03 den 16 mars lokal japansk tid). (Japan Meteorological Agency)

Bilden nedan visar var ett utsläpp från kärnkraftverken (på 50 meters höjd) kl 12 ut skulle befinna sig upp till 24 timmar senare. De runda punkterna visar läget kl 18 utc. Att de olika trajektorierna spretar åt olika håll orsakas av att det är mycket varierande vindriktning och hastighet på olika höjder.

Trajektorier 2011-03-15 12 utc +24h. Punkterna markerar +6h. NOAA och Google maps.

Modellen (från NOAA) räknar på hur små avvikelser i initialtillstånd (primärt genom variationer av utsläppshöjden 50 meter) ger olika resultat i hur luften sprids.

Till att börja med drar luften in över land, därefter vänder den ut över havet. Man har rimligen fått nedfall av radioaktivt material inom ett par mils radie från kärnkraftverket.

Det har sannolikt även kommit radioaktiv nedfall i området mellan Fukushima och Tokyo, möjligen även över Tokyo. (utsläppen skedde ju inte bara kl 12 utc).

Det som händer härnäst är att vindarna blir mer västliga vilket för ut utsläppen till havs. Men det som har kommit ner med regn och snö, det ligger kvar på marken. Frågan man ställer sig är om koncentrationerna utgör något hot för människor och livsmedelsproduktion. Det får man ta reda på genom fysiska mätningar av strålningen på marken.

/Martin

Radioaktivt nedfall hotar i närheten av Tokyo

Av Martin Hedberg

Vindarna har under ett par timmar under eftermiddagen och kvällen (svensk tid) vridit på nord och detta har medfört att luft från kärnkraftverket i Fukushima har kunnat strömma söderut. Därtill har det regnat, dvs partiklar faller ner till marken.

Trajektorier som beskriver hur luften från 50 meters höjd över kärnkraftverket i Fukushima transporteras kommande 24 timmar.

Potentiellt hotar detta Tokyo. Men det skall även sägas dels att trajektorierna ser ut att hålla sig några tiotals kilometer öster om huvudstaden, dels att man kan vänta sig att merparten av nedfallet sker i kärnkraftverkets närhet.

Under natten kommer vinden att vrida mer på väst, det medför att stoft från de havererade kärnkraftverken åter kommer att strömma ut till havs.

Men det som faller ner idag kan/kommer att kontaminera marken.

/Martin

Trajektorier från Japan

Av Martin Hedberg

Många frågar sig hur långt de radioaktiva partiklar från japanska kärnkraftverk färdas och om det utgör någon risk.

Frågan man indirekt ställer sig är hur trajektorierna ser ut, dvs hur rör sig luften från en viss plats kommande timmar och dygn.

Svaret är att utsläppen inte utgör någon risk för oss i Sverige. Däremot kan det, beroende på händelseutvecklingen i kärnkraftverken samt väder och vindar, utgöra stora hot mot befolkningen i Japan.

Jag har med hjälp av modelldata från amerikanska NOAA gjort trajektorieberäkningar av utsläppen från Fukushima. Dels vart luften har färdats hittills, dels vart luften kommer att röra sig kommande dygn.

Resultatet är att utsläppen hittills till största delen har ”tvättas ut” av nederbörd inom ett dygn från utsläppet. Den nederbörden (regn/snö) har till största delen fallit ut i Stilla havet nordost om Fukushima, men även omkring och norr om kärnkraftverket

En mindre del av partiklarna stannar kvar i luften. De stiger till 4-7000 meters höjd och kommer om en vecka att ha drivit in över norra Kina, Alaska och norra Kanada. Det är dock så små doser att det inte utgör något hot för dem.

För utsläppen som sker från och med nu och kommande dygn ser det likartat ut. Jag gjorde en modellkörning som beräknade hur kontinuerliga utsläpp från och med kl 13 idag svensk tid skulle sprida sig fram till torsdag kl 13 (se bilden ovan). Jag lade de 24 trajektorierna på karta från Google Earth.

Bilden visar alltså hur luften rör sig beroende på när utsläppet skedde. Som startpunkt valde jag höjden 500 meter ovanför kärnkraftverket i Fukushima. Punkterna på trajektorierna är tre-timmars intervaller. De olika linjerna motsvarar var och en ett utsläpp var tredje timme från och med idag.

Som synes så har man just nu vädret på sin sida, även om det blir en del nedfall i kärnkraftverkens omedelbara närhet och norrut längs med kusten. Men det mesta av utsläppen driver ut till havs.

Det som är avgörande för själva nedfallet av radioaktiva partiklar är nederbörden. Det finns risk för lite snöblandat regn i närområdet, men det väntar också kraftigare nederbörd ute över Stilla havet.

Det är alltså liten risk att nedfall, just nu och kommande dagar, når de riktigt stora tätbefolkade områden som finns i Asien. (Behöver jag tillägga att det inte föreligger någon risk för oss här i Sverige, även om man kommer att kunna detektera viss strålning om en till två veckor, men den kommer att vara minimal jämfört med all bakgrundsstrålning vi redan har från berggrunden, röntgen mm.)

Vädret i och omkring Japan är av allra högsta intresse för det tätbefolkade Asien. Dels vart vindarna blåser utsläpp från kärnkraftverken, dels hur vädret påverkar räddningsarbetet efter tsunamin (mellan 5 och 10 plusgrader).

Just nu har man vädret på sin sida. Men det är mycket annat med katastroferna som man inte har på sin sida. Det blir fortfarande värre och man har inte kontroll över situationen i kärnkraftverken.

Men vädret förändras och de sydvästliga vindarna kommer inte att råda lika länge som man kommer har problem med utsläpp från kärnkraftverken. Mer om det kommande dagar.

/Martin

Fyra katastrofer i en ask

Av Martin Hedberg

Det japanska samhället har drabbats hårt sedan jordbävningen i fredags.

Egentligen är det fyra katastrofer och många konsekvenser:
1. Jordbävning
2. Tsunami
3. Demolerad infrastruktur
4. Brist på energi

Det som skapat alla problemen var jordbävningen med epicentrum i havet öster om Japan. Det som troligen orsakat flest dödsfall är tsunamin som svepte med i stort sett allt i sin framfart, så långt den nådde in över land.

Modellberäkning av tsunamin 11 mars, 2011. Färgerna indikerar våghöjd i cm. De svarta linjerna hur lång tid vågen rört sig efter jordbävningen. NOAA.

Som resultat av detta har många tusen människor avlidit och infrastruktur är förstörd, framför allt längs med de nordöstra kusterna. Vägar, hus, elledningar, raffinaderier, delar av kärnkraftverk… Detta medförde i sin tur problem med kylningen av kärnkraftverken. Bortfallet av energi från kärnkraften (som snabbstoppades) medförde brist på elektrisk energi (landet har kvar omkring 75% av sin elproduktion).

Hamstring av bensin, diesel, vatten, livsmedel mm medför att vissa delar av samhället inte fungerar. Och bristen på fungerande infrastruktur, energi mm medför att det blir svårt att producera och distribuera dessa mest grundläggande produkter och tjänster i samhället: Mat, rent vatten och energi.

Men man kan inte klandra folk för att de köper på sig det som de behöver. Att värna om sitt eget liv och göra sig förberedd på kommande problem är mycket naturliga reaktioner. Det är därför samhället snabbt inser att man måste ransonera resurserna så att de kan fördelas någorlunda rättvist.

Jag noterar att vi i Sverige de senaste dagarna mest fokuserat på kärnkraftverken och eventuella utsläpp av radioaktiv strålning. Detta samtidigt som människor drunknar och kläms ihjäl av vattenmassor och sammanstörtade hus. Är det lättare att acceptera döden genom naturkatastrofer än genom falerande av teknologi och ”den mänskliga faktorn”?

Ja, jag tror det, men jag vill vända på formuleringen: Det är svårare att acceptera död och katastrofer som är initierade eller orsakade av oss själva än av naturkatastrofer. Därtill har vi våra minnen av Tjernobyl och en infekterad debatt om kärnkraftens vara eller icke här hemma.

Och kanske framför allt: Utvecklingen av situationen kring kärnkraftverken är något som händer just nu. Folk fattar beslut och agerar just nu vilket mildrar eller ytterligare förvärrar situationen. Samt det diffusa hotet då strålningen inte syns. Det kan även transporteras långa sträckor. Konkreta saker som vatten upplevs inte hotande på samma sätt. I synnerhet inte över dessa stora avstånd. (Men/och det är i Japan, inte i Sverige, man får problem med eventuell strålning.)

Katastrofen (-erna) är ett faktum. Men kvar finns en del manöverutrymme. Kommer människan att göra katastrofen ännu värre eller finns det hjältar i händelsernas centrum som gör rätt saker, och saker rätt, vilket förhindrar ytterligare katastrofer?

/Martin

PS. Vi har alla sett dramatiska bilder och filmer som visar jorbävningens och tsunamins framfart och krafter. Men trots alla hus, bilar mm som sveps bort så ser man inga omkomna eller skadade människor. Inte för att jag vill eller behöver se det, men om det har omkommit/saknas tusetals människor så borde någon fastna på film, i synnerhet alla amatörfilmer som finns på YouTube. Jag ser en stor skillnad jämfört med materialet från andra naturkatastrofer, tex orkanen Katrina i New Orleans augusti 2005. Kan det finnas en del kulturella skillnader mellan hur man skildrar katastrofer, omkomna och skadade i Japan respektive USA? DS.

Hur blåser vindarna i Japan?

Av Martin Hedberg

Just nu cirkulerar, kanske inte helt överraskande, en karta som visar hur vindar skulle kunna transportera radioaktivt nedfall från kärnkraftverket i Fukushima Dai-ichi till andra nationer, USA och Kanada i detta fall.

Först lite fakta kring vädret just nu och kommande dagar i Japan. Just nu ligger ett lågtryck nordväst och ett högtryck i sydost om Japan. Kommande dagar försvagas högtrycket och lågtrycket rör sig vidare österut. Efterhand utvecklas ett nytt lågtryck söder om Japan, det fördjupas och rör sig åt nordost (fortfarande ute till havs).

Verkar det rörigt? De har, just nu, ungefär samma sorts växlande vädersystem med vandrande lågtryck och blockerande högtryck som vi är vana vid här hemma i Sverige, men det är lite varmare.

Lokalvädret omkring kärnkraftverket i Fukushima:
Det blåser för närvarande (söndag 13 mars kl 18 lokal Japansk tid) svaga till måttliga (1-5 m/s) vindar omkring väst (från sydväst till nordväst) på tio meters höjd över marken. Temperaturen är omkring +5, det blir kallare under natten som kommer.
-Måndag (lokal tid) blir det svaga vindar, klart väder och efterhand temperaturer upp till +15 grader om eftermiddagen.
-Tisdag och onsdag: Vindarna blir till en början svaga över Fukushima, men under onsdagen kraftiga västliga i samband med att lågtrycket fördjupas. Temperaturen faller, nattetid väntas ett par minusgrader och om dagen mellan +5 och +10. Det blir mulet och kan komma lite snö eller snöblandat regn.

Det mest intressanta i detta sammanhang är förstås hur det kommer att blåsa. Men även förekomsten av nederbörd är viktig, om det regnar eller snöar så faller partiklar ner till marken med nederbörden.

Eftersom vindarna, såväl nära marken som högre upp i atmosfären, är överlag västliga så medför det att partiklar driver österut, till havs. Risken för nedfall över Japanska fastlandet är alltså liten. (Det betyder inte att det inte är ett problem, men det är i alla fall inte lika stort problem som om partiklar hade drivit in över land.)

Nästa fråga är hur långt partiklarna kan färdas innan de faller ner till marken/havet. Först och främst måste man fråga sig hur stort ett eventuellt utsläpp är från kärnkraftverket (explosion och rök betyder inte automatiskt att det är radioaktivt material som sprids). Därefter spelar det mycket stor roll hur högt upp partiklarna slungas i atmosfären, ju högre upp desto längre kan de transporteras. Därtill spelar luftens stabilitet stor roll. Vid lågtryck sker en hävning av luften, vid högtryck subsiderar, sjunker, luften sakta. Sedan spelar givetvis vindriktning och -hastighet roll för själva spridningen. För att partiklarna skall utgöra ett problem måste de därtill falla ner till marken av någon orsak (se ovan), om de bara driver förbi högt upp i atmosfären så är de inte ett direkt hot.

Så till den karta, ”Nuclear Fallout Map” som som alltså indikerar att radioaktivt nedfall skulle drabba USA och Kanada. Den har en logga som anger att den kommer från ”Australian Radiation Services”, men på deras sajt finner jag ingen information som tyder på att de skulle ha utfärdat vare sig den aktuella kartan eller någon annan varning relaterad till katastrofen i Japan. (Nej, jag tänker inte visa karta och på så sätt sprida icke bekräftad information vidare).

Men vi människor har ett enormt behov av information och om det uppstår en vak av relevant information så frodas allehanda spekulativ information. Det är viktigt att omvärlden får ta del av saklig och korrekt information. Man bör vara orolig, även en bit ifrån Japan, men man skall vara det på goda grunder, inte på grund av spekulation eller osaklig information.

Den explosion som inträffade i kärnkraftverket igår var inte tillräckligt kraftig för att slunga upp partiklar tillräckligt högt i atmosfären för att det skulle utgöra ett direkt problem för USA eller Kanada. Men man kommer säkert att kunna detektera förhöjda halter strålning kommande vecka på platser långt utanför Japans gränser (utan att det för den skull måste utgöra en hälsorisk).

Samtidigt måste jag tyvärr konstatera att problemen fortfarande växer i Japanska samhället. Det blir fortfarande värre.

/Martin

Katastrofen i Japan

Av Martin Hedberg

Jag är, liksom alla andra som följer händelseutvecklingen just nu i Japan, berörd av såväl jordbävningen och tsunamin som alla konsekvenser som kommer i dess spår.

Först tänker jag på alla personliga tragedier direkt kopplade till jordbävningen och tsunamin. Omkomna, skadade och anhöriga. Samt ovissheten. Därtill kommer en lång lista relaterad till händelseförlopp och följder, tex spridningen av föroreningar, explosionen i kärnkraftverket mm.

Vi har ett enormt behov av att få reda på vad som händer. Vi förväntar oss både att samhället skall fungera vid katastrofer och att vi (såväl på avstånd som de som är direkt drabbade) skall kunna få relevant information och beslutsunderlag från media och myndigheter.

Det finns händelser som går utöver vad samhället kan hantera.

Just nu är media framför allt fokuserade på de direkta katastroferna. Men redan i går gjorde en del media bevakning på hur katastroferna kan komma att påverka vår ekonomi. Det kändes lite osmakligt, men var kanske i brist på annat att prata om? Eller en naturlig del av ”medias dramaturgi?”. Eller så är det relevant, för det är det vi bryr oss om, eller?

Om ett par dagar kommer miljöaspekterna, sjukvård, kontaminering av vatten, livsmedel mm är blir viktiga. Dvs grundläggande betingelser för människors överlevnad. Hur har man förberett sig för det? Hur hanterar man det?

Många säger att Japan kan att hantera katastrofen och återuppbyggnaden bra eftersom man är ett rikt land. Men samtidigt så har rikedomen en del baksidor. Samhället är mycket komplext, man har stora koncentrationer ämnen och råvaror som, om de sprids i naturen, är skadliga och man har mycket höga krav på att samhället skall hantera många problem. Resurserna är stora, men fallhöjden är också hög.

Det har skett en tragedi och den går inte över, även om marken slutar skälva.

/Martin

Prognoser på vulkanaska

Hej.

Från och med idag lägger vi ut prognoser på hur aska från Eyjafjallajökull driver med vinden (och oss;)

Titta under fliken ”Väderkartor”. Längst ner i listan finner du ”Vulkan-aska”. Prognoserna kommer från Meteorologisk Institutt i Norge.

Ni finner även visuell (vanlig kamera) och infraröd (värmekamera) film från vulkanen.

/Martin

Vi styr och ställer, men inte över allt

Martin säger:

Vi, i västvärlden i alla fall, är vana vid att styra och kontrollera vår omgivning. Vi blir därmed lite vilsna när vi stöter på system som inte låter sig kontrolleras eller ens förutses.

Är det inte frustrerande att:
– Vulkanen är aktiv och att det påverkar oss. Europa kan inte använda sina flygplan under flera dagar. Det uppstår brist på produkter, mediciner och industrin tappar produktion. Människor är strandsatta långt hemifrån. Hotellen tar ut ockerhyror. Företag förlorar förväntade affärer osv.
– Ingen tycks kunna ge ett säkert svar på hur länge vulkanen skall fortsätta spy ut aska, en vecka eller ett år? Ökar eller minskar den vulkaniska aktiviteten?
– Vi kan inte stoppa eller kontrollera vulkanen.

Penicillin, e-postvirus, att släcka brinnande oljekällor, hjärttransplantationer, att flyga till en annan planet, kärnkraft, DNA-fingeravtryck, språk, att lagra information motsvarande miljontals böcker på en yta stor som ett knappnålshuvud, neurala nätverk, konstgödsel, differentialekvationer, laser, partikelacceleratorer, flyga i överljudshastighet… Det finns ingen hejd på vad vi människor lyckas med när vi väl bestämmer oss. Det har gett oss lite fartblindhet.

Insikten är att Vi inte kan kontrollera allt i vår omgivning. Det finns saker som påverkar oss som vi inte kan göra något åt, vi tvingas till villkorslös anpassning.

Dags för lite ödmjukhet och reflektion över hur vi i vår strävan att bli avancerade, effektiva och optimerade också har blivit sårbara. Eller i alla fall våra avancerade, effektiva och optimerade system. Plötsligt kan det ta en eller två dagar att resa från ena sidan Europa till den andra.

Förutom att alla nu hoppas att den vulkaniska askan skall upphöra så kommer man att försöka hitta metoder och sätt att flyga trots aska. Det handlar om att hitta gränsvärden där man kan flyga tillräckligt säkert. Man kan göra det genom att flyga på nivåer, platser och tider där koncentrationerna aska är låga. Man kan införa tätare tekniskt underhåll på flygplan och man kommer att få acceptera större osäkerheter i avgångs- och ankomsttider.

Det här är ett hårt slag för flygverksamheten och alla som är beroende av de tjänster som flyget medger. Det drabbar våra västerländska samhällen och livsstil.

Det är en del av priset vi får betala för att vi trots allt haft förmånen att ha de tjänsterna som flyget medfört under de senaste årtiondena. Vi har njutit av frukterna, men har också gjort oss beroende av dem.

Optimering sker på bekostnad av flexibilitet.
Vi påverkar vår omgivning, men kan inte kontrollera den. Bara delar av den och periodvis.

Men man skall varken under- eller överskatta problemens omfattning. Just är det stora problem för individer eftersom många tusentals människor är på fel ställen, de kommer inte hem. Framtida problem handlar snarare om problem för företag inom flygsektorn och de som är beroende av dess tjänster. Samt givetvis alla som jobbar inom dessa sektorer.

Att åka på flygsemester kanske inte är lika attraktivt längre. Det är ett litet problem för individen (som därmed inte reser till Grekland eller Thailand), men ett stort problem för resebolag, hotell och alla som jobbar inom turist- och resebranschen.

Om den vulkaniska aktiviteten avtar inom ett par dagar så kommer den gångna veckan att minnas som en skakning, hostning eller liten luftgrop. Vi hajade till, men lullade sedan på, tills vidare.
Om vulkanen fortsätter så kan den vara droppen som startade en omställning av våra västerländska samhällen. Nåja, i alla fall våra transport- och resvanor.

/Martin Hedberg

Kan vulkanen påverka vädret?

Det är allmänt känt att vulkaner kan påverka klimatet, men hur är det med vädret? Och hur är det med väderprognoserna?

Svaret är: Ja, vulkaner påverkar vädret. Det är uppenbart att partiklarna i ask-plymen skymmer solljuset och därmed verkar som moln. Men partiklarna kan även fungera som ”kondensationskärnor” för vanliga molndroppar.

Moln är som bekant många små vattendroppar. De skapas genom att vattenånga i luften kondenserar till små droppar/kristaller. Molndropparna är antingen fasta (iskristaller) eller flytande. Det bildas inte automatiskt iskristaller bara för att det är kallare än 0 grader. (Man har konstaterat molndroppar i flytande form ner till 40 minusgrader!)

För att det skall bildas molndroppar så behöver vattenångan något att kondensera på, det räcker inte med 100% luftfuktighet. Dessa så kallade kondensationskärnor kan utgöras av salt, pollen, befintliga vattendroppar/kristaller, finkornig sand, luftföroreningar, aska eller andra små partiklar.

Partiklarna måste sväva i luften tillräckligt länge. Det kan ske genom turbulens, termik, hävning eller att de släpps ut på hög höjd och får falla ner genom luften. Det senare sker t.ex. med vulkanisk aska och avgaser från flygtrafik. (Kondensationsstrimmorna, så kallade k-strimmor, från flygplan är till största delen vattenånga från förbränningen av flygbränsle, men de kan även skapa moln genom att de agerar som kondensationskärnor.)

Så, den vulkaniska askan kan även komma att fungera som kondensationskärnor och därmed påverka vädret. Vidare så skymmer askan underliggande moln och mark, vilket i sin tur påverkar jordens albedo vilket i sin tur påverkar strålningsbalansen i atmosfären.

Vädermodeller, som ju är metoden som används för att göra väderprognoser, har som initialdata information om lufttryck, moln, temperaturer mm. Därefter tillämpas fysikaliska samband, t.ex. hur mycket energi som frigörs när vatten kondenserar, hur stabiliteten påverkas när luften hävs över fjällen… i datormodellerna. Om naturen nu, genom vulkanen, skapar mer moln än vad som vore fallet utan vulkanen så påverkar detta vädret, men inte vädermodellerna i samma utsträckning.

Sannolikheten ökar något för att modellerna skall räkna lite mer fel när vi nu har en aktiv vulkan i verkligheten som inte finns parametriserad i modellerna. Å andra sidan kompenseras modellerna något av att satellitbilder och andra observationer ”matar in” information om att den vulkaniska askan existerar. Men helt med på spåret blir inte modellerna eftersom vulkanen inte finns med som källa i modellerna.

Som väl är så är kraftiga vulkaner relativt ovanligt. Men om det var vanligare så skulle det förmodligen kunna parametriseras in i vädermodellerna. Det vore intressant att forska i ämnet.

Så, vad är det jag säger? Kan man inte lita på prognoserna från och med i onsdags? Är det här någon form av ursäkt eller brasklapp?
Nej, det är en filosofisk betraktelse över ett problem. (En väderprognos är inte en exakt beskrivning av framtida väder. Det är en beskrivning av en eller flera sannolika vädersituationer.)

Och de stora problemen kring vulkanen är (nog) två: Lokalmiljön på Island (infrastruktur, jordbruk mm) samt flygtrafiken i Europa. Och det bevakar övriga media.

Trevlig helg,
/Martin Hedberg