Tag - Förnekande

Kittlande konspirationer om månen och klimatet

John_W._Young_on_the_Moon

Dagens Nyheter började häromdagen (2014-05-13) en artikelserie om konspirationer. Den första artikeln hette ”Några vanliga konspirationsteorier”. Där räknar man upp exempel på konspirationer. De flesta är falska, men lever fortfarande vidare. En del har visat sig vara korrekta.

DN:s artikel tar tex upp terrorattacken mot World Trade Center, tillgången till en obegränsad energikälla, HIV, utomjordingar, mordet på Olof Palme, ”chemtrails” osv.

John_W._Young_on_the_MoonBild av John Watts Young, Apollo 16, 1972. Från Wikipedia.

Jag saknar två i mitt tycke mycket tydliga konspirationsteorier som florerar friskt: Att USA aldrig landade på månen samt att diskussionen kring hotet om klimatförändringar bara är ett sätt för forskare att få mer anslag. De dyker i och för sig upp i DN:s kommentarsfält, men jag tycker nog att man kunnat ta med dem som bärande i artikeln.

Den senare, som rör klimatförändringar, har jag själv stött på i debatter och i inlägg här på bloggen. Den går ut på att många tusen forskare skulle samarbeta och ha ljugit ihop en story om att människan påverkar klimatet, därefter skall de ha jobbat (i decennier!) på att övertyga politiker bara för att kunna söka mer anslag på det temat. Efter det skall även många politiker ingå i konspirationen i syfte att kunna höja skatterna för medborgare och införa mer regleringar (!).

Jag finner två (tre) anledningar till att den teorin kan ha uppkommit.

1. En del forskare har nekats anslag för att göra om grundläggande experiment angående växthuseffekten. Detta har tolkats som att de motarbetas och att någon (etablissemanget?) har något att dölja. (Att de nekats till följd av att bidragsgivarna ansett att experimenten inte skulle ge något nytt kanske inte slagit dem.)

2. Lobbyister betalda av olje(fossil)industrin har planterat storyn för att smutskasta forskare i syfte att minska deras trovärdighet vilket i sin tur kan leda till att samhället dröjer med att vidta åtgärder för att minska beroendet och nyttjandet av fossil energi. Detta är i sig också en konspirationsteori vilket gör den väldigt intressant i diskussionen.(!) Sannolikheten för att den till viss del är sann stöds av att just detsamma visat sig vara korrekt när det gäller tobaksindustrin. Därtill har en del individer och företag som driver denna linje inom klimatfrågorna varit verksamma inom tobakslobbyn (tex The Hearland Institute).

3. För mig okänd faktor. (Jag är öppen för att det finns fler anledningar som jag inte känner till.)

”En konspirationsteori (av latinets conspirare som betyder ”andas tillsammans”) är en hypotes eller teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration. Ofta används termen i nedsättande bemärkelse men kan även syfta på sakliga hypoteser kring faktiska sammansvärjningar.

Gemensamt för konspirationsteorier, när termen används i nedlåtande bemärkelse, är att berättelsen omfattar en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner. Dessa personer antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap. …”

(Wikipedia)

Om man är uppfylld av idén att det finns en konspiration så sjunker beviskraven dramatiskt. Det är tex därför som ”förnekare” eller ”klimatskeptiker” gärna tar upp fragment av tvivel eller tveksamheter som bevis för att människan inte påverkar klimatet. Men samtidigt kräver oceaner av bevis för att acceptera att människan påverkar klimatet.

Exempel på det första är när man IPCC i sin förra rapport fått med en tvivelaktig uppgift om avsmältningen av Himalayas glaciärer. Exempel på det andra är övriga hundra korrekta faktauppgifter bara på samma sida i rapporten. Lägg därtill all uppgifter på övriga 2500 sidor och alla referenser. Men all belagd fakta (storleksordningen hundratusen till miljoner uppgifter) överskuggades alltså av en felaktig uppgift. Case closed i konspirationsteoretikerns värld!

Att konspirationen fått fäste och sprids vidare av folk utanför ovanstående kategorier är naturligt då den tilltalar oss: Dels gillar vi att ifrågasätta etablissemanget. Dels vore det befriande skönt om det var sant: Vi skulle slippa skatter och andra tvång som begränsar vårt livsutrymme. Vi skulle också bekymmersfritt kunna fortsätta använda det fossila kolet (tills det sinar eller blir en bristvara).

Det senare leder in på en tredje konspirationsteori: Att det fossila kolet inte har någon peak. Att det finns ”hur mycket som helst”. Visst vore det skönt om klimatet inte förändrades (inte av koldioxid, lustgas, skogsskövling, aerosoler eller något annat vi människor skapar). Och visst vore det skönt om Norge, Saudi och några till fortsätter att pumpa upp olja så länge människan finns och att priset på olja även håller sig under 100$/fatet! Inga bekymmer.

Men tänk om vi har en antropogen klimatpåverkan, om det finns begränsat med olja, gas och kol och om USA faktiskt har landat på månen? Det mesta tyder faktiskt på det. Det går bra att ifrågasätta, men till dess motsatsen har bevisats måste vi arbeta utifrån att det är så.

/Martin

Ett index för både värme och kyla

Av Martin Hedberg

Diskussonen fortsätter. Så fort det dyker upp stormar, värmeböljor, torka och översvämningar så ropar ”miljönissar” på klimatförändringar och att vi måste minska utsläpp av både det ena och andra.

Men när det vräker ner snö och är kallt så att vattenledningarna spricker, då är de tysta och istället är det ”klimatförnekare” som skriker glåpord över såväl forskare som miljöskatter och incitament som betraktas som verkningslösa förutom att de förhindrar individens frihet.

Är det verkligen så svårt att hålla rätt på om det blir varmare eller kallare? Tänk om man kunde hitta någon form av index där man sammanställde temperaturer, hur stora områden de representerar och hur länge de varar.

Indexet, om det var heltäckande, skulle kompensera för hur vädret utvecklas över tiden och på olika platser. En mild vinter på ett ställe skulle kanske kompenseras av en kall sommar på ett annat ställe. Men en kall sommar på ett ställe kanske å andra sidan inte kompenserade en inte lika varm, men större till ytan, höst på ett annat ställe.

Om man hade ett sådant index och följde upp det över tiden, då skulle man ju få koll på förändringarna!

Hur skulle ett sådant index se ut? Det måste givetvis vara oberoende av mänskligt godtycke, det kan t ex inte vara baserat på antalet feta tidningsrubriker. Nej det skall vara objektivt och baserat på fakta.

Ett sådant index skulle t ex kunna vara om man tar medelvärdet av temperaturerna över hela jorden. Om man gör det år för år och jämför dem så får man ju dels en kompensation för olika årstider, dels en utslätning av vädret.

Land-ocean temperature 1880-2011. Från NOAA.

Som med alla bra idéer så kan man inte förvänta sig att man själv var först med att tänka ut dem. Man har samlat temperaturdata från många tusen olika väderstationer över hela jorden, land som över hav, under lång tid. Som synes finns en viss form av trend. Diagrammet börjar 1880 och går fram till och med 2011.

Men nu säger någon att haven innehåller så otroligt mycket mer energi än luften. Tänk om det bara skett en omfördelning av värme från haven till luften? Då skulle en till synes global temperaturökning i luften kunnat kompenseras av en minskning av samma energimängd i haven!

Nåväl, nedan ser ni förändringen av energi i haven, från ytan ner till ett djup av 700 meter. Som synes så har den energin ökat, inte minskat!

Ocean-heat-content 1955-2009. Från NOAA.

Att det blir varmare i luften betyder att luften innehåller mer energi. Samma sak med haven (och här är enheten redovisad i Joule direkt, dvs energi). Det absorberas även energi i mark och i glaciärer.

Om man summerar den totala förändringen av energi (dvs 100%) så ligger 93% i haven och bara ca 2,3% i luften. Även om man mest talar om temperaturen i luften så är det med andra ord kanske viktigare att titta på vad som händer i haven.

Var kommer all energi ifrån? Jo anledningen till att jorden inte är djupfryst är förstås att Solen lyser. Men lyser den kraftigare? Har det blivit mer energi?

Solar energy 1978-2009. Från NOAA.

År 1978 fick man upp de första satelliterna som på ett tillförlitligt sätt kunde mäta solstrålning (energi), därför börjar ovanstående diagram 1978. När det gäller solfläckar så finns det data som sträcker sig tillbaka till 1700-talets mitt. (Det finns en koppling mellan solfläckar, solfacklor och energi. Jag skrev om det i en tidigare blogg.)

Med reservation för att det skulle kunna vara variationer mellan olika våglängder så har nettoflödet från solen inte förändrats. Sedan slutet av 70-talet har det varit i stort sett lika sett över den 11-åriga solcykelperioden.

Och tittar man på de senaste åren så ser man att effekten från solen faktiskt har minskat. Att den senaste nedgången av solcykeln varat lite längre än de tidigare. Trots att det kommit mindre energi från solen till Jorden så har inte temperaturen på Jorden minskat i samma utsträckning. Inte heller mängden energi i haven.

Det finns en liten korrelation mellan mängden energi från solen till jorden och temperaturen i luften. Om man tittar på 5-års medelvärdet av temperaturen i luften så ser man att det svänger i paritet med solenergin.

Men överlagrat på detta finns en trend av stigande temperatur, från 1900 till 1940 och från 1970 fram till idag. Eller om man så vill från 1880 fram till idag.

Solen strålar ungefär som tidigare. Det som skapar uppvärmning är att planeten Jorden inte strålar ut lika mycket energi som tidigare. Om det är en skillnad mellan inkommande mängd energi och utgående, så blir det uppvärmning eller avkylning av planeten.

Så summa summarum:

  1. Det finns ett index som beskriver hur temperaturen, globalt sett, har förändrats. Den kallas ”global medeltemperatur” och den har uppenbarligen stigit.
  2. Andra stora reservoarer som lagrar energi, t ex haven, har också blivit varmare.
  3. Samtidigt som det blivit varmare på Jorden så har strålningen från solen varit i stort sett konstant (1978-2009).
  4. Under en period när energin från solen har minskat (från 2002) så har temperaturen i luften varit i stort sett oförändrad. Mängden energi i haven steg dock samtidigt.

Observera att jag i denna blogg, förutom i denna mening, vare sig nämnt växthuseffekt, koldioxid, metan, lustgas, ozon, vattenånga, aerosoler eller albedo. Jag har inte heller nämnt vulkanutbrott, kosmisk strålning, Saturnus, Venus eller Pluto.

Jag har inte förklarat i detalj varför det blivit varmare. Bara att det blivit varmare och att det inte bara har med solen att göra. Indexet som man använder sig för att avgöra det heter ”medeltemperatur”. För att den skall ha någon vettig mening behöver man beräkna den på global skala.

En ytterligare slutsats man kan dra av denna blogg i kombination med de två tidigare är att det uppenbarligen kan vara värmerekord i USA, regnrekord i hela Sverige, köldrekord på (minst) en plats i Lappland en dag samtidigt som det blivit en global uppvärmning de senaste hundra åren.

/Martin

Vår påverkan på klimatet tvingar oss till geo-engineering

Märkligt hur intensiv både kommentarer som ifrågasätter ”AGW-teorin” (Anthropogenic Global Warming) och mängden spam blir när vi skriver om klimatförändringar.

Antropogena klimatförändringar beror varken på bilar, glödlampor eller brödrostar. Antropogena klimatförändringar beror på att människan, framför allt sedan 1950-talet, netto har tillfört växthusgaser i form av koldioxid, metan, lustgas och freoner till atmosfären. Därtill har vi förändrat jordens albedo, såväl genom markförändringar som genom utsläpp av luftföroreningar. (Sedan kan man fundera på hur detta har gått till).

”Lösningen” på problemet, i den mån det finns någon lösning inom realistiskt närhet, ligger bland annat i att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser, storleksordningen -5 till -10% per år. I realiteten, om det genomfördes, skulle det betyda att människan inte kan utvinna allt fossilt kol som vi har inom ekonomisk och tekniskt räckvidd.

Vi har därtill gjort oss kraftigt beroende på infrastruktur och systemlösningar (tex ekonomi och livsmedelsproduktion) som mer eller mindre förutsätter tillförsel av fossil energi. Tar man bort eller stryper den fossila energin så uppstår oönskade och i vissa fall livshotande systemförändringar. Detta gör att våra valmöjligheter allt mer liknar ett val mellan pest nu eller kolera senare. Och ju längre vi väntar desto mer pest och kolera blir det.

Jag tror personligen inte att det är realistiskt att människan frivilligt låter energi ligga kvar i marken i form av fossilt kol. Finns det tillgängligt så kommer någon att gräva upp det och inom några månader eller något år så kommer någon annan att elda upp det. Restprodukterna, såväl växthusgaser som (främst i fallet med brun- och stenkol) skadliga luftföroreningar, hamnar i naturen och våra egna kroppar.

Efterhand kommer dock vissa av de fossila resurserna att sina och, om efterfrågan fortfarande består, så kommer priset att stiga. Det leder dels till brist hos vissa konsumenter, dels till att det ytterligare fossilfyndigheter blir ekonomiskt tillgängliga.

(Jovisst blir det även mer lönsamt med förnybar energi i takt med stigande energipriser. Men det är inte antalet vindkraftverk som begränsar klimatförändringarna, det är mängden kol vi inte bryter som gör skillnaden. Och när energipriset stiger så blir fortsatt lönsamt att bryta det fossila kolet.)

Realistiskt så bör man, som slutsats av detta, ta sig en funderare på vilka konsekvenser detta får på klimat- och ekosystem, inklusive oss själva och våra samhällen. Därefter bör man förbereda sig på dessa konsekvenser.

Det betyder inte att man skall ignorera sitt ansvar. Men jag kan samtidigt förstå att det kan kännas rationellt att förneka sammanhangen.

Det är lite grann som att supa sig full: Man skall inte bli förvånad om man blir yr eller får huvudvärk efterhand. Men man kan ju prova att förneka det. Ett tag. Sedan får man acceptera situationerna som uppstår.

Vi har i vissa sammanhang kommit fram till den punkten. Det ser riktigt illa ut, och det kan bli värre.

Realistiskt sett så närmar vi oss punkten där vi blir tvungna att vidta åtgärder i form av ”geo-engineering”. Det är inte en så lustig situation och den kommer att skapa nya komplexa säkerhetspolitiska situationer och doktriner. Som vi bäddar får vi, och våra barn, ligga. Den form av Geo-engineering som ligger närmast till hands, ”Solar Radiation Management”, löser inte det grundläggande problemet, den dämpar bara symptomen. Den skapar också helt nya problem.

/Martin

PS. Nej, man skall inte ge upp. Men man skall inte heller vara naiv. DS.

Det är bara att vänja sig

Av Martin Hedberg

Det har regnat mer än normalt i sommar. Med ”normalt” avses situationer som vi är vana vid. T.ex. vädrets variationer de senaste trettio åren. Dels är det set vädret vi förväntar oss, dels är det det vädret som vår infrastruktur, jordbruk, ekosystem och samhälle utvecklats för att möta.

Men vad som är normalt förändras. Det är inte ovanligt att omvärlden förändras och därmed vad som kan kallas ”normalt”. Det är tom normalt att det som är normalt förändras.

Det som är lite onormalt är dels anledningen till varför förändringarna sker, dels storleken och hastigheten med vilka de sker.

Anledningen till att klimatet, och därmed vädret, förändras utöver vad man kan förvänta sig av naturens egna variationer är att vi människor genererar växthusgaser och förändrar jordens albedo (förmåga att reflektera solljus).

Anledningen till att förändringarna går så snabbt är att vi förändrat atmosfärens sammansättning och jordens albedo så snabbt.

Aldrig någonsin tidigare har en art på denna planet haft så stor inverkan på så kort tid över klimatet. Förvisso påverkar alla arter klimatet genom sin blotta existens. Vissa växter, djur eller bakterier har tom haft kapacitet att förändra klimatet, men det har skett under geologiskt sett längre tider.

Det som dessutom skiljer oss fundamentalt från tex bakterier (som för många miljoner år sedan förändrade jordens atmosfär, klimatet och förutsättningarna för livet på planeten) är att vi har kunskap om vad som sker. Nåja, inte fullständig kunskap, men i alla fall betydligt mer kunskap än man med rimliga antaganden kan förutsätta att bakterier hade/har.

En sak förändras dock inte. Vi måste, precis som alla andra varelser på denna planet, anpassa oss. Det har ibland förts fram som en handlingsplan och ursäkt för att fortsätta på vår destruktiva väg: ”Vi kommer att anpassa oss”. Visst. Vad har vi för val?

Så när nu atmosfären innehåller både mer vattenånga och energi, då kan man förvänta sig att det blir såväl mer nederbörd som förändrade vädermönster. Detta precis i linje med vad klimatforskare sade redan för flera tiotals år sedan.

Men eftersom mänskligheten inte riktigt tog till sig vad som sades då, eller verkar göra det nu, så bjuder verkligheten på en större dos av sin sedan länge beprövade medicin: Förändring med tillhörande anpassning.

Naturen är obeveklig mot förnekelse. För vår egen skull, och många andra, behöver vi vakna. Förutom det så behöver vi förstå att det både gör ont och går åt resurser att anpassa sig.

Nu betalar vi priset för att vi och våra föräldrar blundade för trettio år sedan. De/vi tyckte det var värt det, då. I framtiden betalar vi och våra barn priset för att vi blundar idag. Tycker vi att det är värt det?

/Martin

Fästingar och förnekelse

Av Martin Hedberg

Nu har fästingsäsongen börjat. I alla fall i södra Sverige.

Vi bor en bit utanför Stockholm. Det är inte ens en vecka sedan den sista snöhögen töade bort från gräsmattan. Och jag tog just bort en fästing från vår femårige sons rygg.

Vår son hävdade i och för sig, med eftertryck, att det inte var en fästing. ”För jag har sett det.” För mig var det dock uppenbart att det var en fästing och att hans reaktion var ett utslag av förnekelse. Det är inte ovanligt när man står inför en (upplevd) obehaglig insikt.

Fästing (arkivbild)

Det var en fästing, även efter att jag tagit bort den. Den rörde sig långsamt på pincetten. Men inte heller nu ville vår son ta in att det var en fästing. Han ville inte titta på den utan stod en bit bort och beklagade sig över att jag nypt till två gånger istället för bara en. Jag försökte förklara att det nog hade räckt med en gång om jag fått grepp om fästingen på en gång, men att det var svårt eftersom han (vår son) inte legat still.

Nåväl, fästingen är borta. Kvar är en rodnad i skinnet. Det var inte värre än så. Men det hade blivit både obehagligare och värre om vi inte agerat i tid. T.ex. om jag inte upptäckt fästingen eller inte kunnat stå emot vår sons förnekande respektive argumentation att den i alla händelser inte krävde någon åtgärd.

Är allt frid och fröjd nu? Ja för stunden, men jag vet att såväl han som jag kommer att få fler fästingar. Men man får ta ett problem i sänder, vara glad för dagen som kommer och framför allt se världen, inklusive fästingar, med öppna ögon.

Jag får givetvis inget tack för att jag tog bort fästingen (men det var inte heller därför som jag tog bort den). Däremot skäller han på mig för att jag sitter framför datorn istället för att göra frukost till honom. Nåväl, det var ett bra argument. Det följer jag.

/Martin

PS. Alla eventuella paralleller till förnekande av klimatvetenskap är bara en händelse. Men det kanske går att lära sig något av det i alla fall. DS.